Issuu on Google+

*OTQJSBUJPOPDIQFSTPOMJHVUWFDLMJOH

*OTQJSBUJPOPDIQFSTPOMJHVUWFDLMJOH

Konsten att leda utvecklingssamtal i fĂśrskolan JOHN STEINBERG

Professionella samtal – Konsten att leda utvecklingssamtal i fÜrskolan är den tredje boken i en serie om tre och vänder sig till fÜrskolepersonal. De andra bÜckerna i serien vänder sig till skolledare respektive lärare i skolan. Pü sitt eget personliga och lättillgängliga sätt berättar John Steinberg om teorier utifrün en filosofi om att sÜka styrkor. Du für inspiration fÜr ditt sätt att utfÜra ditt ledarskap bland barnen och blir mer uppmuntrande gentemot fÜräldrarna. John ger ocksü münga konkreta samtalsmodeller där du für tips pü hur du kan fÜra süväl enkla som svüra samtal framüt. Som fÜrskolepersonal har du münga samtal med barn, men du har även samtal med barnens fÜräldrar och med dina kollegor. Boken fokuserar pü utvecklingssamtal, men du für nytta av tankarna och metoderna i alla mÜjliga samtalssituationer. När du samtalar utifrün styrkor bidrar du till en positiv och harmonisk fÜrskolemiljÜ där barnen kan trivas, utvecklas och stärkas pü bästa sätt. Vinnarna är münga, inte minst du själv. Ge barnen en god grund. Använd ditt främsta verktyg – Samtalet!

*OTQJSFSBOEFPDIVUWFDLMBOEFMJUUFSBUVSGzSMjSBSF PDITLPMMFEBSFJOPNPNSlEFOB

Â… Â… Â… Â…

1FEBHPHJTLBUSFOEFSPDINFUPEFS 4QFDJBMQFEBHPHJL *OTQJSBUJPOPDIQFSTPOMJHVUWFDLMJOH 4LPMVUWFDLMJOH

40660954_Forskola_omsl.indd 1

Â… Â… Â…

John Steinberg

Professionella samtal Konsten att leda utvecklingssamtal i fĂśrskolan

John Steinberg

(MFFSVQT,PNQFUFOTVUWFDLMJOH

PROFESSIONELLA SAMTAL Konsten att leda utvecklingssamtal i fĂśrskolan

Professionella samtal

1PSUGPMJP*61 4PDJBMPDIFNPUJPOFMMLPNQFUFOT %JHJUBMLPNQFUFOT

08-05-08 13.40.57


Innehåll Inledning

......................................................................

Del 1 – Teorin om styrkor

.........................................

5 9

Förutsättningar för ett skickligt ledarskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Önskan om demokrati . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Skolsystemets dilemma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Kollektivism kontra individualism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Påverka utvecklingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Underlätta för framgång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Gör din skola attraktiv och konkurrenskraftig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Nio modeller som hjälper dig att söka styrkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Maslows modell för självförverkligande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Konsten att lära och växa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Antonovskys salutogena synsätt Öppen och positiv atmosfär

31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 ..........................................

Buckinghams teori om styrkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Hur ska förskolan kunna ta vara på allas resurser? . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Kochs 80/20-princip . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Fokusering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Raths och Simons Aktiva värderingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Värderingsprocessen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 De Shazer och andra – modeller för lösningsfokusering . . . . . . . . . . . . . . 56 Problemlösande samtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

40660954_Forskola_001-080.indd 3

08-05-09 07.47.39


Peggs syn på styrkeletande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Klassiskt mentorskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Grinders fokus på icke-verbala signaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Möt din samtalspartner på rätt sätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Modell för kompetensutveckling Tillämpa metoden i förskolan

Del 2 – Samtalsmetodik

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 ........................................

76

...........................................

81

Förutsättningar för ett bra utvecklingssamtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Samtal för barnets bästa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Sammanfattning för ett lyckat samtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Balans mellan abstraktion och konkretion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Förändra ett handlande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Apelsinövning, för balansens skull . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Icke-verbala aspekter av ett utvecklingssamtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Observera ditt eget kroppsspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Observera din samtalspartners signaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Delge bekväm respektive obekväm information . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Klargörande frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Problemlösande samtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Vad-hur-när-modellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Konflikter med samtalspartnern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Samtal på stående fot . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Frågor som söker styrkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Konsekvenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 Inte alltid en dans på rosor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Samtal, ditt viktigaste verktyg – en modell Till slut

118

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123

Referenser

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125

Böcker av John Steinberg

40660954_Forskola_001-080.indd 4

.............................

.................................................

126

08-05-09 07.47.41


Inledning Det är utvecklingssamtal på förskolan för Michael, 5 år. Förskollärare Nisse berättar att Michael har varit mycket duktig på att hjälpa till med vårstädningen. Bland annat har han sopat hela uteförrådet rent. I övrigt får Michael beröm för sitt goda humör, sin hjälpsamhet och sitt samarbete med både vuxna och barn.

Mamma och pappa är glada efter utvecklingssamtalet, men förundras över Michaels städiver. Den känner de inte riktigt igen. Väl hemma ställer de den där »varförfrågan«, som är svår att svara på för barn: »Vad roligt att du är så duktig på att städa. Men, Michael, varför städar du aldrig hemma?« Svaret kommer blixtsnabbt: »På dagis har de regler.« Och så fick mamma och pappa något att fundera på kring sitt föräldraskap och sin uppfostran … Själv har jag tre pojkar med nio år mellan yngste och äldste sonen. De har alla gått igenom skolsystemet med förskola och skola. Vi har räknat ut att vi har suttit i utvecklingssamtal, flera gånger om året, i hela 18 år! Och nu får äldste sonen Daniel och hans fru Ulrika gå på sina utvecklingssamtal med sin son Max som går på förskola. Dessa utvecklingssamtal är numera en gedigen och god tradition i Sverige, men likväl är de känsliga och viktiga för såväl föräldrarna och barnet som pedagogen.

Inledning

40660954_Forskola_001-080.indd 5

5

08-05-09 07.47.42


Förutsättningar för ett skickligt ledarskap Pedagoger i förskolan, som vet varför de gör som de gör, lyckas alltid mycket bättre med sitt uppdrag än de som inte har några tankar om vare sig mål, mening eller syfte. Då är det istället lätt hänt att det blir en mängd aktiviteter, utan någon genomtänkt struktur. Jag vill tro att du är en pedagog som vill ha mål, mening och syfte med det du gör. För att ha det är det viktigt att tänka på de stora frågorna. Vad vill jag med mitt uppdrag? Vad vill vi med vår förskola? Eftersom denna bok handlar mest om utvecklingssamtal och samtalsmetoder är det framför allt denna fråga som väcks, »Vad vill jag med mitt sätt att bemöta andra?«. Ställ dig själv följande frågor: ■ Hur vill jag möta barnen? ■ Vad vill jag med mitt arbete i min barngrupp? ■ Hur ser jag på mitt ledarskap? Vilken är min egen definition på ledarskap? ■ Vad är egentligen ett demokratiskt ledarskap? ■ Vad ska jag fokusera på i mitt uppdrag?

10

Del 1 – Teorin om styrkor

40660954_Forskola_001-080.indd 10

08-05-09 07.47.52


Gör din förskola attraktiv och konkurrenskraftig Jag har tidigare i boken talat om att det är viktigt att du som pedagog får använda dina specialiteter. Det man fokuserar på, blir man bättre på. Handen på hjärtat, utnyttjar du dina styrkor till fullo i din roll som förskolepedagog?

Jag har själv arbetat som rektor under tre år i en kommunal förskola och skola. Vilka var mina styrkor och vad blev jag ombedd att göra? Som skolledare tog jag på mig många arbetsuppgifter som låg väldigt långt ifrån mina verkliga kärnuppgifter. Jag borde ha satsat helhjärtat på att vara ett stöd för mina medarbetare och föra utvecklingen framåt i min förskola och skola. Istället gjorde jag så mycket annat. Jag fyllde på tonern i kopieringsapparaten, deltog i ett otal tveksamma arbetsgrupper, konferensdagar och möten som kommunen tyckte vi rektorer skulle närvara vid. Visst. Dessa arbetsuppgifter ingår i det kollektiva livet, som man aldrig till hundra procent kan komma ifrån. Frågan är, var går gränsen? Ännu viktigare är frågan: Vad är jag egentligen bra på och var gör jag mest nytta? Jag hade 25 års erfarenhet som fortbildare och ett trettiotal böcker om skolutveckling, personlig utveckling och organisationsutveckling i bagaget när jag arbetade som rektor. Jag borde jag ha vetat bättre och

24

Del 1 – Teorin om styrkor

40660954_Forskola_001-080.indd 24

08-05-09 07.48.05


använt den största delen av min tid till fortbildning av pedagogerna på min förskola, skola och inom kommunen. När jag i stället skickades på en nio dagars utbildning i löneadministration, där det hävdades att jag skulle sitta bakom en dataskärm och notera folks ankomsttider, ledigheter med mera, kände jag till slut att jag inte kunde utnyttja mina styrkor på rätt sätt. Jag tog saken i egna händer och slutade som rektor för att gå tillbaka till mitt konsult- och författarliv. Jag hade ett val. Alla har inte det. Många tycker att de har fastnat i ett system som det är svårt att bara lämna. Det förstår jag och det är på grund av detta som frågan känns viktig att ställa, »Vad ska en pedagog fokusera på och ägna tid åt för att på bästa möjliga sätt främja barns lärande och utveckling?«. Givetvis bör vi även fundera på vad barnen ska fokusera på och hur de ska använda sin tid för att effektivt underlätta både sin inlärning och sin personliga utveckling. Lennart Grosin från Lärarhögskolan i Stockholm går i spetsen för ny forskning som analyserar framgångsrika skolor. Han har sett att det finns skolor som sticker ut och lyckas, trots att de ligger i så kallade svåra upptagningsområden. Vad gör dessa skolor annorlunda jämfört med andra skolor? Jo, de har starka, trygga och konsekventa skolledare som ägnar mycket kraft och uppmärksamhet åt den pedagogiska utvecklingen på skolan. De ser sig själva som pedagogiska ledare, inte som administratörer. Det är logiskt att det är på samma sätt i förskolan, både vad det gäller förskolechefen och pedagogerna.

Framgångsrika förskolepedagoger är starka, trygga och konsekventa och ser sig själva som ledare som syftar till att leta efter och ta vara på det bästa hos var och en av dem de möter.

Gör din förskola attraktiv och konkurrenskraftig

40660954_Forskola_001-080.indd 25

25

08-05-09 07.48.06


Att det finns förskolor och enskilda pedagoger som lyckas, trots svåra omständigheter, är en mycket spännande tanke. Hur arbetar de för att det ska gå så bra för dem? Jag vill mena att det beror på att deras fokus och engagemang ligger i »rätt saker«. Rätt saker, i detta fall, är just barnen och den pedagogiska verksamheten. Det handlar dels om hur de definierar sitt uppdrag och dels hur väl de lyckas fokusera på det. Det låter abstrakt, men är egentligen väldigt enkelt. Ett exempel kan vara att en personalgrupp tillsammans med ledningen bestämmer sig för att främja sina barns språkutveckling. Med fokusering, konkreta mål, en god plan och insikten att man kan säga nej till annat, kommer det att lyckas.

Det man fokuserar på blir man bättre på.

Nu hör jag invändningarna. Vår barngrupp är så stor, vi hinner faktiskt inte möta alla barn på det sätt vi helst vill. Det går inte att individualisera så mycket i ett kollektivt system. En del av livet handlar om att anpassa sig. Jag förstår att det jag skriver om ibland kan vara svårt att genomföra i praktiken. Men jag ställer frågan – vad är alternativet? Är alternativet att strunta i individens drivkraft och istället ha ett system där barnen bedöms efter hur bra de är på att utvecklas och lära sig på samma sätt som resten av gruppen? Hur utvecklas ni (kollegor och barn) på din förskola? Tycker du att ni använder er arbetstid med fokus på rätt saker? Använder barnen sin tid bäst för att stärka sin språkutveckling, fysiska och emotionella utveckling och livsglädje? Kanske bör det, trots praktiska hinder, vara en ambition att förskolan tar vara på drivkrafter och intressen hos varje pedagog och varje enskilt barn i barngruppen?

26

Del 1 – Teorin om styrkor

40660954_Forskola_001-080.indd 26

08-05-09 07.48.07


Nio modeller som hjälper dig att söka styrkor Det finns flera modeller för att söka styrkor hos en samtalspartner och som gör samtal utvecklande. I de närmaste avsnitten beskrivs de modeller som jag tycker är viktiga att känna till.

■ Maslows modeller för självförverkligande ■ Antonovskys salutogena synsätt ■ Buckingshams teori om styrkor ■ Kochs 80/20-princip ■ Raths och Simons Aktiva värderingar ■ De Shazers m.fl. – modeller för lösningsfokusering ■ Peggs syn på styrkebyggande ■ Grinders fokus på icke-verbala signaler ■ Kompetensutvecklingsmodellen

Gör din förskola attraktiv och konkurrenskraftig

40660954_Forskola_001-080.indd 27

27

08-05-09 07.48.07


eller sitt yrkesliv och känna att de inte fått ägna sig tillräckligt mycket åt det som ger dem bäst tillfredsställelse och bäst resultat. På de förskolor där pedagogerna vågar bjuda på sig själva och ta hjälp av varandra brukar också barnen komma till sin rätt. Olikheter kan komplettera och lyfta.

Lär känna barnen Hur ska du kunna veta vad dina barn brinner för? Utvecklingssamtalen är naturligtvis förträffliga tillfällen att ta reda på styrkor. Men det är viktigt att ta vara på alla andra tillfällen också. Iaktta barnen. Se ljusglimtarna. Vad tycker de enskilda barnen om att göra? När är de mest koncentrerade? När sker framsteg? Vem umgås de helst med? Om barnen är stora nog är det viktigt att samtala med dem. Fråga dem vad de gillar och varför, vad de skulle vilja göra, när tycker de att de lyckas bäst, vad de gör på fritiden och mycket annat. Observera, notera och organisera sedan verksamheten efter barnens potentialer.

Leta inte fel och brister. Leta möjligheter att bygga vidare på!

Buckinghams teori om styrkor

40660954_Forskola_001-080.indd 41

41

08-05-09 07.48.28


Fokusering Richard Kochs budskap och 80/20-principens idé handlar om fokusering. Det gäller att analysera de mål och resultat man vill uppnå, för att sedan kunna analysera vilken den enklaste och snabbaste vägen dit är. Lösningen, som huvudtemat i denna bok anger, ligger i att fokusera på styrkor. »Vad är det, i min roll som pedagog, som främst leder till det jag är ute efter?« »Hur kan jag använda min tid på bästa möjliga och mest effektiva sätt?« Om det nu är så att 20 procent av ens ansträngningar leder till 80 procent av ens resultat, då behöver man veta vad man gör under dessa 20 procent och sedan ägna så mycket av sin tid som möjligt åt det. Tänk återigen på Lena, som med lite tid till sina dramatillfällen förmodligen åstadkom väldigt, väldigt mycket. Det är Lenas 20 procent, som förmodligen bidrar till 80 procent av resultatet. De minuterna som barnen har drama med Lena, bidrar förmodligen mer till deras utveckling än allt annat Lena gör resten av veckan. Det är därför logiskt att Lena ska få mer tid att göra det hon är bäst på. När pedagogen genererar bra resultat hos barnen, utvecklar det en positiv resultatspiral. Hur kan barnen utnyttja sina 20 procent? Kanske kan Mohammed använda sin kompetens och sitt intresse för bilar som en språngbräda till att börja läsa eller rita bilder med flera detaljer. Kanske kan Emelies passion för pussel vara en startpunkt för andra ännu mer utmanande intellektuella klurigheter. Hur kan vi bättre ta vara på våra barns tillgångar? Tänk bara på det faktum att många invandrarbarn redan kan grunderna till flera språk. Vi oroas ibland över att dessa barn inte kan det svenska språket lika bra som sina kompisar – och givetvis måste vi underlätta språkinlärningen så mycket vi kan – men hur kan vi bygga på det faktum att de har grunderna för ett eller flera andra språk än svenskan?

44

Del 1 – Teorin om styrkor

40660954_Forskola_001-080.indd 44

08-05-09 07.48.31


Sök styrkor i utvecklingssamtalen Utvecklingssamtalen ger dig gyllene tillfällen att ta reda på var barnens styrkor ligger. Ställ frågor där ni tillsammans kan lyfta barnets specialiteter. – Vad gör barnet på förskolan, som åstadkommer bäst resultat? – Vad gör personalen på förskolan, som åstadkommer bäst resultat hos barnet? – Vad ger mest effekt och vad tycker man att barnet borde göra mer eller mindre av? Du kan också fråga vad barnet brukar göra hemma eller när han eller hon mår bäst hemma, så att föräldrarna kan göra kopplingar. Är det samma intressen hemma som på förskolan? Om inte, vad påverkar? Även ett mycket oroligt barn har stunder när han eller hon mår bra. Leta efter dessa stunder. För alla barns skull är det viktigt att alla parter (framförallt barnet självt) görs uppmärksam på vilka styrkor han eller hon besitter. Om du har barnet med på utvecklingssamtalet, spelar det givetvis stor roll hur gammalt barnet är. Många av dina frågor får du ställa till både barnet och föräldrarna, dock alltid på ett sätt så att barnet rimligtvis kan svara på dem. ”Du, Erik, när tycker du det är roligast här på förskolan? Vad är du riktigt duktig på?” Ibland kan du som pedagog även behöva hjälpa mammor och pappor att söka sina styrkor som föräldrar för att därigenom kunna hjälpa barnet. Många föräldrar idag har dåligt samvete för sina barn och dåligt självförtroende som föräldrar. – När ni har som roligast tillsammans, vad gör ni då? – När du är mest nöjd med dig själv som förälder, vad har du gjort då? – När du prioriterar tiden med ditt barn framför annat, vad är det då för beslut du har tagit? – Vad tycker du att du klarar bäst i din uppgift som förälder, trots allt?

Kochs 80/20-princip

40660954_Forskola_001-080.indd 45

45

08-05-09 07.48.32


liga sätt att umgås med andra. Det finns mönster i vårt handlande som speglar våra värderingar och gör dem synliga i många olika situationer.

Livet är fullt av valmöjligheter. Må dessa val blir mer medvetna och genomtänkta. Då får vi större kontroll över tillvaron.

Samtalsmetoder Oftast räcker du som pedagog till som samtalspartner eller samtalsledare för dina barn och deras föräldrar. Men det finns samtal som kräver mer av dig än ditt uppdrag begär. Det kan till exempel inträffa när ett barn eller barnets föräldrar hamnar i en svår emotionell kris eller när du tycker att du inte kan samarbeta med ett barn eller familjen. Inse en förskolepedagogs begränsning och känn efter när du bör gå vidare till andra professionella samtalsledare. Ofta finns skolsköterska, psykolog, kurator och skolläkare kopplad till förskolan. Men, som jag nämnde, i de allra flesta fall räcker ditt uppriktiga intresse för dina barns tillstånd och utveckling väldigt långt. Ju bättre du är på att lyssna och ju klokare frågor du ställer, desto skickligare blir du i konsten att utföra professionella samtal. Vill du uppnå en uppriktighet mellan dig dina barn och deras föräldrar, är det nödvändigt att du först reflekterar, sedan sorterar, klargör och prioriterar. Utvecklingssamtal kan hjälpa till i den processen. Klargörande frågor, med Aktiva värderingar som modell, är ett verktyg för detta. Exempel på klargörande frågor, som du kan ställa, återkommer jag till senare i boken. Här vill jag att du först ska förstå att din förmåga att ställa utvecklande frågor kan vara en mycket viktig del av din egen utveckling som pedagog, men även i din strävan att hjälpa dina barn och ibland deras föräldrar att reflektera, sortera och därmed även prioritera och fokusera inför framtidens alla valmöjligheter.

Raths och Simons aktiva värderingar

40660954_Forskola_001-080.indd 53

53

08-05-09 07.48.39


De Shazer och andra – modeller för lösningsfokusering Finns det ett naturligt behov av att söka orsak och verkan, det vill säga att förstå varför saker och ting blir som de blir? Förmodligen. Men, säger upphovsmännen bakom ett relativt nytt och spännande perspektiv inom psykologin, det är oftast till ingen nytta. Det är inte nödvändigt att en person måste förstå varför saker och ting har blivit som de är, för att individen ska kunna påverka sitt agerande annorlunda i framtiden.

Steven De Shazer, Insoo Kim Berg och Peter De Jong är tre av frontfigurerna för den lösningsfokuserade modellen. Via deras psykologpraktik och studier upptäckte de att genvägen till förändringar kom med fokus på lösningar och inte i en analys av orsakerna bakom. Det är inte nödvändigt att en person måste förstå varför saker och ting har blivit som de blivit, för att individen ska kunna påverka sitt agerande annorlunda i framtiden. Istället bör man fokusera på vad som fungerar. Fokusera på nästa steg i livet. Lägg bort behov av att alltid förstå, analysera, systematisera eller förutspå. Låt bli att försöka hitta den som orsakade felet för att få en lämplig syndabock. Hitta ett bättre tillvägagångssätt i stället.

56

Del 1 – Teorin om styrkor

40660954_Forskola_001-080.indd 56

08-05-09 07.48.41


De Shazer, Kim Berg och De Jong är kända för sina effektiva så kallade korttidsterapier, där de tycks få snabbare och effektivare resultat med denna fokus. Deras läsningsfokuserade modell håller på att spridas från terapikretsar ut i näringslivet och vår kultur i största allmänhet. Se till exempel boken The Solutions Focus av Paul Z Jackson och Mark McKergow som har ett näringslivsperspektiv på det lösningsfokuserade arbetssättet. Jag tror att intresset för denna modell inom näringsliv och offentlig förvaltning kommer att växa mycket snabbt. Den tilltalar människors behov av snabba och effektiva lösningar. Den lösningsfokuserade modellen bygger på följande grundtankar enligt Jacksons och McKergows principer (efter min tolkning och med mina egna tillägg): ■ Förändringar inträffar hela tiden. Vårt jobb är att identifiera och förstärka de förändringar som är nyttiga och som gagnar våra mål. ■ Det finns inget sätt att se på saker som är det enda rätta. Sök pragmatiska lösningar även om ett nytt, annorlunda eller tidigare kasserat perspektiv måste anammas. ■ Detaljerad förståelse av problemet är sällan till någon större nytta för att komma på en lösning. ■ Inget problem är för evigt. Identifiera när problemet inte existerar och bygg vidare utifrån de små tecken på lösning som finns. ■ Ledtrådar till lösningar finns allt som oftast i din närhet, du behöver bara vara mer uppmärksam på de möjligheter som finns. ■ Små förändringar i rätt riktning kan förstärkas och få stora effekter. ■ Forcera inte fram en lösning utan var hela tiden lösningsfokuserad. Då dyker det upp bra idéer. Eller kortfattat … Ta reda på vad som fungerar och gör mer av detta. Sluta göra det som inte fungerar och gör på ett helt annorlunda sätt i stället.

De Shazer och andra – modeller för lösningsfokusering

40660954_Forskola_001-080.indd 57

57

08-05-09 07.48.42


*OTQJSBUJPOPDIQFSTPOMJHVUWFDLMJOH

*OTQJSBUJPOPDIQFSTPOMJHVUWFDLMJOH

Konsten att leda utvecklingssamtal i fĂśrskolan JOHN STEINBERG

Professionella samtal – Konsten att leda utvecklingssamtal i fÜrskolan är den tredje boken i en serie om tre och vänder sig till fÜrskolepersonal. De andra bÜckerna i serien vänder sig till skolledare respektive lärare i skolan. Pü sitt eget personliga och lättillgängliga sätt berättar John Steinberg om teorier utifrün en filosofi om att sÜka styrkor. Du für inspiration fÜr ditt sätt att utfÜra ditt ledarskap bland barnen och blir mer uppmuntrande gentemot fÜräldrarna. John ger ocksü münga konkreta samtalsmodeller där du für tips pü hur du kan fÜra süväl enkla som svüra samtal framüt. Som fÜrskolepersonal har du münga samtal med barn, men du har även samtal med barnens fÜräldrar och med dina kollegor. Boken fokuserar pü utvecklingssamtal, men du für nytta av tankarna och metoderna i alla mÜjliga samtalssituationer. När du samtalar utifrün styrkor bidrar du till en positiv och harmonisk fÜrskolemiljÜ där barnen kan trivas, utvecklas och stärkas pü bästa sätt. Vinnarna är münga, inte minst du själv. Ge barnen en god grund. Använd ditt främsta verktyg – Samtalet!

*OTQJSFSBOEFPDIVUWFDLMBOEFMJUUFSBUVSGzSMjSBSF PDITLPMMFEBSFJOPNPNSlEFOB

Â… Â… Â… Â…

1FEBHPHJTLBUSFOEFSPDINFUPEFS 4QFDJBMQFEBHPHJL *OTQJSBUJPOPDIQFSTPOMJHVUWFDLMJOH 4LPMVUWFDLMJOH

40660954_Forskola_omsl.indd 1

Â… Â… Â…

John Steinberg

Professionella samtal Konsten att leda utvecklingssamtal i fĂśrskolan

John Steinberg

(MFFSVQT,PNQFUFOTVUWFDLMJOH

PROFESSIONELLA SAMTAL Konsten att leda utvecklingssamtal i fĂśrskolan

Professionella samtal

1PSUGPMJP*61 4PDJBMPDIFNPUJPOFMMLPNQFUFOT %JHJUBMLPNQFUFOT

08-05-08 13.40.57


9789140660954