9789127413375

Annica Rodell

NO

S S A P KOM SO

MÄNNISKAN Lärarbok

Omslag_Lararbok_Manniskan.indd 1

08-11-10 13.43.19

Innehåll Kompass – visar vägen genom no och so! 4 Välkommen till Människan – kroppen och knoppen! 6 Förslag till arbetsmetoder 8 Klass 5A 9 Liten blir stor 10 Skelettet 12 Muskler 14 Blod och hjärta 16 Andning 19 Rent och fint 22 Huden 24 Mat och hälsa 26 Hjärnan 30 Våra sinnen 32

HEJ! Välkommen till lärarboken.

Här hittar du massor av extramaterial.

Att bli vuxen 36 Vänner och fiender 40 Tobak och alkohol 45 Du är viktig! 48 Kopieringsunderlag 49

Kompass_Manniskan_LHL.indd 3

08-11-24 15.01.55

Kompass – visar vägen genom no och so!

Kompass är en serie bÜcker fÜr ürskurs 4–6 som füngar elevernas intresse fÜr natur- och samhällsorienterande ämnen. Texterna och bilderna är elevnära, engagerande och berättande – allt i en layout som ger läsro men som ocksü stimulerar nyfikenheten.

I Kompass har vi valt att fokusera mer pü färre saker. Det ger utrymme att berätta och fÜrklara sammanhang pü ett tydligare sätt. BÜckerna innehüller den viktiga gemensamma grundkursen fÜr att nü kursplanens mül i respektive ämne, men büde ämnen och samband integreras där det är lämpligt.

Kompass ger pü sü vis en trygghet i att mülen uppnüs men ocksü mÜjlighet till fÜrdjupningar och arbeten efter elevernas och lärarnas egna val.

I Kompass finns fÜljande grundbÜcker med tillhÜrande material: Människan (biologi/samhällskunskap) Vikingatiden, Medeltiden, Vasatiden, Stormaktstiden, Frihetstiden (historia) Sverige, Europa, Världen (geografi/samhällskunskap/religion) Sverige, Världen (biologi/fysik/kemi)

o Lisa Bjärb

Kom pAs s MĂ„ NN ISK AN

Grundbok I grundboken är de berättande texterna i fokus.

Texter som är lättlästa och engagerande men ocksü lärorika. Viktiga fakta och begrepp som tas upp i texterna, och som är viktiga fÜr att man ska fÜrstü innehüllet, tydliggÜrs och fÜrklaras pü separata faktasidor. FÜr att hjälpa eleverna med det viktigaste i texterna finns läsfÜrstüelsefrügor sist i kapitlet.

eter stor om r med maten Och har du er är du komm

r om i den hä fungerar, nen. sin ning och al mpisar, ide

h so!

MĂ„NNISKAN Kroppen

ppen och kno

*4#/

4

Kompass_Manniskan_LHL.indd 4

08-11-24 15.02.03

Linda Karlander

Arbetsbok

MÄNNISKAN

Till grundboken finns en arbetsbok där eleverna arbetar vidare med grundbokens innehåll. Här finns arbetsuppgifter både för att befästa kunskaper och utveckla kunskaperna ytterligare. För att eleverna ska göra kunskaperna till sina egna, är utgångspunkten att eleverna tillämpar det de vet på sig själva och sin situation.

Arbetsbok

Annica Ro

dell

Lärarbok I lärarboken får pedagogen konkreta tips och råd om hur man kan arbeta med materialet och fördjupande information i ämnet.

Handledningen är direkt kopplad till sidorna i grundboken, så läraren har vad som behövs i sin egen bok. Lärarboken innehåller även ett antal kopieringsunderlag som är bra och roliga att använda i undervisningen.

MÄNNISKAN Lärarbok

5

Kompass_Manniskan_LHL.indd 5

08-11-24 15.02.17

Välkommen till Människan – kroppen och knoppen!

ISK AN

SO

M ÄN NI SK AN Kroppe n och kn oppen Lisa Bjä rbo

MĂ„ NN

S S A P KOM

En kompass använder man ju fÜr att ta reda pü var man befinner sig, och mÜjligen ocksü fÜr att lista ut vart man ska ta vägen.

Ungefär sü kan boken om människan ocksü användas, büde som ett redskap fÜr att orientera oss om hur kroppen fungerar och fÜr att ge oss kunskap om mÜjliga konsekvenser av vüra framtida vägval.

Ko mp Ass

NO

Lisa Bj ärbo

Vet du att din hud skull du veckla e bli tvü de ut de kvadrat n? Eller efter att meter sto vad som du har r om händer stoppat koll pü me den i mu vad som nnen? Oc d maten fÜrändr i puberte h har du as i din ten? kropp nä r du ko Allt det mmer och my cket an boken. nat kan Den du läsa till exemp handlar om hu om i de n här r din kro el skelet pp funge t, muskl Men de er, blod, rar, n hand lar andning ocksü om och käns och sin lor. kärlek, nen. kompisa r, ideal Kompas s – visar vägen ge nom no och so!

Boken Kompass Människan – kroppen och knoppen har som mülsättning att sätta den berättande texten i fokus. Det märker du snart när du bläddrar. Eleverna ska fü mÜjlighet att fÜlja med i en lÜpande framställning som är büde saklig och lättläst.

En väl komponerad och sammanhängande text fÜrmür fünga elevernas uppmärksamhet, särskilt om den ocksü stimulerar deras fantasi och nyfikenhet. *4#/

MĂ„NNISK AN Kropp en oc h kno ppen

BÜckerna är rikligt illustrerade med büde teckningar och foton.

Teckningarna är detaljrika och realistiska, ofta med humoristiska inslag.

En fÜrhoppning är fÜrstüs ocksü att eleverna ska tycka om Kompass Människan – kroppen och knoppen, inte minst genom att text och bild i sü hÜg grad vill berÜra, intressera och ge kunskap om hur deras kroppar fungerar, büde utanpü och inuti.

Illustrationerna

Filuren

Illustrationerna kan användas som utgüngspunkt fÜr samtal i klassen: vad ser man, vad händer i bilderna, hur fungerar det i bilden, vad känner personerna pü bilden och sü vidare.

Varje kapitel inleds med en illustration eller bild som anknyter till kapitlets innehĂĽll.

Det kan vara uppfÜrstorade bilder av nügot i kroppen, till exempel celler, eller nügot som mer väcker känslor att diskutera.

I Kompass Människan finns en filur (klädd i rÜda blodkroppar) som fÜljer med genom boken. Ibland ställer den frügor, ibland kommenterar den innehüllet och ibland bara funderar den kring nügot. Ofta belyser filurens kommentarer saker som eleverna kanske själva undrar Üver men inte riktigt vügar formulera. Använd därfÜr gärna filuren och samtala kring vad den säger och gÜr.

6

Kompass_Manniskan_LHL.indd 6

08-11-24 15.02.28

Inuti krop

pen

I kroppen finns olika delar som kallas organ . Varje organ ser ut på ett specie llt sätt och har en speciell up pgift.

Inuti krop peorg n an, till exe Det finns inre mp I kroppen el hjärta och finns oli lun r. ar kago Desom del t finns ock kallas organ så yttre . Varjeorg anan , till org serexe på ett specie utmpel armar llt sätoch huhar t d. och en speciell up pgift. Det fi nns inre organ, till exe mpel hjärta Med hjälp av ochlungor lungor. De na får t finns ock så yttre kropp syre somdin organ, till exe du måste mpel armar ha att överlev för och hud. a.

På omslagets insida finns en bild som ger översikt över kroppens viktiga inre organ och var de är placerade. Alla organen här kan man läsa mer om i boken.

Längst bak på omslagets insida finns ett urval av kroppsdelar som man bör känna till.

Innehåll

Liten blir stor 6 Skelettet 12

I magsäcke n och tarmarna bearbetas maten du äter så att din kropp kan ta han d om närings ämnena.

Resterna går genom änd ut tarmen.

Under mus kler finns skelett na et.

Kolla Sigg es skelett på sidan 13.

käke

handflata

handled

käke

fingertopp

tinning

nyckelben

knoge

örsnibb

nacke

tinning

nyckelben

handled

svank

knoge

örsnibb

nacke

skuldra ljumske

bål – rygg, mag e och bröst

svank lår

skuldra

knä skål

ljumske

bål – rygg, mag e och bröst

lår

Blodkärl kallas de rör kroppen somi blodet flyter i.

ankel

stuss knä skål smalben ankel vrist

stuss

smalben vrist

Rörben och platta ben

Ett gammalt skelett

De olika benen i skelettet är avlånga rörben eller platta ben.

De avlånga rörbenen är som rör, de är ihåliga och inuti rörbenen finns en mjuk massa som liknar gelé. Det är benmärgen. Benmärgen är viktig, för det är där dina röda och vita blodkroppar bildas. Avlånga rörben finns till exempel i dina armar och ben.

På andra ställen i skelettet finns det platta ben. De skyddar viktiga organ i kroppen från att bli skadade. Dina revben är platta ben. De finns för att skydda lungorna och hjärtat.

När en människa dör slutar kroppen att fungera. Musklerna och huden och blodet och organen bryts sakta ner och försvinner. Till slut finns bara skelettet kvar.

Ett skelett kan bevaras länge innan det blir förstört, för benen i skelettet är så hårda. De bryts inte ner lika lätt som resten av kroppen.

Genom att studera skelett kan man få reda på mycket om hur människor levde förr i tiden. Man kan hitta skador som visar hur personerna dog. Och man kan se ungefär hur människorna såg ut, hur långa de var eller om skelettet tillhörde en man eller kvinna. En skelett-expert kallas för osteolog.

Lederna gör att du kan röra dig

Mat och hälsa 40 Hjärnan 50 HEJ!

Jag tycker att människor är kul. kulled Det ska bli spännande attsigfårunt veta – kan röra åt olika mer om kroppen ochhåll knoppen.

Vänner och fiender 76 Tobak och alkohol 86 Du är viktig! 90 Ordlista 92 Register 94

hjä ssa

handflata

fingertopp

vad

Huden 36

Att bli vuxen 64

hjä ssa

psde

vad

gångjärnsled – kan röra sig fram och tillbaka

Våra sinnen 54

Olika krop

lar De olika del arna i kropp en har många olika namn. Kan du de här?

I magsäcke n och tarmarna bearbetas maten du äter så att din kropp kan ta han d om närings ämn Resterna går ena. genom änd ut tarmen.

Hjärtat pum ck par runt blodet i kroppen.

Under mus kler finns skelett na et.

Kolla Sigg es skelett på sidan 13.

psde

Blodkärl kallas de rör kroppen somi blodet flyter i.

Blod och hjärta 20

Rent och fint 32

tunntarm

I hela din krop I armar och p finns muskler. ben sitter stora skelettmusk ler, du bes tämmer själv när de ska och tarmarna arbeta. I hjärtat sorters mus finns andra kler. Dem kan du inte styra över själv.

Muskler 16

Andning 28

ck

I hela din krop I armar och p finns muskler. ben sitter stora skelettmusk ler, du bes tämmer själv när de ska och tarmarna arbeta. I hjärtat sorters mus finns andra kler. Dem kan du inte styra över själv.

Om vi alla ser ut som Sigge Skelett inuti så borde det rassla lika mycket om oss när vi går som det gör om Sigge. Varför hörs inte våra ben?

Klass 5A 4

g sä

Olika krop

lar De olika del arna i kropp en har många olika namn. Kan du de här?

Hjärtat pumpar runt blodet i kroppen.

ä ag s

tunntarm

ma tjocktarm

Levern rena r ditt blod från ämn som din krop en inte behöve p r.

Hjärnan tar information emot och skickar sign aler om vad krop pens organ ska göra.

m tjocktarm

Levern rena Med hjälp r ditt blod från av ämn lungorna får dinsom din krop en kropp syre p som inte behöve r. du måste ha för att överlev a.

Omslagets insidor

Hjärnan tar information emot och skickar sign aler om vad krop pens organ ska göra.

Där benen i skelettet möts finns olika sorters leder, till exempel kulleder och gångjärnsleder. Det är lederna som ser till att skelettbenen kan röra på sig. Utan leder skulle kroppen vara stel som en pinne.

Så fort du rör på dig bildas det en vätska i lederna. Den vätskan används för att smörja brosket som sitter längst ut på varje ben. Brosk är lite mjukare än ben. När vätskan från lederna smörjer brosket blir det halt och skelettbenen glider mot varandra. Det är därför det inte rasslar om ditt skelett.

Det här skelettparet hittades i Italien år 2007. Arkeologerna tror att de kan ha blivit begravda för 6 000 år sedan.

ka n du ?

1 Hur många ben har du ungefär i ditt skelett?

2 Vilka uppgifter har skelettet?

3 Det finns olika typer av ben i kroppen. Vilka?

4 Vad finns inuti rörbenen?

5 Varför har vi leder?

6 Vad kan man få reda på genom att studera skelettet från en död människa?

I armbågen finns det både kulled och gångjärnsled.

14

15

Innehållsförteckningen

Kan du?

På bokens första uppslag finns en innehållsförteckning med rubriker och bilder.

Uppslaget kan vara värt att fastna för en stund.

Man kan säga att rubrikerna tillsammans kan fungera som en snabbgenomgång av bokens innehåll och ett sätt att ge eleverna förförståelse.

I slutet av varje kapitel finns frågor som sammanfattar det kapitlets innehåll. Frågorna lyfter fram viktiga saker att kunna och visar om eleven har förstått innehållet.

7

Kompass_Manniskan_LHL.indd 7

08-11-24 15.02.42

Förslag till arbetsmetoder Här beskrivs några olika arbetsmetoder som ni kan använda när ni arbetar med Kompass Människan – kroppen och knoppen. De olika arbetsmetoderna nämns på olika ställen i handledningen under ­rubriken ”Att göra”.

Mini-grupparbete Ett mini-grupparbete är ett kort grupparbete.

Det ska helst inte ta längre tid än 60–80 minuter att genomföra och redovisningen bör ske under denna tid eller i direkt anslutning till själva grupparbetet.

Meningen med denna typ av arbete är att det ska vara översiktligt och inte svälla ut och ta lång tid.

Varje grupp får ett kort textavsnitt att arbeta med.

Olika text för varje grupp, men gärna med samma tema så att texterna kompletterar varandra och ­skapar en helhet.

Arbetsgången för eleverna kan se ut så här (instruktionen till eleverna finns som kopieringsunderlag på sidan 50):

• Alla i gruppen läser tillsammans igenom texten.

Gärna flera gånger.

• Stryk tillsammans under det som är viktigt i texten.

• Gör en ny text av den understrukna texten.

Använd egna ord. Gör en kladd tillsammans.

• Skriv rent kladden.

• Bestäm hur ni ska redovisa: - Vem säger vad? Tänk på att alla i gruppen

måste säga något!

Ni får inte läsa innantill, men att använda stödord går bra.

- Ska ni ha bilder?

- Ska ni dramatisera? I så fall hur?

• Träna på redovisningen.

• Redovisa.

• Ställ några frågor till era kamrater.

Tvärgrupper Arbete i tvärgrupper går till så här: Vi tänker oss att det är tre texter som ska läsas i klassen. Då delas klassen in i tre grupper. Varje grupp läser en av berättelserna. Sedan delas klassen upp i nya grupper. Denna gång är man tre i varje grupp, en från varje läsargrupp. Detta innebär att alla tre i den nya gruppen har läst olika texter. Uppgiften i den nya gruppen är att berätta för varandra om den text man läst. På det sättet läser varje elev en av texterna och får de andra båda berättade för sig.

Stafettläsning Stafettläsning går till så att en elev börjar läsa en text.

När eleven tystnar tar en ny elev vid och fortsätter tills texten är slut eller tills man gör en liten paus och någon annan tar vid. Man får ofta läsa hur mycket eller så litet man vill, men ibland måste man begränsa mängden så att inte en elev läser alldeles för mycket.

Alla som vill läsa måste ju få en chans att göra det.

Om man inte alls vill läsa behöver man inte göra det, men det gäller att uppmuntra dessa elever så att de till slut vågar läsa åtminstone en mening.

Forumspel Ett forumspel är en helt vanlig pjäs, ofta med ett angeläget, viktigt innehåll. Skillnaden mot en vanlig pjäs är att den spelas två gånger. Första gången spelar man den precis som den är, andra gången får vem som helst i publiken avbryta pjäsen genom att säga ”stopp”, gå in och överta en av rollfigurerna och ändra pjäsens skeende med sitt handlande. Det är bara tillåtet att gå in och ändra om man ändrar handlingen till det bättre.

Lab-rapport En lab-rapport är en skriftlig redovisning av en ­laboration eller ett experiment som man har gjort.

Rapporten brukar bestå av följande delar:

1. Varför jag/vi gör experimentet (syfte).

2. Vad jag/vi tror ska hända (hypotes).

Punkt 1–2 skrivs innan experimentet genomförs.

3. Vilka saker jag/vi använde (materiel).

4. Hur jag/vi gjorde (utförande).

5. Vad som hände (resultat).

6. Vad jag/vi tänker om det som hände (slutsats).

7. Rita gärna en bild som beskriver experimentet.

Punkt 3–7 skrivs efter det att experimentet har gjorts.

På kopieringsunderlag sidan 65 finns en mall till ­lab-rapport.

Kompass_Manniskan_LHL.indd 8

08-11-24 15.02.43

Klass 5A Här står klass 5 A. Kolla in deras skolfoto ordentligt, för du ska få följa dem genom hela den här boken.

Du får läsa om hur din kropp är uppbyggd och hur den fungerar. Det handlar bland annat om huden, skelettet, hjärtat och dina sinnen. Vet du till exempel varför blodet ser blått ut genom huden fast det egentligen är rött? Eller varför det inte rasslar om alla dina ben i kroppen när du rör dig? Det kommer du att få svar på i den här boken.

Men det ska inte bara handla om hur kroppen fungerar, utan också om kompisar, kärlek och hur det kan kännas att bli vuxen. Det här är en bok om dig, helt enkelt.

Jag tänker följa med genom boken. Jag är mest känd för att vara enormt frågvis. Hur ska man annars få veta något? Vi ses!

4

o ke ndb Gru s 4 –5

5

n

Klass 5A En klass är ett eget socialt system som består av relationer och regler, både tysta och uttalade. Samtidigt som eleverna lär känna klass 5A i den här boken lär de sig förhoppningsvis att känna sig själva lite bättre också. De kommer att lära sig mycket om hur vi ser ut inuti kroppen och hur vi ser ut utanpå kroppen, men också om tankar och känslor, vänskap och kärlek och om hur det är att bli vuxen. Eleverna i klass 5A följer med på olika sätt genom boken, och varje kapitel inleds med att någon elev i klassen är med om en händelse som är knuten till kapitlets innehåll.

Att diskutera • Vad vill du absolut ha med i en bok om kroppen?

• Vilken del av kroppen tycker du är viktigast?

• Vad är viktigast i ditt liv, vänskap eller kärlek?

A tt göra Vad vill du lära dig?

Låt eleverna skriva vad de hoppas att de ska ha lärt sig efter att ha jobbat med boken. Låt dem skriva två saker var på små lappar. Redovisa i helklass och skriv

upp på stora blädderblocksblad. Spara bladen tills ni har arbetat färdigt med boken. Ta fram bladen och kolla om ni har lärt er allt det ni ville.

Egen klassbild Titta tillsammans på bilden på sidan 5 i grundboken.

Låt var och en skriva en skylt om sig själv så som eleverna i boken har gjort, till exempel ”Annica, gillar att läsa”. Sätt upp ett klasskort på väggen och sätt skyltarna runt omkring. Dra en röd (eller någon annan färg som syns bra) tråd från skylten till rätt person på klasskortet.

L Ä S T IP S !

• Människokroppen – så funkar den • •

Åsa Fagerberg, Bonnier Carlsen 2004 Min kropp – hur fungerar den?

Bettina Schaaf, Berghs förlag 2001 En resa genom kroppen Richard Walker, Bonnier Carlsen 2006

9

Kompass_Manniskan_LHL.indd 9

08-11-24 15.02.52

NO

S S A P KOM SO

MĂ„NNISK AN Kroppen och knoppen Annica Rodell

I den här lärarboken für du handledning direkt kopplad till de olika sidorna i grundboken Människan – Kroppen och knoppen. Du für fakta, tips och kommentarer samt fÜrslag pü saker att gÜra och att diskutera med eleverna.

Längst bak finns kopieringsunderlag med olika slags aktiviteter, süsom bilder där eleverna für fylla i kroppens olika delar och vad de har fÜr funktioner, tipsfrügor, korsord, att sätta ihop en god och nyttig mültid efter tallriksmodellen och Spelet om kroppen bland annat.

Kompass – visar vägen genom no och so!

Läs mer pü www.nok.se/kompass

*4#/

Omslag_Lararbok_Manniskan.indd 2

08-11-10 13.43.53