9789147115075

FAKTABOK

Företagsekonomi 100 Per-Hugo Skärvad Jan Olsson

Upplaga 17

Företagsekonomi 100, Faktabok ISBN 978-91-47-11507-5 © 2015 Per-Hugo Skärvad, Jan Olsson och Liber AB Förläggare: Pontus Fryk Projektledare: Magnus Winkler Redaktör: Camilla Nevby Omslag och typografi: Nette Lövgren Illustrationer: Jonny Hallberg Omslagsbild: Thinkstock Produktionsledare: Jürgen Borchert Upplaga 17 1 Sättning: LundaText AB Repro: Exaktaprinting, Malmö Tryck: People Printing, Kina, 2015

Bildlista: © Shutterstock, sida 22, 116, 166, 226, 366, 448; © Martin Magntorn/AstraZeneca, sida 61; © Photodisc/Getty Images/Thinkstock, sida 70; © Jens Sølvberg/Samfoto/TT, sida 129; © Martin Bureau/AFP Photo/TT, sida 143; © Ints Kalnins/Reuters/TT, sida 213; © Getty Images/Thinkstock, sida 232, 340; © iStock/Getty, sida 340.

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 E-post: kundservice.liber@liber.se

Innehåll Förord 11

3. Svenska företag i ett historiskt och internationellt perspektiv 45

Introduktion 13

Internationell konkurrenskraft – en historisk återblick 45 Barometerindikatorn 47 Internationellt företagande 47

Företag och företagande 15 Vad är ett företag? 15 Företaget som en ”affär” (business) 16 • Företag – en dynamisk mångfald 16 • Affärsidé, kapital och entreprenör 17 • Företagets livscykel 17 • Företag, företagsledning och företagsekonomi 19 • Översikt över bokens innehåll 19

DEL 1

Företaget i samhället 23 1. Företagen i det ekonomiska systemet 25 Ekonomiska system 25 Ren marknadsekonomi 26 • Blandekonomi 28

Lagstiftning 29 Lagar som reglerar företagens relationer till finansiärer och ägare 30 • Lagar som reglerar företagens relationer till arbetstagarparten 30 • Lagar som reglerar företagens relationer till kunder och konkurrenter 30 • Lagar som reglerar företagens relationer till stat och kommun 31

Företagets samhällsansvar 31 Sammanfattning 32 Förslag till fördjupade studier 33 2. Fakta om företag och svenskt näringsliv 34 Inledning 34 Verksamhetstyp 34 Näringsgren och sektor 35 Juridisk form 36 Start och upplösning av företag 38 Ägandeförhållanden 39 Antal och storlek 39 Lokalisering 41 Internet, elektronisk handel och sociala medier 44

Sammanfattning 44 Förslag till fördjupade studier 44

Internationaliseringsprocessen 49 • Multinationella företag 49

Svenska företag och Europa 50 Globalisering 50 Sammanfattning 51 Förslag till fördjupade studier 51 4. Arbetsgivare och arbetstagare 52 Inledning 52 Arbetsgivare och arbetstagare 52 Arbetsgivaransvar 52

Den svenska arbetsmarknadsmodellen 53 Arbetsmarknadens organisationer 53 • För­ handlingar, kollektivavtal och lönebildning 54 • Arbetsfred och strejker 55 • Sysselsättning 56

Arbetsrätt – företagsdemokrati och eko­ nomisk demokrati 56 Företagsdemokrati 56 • Ekonomisk demokrati 61 • Nya trender på arbetsmarknaden 61

Sammanfattning 62 Förslag till fördjupade studier 62 5. Företagets intressenter, kontrakt och nätverk 63 Vilka är företagets intressenter? 63 Intressentmodellen 64 Företaget som ett system av kontrakt 65 Företaget som ett värdeskapande affärsnät­ verk 65 Intressentredovisning och ”shared value” 67 Sammanfattning 68 Förslag till fördjupade studier 68

6

I nneh å ll

DEL 2

Affärsidé, strategisk ­planering och marknads­föring 71

6. Företagets affärsidé och affärs­ modell 73 Inledning 73 Övergripande affärsidé 73 Mission 74 • Vision 76 • Grundläggande värderingar 76 • Resurser och kompetens 77

Konkret affärsidé – affärsidé för enskilda ­affärer 78 Affärsmodell 79 Affärsmodellduken – ”Business Model Canvas” 81

Affärsidéns livscykel 81 Sammanfattning 82 Förslag till fördjupade studier 82 7. Strategisk planering 83 Grundtankar om strategi och strategisk ­planering 83 Inledning 83 • Vad är strategi? 83 • Affärsidé, mål och strategi – exemplet H&M 84 • Strategiska grundfrågor 85 • Konkurrensfördelar 86 • Typ­ strategier 86

Strategiprocessen 88 Utgå från affärsidén 89 • Formulera mål och strategier 94 • Genomför och följ upp 96

Sammanfattande exempel 96 Sammanfattning 97 Förslag till fördjupade studier 97 8. Marknadsföringens utgångs­punkter och grundtankar 98 Vad är marknadsföring? 98 Marknadsorientering 99 • Marknadsföring sker inte bara i företag 101

Marknadsföringsprocessen 102 Marknadsföringsplanen 104 Sammanfattning 105 Förslag till fördjupade studier 105 9. Marknadsföringens omvärld 106 Inledning 106 Marknaden 108 Olika kategorier av marknader 109 • Marknads­ utveckling 109 • Marknadsegenskaper 110 • Marknadssegmentering 111

Konkurrens 113 Den utvidgade konkurrensen 114

Teknologi 115 Internet 120

Marknadsförings- och distributions­ kanaler 121 Olika distributionsvägar 122 • Vertikala marknads­ föringssystem 123 • Grosshandel – partihandel 123 • Detaljhandel 124 • Nya distributionsformer 124

Sammanfattning 125 Förslag till fördjupade studier 125 10. Operativ marknadsföring 126 Inledning 126 Marknadsföringsmixsynsättet 126 Produkten 127 Vad är en produkt? 127 • Klassificering av produkter 128 • Systemförsäljning 130 • Varumärken 130 • Produktens livscykel 131 • Tjänster 132

Prissättning 133 Faktorer som påverkar prissättningen 133 • Pris­ sättnings­metoder 135 • Prissättning av nya produkter 136 • Rabatter och pris­differen­ tiering 136 • Leasing 136 • Innovativ pris­ sättning 136 • Prissättning – en samman­ fattning 137

”Plats” – val av distributions- och marknads­ föringskanal 137 Mellanhänder eller direktmarknadsföring? 138

Påverkan – marknadskommunikation 140 Personlig försäljning 142 • Reklam 142 • Sales promotion 143 • Public relations/publicitet 143 • Direktmarknadsföring – elektronisk kund­ kommunika­tion 144 • Kommunikation genom sociala medier 144

Marknadsföringsmix – sammanfattning 145 Marknadsföring business-to-business (B2B) 145 Tjänstemarknadsföring 146 Från fyra P till sju P 147

Relationsmarknadsföring 149 Vad är relationsmarknadsföring? 149 Kundrelationens livscykel 150 • Kunder och lön­ samhet 151 • Kundvärde 153 • Lojalitetseffekten – om värdet av nöjda kunder 154

Nätverkssynsättet – utvidgad relations­ marknadsföring 156 Sammanfattning 157 Förslag till fördjupade studier 157

Inneh å ll

11. Konkurrenslagen och konsument­ rätt 158 Konkurrenslagen 158 Förbud mot konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av dominerande ställning 158 • Förbud mot företagskoncentrationer samt konkurrens­ begränsande offentlig säljverksamhet 160 • Övervakande organisationer 161

Konsumenträtt 161 Lagar som stöder konsumenten 162 • Lagarnas efterlevnad 164

Sammanfattning 165 Förslag till fördjupade studier 165 DEL 3

Organisation och produk­ tion 167 12. Organisation och organisering 169 Vad är organisation och organisering? 169 Att organisera 169 Formell och informell organisation 170 Val av organisationsform 171 Funktionsorganisation 171 • Divisions­organisa­ tion 172 • Matrisorganisation 173 • Beslutsnivåer, linje och stab 173 • Funktionell organisation 174 • Befogenheter och ansvar 175

Nya organisationsformer 175 Hierarkierna rasar 175 • Teamorganisation och processorganisation 176 • Projektorganisation 178 • Nätverksorganisation 179

Målformulering 181 Vad menas med en ”bra organisation”? 182 Organisationsförändring 182 System och rutiner 184 Kompetens 184 Organisationens kultur 186 Personaladministration – HRM 189 Personaladministrationens historiska utveckling 189 • Vad är personaladministration? 190 • Personal­ idé – kärnan i HRM 191 • Personalarbetets organisa­ tion 192

Sammanfattning 192 Förslag till fördjupade studier 193 13. Arbetsorganisation 194 Vad är arbetsorganisation? 194 Klassisk arbetsorganisation – taylorism 194 Modern arbetsorganisation 195

Kvalitetsinriktad arbetsorganisation 195 • Flexibel arbetsorganisation 195 • Lärande arbets­orga­ nisa­tion 196 • Toyotamodellen 196 • Arbets­ organisation i nätverkssamhället 197

Situationsanpassat ledarskap 198 Arbetssituation och hälsa 198 ”Ett bra arbete” 199 Arbetsorganisation och medbestämman­ de 199 Sammanfattning 200 Förslag till fördjupade studier 200 14. Företagets produktion 201 Vad är en produktionsprocess? 201 Produktion (värdeförädling) i industriföretag – industriell produktion 201 • Produktion (värde­ förädling) i handelsföretag 202 • Produktion (värdeförädling) i tjänsteföretag 202

Hur beskriver man produktionssystem? 202 Flödesschema 204 • Produktionslayout och beroendeförhållanden 204 • Nyckeluppgifter 206 • Kapacitet 206 • Förädlingsvärde 207 • Teknologi 207 • Typer av produktionssystem 208

Effektiva produktionssystem 209 Produktivitet 209 • Kvalitet 210 • Tids­effektivi­ tet 211 • Just-in-time 212 • Flexibilitet 212

Produktionsplanering och produktions­ styrning 212 Produktionsproblem 212 • Suboptimering eller helhetssyn 212 • Produktionsplanering 213

Industriella produktionssystem 216 Nya krav och utmaningar för industriell ­produktion 217 Skräddarsydda produkter – mass customization 217 • Kortare produktlivscykler 217 • Ökat inslag av service i leveranserna 217 • Kostnadseffektivitet 217 • Försörjningskedjor – supply chains 218

Försörjningskedjor – supply chain manage­ ment 218 Produktion i handelsföretag 221 Produktion i tjänsteföretag 222 Tjänster är intangibla 222 • Tjänster kan produ­ ceras och levereras både av maskiner och av människor 222 • Tjänsteproduktion sker i processer 222 • Kundmedverkan i produktions­ processen 223 • Tjänster kan inte lagerhållas 224 • Kvalitetsstyrning av tjänsteproduktion är både viktigt och svårt 224

Sammanfattning 225 Förslag till fördjupade studier 225

7

8

I nneh å ll

DEL 4

Kostnads- och intäkts­ analys 227

15. Kostnads- och intäktsanalysens grundbegrepp 229 Inledning 229 Resultat och lönsamhet 229 Inkomster och utgifter 230 Inbetalningar och utbetalningar 231 Kostnader och intäkter 231 Rörliga och fasta kostnader 233 Direkta och indirekta kostnader 238 Särkostnader och samkostnader 239 Alternativkostnad 240 Operationell kostnad och operationellt ­resultat 241 Relevant information 242 Sammanfattning 243 Förslag till fördjupade studier 243 16. Resultatplanering 244 Inledning 244 Grundläggande begrepp och samband 245 Resultatplanering som totalanalys 246 Nyckeltal vid resultatplanering 248 Formler och definitioner – sammanfatt­ ning 249 Resultatplanering som bidragsanalys 251 Resultatplanering och känslighetsanalys – en systematisk process 253 Resultatplaneringens förutsättningar 257 Döda zoner 257 Teknologi och kostnader 259 Skalbarhet 262

Känslighetsanalys av prisändringar 263 Sammanfattning 266 Förslag till fördjupade studier 266 17. Kalkylering 267 Inledning 267 Förädlingsprocessen och kalkylobjekt 268 Produktkalkylering 270 Direkta och indirekta kostnader 270 Kalkylmässiga kostnader 272 Resursförbrukning till nuvärde 273 • Kalkylmässiga avskrivningar 274 • Kalkylmässig ränta 274

Självkostnadskalkyl och bidragskalkyl 275 Kalkylmodell 277

Sammanfattning 280 Förslag till fördjupade studier 280 18. Självkostnadskalkylering 281 Huvudmetoder för självkostnadskalkyle­ ring 281 Periodkalkylering (processkalkylering) 281 Divisionskalkyl 282 • Normalkalkyl 284 • Ekvivalent­kalkyl 286 • Restkalkyl 287

Orderkalkylering 288 Påläggskalkylering 288 • Aktivitetsbaserad produktkalkylering (ABC-kalkylering) 293

Kalkylmodeller för självkostnadsberäkning i handels- och tjänsteföretag 296 Sammanfattning 299 Förslag till fördjupade studier 299 19. Bidragskalkylering 300 Grundprinciper 300 Löpande bidragskalkylering 301 Stegkalkyl 302

Bidragskalkylering i handelsföretag 303 Bidragskalkylering i tjänsteföretag 304 Bidragskalkylering i tillverkningsföretag 305 Ledig kapacitet 305 • En gemensam trång sektion 307 • Två produkter och två eller flera trånga sektioner 308

Beslutsrelevanta kostnader och intäkter 312 Sammanfattning 314 Förslag till fördjupade studier 314 20. Investeringskalkylering 315 Vad är en investering? 315 Investeringskalkylering 316 Grundbegrepp 318 Grundinvestering, G 318 • Inbetalningsöverskott, a 318 • Restvärde, R 319 • Ekonomisk livslängd, n 319 • Kalkylränta, r 319 • Sammanställning av grunddata 319

Diskontering och kapitalisering 320 Slutvärde 320 • Nuvärde 321 • Summa nu­ värde 321 • Annuitet 322

Metoder för investeringskalkylering 322 Pay-back-metoden – återbetalningsmetoden 322 • Kapitalvärdemetoden (nuvärdemetoden) 326 • Annuitetsmetoden 332 • Internräntemetoden 335

Val av metod för investeringskalkylering 338 Sammanfattning 339 Förslag till fördjupade studier 339

Inneh å ll

DEL 5

Finansiering 341

21. Finansiering 343 Vad är kapital? 343 Kapital och kapitalanskaffning 343

Vad är finansiering? 343 Balansräkning – finansiell ställning 344 • ”Perso­ nalen är vår främsta tillgång” 345 • Kapital­behov och kapitalanvändning varierar 345

Kapitalbehov 345 Behov av anläggningskapital 345 • Behov av rörelsekapital 346 • Affärskapital/operativt kapital 347 • Behov av säkerhetskapital 348

Kapitalrationalisering och cash manage­ ment 348 Kapitalrationalisering – att begränsa kapital­ behovet 348 • Cash management 349

Beräkning av rörelsekapitalbehov 349 Procentmetoden 350

Beräkning av rörelsekapitalbehov i tjänste­ företag 351 Beräkning av rörelsekapitalbehov i handels­ företag 352 Kapitalbindning i varulager 353 • Leverantörs­ skulder 354 • Kapitalbindning i kundfordringar 355 • Sammanställning av rörelsekapitalbehovet 355 • Några nyckeltal 356

Beräkning av rörelsekapitalbehov i tillverk­ ningsföretag 356 Budgetering och finansiering 360 Kapitalmarknad och kapitalanskaffning 360 Kapitalmarknad 360 • Kapitalanskaffning 360 • Främmande kapital 361 • Eget kapital 362

Resultaträkningen (RR) 374 • Resultaträkning i förenklad form 376 • Funktionsindelad resultat­ räkning 376 • Kostnadsslagsindelad resultat­ räkning 377

Balansräkningen (BR) 379 Balansräkningens uppställning 379 • Balans­ räkningens tillgångar 381 • Balansräkningens eget kapital, avsättningar och skulder 381

Värdering av tillgångar och skulder 383 Sambandet mellan resultat och värdering av tillgångar och skulder 383

Värderingsregler 384 Värdering av anläggningstillgångar enligt ÅRL 384 • Värdering av omsättningstillgångar 386 • Värdering av avsättningar och skulder 386 • Fordringar och skulder i utländsk valuta 386

Bokslutsdispositioner och obeskattade ­reserver 387 Periodiseringsfonder 388 • Avskrivningar över plan 390 • Skattemässig avskrivning på maskiner och inventarier 391

Sammanfattning 394 Förslag till fördjupade studier 394 23. Grundläggande finansiell analys 395 Vad är finansiell analys? 395 Metodiken vid finansiell analys 398 Räntabilitet 398 Räntabilitet på totalt kapital (Rt) 400 • Räntabilitet på sysselsatt kapital (Rsyss) 401 • Räntabilitet på operativt kapital (Rop) 401 • Räntabilitet på eget kapital (Re) 402 • Räntabilitetssamband – du Pontmodellen 403 • Marginalmått 406 • Hur hög bör räntabiliteten vara? 410

Likviditet 412 Likviditetsmått 412 • Att bedöma likviditet 413

Sammanfattning 365 Förslag till fördjupade studier 365

Soliditet 413

DEL 6

Sammanfattning 417 Förslag till fördjupade studier 417

Årsredovisning, finansiell analys och kassa­flödes­ analys 367

22. Årsredovisning 369 Bokföring vs redovisning 369 Från bokföring till årsbokslut 370 Regler och normer 371 Årsredovisningens innehåll 372 Uppställning av resultat- och balans­ räkningarna 374

Soliditetsmått 414 • Stark och svag soliditet 416

24. Kassaflödesanalys 418 Vad är en kassaflödesanalys? 418 Kassaflödesanalysens grundläggande struk­ tur 419 Genomförande av en kassaflödesanalys 420 1 Likvida medel 420 • 2 Beräkna resultaträkningens kassaflöde 421 • 3 Beräkna kassaflödet från den löpande verksamheten 423 • 4 Beräkna kassaflödet från investeringsverksamheten 424 • 5 Beräkna kassaflödet från finansieringsverksamheten 425 • 6 Sammanställ kassaflödesanalysen 426

9

10

I nneh å ll

Sammanfattning 426 Förslag till fördjupade studier 426 25. Utvidgad finansiell analys 427 Inledning 427 Tillväxtanalys 427 Lönsamhetsstrukturanalys – segmentrelate­ rade mått 429 Aktieanalys och aktierelaterade mått/nyckel­ tal 430 Grundläggande nyckeltal 431 • Nyckeltal för marknads­noterade företag 432

Investeringsanalys och investeringsrelaterade mått/nyckeltal 434 Investeringarnas storlek 434 • Investeringarnas fördelning på segment 436 • Investeringarnas typ 437 • Investeringarnas finansiering 438

Inflationsanalys 439 Personalanalys och personalrelaterade nyckel­tal 440 Sociala bokslut – intressentanalys 441 Förädlingsvärdeanalys 443 Miljö- och hållbarhetsanalys – 3BL (”Triple Bottom Line”) 444 Sammanfattning 446 Förslag till fördjupade studier 446 DEL 7

Ekonomistyrning 449

26. Ekonomistyrning – budgetering 451 Vad är styrning och ekonomistyrning? 451 Övergripande finansiella mål – ett exem­ pel 452 Ekonomistyrningens syfte och grund­ principer 453 Principer för tilldelning av ekonomiskt an­ svar 453 Processtyrning 454

Ekonomiskt ansvar och ekonomistyrning i ­divisionaliserade företag 455 Ekonomistyrning i Stora Verkstadsbolaget 456

Budgetering 457 Vad är budgetering? 457 • Budgeteringens syften 458 • Krav på budgetens uppbyggnad 458 • Budgeteringens fördelar 459 • Budgeteringens faser 460 • Budgeten – fast åtagande eller prognos 460 • Aktiv budgetering 460

Några utvecklingstendenser inom bud­ getering 461 Styrning med balanserat styrkort 461 Budgetering i AB Paradis – ett illustrations­ exempel 464 Förutsättningar för budgetarbete 464 • Budget­ mål 465 • Försäljningsbudget 465 • Till­verk­ nings­­­budget 466 • Materialbudget 467 • Löne­ budget 468 • Tillverknings­omkostnads­budget 468 • Administrationsomkostnadsbudget (AO) 469 • Resultatbudget 469 • Likviditets­budget 470 • Investeringsbudget 470 • Budget­upp­följning 470

Sammanfattning 471 Förslag till fördjupade studier 471 DEL 8

Bokföring 473

27. Bokföring 475 Bokföring och bokföringslagen 475 Vad är bokföring? 475 • Bokföringsplikt 475 • Bokföringsskyldighetens innebörd 475

Bokföring som en administrativ process 477 Från bokföring till årsbokslut – en över­ sikt 477 Bokföringens grundläggande logik och ­teknik 479 Fyra typer av konton 479 • Balanskonton 479 • Resultatkonton 481 • Baskontoplanen 482 • Tre slags affärshändelser 483 • Bokföring av varuinköp 484 • Bokföring av varuförsäljning 484 • Personalutgifter: löner, skatter och sociala avgifter 485

Momsredovisning 486 Bokslut 488 Periodisering 489 • Bokslutsarbetet 493

Förslag till fördjupade studier 494 Räntetabeller 495 Tabell A: Slutvärdefaktor 495 Tabell B: Nuvärdefaktor 496 Tabell C: Nuvärdesummefaktor 497 Tabell D: Annuitetsfaktor 498 Ordlista 499 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys med engelsk översättning 503 Sakregister 508

Förord Företagsekonomi 100 är en grundläggande läro­bok i företagsekonomi som presenterar före­tags­ekonomins kärna. Boken ger en hel­ täckande introduktion i det före­tags­ekono­ miska ämnesområdet och handlar om före­ tagsekonomins delar och sammanhang. Den lämpar sig både för den som främst vill skaffa sig grundläggande kunskaper i företagsekono­ mi och för den som vill ha en stabil plattform som utgångspunkt för fördjupade studier i äm­ net.

De pedagogiska idéer som vi har utgått från när vi skrivit boken är främst • att vi vill koncentrera innehållet till den före­tags­ekonomiska kärnan, • att vi vill framställa innehållet på ett sätt som passar studerande vid högskolor, uni­ versitet och annan vuxenutbildning, t.ex. före­tags­intern utbildning, • att vi vill eftersträva närhet till den empiri­ ska verkligheten och knyta an till moderna sätt att beskriva, förstå och påverka ekono­ min i företag, • att vi vill kombinera teori och praktik genom att koppla ihop principiella resonemang med praktisk problemlösning.

Under utvecklingen av Företagsekonomi 100 har vi haft tillfälle att diskutera innehållet med forskar- och lärarkollegor vid universitet och högskolor. Vi har också provat delar av inne­ hållet i samband med undervisning vid Lunds universitet, Lunds Tekniska Högskola, Lin­ köpings universitet, MiL och EFL samt under­ visning i företag. Ett varmt tack för alla uppslag och idéer.

Ett särskilt tack till: Carl-Johan Asplund, universitetslektor vid Lunds Tekniska Högskola/Ekonomihögskolan i Lund, som under hela utvecklingsarbetet har bidragit med kreativa synpunkter, ­idéer och uppslag.

Universitetslektor Peter Gerhard, Lunds universitet, som har kvalitetssäkrat de mark­ nadsrättsliga aspekterna.

Håkan Kullvén, universitetslektor vid KTH, som har bidragit med många konstruktiva syn­ punkter.

Viktiga impulser och synpunkter har ock­ så kommit från Jan Möller (Chalmers Tek­ niska Högskola), Åke Stenmo (Ernst & Young), Ingela Elofsson (Lunds Tekniska Hög­skola), Bengt Håkansson (SLU, Alnarp), Per-Magnus Andersson (Lunds universitet), Lars Bengts­ son (Lunds Tekniska Högskola), Mona ­Becker (Lunds Tekniska Högskola), Tore Eriksson (Lunds universitet), Hans Knutsson (Lunds universitet), Ola Mattisson (Lunds universi­ tet), Birgitta Olofsson (­ Malmö högskola), Inge­ mar Tufvesson (Lunds universitet), Ola Alex­ andersson (Lunds Tekniska Högskola), Lars Jonung (Lunds universitet) och Stefan Yard (Lunds universitet).

Vi tackar också Jan Edgren, Thomas C. Björklund, Stefan Agurén, Stig-Arne ­Mattsson, Lars Ohlsén, Thorolf Hedborg, Berne Jönsson, Lars H. Bruzelius, Sven-Arne Nilsson, ­Oskar Skärvad och Magnus Olander.

Lund och Stockholm i januari 2015 Per-Hugo Skärvad Jan Olsson

F ÖRETAG OCH F ÖRETAG ANDE

InTRODUKTIOn Boken inleds med en kort introduktion som behandlar företag och företagande. I denna introduktion klargörs vad ett företag är och vad som krävs för att bilda ett företag. Vidare presenteras företagets livscykel.

Introduktionen avslutas med en översikt över bokens disposition.

13

#

FöReTAG OCh FöReTAGAnDe

Vad är ett företag?

Den som slår upp begreppet företag i Nationalencyklopedin (NE) möts av följande definition: Ett företag är en organisation som samordnar arbetskraft, realkapital, teknik, infor­ mation och kunskap för att producera varor och tjänster.

Detta kan förenklat uttryckas så här: Ett företag är en organisation som samordnar resurser för att producera varor och tjänster.

För att ett företag ska överleva och utvecklas är det nödvändigt att värdet av producerade varor och tjänster är högre än kostnaden för förbrukade resurser. Företaget måste ha en värdeskapande förmåga och syftet med företagets samordning av resurser är att skapa detta värde.

Genom en sådan allmän och bred definition av företag – företag är organisationer vars övergripande syfte är att skapa värde – inkluderas egentligen alla organisationer i begrep­ pet företag. Organisationer inom den offentliga sektorn – sjukvården, utbildningen, för­ svaret, domstolarna, skattemyndigheterna etc. – måste naturligtvis, precis som alla andra företag, vara värdeskapande. Annars är de antingen irrelevanta eller ineffektiva och i be­ hov av utveckling eller i vissa fall avveckling.

Med utgångspunkt i denna allmänna definition av företag kan vi härleda fyra krav på företag: • • • •

Företag ska vara effektiva.

Företag ska vara innovativa.

Företag ska ha legitimitet.

Företag ska vara hållbara (”sustainable”).

Effektivitet brukar indelas i yttre effektivitet och inre effektivitet. Med yttre effektivitet avses förmågan att upprätthålla företagets relevans genom att ge det rätt inriktning, dvs. ”göra rätt saker”. Med inre effektivitet avses förmågan att ”göra saker rätt”, dvs. att an­ vända resurserna på ett bra sätt. Med totaleffektivitet avses den kombinerade effekten av yttre och inre effektivitet.

16

I ntroduktion

Innovationsförmåga handlar om förmågan att utveckla nya varor och tjänster samt nya metoder, tekniker och verksamhetsformer för att producera och leverera dessa varor och tjänster.

Legitimitet handlar om att upprätthålla förtroende och stöd för verksamheten, inte bara från ägare, kunder och medarbetare, utan från alla intressenter.

Hållbarhet och hållbara företag kännetecknas av att verksamheten bedrivs på ett an­ svarsfullt sätt från etiska, sociala och miljömässiga utgångspunkter.

Om något av ovanstående krav inte infrias uppstår problem för företaget. Dessa kan bli så allvarliga att det bara är en tidsfråga innan företaget upplöses.

Företaget som en ”affär” (business) Den breda definition av företag som vi hittills har utgått från stämmer emellertid rätt då­ ligt med den allmänna uppfattningen om vad ett företag är. Företag förknippas vanligt­ vis med organisationer vars verksamhet har ett vinstsyfte. Detta är också utgångspunk­ ten i nationalekonomisk teori, där företag brukar definieras som rationella aktörer vilka drivs av ambitionen att maximera sin vinst. Företag verkar på mer eller mindre konkur­ rensutsatta marknader och är för sin start och utveckling beroende av att det finns ägare som är beredda att satsa pengar i företaget och därmed ta en affärsmässig och finansiell risk. Vinsten är en kompensation för den risk som det innebär att investera i en affärsidé.

Ovanstående grundsyn på syftet med företag och företagande är emellertid inte oom­ tvistlig. I artikeln ”What’s a business for?” i Harvard Business Review (december 2002) hävdar t.ex. den engelske professorn Charles Handy att det övergripande syftet med före­ tag och företagande inte är att tjäna pengar. Syftet är att tjäna pengar så att företaget kan bidra med något mer. Det är detta ”något mer” som är den verkliga grundvalen för företag och företagande. Vinst och lönsamhet ses med detta synsätt inte som ett mål utan som ett medel. IKEA:s ambition ”att skapa en bättre vardag för de många människorna” är ett exem­pel på detta ”något mer”.

Företag – en dynamisk mångfald Det finns många olika slag av företag och företagande.

Ett företag kan vara en lokal hamburgerbar (Nisses Hamburgare) samtidigt som ett annat företag med samma produktinriktning kan vara en multinationell koncern (McDonald’s). Företag kan vara offentligt ägda eller privat ägda, producera varor eller tjänster, vara gamla eller unga, lönsamma eller olönsamma, växande eller krympande.

Mångfalden är betydande.

Förändringstakten är hög och det sker ständiga tyngdpunktsförskjutningar i närings­ livsstrukturen. Länge var företag inom skogsindustri, verkstadsindustri och livsmedels­ industri (för att ta några exempel) tunga delar av den svenska näringslivsstrukturen. Men tyngdpunkten förändras hela tiden. Såväl klassiska företag som nystartade företag ten­ derar att bli alltmer service- och kunskapsintensiva, och den nya näringsgrenen ”upp­ levelse­industrin” stod i början av 2000-talet, enligt Exportrådet, för cirka 9 procent av den svenska bruttonationalprodukten. Upplevelseindustrin inkluderar verksamheter som design, film, mode, turism, arkitektur, utbildning, dator- och tv-spel, reklam, förfat­ tande, musik och scenkonst. Företag och företagande kännetecknas sålunda av ständig dynamik.

F öretag och företagande

Affärsidé, kapital och entreprenör När ett företag bildas krävs tre nödvändiga ingredienser (se figur I:1). Det behövs en affärs­idé, dvs. grundläggande tankar och idéer om verksamhetens syfte, inriktning och hur verksamheten ska bedrivas, det krävs kapital och det krävs en företagare, en entre­ prenör.

Affärsidé

Nytt företag

Entreprenör

Kapital

Figur I:1 Tre nödvändiga ingredienser då företag bildas.

I grunden finns företaget för att någon har startat det och därmed velat åstadkomma nå­ got med detta. Ambitionen kan vara att tjäna pengar, men det finns också andra motiv och drivkrafter för att starta ett företag. Av totalt 54 619 nystartade företag i Sverige år 2009 uppgav 58 procent av nyföretagarna att de startade företag för att få arbeta självständigt eller för att förverkliga sina idéer. I det unga/nystartade företaget är företagaren/ägaren och företagsledaren nästan alltid samma person. Det är i dessa ägarledda företag ägaren som leder, styr och samordnar verksamheten i företaget och som också tar den finansiella risken med sitt satsade ägarkapital.

Företagets livscykel Företag och företagande följer i många fall en livscykel. Ett företags livscykel kan beskri­ vas på det sätt som framgår av figur I:2. Denna livscykel kan indelas i faserna: • etableringsfasen • tillväxtfasen • mognadsfasen • nedgångsfasen • förnyelse- eller avvecklingsfasen.

17

Förnyelsefasen Avvecklingsfasen

Nedgångssfasen

Mognadsfasen

Tillväxtfasen

I ntroduktion

Etableringsfasen

18

Kommersiellt genombrott Figur I:2 Företagets livscykel.

I etableringsfasen tar affärsidé och affärsmodell form. Ambitionen är att åstadkomma ett kommersiellt genombrott. När kunderna köper och uppskattar företagets produkter fås ett ”kvitto” på att affärsidén håller.

I tillväxtfasen växer och vidareutvecklas företaget. Detta kan ske om det finns eller kan skapas en växande efterfrågan på företagets varor och tjänster och om företaget har, och kan upprätthålla, konkurrensfördelar.

I mognadsfasen handlar det om att genom fortsatt kostnadseffektivisering och service m.m. upprätthålla konkurrenskraft och förlänga livscykeln, men också om att skapa nya tillväxtförlopp med utgångspunkt i nya affärsidéer.

I nedgångsfasen får företaget allt svårare att upprätthålla sin konkurrenskraft. Verk­ samheten krymper.

I förnyelse-/avvecklingsfasen handlar det för företag som förlorat sin relevans och konkurrenskraft om att antingen förnya verksamheten eller, om detta inte går, avveckla verksamheten på ett för alla parter bra sätt.

Det är emellertid inte säkert att ett enskilt företag eller en enskild affär passerar alla dessa utvecklingssteg (se figur I:3). Vissa företag får aldrig ett kommersiellt genombrott utan går under tidigt. Andra företag går ”upp som en sol och ner som en pannkaka”. Vissa företag kan på ett effektivt sätt hantera övergången till nya affärer. Andra företag känne­ tecknas av successiv utfasning eller en lång mognads- och skördeperiod.

Storlek

Storlek ”Upp som en sol och ner som en pannkaka” Inget kommersiellt genombrott

Tid

Storlek

Ny affär

Tid

Storlek Successiv utfasning

Gammal affär Övergång till nya affärer

genombrott F öretag och företagande

Tid

Storlek

Tid

Storlek

Ny affär

Successiv utfasning Gammal affär Övergång till nya affärer

Tid

Tid Figur I:3 Några möjliga förlopp i ett företags livscykel.

Företag, företagsledning och företagsekonomi Företagande (entreprenörskap) och företagsledning handlar till stor del om att utveckla och leda företaget igenom dess livscykel och på ett effektivt sätt passera de kritiska pas­ sager som finns på vägen.

Företagsekonomi, som den presenteras i denna bok, syftar till att bidra med teorier, modeller och verktyg som stärker förmågan att driva och utveckla företag i olika situatio­ ner och utvecklingsstadier.

Översikt över bokens innehåll En översikt över Företagsekonomi 100 framgår av figur I:4.

1. Företaget i samhället 2. Affärsidé, strategisk planering och marknadsföring 5. Finansiering

3. Organisation och produktion

6. Årsredovisning, finansiell analys och kassaflödesanalys

4. Kostnadsoch intäktsanalys 8. Bokföring 7. Ekonomistyrning

Figur I:4 En översikt över bokens innehåll.

I del 1 – Företaget i samhället – beskrivs företaget med utgångspunkt i dess roll och posi­ tion i samhället.

I del 2 – Affärsidé, strategisk planering och marknadsföring – presenteras affärsidé, mål och strategi samt marknadsföringens metoder och tekniker.

I del 3 – Organisation och produktion – presenteras grundtankar om organisation, så­ väl på övergripande nivå som på arbetsorganisationsnivå. Vidare behandlas företagets produktion, främst ur ett produktionsstyrningsperspektiv.

Del 4 – Kostnads- och intäktsanalys – handlar om ekonomisk analys på kort och lång sikt samt metoder och tekniker för detta.

Del 5 – Finansiering – handlar om företagets kapitalbehov, kapitalanskaffning och kapital­kostnader samt metoder och tekniker för att hantera de finansiella frågorna.

19

20

I ntroduktion

Del 6 – Årsredovisning, finansiell analys och kassaflödesanalys – utgår från företagets årsredovisning men behandlar också metoder och tekniker för att analysera och bedöma denna.

Del 7 – Ekonomistyrning – handlar om att formulera finansiella mål och strategier för företaget och att genom effektiv styrning av verksamheten säkerställa att målen uppnås.

I del 8 presenteras grunderna i bokföring.

Trevlig läsning!

F ÖRETAG OCH F ÖRETAG ANDE

DEL 1.

FöReTAGeT I SAMhÄlleT I denna del av boken beskrivs företaget med utgångspunkt i omvärlden och samhället.

I kapitel 1 presenterar vi olika ekonomiska system, företagens roll i dessa olika ekonomiska system och lagar som reglerar företagens verksamhet samt diskuterar frågan om företagets ansvar i samhället.

I kapitel 2 behandlas olika sätt att dela in företag. Vidare presente­ rar vi fakta om svenskt näringsliv.

I kapitel 3 redogör vi för svenska företag i ett internationellt perspektiv och tar upp frågor som internationell konkurrenskraft, internationellt företagande och globalisering samt svenska företag i Europa.

I kapitel 4 fokuserar vi framställningen på relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare samt arbetsmarknadens organisationer. Vi be­ handlar vidare maktfördelning, medbestämmande och demokrati inom näringslivet.

I kapitel 5 presenteras företagets intressenter och intressentmodellen samt företaget som ett värdeskapande affärsnätverk. I detta kapitel slås också bryggan till nästa del av boken, som handlar om företagets affärsidé, mål och strategi samt marknadsföringens metoder och tek­ niker.

23

1 #

FöReTAGen I DeT eKOnOMISKA SYSTeMeT

ekonomiska system Ekonomi handlar om hushållning med knappa resurser. Detta är nationalekonomer­ nas klassiska definition av vad ekonomi är. Företagsekonomer tillägger ofta att ekonomi handlar om att skapa nytta och värde genom att effektivt använda och hushålla med knap­ pa resurser. Begreppen nytta och värde återkommer vi till längre fram i boken. Om det gäller ekonomin för en enskild person talar vi om privatekonomi. Ekonomin i ett företag kallas företagsekonomi. Om ekonomin gäller ett helt land talar vi om samhälls- eller nationalekonomi. Resurserna kallas produktionsfaktorer – arbete, kapital (både pengar och realkapital) och naturresurser. Till resurserna brukar man numera också räkna kunskap (humankapital och know­how), information, tid och nätverk/relationer.

I olika länder råder olika ekonomiska system. De två grundformerna är • planekonomi • marknadsekonomi.

I en planekonomi styrs ekonomin av politiska och administrativa beslut. Ett centralt pla­ neringsorgan bestämmer hur resurserna ska användas.

I en marknadsekonomi fattas besluten om hur resurserna ska användas av ”mark­ naden”. Marknaden är den plats där miljoner människor och tusentals företag ”träffas” varje dag (fysiskt, elektroniskt eller på annat sätt). Där gör de affärer och gör upp om pri­ ser på de varor och tjänster som köps och säljs. Det ekonomiska systemet i Sverige är ett marknadsekonomiskt system, som också internationellt sett är det dominerande ekono­ miska systemet. Många tidigare planekonomier har ställt om eller åtminstone påbörjat omställningen av sina ekonomiska system till marknadsekonomier. Det finns två varian­ ter av marknadsekonomi: • ren marknadsekonomi • blandekonomi.

Ren marknadsekonomi I en ren marknadsekonomi drivs, åtminstone enligt teorin, människor av att maximera sin nytta och företag av att maximera sin vinst. Företagen är i första hand privatägda.

Konkurrens mellan företag anses vara positivt, bland annat för att den bidrar till att pressa ner priserna. Företagens effektivitet mäts och bedöms via lönsamheten. Statens styrning av företagens produktion genom t.ex. regleringar och subventioner är begränsad (i den fullständiga marknadsekonomin helt obefintlig).

26

D EL 1. Företaget i samh ället

I den rena marknadsekonomin anses företaget helt och hållet underordnat markna­ den. Det blir framgångsrikt genom att anpassa sig till marknadens krav och behov. Före­ taget arbetar sålunda i kundernas tjänst. Nobelpristagaren i ekonomi1, professor Paul A. Samuelson, har uttryckt marknadens betydelse på följande sätt: ”Man kan säga att kun­ den är kung … varje kund är en väljare som använder sina pengar som röstsedel för att få de saker gjorda som han vill ha gjorda.”

För att ett företag ska överleva på lång sikt måste det bevara, stärka och utveckla sin konkurrenskraft. Detta sker genom att erbjuda varor och/eller tjänster som tillgodoser kundernas behov bättre eller billigare än konkurrenterna. Konkurrensen befrämjar ut­ veckling. Den driver företagen att investera sina vinster i utveckling av nya, mer konkur­ renskraftiga varor eller tjänster. Genom marknadsmekanismen styrs resurserna och de­ ras användning mot sådant som kunderna efterfrågar. Varor och tjänster produceras, tack vare konkurrensen, av de mest effektiva företagen. Härigenom leder marknadsekonomin i idealfallet till god hushållning med samhällets resurser, konsumentinflytande, valfrihet, effektivitet och låga priser.

I marknadsekonomin pågår, som framgår av föregående stycke, en ständig omvand­ lingsprocess som brukar kallas ”kreativ förstörelse”, ett begrepp som myntades av natio­ nalekonomen Joseph A. Schumpeter. ”Kreativ förstörelse” innebär att en marknadseko­ nomi ständigt vitaliserar sig genom att skrota gamla misslyckade företag och omfördela resurserna till nya, mer produktiva sådana, startade och utvecklade av entreprenörer.

Marknadsekonomin är därför en metod för ekonomisk förändring.

Marknadsekonomins grundidéer kan sammanfattas i följande punkter: • Valfrihet. Kunderna kan fritt välja hur de vill använda sina pengar. Kundernas önske­ mål och behov avspeglas i deras efterfrågan på varor och tjänster.

• Konkurrens. Företagen erbjuder i konkurrens med varandra varor och tjänster (utbud) för att tillgodose kundernas efterfrågan.

• Vinstintresse. Den primära drivkraften bakom företagens agerande är strävan efter vinst.

• Fri prisbildning. Priserna bestäms av utbud och efterfrågan. Om efterfrågan är stor i förhållande till utbudet av varor blir priset högt. Är efterfrågan liten i förhållande till utbudet blir priset lågt.

• Fri företagsetablering. Det finns i princip inga hinder för att etablera företag. Om efter­ frågan på en marknad är större än utbudet gör företagen goda vinster. De höga vinster­ na lockar nya företagare att etablera sig.

• Effektivitet. Effektiva företag överlever, medan ineffektiva företag slås ut. Varor och tjänster produceras därför på det mest ekonomiska sättet av de mest effektiva före­ tagen.

• Marknadsstyrd resursfördelning. Genom det ständiga växelspelet mellan utbud och efter­frågan (marknadsmekanismen) styrs samhällets resurser mot att tillgodose så­ dana behov som kunderna anser vara mest angelägna. Behoven tillgodoses av de mest effek­tiva företagen. Man talar ibland om marknadsmekanismen som ”den osynliga handen” som styr resursanvändningen.

1 Det formellt korrekta namnet på priset är ”Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne”.

1. F öretagen i det ekonomiska s ystemet

Den rena marknadsekonomin har i olika sammanhang utsatts för kritik. Bland annat har följande kritiska synpunkter framförts: • Marknadsekonomier kan visserligen vara mycket framgångsrika när det gäller att an­ vända ett lands resurser, men inkomster och förmögenheter är ofta mycket ojämnt fördelade i privatkapitalistiska marknadsekonomier. Denna kritik inriktar sig på pro­ duktionsresultatets fördelning (”hur kakan ska delas”) och inte på sättet att organisera resurserna för att skapa produktionsresultatet (”hur kakan ska bakas”).

• Kunden kan av många skäl inte alltid handla rationellt. Han eller hon har brist på in­ formation, saknar tid att överblicka marknaden etc. och har därför begränsade möj­ ligheter att agera på ett så rationellt sätt att den egna nyttan maximeras. Kundernas efter­frågan är därför inte alltid ett uttryck för deras verkliga behov. Genom bland an­ nat reklam kan kunden manipuleras att köpa varor och tjänster som han eller hon inte behöver.

Ovanstående kritik mot den rena marknadsekonomins funktionssätt inriktar sig bland annat på styrkerelationen kund–leverantör. Kritik mot det marknadsekonomiska syste­ met har också vuxit fram som en följd av • ekonomiska kriser • storbolag och monopoltendenser • negativa externa effekter.

Marknadsekonomins historia är fylld av upp- och nedgångar. Nedgångarna (recessionerna) har ibland övergått i depressioner, kriser. Massarbetslöshet, företagsnedläggelser och kapitalförstöring har då uppstått och medfört stora påfrestningar för samhällets medbor­ gare. Marknadsekonomin har därför ibland kritiserats för att vara ett ”brutalt system”.

Storbolagen växte fram redan för hundra år sedan, men näringslivets koncentration till storbolag har accelererat de senaste årtiondena. Dessa företagsjättar anses av vissa bedömare ha makt att sätta marknadens ”osynliga hand” ur spel. Med hjälp av reklam och mono­pol­ställning (endast ett företag på marknaden) eller oligopolställning (några få före­tag på marknaden) kan konsumenterna hamna i ett underläge och tvingas att accep­ tera storbolagens produkter och priser. Kritikerna menar därför att i många branscher fungerar marknaden helt annorlunda än det teoretiska idealet.

Med negativa externa effekter avses samhälleliga effekter av ett företags verksam­ het som inte avspeglas i kostnader och priser. Ett företag som släpper ut föroreningar i luft och vatten – utan att betala för detta – är ett tydligt exempel på ett företag vars verk­ samhet har negativa externa effekter. Miljöförstöring brukar av kritiker lyftas fram som exem­pel på ”marknadsmisslyckanden”. Det bör dock understrykas att miljöförstöringen i socialistiska planekonomier har varit betydligt allvarligare än i kapitalistiska marknads­ ekonomier.

Trots ovanstående kritik är det ingen tvekan om att allt fler länder har övergått till ­eller förstärkt sina marknadsekonomier. Fördelarna är betydligt större än nackdelarna, och det marknadsekonomiska systemet bedöms av allt fler länder som överlägset det plan­ ekonomiska systemet.

27

28

D EL 1. Företaget i samh ället

Blandekonomi Få länder har ett helt renodlat marknadsekonomiskt system. Det är ovanligt att mark­ nadskrafterna totalt dominerar ekonomin – viss statlig styrning har alltid funnits. Den djupa depressionen i början av 1930-talet förstärkte behovet av statliga ingrepp i och re­ glering av de fria marknadskrafterna. Denna ”reglerade marknadsekonomi” kallas bland­ ekonomi. Det ekonomiska systemet i Sverige är en typisk blandekonomi. Blandekono­ mi innebär att olika ägarformer (statliga, kooperativa, privata) förekommer samtidigt.

Blandekonomi innebär vidare att politiker och myndigheter via lagar, regleringar och po­ litiska beslut ”reglerar” och sätter gränser för de fria marknadskrafterna.

Den offentliga sektorn svarar för en betydande del av Sveriges tjänsteproduktion. Inom vissa områden har samhället (stat och kommun) valt att driva en betydande del av verk­ samheten i egen regi. Detta gäller t.ex. utbildning, sjuk- och socialvård, radio/tv2 (public service) och vin- och spritförsäljning. Motiv för att bedriva verksamheter i offentlig regi är av både ekonomisk och politisk natur. Vanliga motiv för att bedriva en verksamhet i offent­lig regi är att • • • •

det handlar om så kallade kollektiva varor och tjänster verksamheten är mycket kapitalintensiv verksamheten har positiva så kallade externa effekter man vill uppnå fördelningspolitiska mål.

Kollektiva varor och tjänster kännetecknas av att de inte går att prissätta och sälja på en marknad, t.ex. det svenska försvaret. Investeringar i infrastruktur, vägar och transport­ system m.m. kräver ofta mycket kapital, och av bland annat detta skäl har det varit vanligt att bedriva dessa verksamheter i offentlig regi. God sjukvård och god utbildning är exem­ pel på verksamheter med positiva externa effekter. En höjd utbildningsnivå och förbätt­ rad folkhälsa är bra för både den enskilda individen och samhället i stort. Det kan också finnas fördelningspolitiska motiv att finansiera vissa verksamheter över skatten i stället för att ta betalt för dem på en marknad. Finansiering av verksamheten via skattsedeln gör att även personer med dålig privatekonomi kan skaffa sig god utbildning och bra sjukvård.

Inom andra branscher griper samhället in med reglerande åtgärder. Presstöd i dags­ tidningsbranschen har syftat till att främja mångfald och konkurrens, att garantera ett brett utbud av olika åsikter och motverka utslagning av olönsamma dagstidningar. Den svenska jordbrukspolitiken har bland annat syftat till att förhindra att den internatio­ nella konkurrensen slår ut det svenska jordbruket. De statliga lånebestämmelserna inom byggbranschen har kraftigt styrt branschens produktionsinriktning etc. Under 1990-ta­ let och framåt har emellertid en betydande avreglering (friare spelrum för marknadskraf­ terna) inletts.

Staten griper också in och påverkar marknader och branscher i både konjunkturut­ jämnande och strukturpåverkande syfte. Det är i dag otänkbart att en regering skulle läm­ na en depression eller ens en recession helt åt den fria marknadens spel. Statens metoder är många, t.ex.

• • • •

direkt stöd åt företagen (t.ex. lån och bidrag) statliga beställningar till industrin åtgärder för att öka köpkraften och stimulera efterfrågan skattemässiga åtgärder för att öka investeringsviljan i näringslivet

2 Radio/tv har emellertid till följd av digitalisering och annan teknisk utveckling i hög grad ”avmonopolise­ rats”, och Systembolagets försäljningsmonopol ifrågasätts med utgångspunkt i EU:s konkurrenslagstiftning.

1. F öretagen i det ekonomiska s ystemet

• arbetsmarknadspolitik (utbildningsbidrag och beredskapsarbeten) • lokaliseringspolitik.

Lagstiftning Med hjälp av lagstiftning påverkar staten företagens spelregler och styr/reglerar förut­ sättningarna för deras verksamhet och agerande. Det finns t.ex. lagstiftning inom arbets­ rättens område för att stärka de anställdas ställning och inom marknadsrättens område för att stärka konsumenternas ställning.

Dessutom finns lagar som t.ex. reglerar företagens förhållande till finansiärer och äga­ re och till samhället (stat och kommun). De viktigaste grupperna av lagar sammanfattas i figur 1:1. Dessa lagar kompletterar ”marknadsekonomins lagar” och skapar de ramar, förutsättningar och spelregler som företagen måste beakta när de utövar sin ekonomiska verksamhet.

Lagar som reglerar relationen till kunder och konkurrenter • konkurrenslagen • marknadsföringslagen • konsumentköplagen m.fl.

Lagar som reglerar relationen till arbetstagarparten

Lagar som reglerar relationen till stat och kommun • skattelagar • miljölagar • lagen om socialförsäkringsavgifter m.fl.

Företaget

Lagar som reglerar relationen till finansiärer och ägare • aktiebolagslagen • lagen om ekonomisk förening • lagen om handelsbolag • bokföringslagen • årsredovisningslagen m.fl.

Figur 1:1 Exempel på lagar som reglerar företagens verksamhet.

• medbestämmandelagen • lagen om anställningsskydd, • semesterlagen • arbetsmiljölagen m.fl.

29

30

D EL 1. Företaget i samh ället

Många av dessa lagar är restriktioner i de olika beslutsmodeller som vi kommer att be­ handla inom olika delavsnitt längre fram. Detaljer i dessa lagar kommer att tas upp sena­ re. Vi ska här endast kortfattat beskriva deras innehåll.

Lagar som reglerar företagens relationer till finansiärer och ägare Företagens relationer till finansiärer och ägare styrs bland annat av • associationslagarna, som reglerar hur man bildar olika företagsformer, främst för­ eningar och bolag, och förhållandet till ägarna/medlemmarna under företagets livs­ tid. Aktiebolagslagen behandlas i flera av de kommande kapitlen, framför allt i kapitlet om årsredovisningen.

• bokföringslagen (BFL) och årsredovisningslagen (ÅRL), som innehåller regler om hur företagets räkenskaper ska utformas och rapporteras. Bokföringslagen behandlas i ­kapitlet om årsredovisningen samt i appendix.

Lagar som reglerar företagens relationer till arbetstagarparten Företagens relationer till arbetstagarna regleras i kollektivavtal och arbetsrättslig lag­ stiftning. Arbetsrätten reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Detta behandlas vidare i kapitel 4. Några av de viktigaste arbetsrättsliga lagarna är • lagen om anställningsskydd (LAS), som reglerar anställning och uppsägning samt tar upp varselregler • lagarna om medbestämmande i arbetslivet, som behandlar dels arbetstagarnas rätt till styrelserepresentation, dels de anställdas rätt till information och medverkan i be­ slutsprocesser • semesterlagen, som reglerar de anställdas rätt till semester • arbetsmiljölagen (AML), som syftar till att skapa goda arbetsförhållanden i både fysiskt och psykiskt avseende.

Lagar som reglerar företagens relationer till kunder och konkurrenter De lagar som reglerar företagens relationer till kunder och konkurrenter presenteras i kapitlen om distribution och marknadsföring.

De viktigaste är • konkurrenslagen, som syftar till att undanröja och motverka hinder för effektiv kon­ kurrens • marknadsföringslagen (MFL), som har till syfte att främja konsumenternas och nä­ ringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare.

Utöver dessa två ”stora” lagar finns ett antal andra som bland annat syftar till att stärka konsumentens ställning gentemot företagen, t.ex. konsumentköplagen, avtals­villkors­ lagen och distansavtalslagen.

1. F öretagen i det ekonomiska s ystemet

Lagar som reglerar företagens relationer till stat och kommun De viktigaste lagarna under denna rubrik reglerar företagens skyldigheter gentemot sam­ hället. Det är • skattelagarna, som behandlas i kapitlet om årsredovisningen • lagarna om socialförsäkringsavgifter • miljölagarna, som reglerar företagens relationer till den yttre miljön, t.ex. utsläpp i luft och vatten.

Företagets samhällsansvar Grundsynen att vinst är företagandets primära mål är inte oomtvistlig. Därför pågår stän­ digt en diskussion om företagens samhällsansvar i ett blandekonomiskt samhällssystem.

Vad samhällsansvaret betyder råder det också olika uppfattningar om. Ansvarspyrami­ den (se figur 1:2) är ett sätt att strukturera en diskussion om företagets samhällsansvar.

Sam eng hälls age ma ng hål Etik- o lba rhe ch tsan svar

Juri

disk

För etag s

eko

nom

t an

iskt

svar

ans

var

Var od ”g en hällssam tör” ”) ak itizen c ood god (”g ed äva m ra rstr Age efte rhet – gar c o h llba gen om la n i etik hå n tn stif r ge fel lag ifiera t och j l Fö kod r rät t ä n – ase älle som h d m hetnde b sa va m a s ga Lönndläg rg u den

Figur 1:2 Ansvarspyramiden (baserad på Archie B. Carroll: ”The Pyramid of Corporate Social Responsibility” 1991).”

Enligt ett klassiskt synsätt på samhällsansvar (CSR, Corporate Social Responsibility) är företag mest samhällsnyttiga om de prioriterar sitt företagsekonomiska ansvar, dvs. sköts efter strikt företagsekonomiska principer (se pyramidens bas). De mest samhällsansva­ riga företagen är enligt detta synsätt de företag som har god lönsamhet och tillväxt. Lön­ samhet och tillväxt betraktas som nödvändiga och grundläggande förutsättningar för att skapa nytta och värde och för att på ett meningsfullt sätt trygga sysselsättning och skapa arbetstillfällen. Det som är företagsekonomiskt riktigt betraktas då också som samhälls­ ekonomiskt riktigt. Nobelpristagaren Milton Friedman uttryckte denna grundsyn så här: ”The business of business is business”, och att ”the only social responsibility of business is to increase its profit”.

31

32

D EL 1. Företaget i samh ället

Den ovan angivna betydelsen av samhällsansvar kompletteras på nästa nivå i pyrami­ den med juridiskt ansvar, dvs. ”inom ramen för av samhället uppsatta restriktioner, lagar och förordningar”. Så länge verksamheten bedrivs utan att lagar och förordningar över­ träds, agerar företaget på ett samhälleligt acceptabelt sätt. Varseltider enligt arbetsrätts­ lig lagstiftning respekteras. MBL-förhandlingar och information till de anställda enligt medbestämmandelagen efterlevs. Miljölagstiftningens normer när det gäller utsläpp och föroreningar respekteras etc. En viktig grundtanke i detta resonemang är att samhällsan­ svaret inte definieras av företagen själva utan av samhället (staten) genom de ramvillkor och spelregler som uppställs för företagandet.

På senare år har frågan om företagens samhällsansvar fått förnyad aktualitet. Allt ­oftare betonas att ett företag måste ta ett etik- och hållbarhetsansvar, dvs. agera med god etik och eftersträva hållbarhet. Med hållbarhet avses att verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att det inte sker på bekostnad av framtida generationers behov och möj­ ligheter. För ansvarstagande företag är det därför viktigt att verksamheten bedrivs på ett etiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Många årsredovisningar innehåller numera hållbarhetsrapporter som visar vad företagen gör för att ta sitt ansvar mot miljö och män­ niskor och vad man har uppnått inom dessa områden. Många progressiva företag brukar uttrycka det som att ”är vi en del av problemet måste vi vara en del av lösningen”. Hållbarhet har blivit ett nytt honnörsord.

Högst upp i pyramiden finns samhällsengagemang (kallas ibland filantropiskt an­ svar) som avser företagets sätt att bidra till samhället genom att engagera sig i olika frå­ gor och lösa viktiga samhällsproblem. Det kan handla om allt från att stödja cancerforsk­ ning ­eller Läkare Utan Gränser till att stödja ett lokalt fotbollslag. Även om syftet kan vara filan­tropiskt eftersträvas ofta en koppling till den egna verksamheten. En viktig produkt för skogsföretaget SCA är mensskydd, och SCA:s samhällsengagemang innefattar bland ­annat en rad aktiviteter för att förbättra kvinnors vardagsliv runt om i världen.

Avslutningsvis vill vi också betona samhällets företagsansvar och ansvaret för företa­ garklimatet i landet. Samhället har ansvar för att utforma lämpliga spelregler och ramar för företagens verksamhet. Samhälle och företag är ömsesidigt beroende av varandra. När företagets roll i vårt samhälle diskuteras måste vi också akta oss för att definiera samhäl­ let för snävt. Vårt svenska samhälle är en del i ett globalt samhälle. Många svenska företag – och därmed vårt svenska samhälle – är beroende av den globala marknaden och utgör en del av denna. Dessa företag måste samtidigt ta ett samhällsansvar i många olika länder med olika spelregler, kulturer och värderingar.

Sammanfattning I kapitel 1 har vi presenterat olika ekonomiska system, företagens roll i dessa olika eko­ nomiska system, lagar som reglerar företagens verksamhet samt kommenterat frågan om företagets roll och ansvar i samhället.

1. F öretagen i det ekonomiska s ystemet

Förslag till fördjupade studier Dobson, Stephen & Palfreman, Susan. Grundläggande nationalekonomi, Liber Ekonomi, 2002.

Eklund, Klas. Vårt klimat, Norstedts akademiska förlag, 2009.

Eklund, Klas. Vår ekonomi, Studentlitteratur, 2013.

Gore, Al. En obekväm sanning – om den globala uppvärmningen och vad vi kan göra åt den, Damm Förlag AB, 2007.

Schumpeter, Joseph A. Capitalism, Socialism and Democracy, Harper & brothers, 1942.

33

# 2

FAKTA OM FöReTAG OCh SVenSKT nÄRInGSlIV

Inledning I detta kapitel behandlar vi olika sätt att dela in företag och presenterar fakta om svenskt näringsliv. Vi delar in och presenterar fakta om företag och näringsliv med utgångspunkt i • • • • • • •

verksamhetstyp näringsgren och sektor juridisk form ägandeförhållanden storlek lokalisering internet och elektronisk handel.

Verksamhetstyp När en vara når den slutliga konsumenten har den ofta passerat många förädlings­ och distributionsled i den så kallade värdekedjan (se figur 2:1).

Serviceföretag

Råvaruproducerande företag

Förädlande företag

Grossistföretag

Detaljistföretag

Konsument

Figur 2:1 Exempel på en varas väg genom olika förädlings- och distributionsled.

Exempel på råvaruproducerande företag är lantbruks­, skogs­ och gruvföretag. Exem­ pel på förädlande företag är livsmedelsföretag, pappersmasse­ och papperstillverkande företag samt stålverk. Råvaruproducerande företag och förädlande företag kallas med ett gemensamt ord för industriföretag.

Handelsföretag har i princip ingen egen produktion. Handelsföretagen säljer dels till industrin och/eller detaljhandeln och kallas då grossistföretag, dels till konsumenter och kallas då detaljistföretag.

2 . Fakta om företag och svenskt nä ringsliv

Serviceföretag erbjuder tjänster av olika slag, t.ex. städning, bevakning, transporter, rådgivning, reklam och olika former av konsulttjänster.

Icke varuproducerande företag (dvs. i figur 2:1 serviceföretag, grossistföretag och de­ taljistföretag) kallas med ett gemensamt namn för tjänsteföretag. En speciell typ av tjäns­ teföretag är kunskapsföretagen, som lever på att sälja sin kunskap och lösa komplexa problem för sina kunder. Advokatbyråer, reklamföretag, tekniska konsulter och revi­ sionsbyråer är alla exempel på kunskapsföretag.

Företagen kan också indelas i olika verksamhetstyper med utgångspunkt i dels hur mycket kapital respektive arbete verksamheten kräver, dels hur mycket kunskap verk­ samheten kräver.

Mycket av den strukturomvandling som har skett i svensk industri under efterkrigs­ tiden kan i figur 2:2 beskrivas som en rörelse ”snett uppåt vänster”. Denna rörelse indi­ kerar att företagande blir allt mer kunskapskapitalintensivt. ”Kunskapskapitalintensiva” produkter Tjänster, know-how Läkemedel Datorer Telesystem Tung maskinindustri Tunga transportmedel etc.

Fartyg Personbilar Enklare kontorsmaskiner Kullager etc.

Arbetsintensiva produkter

Skor Lädervaror Kläder Prydnadsglas Hushållsmetallvaror Trävaror etc.

Kapitalintensiva produkter

Stål Massa Papper Baskemikalier Textil etc.

”Kunskapskapitalknappa” produkter Figur 2:2 Strukturomvandlingstendenser i svensk industri efter andra världskriget.

Näringsgren och sektor Under 1900-talet har Sverige förändrats från ett utpräglat jordbrukssamhälle till ett mo­ dernt industri- och tjänstesamhälle. Industrins andel av antalet sysselsatta steg fram till 1960-talet. Därefter har de industrianställdas andel av antalet sysselsatta minskat från 30 procent till ungefär 12 procent 2013 (se figur 2:3). Den höga andel av antalet syssel­ satta som finns inom privata tjänster (53 % 2013) och den offentliga sektorn (33 % 2013) illustrerar tydligt tjänstesamhällets genombrott.

35

2

36

D EL 1. Företaget i samh ället

Strukturförändringar i sysselsättningen Procentuell andel av total sysselsättning 120 100 80 60 40 20 0 1965

1975 Industri

1985 Jord, skog, fiske

1995 Tjänster

2005 Offentlig sektor

Figur 2:3 Strukturförändringar i sysselsättningen 1965–2013 (källa: Ekonomifakta).

Juridisk form När ett företag bildas måste ägarna/medlemmarna välja juridisk form. Val av företags­ form är bland annat beroende av verksamhetens art och storlek. Det finns inom den så kallade associationsrätten lagregler för de olika företagsformerna. Ju mindre person­ ligt ansvar ägarna har för bolagets förpliktelser, desto hårdare regleras verksamheten av ­lagarna. Samtliga juridiska former registreras vid Bolagsverket (gäller inte alla enskilda näringsidkare).

Företagsformen enskild näringsidkare, även kallad enskild firma, innebär att en ­fysisk person själv driver och står för sin rörelse. Företagets organisationsnummer är detsamma som ägarens personnummer. Inget insatskapital krävs. Denna företagsform används mest av mindre företagare. Ansökan om F-skatt och momsregistrering sker hos Skatteverket innan verksamheten börjar. Det är oftast inte nödvändigt att registrera verksamheten hos Bolagsverket, men för att få namnskydd i länet samt för vissa typer av verksamheter är detta ett krav.

En enskild firma är inte en juridisk person. Den kan därför inte äga tillgångar, ikläda sig skulder, hyra lokal etc. I stället är det företagaren som fysisk person som blir avtals­ part. Ägarens ekonomi är oskiljbar från företagets ekonomi. Ägaren är personligt ansva­ rig, med hela sin förmögenhet, för företagets förpliktelser. Företagets vinst beskattas hos dess ägare.

Alla enskilda näringsidkare är bokföringsskyldiga.

Handelsbolag drivs av två eller flera delägare som har träffat avtal om att under gemen­ sam firma (dvs. under gemensamt namn) driva ett företag. Var och en ansvarar med hela sin förmögenhet för företagets förbindelser. Delägarna kan vara såväl enskilda personer som juridiska personer. Handelsbolag regleras av lagen om handelsbolag och enkla bolag.

Ett handelsbolag måste anta en firma, dvs. ett namn under vilket det arbetar, och handels­ bolagets firma ska innehålla ordet ”handelsbolag” (HB). Denna bolagsform är till skillnad från enskild firma en juridisk person. Detta innebär att bolaget kan sluta avtal, ikläda sig skyldigheter och förvärva rättigheter. Handelsbolagsmännen gör sålunda affärer för bo­ lagets räkning under dess firma och inte i eget namn. Ett handelsbolag har bokförings­ plikt. Handelsbolaget är inte skattesubjekt vid inkomstbeskattningen. I stället beskattas ägarna för sina andelar av vinsten.

2 . Fakta om företag och svenskt nä ringsliv

Kommanditbolag är en variant av handelsbolag. I ett kommanditbolag ansvarar en e­ ller flera bolagsmän för bolagets skulder med enbart sin insats i bolaget, medan minst en, komplementären, ansvarar med hela sin förmögenhet.

Mängder med små och de flesta stora och medelstora företag i Sverige är aktiebolag.

Bolags­formen regleras av aktiebolagslagen. Efter registrering av bildningen hos Bolags­ verket3 blir aktiebolag juridisk person. Man skiljer på publika aktiebolag och priva­ ta aktie­bolag. Endast de publika får sprida aktier, eller vissa andra värdepapper, till en ­vidare krets. Värdepapper som givits ut av ett privat aktiebolag får inte bli föremål för börshandel. För publika aktiebolag krävs ett minsta aktiekapital på 500 000 kronor och för privata aktiebolag ett minsta aktiekapital på 50 000 kronor. Ägarnas ansvar för företa­ gets förpliktelser är begränsat till det ägarkapital som de har satsat i bolaget. Det satsade ägarkapitalet delas upp i lika stora andelar, aktier. Om det totala aktiekapitalet divideras med det totala antalet aktier erhålls aktiens kvotvärde. Aktiebolag är bokföringspliktiga.

Aktiebolag är skattesubjekt vid inkomstbeskattningen. Skattesatsen är för närvarande (2014) 22 procent.

Aktiebolagets organ enligt aktiebolagslagen framgår av figur 2:4. På årsstämman kan varje aktieägare delta och utöva rösträtt i förhållande till det antal aktier han eller hon äger. I mindre och medelstora bolag ägs aktierna i regel av några få personer som då har den ­yttersta beslutanderätten. I större bolag är aktierna visserligen spridda på tusentals personer, men eftersom oftast bara ett fåtal av dessa kommer till årsstämman, brukar några få aktieägare, med många aktier, dominera denna.

På årsstämman väljs bland annat styrelse. I styrelsens uppgift ingår bland annat att utse verkställande direktör (vd) och kontrollera hans eller hennes verksamhet, att för­ valta bolaget i enlighet med aktiebolagslagens och årsstämmans krav och att se till att före­taget får en lämplig organisation. Fackföreningarna har rätt att utse två löntagar­ representanter till styrelsen om aktiebolaget har mer än 25 anställda. Verkställande direk­tören ansvarar för bolagets löpande verksamhet.

Revisorerna väljs av årsstämman men står inte i någon egentlig beroendeställning till denna. De ska granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens förvaltning och avge en revisionsberättelse till årsstämman.

Aktiebolagets organ enligt ABL Beslutande organ

Val

Styrelse

Verkställande organ Val

Årsredovisning

Årsstämma = samtliga aktieägare

Rapporter

Verkställande direktör

Kontrollerande organ Val Revisorer Revisionsberättelse

Figur 2:4 Aktiebolagets organ.

3 På Bolagsverkets hemsida finns tydliga anvisningar om vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att registrering ska kunna göras.

37

2

38

D EL 1. Företaget i samh ället

En ekonomisk förenings ändamål är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet efter kooperativa grundprinciper. I verksamheten deltar medlemmarna som avnämare eller leverantörer. Antalet medlemmar måste vara minst tre, och verksamhetens överskott fördelas i regel i förhållande till hur mycket medlem­ marna har köpt från eller sålt till föreningen.

Vem som vill kan i princip ansluta sig till en ekonomisk förening, och utträde kan ske när som helst. Det betyder att antalet medlemmar kan variera kraftigt från år till år. Varje medlem har endast en röst och kan inte som i aktiebolag köpa fler röster genom att satsa mer kapital. Högsta organ är föreningsstämman, som utser styrelse och revisorer. Ägarnas ansvar begränsas på motsvarande sätt som i aktiebolag till de insatser de har gjort i föreningen. Den ekonomiska föreningen är bokföringspliktig.

Start och upplösning av företag Varje år startas nya företag. Antalet nystartade företag under perioden 1993–2013 fram­ går av figur 2:5. Cirka 80 procent av nyföretagandet skedde inom tjänstesektorn. De ny­ startade företagen är till en början mycket små med i genomsnitt en heltidsanställd per företag. År 2013 startades 69 242 nya företag (se figur 2:5). År

Antal nystartade företag

År

Antal nystartade företag

1993

22 390

2004

41 792

1994

34 672

2005

43 932

1995

35 006

2006

44 386

1996

36 009

2007

58 526

1997

37 047

2008

57 801

1998

34 037

2009

59 597

1999

35 816

2010

69 855

2000

38 745

2011

73 709

2001

35 517

2012

69 216

2002

37 348

2013

69 242

2003

36 413

Figur 2:5 Nystartade företag i Sverige 1993–2013 (källa: Ekonomifakta).

Varje år upplöses också företag. Man brukar säga att företag ”träder i likvidation”. Ett företag kan upplösas frivilligt, frivillig likvidation, eller tvångsmässigt, tvångsmässig likvidation. Vid en likvidation avvecklas verksamheten och skulderna betalas. Eventuellt överskott delas mellan ägarna.

Ett företag kan också upplösas genom konkurs. En förutsättning för konkurs är att före­taget är på obestånd (insolvent), dvs. inte kan betala sina skulder, och att denna oför­ måga inte bara är tillfällig. När ett företag upplöses genom konkurs räcker sällan (i prak­ tiken aldrig) företagets tillgångar för att betala företagets skulder. När en juridisk person har upplösts genom konkurs kan krav inte riktas mot företaget sedan konkursen har av­ slutats.

På grund av snabb konjunkturförsämring och samtidig finanskris ökade antalet kon­ kurser 2009, men sjönk sedan till samma nivå som före krisåren 2008 och 2009 (se figur 2:6).

2 . Fakta om företag och svenskt nä ringsliv

Företagskonkurser Antal konkurser 1989–2013

2

20 000 17 500 15 000 12 500 10 000 7 500 5 000 2 500 1989

1992

1995

39

1998

2001

2004

2007

2010

2013

År

Figur 2:6 Antal företagskonkurser 1989–2013 (källa: Ekonomifakta).

Vid ackordsuppgörelser, som ofta används i stället för konkurs, brukar fordringsägarna avstå från vissa anspråk (ett 30-procentigt ackord innebär att man avstår från 30 procent av sina fordringar). Vid ackord upplöses inte företaget.

Ett företag kan också upplösas genom fusion. Fusion mellan två aktiebolag innebär att ett överlåtande bolag går upp i ett övertagande bolag genom att dess tillgångar och skulder övergår på det övertagande bolaget.

Ägandeförhållanden Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag, nämligen privata, kooperativa och offentliga.

De privata företagen ägs av privatpersoner, och denna ägarform är dominerande i svenskt näringsliv.

De kooperativa företagen drivs gemensamt antingen av en grupp konsumenter, t.ex. konsumentkooperationen, eller av en grupp producenter, t.ex. jordbrukarnas ekono­miska föreningar.

Offentliga företag är statliga företag eller kommunala företag. Kommunala företag säljer service – el, vatten, transporter etc. – till sina invånare. Den statliga företagsam­ heten omfattar dels de affärsdrivande verken4, dels de statligt ägda företagen, t.ex. Vat­ tenfall. Många affärsdrivande verk har ombildats till aktiebolag, t.ex. SJ AB och Posten AB, och i många statliga aktiebolag kompletteras det statliga ägandet med privat ägande (privatisering).

Antal och storlek Man kan mäta ett företags storlek på många olika sätt. De vanligaste måtten är • årsomsättningen (den totala försäljningen i kr) • antalet anställda.

4 Affärsdrivande verk är kommunala eller statliga organ som producerar varor eller tjänster utifrån affärs­ mässiga principer.

40

D EL 1. Företaget i samh ället

Hur många företag som finns i det svenska näringslivet är inte alltid helt lätt att bestäm­ ma. Det handlar till stor del om vad man räknar som ett företag. En grov och ofta använd siffra är en miljon. Utvecklingen av antalet företag framgår av figur 2:7.5 Antal företag i Sverige Antal företag i Sverige efter vissa exkluderingar 1 200 000 1 100 000 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 2003

2005

2007

2009

2011

2013

År

Not: Antal företag per 2013–11–30.

Not: Under 2011 ändrade SCB sina aktiveringsregler. Reglerna bestämmer vilka företag som anses verksamma och därmed räknas i Företagsdatabasen. Förändringen påverkar i första hand antalet företag utan anställda. Tidigare var kraven att ett företag skulle (förutom att ha organisationsnummer eller inregistrerad firma) vara antingen arbetsgivar- eller momsregistrerat för att räknas som verksamt. Efter förändringen räknas även F-skattsedel. Detta har gjort att antalet företag som räknas med i Företagsdatabasen har ökat.

Figur 2:7 Utvecklingen av antalet företag (källa: Ekonomifakta och SCB:s Företagsdatabas).

Om vi definierar företagsstorlek med utgångspunkt i antalet anställda finner vi att en­ mansföretag, mikroföretag, små företag och medelstora företag är helt dominerande när det gäller antalet företag. Tillsammans utgör de 99,9 procent av alla företag (figur 2:8).

Företagsstorlek

Anställda

Andel (%)

Antal företag

Enmansföretag

0

74,77

768 018

Mikroföretag

1–9

21,69

228 070

Små företag

10–49

2,98

31 316

Medelstora företag

50–249

0,46

4 886

Stora företag

>250

0,09

967 1 051 257

Figur 2:8 Antal företag per storleksklass 2013 (källa: Ekonomifakta).

Om vi utgår från sysselsättningen är bilden annorlunda. De stora företagen (fler än 250 anställda) utgör bara 0,1 procent av antalet företag, men svarar för en betydande del (ca 30 %) av antalet anställda (figur 2:8).

5 Tidsseriebrottet 2010 beror på att kraven för att räknas som företag ändrats.

2 . Fakta om företag och svenskt nä ringsliv

De flesta branscher omvandlas ständigt. Strukturomvandlingen av en bransch kan ske successivt över en längre tidsperiod. Den kan också gå mycket snabbt och då leda till besvärliga omställningsproblem för företagen i branschen. Exempel på branscher där strukturförändringar har varit omfattande är stål-, varvs-, gruv-, glas-, teko- och gjuteri­ industrin. Bakgrunden till dessa omställningar är att konkurrensvillkoren radikalt har förändrats. Detta har ofta berott på • • • • •

inbrytning av nya teknologier (elektronik ersätter mekanik, digital teknik etc.) stagnerande marknader alltför kraftig kostnadsutveckling jämfört med de internationella konkurrenterna överkapacitet i branschen till följd av alltför kraftig utbyggnad av branschens kapacitet orationell branschstruktur med alltför små enheter och för korta tillverkningsserier.

I samband med koncentrationen inom näringslivet förekommer en del termer som är viktiga att känna till: • Strukturrationalisering används i regel för att beteckna nedläggning av mindre, olön­ samma enheter och skapandet av större och mer rationella enheter inom en bransch.

• Fusion innebär ett juridiskt samgående mellan tidigare fristående företag.

• Koncern är en beteckning för juridiskt skilda företag som ekonomiskt hänger sam­ man. Ett så kallat moderbolag kontrollerar mer än 50 procent av rösterna i de övriga företagen, dotterbolagen.

• Multinationella företag (MNF) äger eller kontrollerar produktions- och/eller ser­ vice­anläggningar utanför hemlandet.

• Globala företag finns spridda över hela eller en stor del av världen.

Lokalisering Under de senaste 20 åren har det blivit markant svårare för människor att finna arbeten i glesbygderna. Men också städer har drabbats av sysselsättningsproblem. Samtidigt har vissa storstäder tidvis haft problem med brist på arbetskraft. Figur 2:9 belyser urbanise­ ringsutvecklingen de senaste två seklen.

41

2

42

D EL 1. Företaget i samh ället

Antal invånare miljontal 8 År 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1975 1980 1990 1995 1999 2000

7 6 5

Tätorter

4 3 2 1

1800

Procentuell andel i tätort 28 34 45 49 56 66 73 81 83 83 83 83 83 83

Glesbygd 1900

2000

Figur 2:9 Befolkningsutveckling i tätorter och glesbygd6 1800–2000 (källa: SCB).

Varför sker detta? Vad styr företagens lokaliseringsbeslut? Figur 2:10 sammanfattar de viktigaste lokaliseringspåverkande faktorerna.

Vissa företag kan i princip lokaliseras ”var som helst”, medan andra företag, t.ex. kärnkraftverk, har mycket begränsade lokaliseringsmöjligheter. I syfte att balanse­ ra natur­vårds­intressen, miljöintressen, medborgarintressen, sysselsättningsintressen och närings­politiska intressen mot varandra får nyanläggningar av vissa verksam­heter inte ske förrän regeringen har gett sitt godkännande. Exempel på sådana verksamheter är järn- och stålverk, metallverk och ferrolegeringsverk, träsliperier, pappersbruk och cellu­losa­fabriker, fabriker för framställning av petrokemiska produkter, fabriker för raffi­nering av råoljor, kärnkraftsanläggningar, anläggningar för upparbetning av kärn­ bränsle, ångkraftsanläggningar, fabriker för framställning av gödselmedel samt cement­ fabriker. L ­ okaliseringen av dessa verksamheter är därför i hög grad statligt reglerad.

Andra typer av verksamheter har betydligt större handlingsfrihet när det gäller val av lokaliseringsort.

6 Glesbygd definieras av SCB som allt utanför tätorterna.

2 . Fakta om företag och svenskt nä ringsliv

2

Transportmöjligheter

Närhet till råvara

Tillgång och pris på arbetskraft

Närhet till avsättningsmarknad Tradition

Ägarens hemort Lokalisering

Produktionskostnader

Tullar Samhällsservice

Energitillgång

43

Statliga och kommunala lokaliseringsåtgärder

Figur 2:10 Lokaliseringspåverkande faktorer.

Exempel på statliga åtgärder för att påverka företagens lokalisering är • ekonomiska stödåtgärder till företagen i form av bidrag och lån • stimulering av arbetskraftens vilja att flytta, med hjälp av flyttningsbidrag, omskol­ ningsbidrag osv.

Kommuner konkurrerar ofta aktivt om företagen och utnyttjar stimulansåtgärder som • billig tomtmark • lokaler byggda i kommunens regi • lån och subventioner av olika slag.

För många svenska företag har lokalisering utomlands blivit allt vanligare. Huvud­sak­ liga orsaker till denna internationalisering är bland annat behovet av att vara lokalise­ rad inom viktiga handelsblock samt möjligheten att utnyttja billig arbetskraft. (Jämför också avsnittet om multinationella företag, MNF, i kapitel 3.) Under senare år har allt fler funktioner, inte bara produktion, överförts till (ofta benämnt utkontraktering eller out­ sourcing) bland annat Asien och Östeuropa. Lokalisering utomlands innebär emellertid inte nödvändigtvis export av arbetstillfällen. Tvärtom har utlandsetableringar i många fall bidragit till att öka sysselsättningen i Sverige. Dessutom bör påpekas att många yrkes­ verk­samma i Sverige arbetar i utlandsägda företag.

I samband med utvecklingen mot ett tjänste-, informations- och kunskapssamhälle har också vissa nya regionala mönster utvecklats. Detta mönster brukar sammanfattas som ”centrum–periferi-tendensen”.

Kunskapstäta miljöer runt de viktigaste forskningsområdena i Stockholm/Uppsala, Göteborg, Malmö/Lund, Linköping och Umeå/Luleå utvecklas till Sveriges nya centrum. Övriga Sverige tenderar att bli så kallad periferi.

44

D EL 1. Företaget i samh ället

De högteknologiska företagen söker sig in mot centrum. Här utvecklas ”det högtekno­ logiska blocket” med stort beroende av ständig kunskapsutveckling.

De traditionella små och medelstora företagen, med liten satsning på forskning och utveckling (FoU), är ofta underleverantörer och inriktar sig normalt på kostnadsreduk­ tion snarare än högteknologi. Dessa kommer att minska sysselsättningen, vilket särskilt drabbar periferin.

Internet, elektronisk handel och sociala medier Under 2000-talets första decennium växte sig elektronisk affärsverksamhet över inter­ net allt starkare. Praktiskt taget alla företag, vissa små företag undantagna, använder inter­net i sin affärsverksamhet. Vissa företag bedriver all sin affärsverksamhet på nä­ tet. De brukar kallas ”click-only-företag”. Några exempel på sådana företag är Amazon, ­Google, Ebay och Skype. Andra bedriver sin verksamhet på nätet och i fysisk form. De brukar kallas ”click-and-mortar-företag”. Exempel på sådana företag är banker, apotek, bilhandlare, resebyråer, kläd- och mathandlare. Oavsett om internet utnyttjas som bas för hela affärsmodellen eller för enskilda funktioner, har internet i grunden ändrat förutsätt­ ningarna för att bedriva affärsverksamhet.

En nätbutik är en hemsida på internet där man kan beställa varor eller tjänster. Varor­ na skickas per post, medan tjänsterna överförs elektroniskt. I den starkt växande näthan­ deln dominerar bland varorna böcker, cd-skivor, leksaker, kläder och kosmetika. Bland tjänsterna dominerar musik och video, som laddas hem direkt via nätet. I framtiden vän­ tas nättjänsterna växa kraftigt och omfatta exempelvis resor samt medicinsk och juridisk rådgivning.

En annan stark utvecklingstendens var den kraftiga tillväxten av sociala medier. Med sociala medier avses alla de platser och verktyg som finns på internet där användarna kan utväxla och dela med sig av information, erfarenheter och synpunkter m.m. Exempel på sociala medier är Facebook, olika slags bloggar (personliga hemsidor med egen internet­ adress), Twitter, YouTube och Wikipedia. I snabbt ökande takt är de sociala medierna till­ gängliga via alltmer avancerade mobiler. Sociala medier används för ”socialt umgänge”, men i tilltagande grad blir de viktiga verktyg och instrument som kan underlätta och ut­ veckla företagets affärsverksamhet.

Sammanfattning I detta kapitel har vi beskrivit olika sätt att dela in företag och presenterat fakta om svenskt näringsliv avseende verksamhetstyp, näringsgren, juridisk form, ägande, stor­ lek, lokalisering samt internet och elektronisk handel.

Förslag till fördjupade studier Eklund, Klas. Vår ekonomi, Studentlitteratur, 2013.

3 #

SVenSKA FöReTAG I eTT hISTORISKT OCh InTeRnATIOnellT PeRSPeKTIV

Internationell konkurrenskraft – en historisk återblick Internationellt konkurrenskraftiga svenska företag har varit en viktig grundförutsättning för ökad levnadsstandard och ökad välfärd i Sverige. Vi ska här teckna en grov översikts­ bild av utvecklingen mellan 1945 och 2014. Översikten syftar främst till att illustrera dy­ namiken i företagande – uppgångar och nedgångar, svackor och kriser, teknologiska ge­ nombrott och förnyelse. Konkurrenskraft är en ”färskvara” som ständigt måste utvecklas och omformas.

Perioden 1945–1974 Fram till mitten av 1970­talet kännetecknades perioden efter andra världskriget av stark tillväxt och internationell konkurrensförmåga för svenska företag. Perioden har ibland betecknats som ”de gyllene åren” för svensk industri. Här följer några förklaringar till detta: • Det fanns en mycket stor uppdämd efterfrågan efter andra världskriget. Svensk indu­ stri var oskadd, medan konkurrentländernas industri var sönderslagen. Detta skapade ett försprång som Sverige länge kunde behålla.

• Den teknologiska utvecklingen efter andra världskriget har ibland betecknats som en ”tredje industriell revolution”. Utvecklingen av syntetiska fibrer, plaster, datorer, elekt­ roniken och kärnkraften m.m. fungerade som viktiga draghästar i den ekonomiska ut­ vecklingen. Den teknologiska utvecklingen drog fram ekonomin på samma sätt som revolutionen inom textilindustrin gjorde i slutet av 1700­talet, järnvägsbyggandet gjorde i mitten av 1800­talet och elektriciteten gjorde i början av 1900­talet.

• Man brukar ibland också tala om de ”vågor” som svenska företag har ridit på, såsom bostadsbyggnadsvågen, bilismvågen, sjukhusbyggnadsvågen etc. Dessa ”vågor”, dvs. över en ganska lång period starka tillväxt­ och efterfrågeområden, skapade goda för­ utsättningar för industriell utveckling och tillväxt.

• Samhällets satsning på utbildning skapade tillgång till yrkeskunnig arbetskraft som var nödvändig och viktig för en alltmer avancerad teknologibaserad industri.

Perioden 1974–1980 År 1974 visade svenska företag rekordartade vinster i oljekrisens spår. Utvecklingen åren därefter gick emellertid i en helt annan riktning, och man började tala om kris för svensk industri. Krisen hade flera orsaker. Den var en konjunkturkris. En av efterkrigs­ tidens värsta internationella lågkonjunkturer satte in i slutet av 1974. Den var också en

46

D EL 1. Företaget i samh ället

kostnadskris. Rekordartade löneökningar 1975 och 1976 medförde kostnadsnackdelar för svenska företag i förhållande till utländska konkurrenter, med tappade marknadsandelar som följd. Detta förstärktes av en vid tidpunkten övervärderad svensk valuta. Framför allt var dock krisen en strukturkris. I många branscher förändrades marknads- och konkur­ rensvillkor radikalt, t.ex. inom järn- och stålindustrin, varvsindustrin och glasindustrin.

Perioden 1980–1989 Under 1980-talet återhämtade sig den svenska ekonomin, delvis med hjälp av devalvering (nedskrivning) av den svenska kronan och med god draghjälp av en internationell högkonjunktur. Industrins produktion och kapacitetsutnyttjande ökade kraftigt. Ekono­ min blev emellertid ”överhettad” och inflationen (och därmed företagens kostnader) var under slutet av 1980-talet 2–3 procentenheter högre än i andra västländer, vilket kraftigt försämrade många företags konkurrenskraft.

Perioden 1989–2000 Under 1989 inleddes en brant och djup nedgång i svensk ekonomi. Fastighetsmarknaden kollapsade. Bankerna, som under 1980-talet kraftigt expanderat sin utlåning, drabbades av stora kreditförluster och fick stora ekonomiska problem. Den internationella lågkon­ junkturen fördjupades och en försämrad svensk konkurrenskraft inom många områden blev allt tydligare.

Att återta de förlorade positionerna och återskapa en internationell konkurrenskraft blev en av 1990-talets största utmaningar för svenska företag. Under senare delen av pe­ rioden skedde en kraftig utveckling inom IT och telekommunikation.

Perioden 2000–2014 I början av 2000-talet skedde också kunskapssamhällets definitiva genombrott (se figur 3:1). Industrisamhället som hade följt efter jordbrukssamhället övergick då i kunskaps­ samhället. Information och kunskap blev för allt fler företag den dominerande produk­ tionsfaktorn. Vidare fick den digitala revolutionen sitt stora genombrott, vilket främst kan illustreras av den växande skaran internetanvändare och internets ökade betydelse för all affärsverksamhet. Globaliseringen (se längre fram i detta kapitel) blev också kraf­ tigt märkbar. Klimatfrågan och energiproblematiken kom allt mer i förgrunden.

Levnadsstandard

Brytningstider 1960–2000

1750–1850

Kunskapssamhället

Industrisamhället

Jordbrukssamhället

Tid

Figur 3:1 I början av 2000-talet fick kunskapssamhället sitt definitiva genombrott.

3. S venska företag i ett historiskt och internationellt perspektiv

47

Barometerindikatorn Konjunkturinstitutets barometerindikator är ett sätt att mäta stämningsläget i ekonomin (se figur 3:2). Värden mellan 100 och 110 i Barometerindikatorn motsvarar en starkare ekonomi än normalt, och värden över 110 en mycket starkare ekonomi än normalt. Vär­ den mellan 100 och 90 innebär svagare ekonomi än normalt, och värden under 90 betyder mycket svagare ekonomi än normalt.

Hösten 2008 drabbades världsekonomin av både en global finanskris och en kraftig konjunkturnedgång, och i maj 2009 hade Konjunkturinstitutets barometerindikator sjunkit till index 77. Återhämtningen gick dock relativt snabbt (se figur 3:2), för att sedan sjunka igen.

120 110

100

90 80 70 60

jan. -97

juli -99

Indikatorn

jan. -02

juli -04

jan. -07

juli -09

jan. -12

juli -14

Månad

100 % = Normalt konjunkturläge

Figur 3:2 Konjunkturcykler (källa: Konjunkturinstitutet, ”Konjunkturbarometern”).

Internationellt företagande Småföretag kan vara framgångsrika genom att enbart betjäna en lokal hemmamarknad.

Typiskt för svensk industri är emellertid en hög internationaliseringsgrad och ett inter­ nationellt beroende. Detta är bland annat en följd av att Sverige är ett litet land. Stora länder kan vara självförsörjande på kunnande och råvaror. Små länder är ofta beroende av specialisering, internationell arbetsfördelning (man koncentrerar sig på det man är bäst på) och ett internationellt handelsutbyte. Handelsutbyte och internationell arbets­ fördelning innebär att alla länder försöker dra nytta av det bästa och billigaste sättet att tillverka en vara.

En översikt över den svenska varuexportens och varuimportens procentuella fördel­ ning på olika varugrupper framgår av figur 3:3.

3

48

D EL 1. Företaget i samh ället

Procent av totalt varuexportvärde

Varuexportvärde 2013

Varuimportvärde 2013

Skogsvaror

11

3

Mineralvaror

10

9

Kemivaror

13

12

Energivaror

10

14

Verkstadsvaror

44

42

Övriga varor

14

20

Totalt

100 %

100 %

Figur 3:3 Varuexportens och varuimportens sammansättning i Sverige 2013 (källa: SCB och Ekonomifakta).

Den svenska varuexporten uppgick 2013 till drygt 1 092 miljarder kronor. Europa är den största marknaden för svenska exportvaror (74 %) och 58 procent av den totala varu­ exporten gick till länderna inom EU. Sveriges största nationella varuexportmarknad är Tyskland med 10,4 procent av exporten.

Den totala varuimporten uppgick 2013 till 1 041 miljarder kronor. Den största delen av Sveriges import har länge kommit från Europa, och betydelsen av denna importmarknad tycks bara öka. År 2012 kom 84 procent av Sveriges totala varuimport från europeiska länder, och EU-ländernas andel var 68 procent.

Varuexport

Varuimport

1 170

1 102

74

84

EU-länder

58

68

Övriga Europa

16

16

Totalt, mrd kr (2012) Fördelning (%) Europa

Afrika

3

1

Nordamerika

7

4

Central- och Sydamerika Asien Oceanien

3

1

12

10

1

0

100 %

100 %

Figur 3:4 Sveriges varuexport och varuimport fördelad på landområden 2012 (källa: SCB och Ekonomi­ fakta).

Många av våra internationella storföretag har blivit internationella med hjälp av inter­ nationellt konkurrenskraftiga produkter. Som exempel kan nämnas SKF:s kullager, Alfa Lavals separatorer, AGA:s fyrar, Ericssons telefonsystem och Sandviks coromant. Andra exempel är Tetra Pak (förpackningssystem), Gambro (konstgjorda njurar), IKEA (möbel­ distributionssystem) och H&M (”mode och kvalitet till bästa pris”). Mera samtida exem­ pel är musiktjänsten Spotify, IP-telefoniföretaget Skype, betaltjänstföretagen Klarna och iZettle samt spelföretag som King. Alla dessa senare företag utnyttjar internet och digital och mobil teknologi.

3. S venska företag i ett historiskt och internationellt perspektiv

49

Utrikeshandelns stora betydelse för Sverige framgår av figur 3:5. Denna figur visar ex­ porten i procent av BNP i olika länder. Utlandsberoendet förstärks för Sveriges del av den höga internationaliseringsgraden hos svenska företag.

3

Exportandelar

Export som andel av BNP, år 2013, procent Luxemburg Irland* Nederländerna Estland Belgien Tjeckien Bulgarien Island Österrike Danmark Sydkorea Schweiz Tyskland Polen Sverige Kroatien EU Rumänien Portugal Finland 0

50

100

150

200

* Data avser 2012.

Figur 3:5 Utrikeshandelns betydelse i några olika länder 2013 (källa: Ekonomifakta).

Internationaliseringsprocessen Internationaliseringen av ett företag genomgår ofta vissa faser. Många företag startar som hemmamarknadsföretag men börjar efter en viss tid exportera (ofta marginalkvan­ titeter eller en tillfällig överkapacitet). Så småningom blir exporten ett mera stabilt ­inslag i företagets försäljning, och företaget utvecklas till ett exporterande företag. Nästa steg i utvecklingen blir ofta att en internationell försäljningsorganisation skapas. För att uppnå internationella framgångar måste dessutom ofta resurser för produktion och utveckling flyttas till utlandet. Företaget har då blivit ett internationellt företag. När internationa­ liseringsprocessen har fortskridit så långt att företaget har försäljning, tillverkning och kanske forskning och utveckling i flera länder har företaget blivit ett multi­nationellt företag.

Multinationella företag Det finns många faktorer som kan skapa fördelar för framför allt stora multinationella företag (MNF) jämfört med inhemska företag.

• Stordriftsfördelar inom forskning och utveckling (FoU). MNF kan lägga ner stora sum­ mor på FoU. I t.ex. USA står MNF inom många branscher för mer än 80 procent av de årliga FoU-kostnaderna. Forskningsresultaten kan därefter utnyttjas i alla de länder där företagen är verksamma. Exempel: elektronik och petrokemi.

50

D EL 1. Företaget i samh ället

• Överlägsen försäljningsorganisation. MNF kan utnyttja stordriftsfördelar i reklam och marknadsföring. Exempel: läkemedel och kosmetika.

• Låga finansieringskostnader. MNF har goda förutsättningar att på ett effektivt sätt ut­ nyttja den internationella lånemarknaden.

• MNF kan genomföra en internationell specialisering. Tillverkning av arbetsintensiva delar kan ske i låglöneländer, och arbetsoperationer som kräver välutbildad arbets­ kraft kan förläggas till höglöneländer. Exempel: elektronik, traktorer och bilar.

De multinationella företagen har också varit föremål för debatt och utsatts för kritik.

Kritiken har framför allt gällt jätteföretagen, de mycket stora multinationella företagen, som Microsoft, General Motors, IBM och McDonald’s m.fl. Omdömena om dem har väx­ lat alltifrån ”hänsynslösa jättar som bollar med nationer, människor och pengar” till ”en drivkraft som för länder, människor och nationer närmare varandra”.

Svenska företag och Europa Svenska företags internationella beroende ökade under 1990-talet genom Sveriges EUmedlemskap. Genom EU-medlemskapet fick Sverige tillträde till EU:s inre marknad och de fyra friheterna: fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital.

Den fria rörligheten för varor innebär att fysiska, tekniska och fiskala handels­hinder ska undanröjas. De fysiska handelshindren gäller t.ex. gränskontroller, redovisning av ­bilars laster och utformning av blanketter. De tekniska handelshindren gäller bland ­annat regler för tekniska standarder, säkerhetsföreskrifter och produktmärkning. Fiska­ la, skatte­mässiga hinder handlar främst om att hitta en gemensam nivå på indirekta skat­ ter, som moms och olika punktskatter.

Den fria rörligheten för tjänster omfattar t.ex. transporter, telekommunikation, infor­ mationsteknologi och finansiella tjänster.

Fri rörlighet för personer har som målsättning att en medborgare i ett EU-land fritt ska kunna resa och bosätta sig i ett annat medlemsland. Där ska han eller hon åtnjuta samma rättigheter och skyldigheter som landets egna medborgare. Det är bara rätten att rösta i nationella val som ska förbehållas ett lands egna medborgare.

Den fria rörligheten för kapital innebär att den finansiella tjänstemarknaden, vilken innefattar banker, försäkringsbolag och handel med värdepapper, avregleras. Därav f­ öljer fri etableringsrätt för finansiella institut och ett fritt utbyte av finansiella tjänster över nationsgränserna. Det innebär att personer och företag kan låna och placera pengar, ­teckna försäkringar och köpa värdepapper i valfritt EU-land.

Globalisering Globaliseringen innebär att geografiska avstånd minskar i betydelse. Globalisering drivs fram av ökad avreglering, sänkta transportkostnader och allt bättre möjligheter för glo­ bal kommunikation, främst tack vare internet. I en global ekonomi utan gränser blir ar­ bete allt rörligare och flyttas till de länder och platser där det kan utföras mest effektivt.

Detta gäller inte bara tillverkningsfunktioner utan i tilltagande grad också tjänstearbete.

Kina utvecklas i snabb takt till världens produktionscentrum och Indien har skaffat sig en stark position inom finansiella tjänster. Globala beroendeförhållanden gör att det som

3. S venska företag i ett historiskt och internationellt perspektiv

51

händer långt bort kan få lokala konsekvenser och tvärtom. Man brukar säga att världen ”glokaliseras”, dvs. det globala och det lokala flätas ihop.

Sammanfattning I detta kapitel har vi behandlat svenska företag i ett internationellt perspektiv och belyst frågor som internationell konkurrenskraft, internationellt företagande, internationalise­ ringsprocesser, multinationella företag, svenska företag och Europa samt globalisering.

Förslag till fördjupade studier Dicken, Peter. Global Shift: Mapping the Changing Contours of the World Economy, Sage Publications, 2007.

Friedman, Thomas L. The World is Flat, Penguin Books, 2007.

Söderman, Sten (red.). Exporthandboken, Sveriges exportråd, 1994.

3

FAKTABOK

Företagsekonomi 100 är en grundläggande lärobok i företagsekonomi som presenterar företagsekonomins kärna. Boken ger en heltäckande introduktion i det företagsekonomiska ämnesområdet och presenterar företagsekonomins delar och sammanhang.

De pedagogiska idéer som vi utgått från när vi skrivit boken är främst • att innehållet koncentreras till den företagsekonomiska kärnan, • att vi vill framställa innehållet på ett sätt som passar studerande vid universitet, högskolor och annan vuxenutbildning, till exempel företagsintern utbildning, • att vi eftersträvar närhet till den empiriska verkligheten, det vill säga moderna sätt att tänka kring, analysera och fatta beslut i syfte att påverka ekonomin i företag, • att vi vill kombinera teori och praktik genom att koppla ihop principiella resonemang med praktisk problemlösning.

Företagsekonomi 100 lämpar sig både för den som i första hand vill skaffa sig grundläggande kunskaper i företagsekonomi och för den som vill ha en stabil plattform som utgångspunkt för fördjupade studier i ämnet. Övningsboken följer faktabokens indelning. Den innehåller ett stort antal uppgifter av varierande typ: instuderingsfrågor, diskussionsuppgifter, räkneuppgifter/tillämpningsuppgifter och uppgifter som integrerar teori och praktik.

Lösningar innehåller utförliga lösningsförslag till tillämpningsuppgifterna i övningsboken.

Per-Hugo Skärvad är docent i företagsekonomi, verksam vid Institutet för ekonomisk forskning inom Lunds universitet samt inom BSI & Partners.

Jan Olsson har varit universitetslektor vid Linköpings universitet. Under senare år har han varvat undervisning med u-landsuppdrag för SIDA.

Best.nr 47-11507-5 Tryck.nr 47-11507-5