9789144120843 by Smakprov Media AB

TILLITSBASERAD STYRNING – i skolans styrkedja

JONAS ÖSTERBERG

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39680 ISBN 978-91-44-12084-3 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslag: Francisco Ortega Printed by MediapoolPrint Syd AB, Estonia 2018

INNEHÅLL

1 Introduktion 5

Utgångspunkter 8 Bokens innehåll 16 2 Om styrning 19

Vad är styrning? 23 Styrformer 26 Styrproblem 30 Föreställningen om en styrkedja 34 Perspektiv på styrning 37 Sammanfattning inför fortsättningen 42 3 Mot nya styrideal 47

Synpunkter på styrningen 53 Lärar- och skolledarförbunden 53 Sveriges kommuner och landsting 55 Skolkommissionen 56 Mot ökad samverkan 57 Socio- och teknostruktur 59 Stor tilltro till styrning 62 Förtroende och misstroende 63 Om tillit 66 Tillitens gränser 68 Styrning en balansakt 70 © F ö rfattaren oc h S tudentlitteratur

Innehåll

Tillitsbaserad styrning 73 Återkoppling 76 Sammanfattning 79 4 Dialog för skolutveckling 81

Mot en ny strategi 85 Utvecklingsdialoger 87 Utvecklingsdialogen som arbetsmetod 89 Erfarenheter 91 Kontrollstrategin 96 Samverkan för bästa skola 101 Sammanfattning 103 5 Kommun och skola i samverkan 107

Kommunala skolaktörer 110 Exemplet Kungsbacka kommun 114 Kommentarer till exemplet 116 Exemplet Ånge kommun 119 Kommentarer till exemplet 122 Exemplet Lerums kommun 124 Kommentar till exemplet 129 Systemstöd 130 Systematik och lärande 133 Sammanfattning 136 6 Ledning och stöd 137

Skolan som lokal organisation 139 Rektors ledarskap 142 Ledarstrategier 144 Riktningen framåt 146 Referenser 151

2â&#x20AC;&#x201A; Om styrning

2 Om styrning

År 1982 brukar beskrivas som en startpunkt för det förvaltningspolitiska förnyelsearbete som den socialdemokratiska regeringen tog initiativ till när man efter valet gjorde offentlig sektor till en profilfråga. Ökade problem och behov av förändring inom sektorn användes som argument för planerade reformer. Den offentliga sektorns verksamheter hade blivit alltmer komplexa och svårstyrda, men strategin att lösa problemen genom att skjuta till mer pengar blev dyr och gav inte heller avsedda resultat. Konsekvensen av denna strategi hade också blivit en ökad byråkrati (Svedberg 2016). Montin (1993) menar att problemen vid mitten av 1980-talet kan formuleras som för lite effektivitet och för mycket politisk detaljkontroll, medan de vid 80-talets slut formuleras som för mycket politik och för mycket offentlig sektor. Genom omfattande reformer skulle verksamheten förnyas och bli mer effektiv och flexibel (Johansson 1995:8). En rad insatser initierades och förklarades som nya och innovativa. Den bild som framkommer av den förda förvaltningspolitiken från början av 80-talet fram till i dag är inte en enhetlig och motsägelsefri bild. Reformerna och programmen har varit många, med målsättningen att styra både mer och mindre. En rad begrepp har använts som inte alltid har stått i harmoni med varandra. Ett genomgående mönster kan beskrivas utifrån begreppen decentralisering, mål- och resultatstyrning, uppföljning och utvärdering. Dessa och näraliggande begrepp har fått symbolisera den reformvåg som svept in under de senaste trettio åren och som ofta benämns som new public management (NPM). NPM är en bred term där många grundtankar hämtats från den privata sektorn. Denna nya styrfilosofi hade som mål att öka effektiviteten i offentlig sektor och byggde på att mark© F ö rfattaren oc h S tudentlitteratur

2 Om styrning

nadslösningar kunde modifieras till offentlig sektor. Mål- och resultatstyrning är en sådan princip som är lånad från näringslivet och som bygger på att verksamhetens resultat kan mätas. Den offentliga förvaltningen skulle bland annat styras genom olika kontrollmekanismer. På så sätt kan också detta skifte inom förvaltningspolitiken beskrivas som ett skifte från tilltrobaserad styrning till misstrobaserad styrning (Montin 2015). Förvaltningspolitik avser idéer och åtgärder som riktas mot hela förvaltningen och som syftar till att förbättra dess styrning och organisation. Den förvaltningspolitiska utvecklingen kan också ses som en process där statsmakterna försökt tillgodose förändrade krav och behov från samhället i stort. I denna process försöker statsmakterna upprätthålla grundidealen demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. Tittar man på utvecklingen kan man se att dessa element, mer eller mindre medvetet, haft olika tyngd. De åtgärder och reformer som initieras bör därför ses som åtgärder för att upprätthålla balansen mellan dessa ideal. På så sätt är inte heller styrformerna värdeneutrala. Graden av lokal frihet och styrningens form spelar i detta sammanhang en roll. Regelstyrning bär ofta med sig argument som vanligtvis är kopplade till ideal som jämlikhet och likvärdighet. Decentralisering och lokal frihet bygger i sin tur i vissa fall på demokratiideal, medan tillämpningen av mål- och resultatstyrning i detta sammanhang ska ses som en åtgärd för att öka effektiviteten. Generellt sett kan utbredningen av denna styrform betraktas som en koncentration till idealet om effektivisering. För att kunna diskutera skolans styrning – som är ämnet för denna bok – finns det anledning att fördjupa sig i be greppet styrning. 22

2 Om styrning

Vad är styrning? Utgångspunkten för all styrning är vanligtvis förändring och utveckling – ofta uttryckt som att ett framtida tillstånd ska uppnås eller en vilja att något inte ska inträffa. För att det eftersträvade målet ska förverkligas finns vanligtvis två aktörer: huvudman och förvaltare. Det vill säga en som styr och en förvaltare som utför det arbete som huvudmannen vill ha gjort. Det är således ett relationellt begrepp. Detta förhållande uppstår i många situationer i vårt samhälle, till exempel företagsledaren som styr sina anställda att agera på ett visst sätt, officerare som i det militära ger order till sina underordnade soldater, läraren som ger sina elever hemläxa. Grundförutsättningen för att styrningen ska anses lyckad är att den styrda (förvaltaren) agerar och handlar i enlighet med de instruktioner hen tilldelats så att resultatet av förvaltarens verksamhet står i överensstämmelse med den styrandes intentioner. Denna process kallas styrprocess. I strikt mening handlar alltså styrning om att få någon att göra något som den annars inte skulle gjort (Jacobsson 2015). I utredningsunderlaget inför beslutet att gå från regelstyrd till målstyrd skola uttrycktes detta enligt följande: Innebörden i begreppet styrning anges ofta helt enkelt vara strävan att påverka någons handlande i en bestämd riktning, till exempel en beslutfattares medvetna försök att påverka tillämpningen och genomförandet av sina beslut. (Du Rietz, Lundgren, & Wennås 1987)

Begreppet styrning behöver förstås utifrån i vilket sammanhang det kommer till uttryck. För företagsekonomiskt inrik© F ö rfattaren oc h S tudentlitteratur

2 Om styrning

tade forskare som studerar företag kan styrning förstås som att målinrikta och samordna verksamheten så att hög effektivitet uppnås (Bruzelius & Skärvad 1989). Statsvetare däremot brukar beskriva styrning som politikernas medvetna försök att förmå förvaltningen att verka så som de önskar (Lundquist 1992). I det senare fallet är styrning därför också intimt sammankopplad med ideal om demokrati, det vill säga: för att en politiskt vald ledning ska kunna förändra måste den kunna styra samhället i en önskvärd riktning (Jacobsson 2015). Denna form av styrning brukar betecknas som förvaltningsstyrning som då avser den politiska nivåns styrning av den offentliga förvaltningen och den styrning som sker inom ramen för den parlamentariska styrkedjan. Denna styrning brukar också beskrivas som den formella styrningen och utgår då från en stadfäst ansvarsfördelning mellan hierarkiska nivåer. Förvaltningsstyrning kan delas in i olika styrdimensioner. En av dessa dimensioner handlar om direkt respektive indirekt styrning. Direkt styrning är ofta förknippad med tvång, såsom att skolor ska följa skollagen. Den indirekta styrningen handlar om att påverka förutsättningarna för verksamheten, genom exempelvis beslut om dess organisering eller tilldelning av resurser. Men indirekt styrning kan också handla om att påverka andras föreställningar, det vill säga få andra att vilja något annat än de tidigare velat. Det kan då ske genom att beslutsfattaren uttalar sin uppfattning om hur beslut bör tolkas eller genomföras. Denna indirekta styrning är mer mjuk i sin karaktär och kan som exempel illustreras genom de många statsbidrag som staten fördelat till landets skolor inom olika områden. I stället för att lagstifta om att skolor ska digitalisera undervisningen 24

2 Om styrning

stimuleras styrobjektet (skolan) genom ekonomiska incitament. Denna mjukare form av styrning bygger på uppfattningen att skolor agerar frivilligt och på eget initiativ (Jacobsson 2015). Utbildning är en annan vanlig form av indirekt styrning. Den statliga rektorsutbildningen är ett sådant exempel. En annan dimension av styrning handlar om precision – hur detaljerad den är. Exempelvis är den direkta styrningen i form av lagstiftning mer eller mindre detaljerad. Utvecklingen har gått mot allt lägre precision genom att lagstiftningen inom många samhällssektorer är utformad som ramlagar med relativt stort utrymme för tolkning. När det gäller förvaltningsstyrningen generellt finns en viss ambivalens mellan olika styrformer. Detta gäller i synnerhet skolans styrning. Mål- och resultatstyrningen av skolan kan sägas vara flerdimensionell: målstyrningen uppvisar en låg grad av precision medan resultatstyrningen, genom en fokusering på utvärdering och uppföljning av det konkreta och mätbara, skapar en hög grad av precision. Denna uppföljning och utvärdering har under senare tid kunnat liknas vid en detaljstyrning av skolan (Blidberg, Haldén & Wallin 1999). Att överföra intentioner och att påverka för att förverkliga beslut är båda uttryck för vanliga definitioner av styrning. Petersson (1989) uttrycker det som ”systemets förmåga att överföra mål till omgivning och andra system”. Med denna definition riktas ljuset mot hur och med vilka medel den nationella politiken överförs genom styrningen och dess utfall (Nytell 2006). På så sätt kan också begreppet styrning kopplas till makt. Detta bygger dock på ett implicit antagande om styrning som instrumentell rationalitet, det vill säga att den offentliga förvaltningen neutralt och lydigt verkställer politiska beslut © F ö rfattaren oc h S tudentlitteratur

2 Om styrning

och handlar enligt de politiska intentionerna (Blidberg, Haldén & Wallin 1999). Ett sätt för den styrande att utöva makt är att kontrollera hur beslutet genomförts. Skulle en kontroll visa att styrningen inte följts kan beslutsfattaren ändra styrningen och då kan vi tala om återstyrning. I det sammanhanget kan relationen mellan beslutsfattare och verkställare beskrivas i termer av styrning och kontroll (Sannerstedt 1991). Jag har nu behandlat styrning utifrån vad som brukar beskrivas som en klassisk grundmodell. Innan jag går vidare och tittar på vilka olika styrmedel den styrande kan använda skiljer vi på två aspekter av styrning som är viktiga inför den fortsatta framställningen. När det gäller styrning kan man skilja mellan reliabilitet och rationalitet. Reliabilitet avser i vilken grad tillämparen handlar i enlighet med beslutsfattarens styrning. Rationalitet handlar om i vilken grad beslutsfattarens eftersträvade resultat uppnås, det vill säga: Får tillämparens handlande de effekter som beslutsfattaren hoppats på? På så sätt är inte enbart valet av styrmedel centralt utan även hur tillämparen agerar och omsätter detta styrmedel i praktiken.

Styrformer När det gäller frågan om formerna för styrning brukar man i huvudsak tala om fyra olika styrformer: ekonomisk styrning, juridisk styrning, ideologisk styrning och styrning via uppföljning och utvärdering. Ekonomisk styrning handlar just om ekonomi och utgörs av ekonomiska resurser som tilldelas exempelvis en kommun eller skola för att utföra verksamhet. Denna styrning kan vara mer eller mindre direkt. Den statliga styrningen av kommunerna bygger i dag i stort på generella 26

2 Om styrning

statsbidrag, där styrningen inte är direkt eftersom det inte finns öronmärkta pengar för skolan. Här finns dock undantag, exempelvis öronmärkta pengar för yrkesutbildning för vuxna. Den juridiska styrningen har också samma indirekta karaktär som den ekonomiska styrningen. Inom många välfärdssektorer är lagstiftningen utformad som ramlagar där det finns utrymme för tolkning. Utvecklingen av både den ekonomiska och juridiska styrningen mot mer indirekt styrning ska ses mot bakgrund av de förvaltningspolitiska initiativ som togs i början av 1980-talet och som byggde på minskad detaljreglering och ökad lokal frihet. Ideologisk styrning handlar om de idéer och värderingar som på ett övergripande sätt styr en verksamhet och brukar då förknippas med politiska uppfattningar. Den ideologiska styrningen kan förenklat uttryckas som påverkan på själva innehållet i verksamheten, exempelvis mål och undervisning (Lindholm 2012). De professionella antas då genom sin yrkesskicklighet och kunskap om verksamheten utforma denna i linje med de politiska ambitionerna. I den meningen handlar ideologisk styrning om att de professionella internaliserar organisationens underliggande värdesystem. Att styra verksam heten genom mål handlar då om att påverka människors tankar och handlande så att målen uppnås. I praktiken kommer detta till uttryck i delmål och val av medel (Alexandersson 1999). Den fjärde styrningsformen, styrning genom uppföljning och utvärdering, bygger på tanken om att följa verksamheten och värdera om den lever upp till mål och lagar. Med den kunskap som uppföljningar och utvärderingar genererar ska korrigeringar av verksamheten göras. Vem som har rätt att utöva denna uppföljning och utvärdering samt definiera utvär© F ö rfattaren oc h S tudentlitteratur

2 Om styrning

deringskriterier är i detta sammanhang något som påverkar graden av kontroll och styrning. I praktiken är de fyra styrformer som nu beskrivits sällan renodlade – ofta utgörs styrningen av en kombination av flera olika styrformer. Det är därför också svårt att med bestämdhet rubricera den styrning som pågår. Styrformerna varierar också över tid och mellan verksamhetsområden, vilket i sin tur kan förklaras av att verksamheter påverkas av sin respektive omgivning. För att svara upp mot nya utmaningar och krav från omvärlden behöver styrformer kontinuerligt ses över och anpassas. Som ett led i en omvandling av offentlig sektor har det sedan början av 1980-talet genomförts en rad åtgärder i syfte att utarbeta nya styrformer. En omvandling som många gånger haft som mål att komma till rätta med missförhållanden som finns mellan de krav det offentliga möter från medborgarna och de resurser stat och kommun har för att uppfylla dessa. Därför har ambitionerna sedan dess varit att öka resurseffektiviteten och samtidigt upprätthålla en god kvalitet. För åstadkomma ökad effektivitet byggde strategin till en början på mer indirekta styrformer. Inom skolan kom detta till uttryck genom att man gick från regelstyrning till målstyrning, samtidigt som skolan decentraliserades med ökat ansvar för kommunerna. Den ekonomiska, ideologiska och juridiska styrningen blev mindre detaljerad. Medan tidigare styrformer varit inriktade på att styra innehåll och form för undervisningen låg målstyrningens fokus på utfallet, det vill säga resultatet av verksamheten. Det innebar samtidigt att uppföljning och utvärdering fick större tyngd. Målstyrningen byggde på att de lokala aktörerna – kommuner och skolor – som fått ökad frihet att utforma verksamheten också skulle följa upp och utvär28

2 Om styrning

dera denna. Även staten skulle följa upp och utvärdera för att säkerställa likvärdigheten. Grundprincipen byggde dock på att kommuners och skolors egna utvärderingar skulle fungera som självreglerande instrument för upprätthållande av kvalitet och goda resultat. Förenklat uttryckt handlar målstyrningen både om att styra mindre, genom att införa kommunalisering och decentralisering, och om att styra mer, genom inspektion och utvärdering. När denna styrmodell infördes var de fyra styrmedel som beskrivits ovan konvergenta och i relativ harmoni med varandra. Under de senaste två decennierna har balansen mellan styrmedlen gradvis förskjutits (Svedberg 2014). Som tidigare beskrivits är skolan ett exempel på ett område där tillämpningen av styrformer har förändrats över tid. Det styrsystem som sjösattes i slutet av 1980-talet, vars signum var lokal frihet, fick redan under början av 2000-talet successivt en förändrad innebörd i takt med att resultaten och likvärdigheten försämrats. Tilltron till kommunernas och skolornas förmåga att utvärdera sin verksamhet som grund för kvalitetssäkring och utveckling var inte lika stark. Staten har därför förstärkt sin ideologiska styrning av skolan. Innehållet i undervisningen styrs genom kursplaner. Staten har också förstärkt sin uppföljning och utvärdering. Svedberg (2014) menar att styrmedlen blivit allt mindre kompatibla och att styrningen därför kommit att präglas av motstridiga intressen. Ekonomi, juridik och ideologi förefaller allt mindre gå hand i hand. Sammantaget kan vi konstatera att skolans styrformer varierar över tid. Att utveckla styrformer utgår från en stark tilltro till styrning som instrument för förändring. Genom att utveckla och justera styrformerna förväntas vissa effekter © F ö rfattaren oc h S tudentlitteratur

2 Om styrning

uppstå. Såväl stat som kommun brottas därför med frågan om hur skolan ska styras för att uppnå goda resultat? Har styrning i praktiken en sådan inverkan som förväntas? Vi är då tillbaka till begreppen reliabilitet och rationalitet. I vilken grad handlar de lokala skolaktörerna i enlighet med beslutsfattarens styrning och leder deras handlade i enlighet med styrningen till exempelvis bättre skolresultat? Om vi med denna fråga vänder våra blickar mot förvaltningsforskningen, och för den delen också forskningen kring skolans styrning, framtonar en dyster bild av hur väl tillämpare generellt sett agerar i enlighet med beslutsfattarens styrning. Hur politiska beslut implementeras har beskrivits som eländes forskning (Rothstein 2002) eller som Blidberg, Haldén och Wallin (1999:6) uttrycker det: … samtida förvaltningsforskning på bred front har utnämnt föreställningen om den värdefria och neutralt implementerande förvaltningen till en av vår tids mest seglivade myter.

Styrproblem Styrproblem, även kallade implementeringsproblem, innebär att den process varigenom besluten ska genomföras inte sker i enlighet med beslutet. Här kan vi tala om att styrningens reliabilitet inte är fullständig. Att verklighetens genomförandeprocesser pekar på helt andra typer av förlopp än de förväntade är vanligt förekommande. Det innebär att den rationalistiska och värdeneutrala modellen för styrning i praktiken endast är skenbart enkel. Men hur kan då detta förklaras? Att styrningen inte fungerar som den är tänkt kan ha många orsaker. 30

2 Om styrning

Ett vanligt sätt att närma sig denna fråga är att utgå från ett antal förutsättningar som vanligtvis brukar betraktas som de mest nödvändiga för att beslut ska kunna förverkligas. Lundqvist (1987) presenterar i detta sammanhang tre enkla frågor som kan vara vägledande för att ringa in om de nödvändigaste villkoren för en lyckad implementering är uppfyllda. • Kan tillämparen genomföra beslutet? • Förstår tillämparen vad som ska genomföras? • Vill tillämparen genomföra beslutet?

Den första frågan handlar om tillämparen har tillräckliga resurser för att genomföra beslutet. Med resurser avses vanligtvis lokaler, utrustning, kompetens, personal, pengar och tid. Den andra frågan berör i vilken omfattning beslutet uppfattas som entydigt och klart för den som ska genomföra det. Villkoren för ett lyckat genomförande är således att beslutet är förstått och att tillräckliga resurser finns för att genomföra beslutet, förutsatt att tillämparen också har en vilja att göra det (Sannerstedt 1991). Oklara mål och beslut tillsammans med resursbrist är därför vanliga förklaringar till att styrningen inte alltid fungerar som den är tänkt att fungera. Men också ren ovilja att följa beslut eller att arbeta i enlighet med en målsättning kan vara förklaringar. Implementeringsproblem kan också förstås utifrån att styrning i praktiken är en minst lika politisk process som den process varigenom ett beslut tillkommer (Löfgren 2012). Utgångspunkten är då att politiken inte avstannar efter det att politiker eller andra beslutsfattare sagt sitt. Genomförandeprocessen kan därför innehålla förhandlingar och omtolkningar © F ö rfattaren oc h S tudentlitteratur

2 Om styrning

som ger genomförandet en annan inriktning än den avsedda, därmed kan också utfallet bli ett annat än det förväntade. Implementering betyder i samhällsvetenskaplig mening att genomföra och förverkliga beslut i praktiken men syftar också till att införa något nytt i en ordinarie verksamhet. Begreppet införa har sitt ursprung i en mer produktionsorienterad kontext. I den betydelsen kan implementering exempelvis handla om att införa ett nytt moment i en produktionsprocess. Offentlig verksamhet är i motsats till maskinen inte värdeneutral utan består av människor som bär på värderingar och uppfattningar (Österberg 2014). Blomqvist (1996) använder begreppet översättning som metafor för den process varigenom implementering kommer till uttryck. Hon har valt att använda begreppet för att det ger en möjlighet att fånga och förstå dynamik, komplexitet och mångtydighet i implementeringsprocesser. Översättnings begreppet handlar om hur aktörer tolkar mål och beslut som förväntas styra deras handlande. Denna översättning kommer sannolikt att präglas av i vilken grad det finns en överensstämmelse mellan styrningens innehåll och aktörernas värderingar (Brunsson 1990). Detta sätt att se på implementering kan ställas mot det starkt rationalistiska ideal som den traditionella förvaltningsstyrningen bygger på, nämligen att det finns ett närmast linjärt samband mellan politiska åtgärder/insatser och effekter. Vilket i praktiken innebär att politikers vilja, uttryckt i styrning, tas emot och kommer till uttryck i handlingar som leder till ett med viljeyttringen överensstämmande resultat. En omfattande statsvetenskaplig forskning har upprepade gånger visat att ett sådant linjärt samband ofta saknas. Inom skolan kan denna problematik beskrivas som att 32

2 Om styrning

det finns ett strukturellt spänningsfält mellan nivåerna i skolsystemet. Särskilt påtagligt är att det finns en spänning mellan centrum och periferi. Lindensjö och Lundgren (1986) beskriver det som att det finns en inbyggd spänning mellan formuleringsarenan (där mål formuleras och beslutas) och realiseringsarenan (där verksamheten genomförs). Den spänning som uppstår i denna relation handlar då om vad som i praktiken styr och därmed påverkar hur saker och ting blir i slutändan. Det vill säga, vad som i slutändan styr en skolas vardagsarbete. Det finns en hel del skolforskning som påvisat att skolors faktiska styrning inte i första hand utgår från en centralt initierad målstyrningsprocess. Det som styr hur saker och ting i praktiken går till styrs av den lokala skolans egen styrning eller icke-styrning (Alexandersson 1999; Skolverket 1999). Styrningen av skolan kan inte enbart förstås utifrån den spänning i hierarkisk och vertikal riktning mellan stat, kommun och skola som finns i skolsystemet. Den kan också ses utifrån ett horisontellt fleraktörsperspektiv. Ett sådant perspektiv på skolans styrning riktar ljuset mot de motsättningar som kan finnas mellan olika aktörer som på olika sätt berörs av verksamheten. Aktörerna har olika intressen, prioriteringar, värderingar, tillgång till information och uppfattningar om verkligheten, vilket innebär att det mellan dessa uppstår motsättningar och konflikter. Svaret på frågan om vad som verkligen styr skolans arbete kan många gånger därför ses som ett resultat av en interaktion och förhandling mellan aktörer som strävar efter att förverkliga sina intressen. När det gäller skolans styrning utifrån en rationell styrkedja förefaller skolaktörerna ha sina givna roller. Men i praktiken är varje kommun och skola unik och därför ser också koalitionen © F ö rfattaren oc h S tudentlitteratur

Jonas Österberg är pol.mag. och planeringsledare vid stadsledningskontoret i Göteborg stad. Han har tidigare varit undervisningsråd vid Skolverket och Myndigheten för skolutveckling och har mångårig erfarenhet av arbete med kvalitetsfrågor inom skolan, särskilt med inriktning på resultatanalys och skolutveckling.

TILLITSBASERAD STYRNING – i skolans styrkedja

Som ett led i att förbättra kvaliteten och likvärdigheten i skolan påtalas ofta behovet av mer styrning. Samtidigt är många kritiska eftersom den utbredda resultatstyrningen begränsar skolprofessionernas utrymme, och i praktiken tycks inte sådan styrning ha lett till förbättringar ifråga om elevers lärande. I ljuset av denna debatt framträder den tillitsbaserade styrningen som ett möjligt alternativ. Tillitsbaserad styrning bygger på idén om att skolans styrkedja samtidigt utgör en stödkedja. I en stödkedja fokuserar överliggande nivåer inte enbart på ansvarsutkrävande och kontroll, utan även på att skapa förutsättningar för underliggande nivåer. Ytterst handlar det om lärarnas förutsättningar att bedriva en kvalitativ undervisning som gynnar elevers lärande. Nyckeln till en sådan fokusförskjutning är tillit. Rent konkret handlar det om att skapa forum för dialoger där samtliga aktörer visar öppenhet (sårbarhet), men även förmågan att ompröva sina ståndpunkter. Tillitsbaserad styrning vänder sig till lärare, skolledare, förvaltnings tjänstemän och politiker som arbetar för att utveckla verksamheten i skolan och som behöver skaffa sig en medveten hållning till skolans styrning.

Art.nr 39680

studentlitteratur.se