9789147121472

C A R I N E K LU N D INNA RÖSÅSEN

Vad är målet?

Hur ska du nå målet?

FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1

FORMATIV SVENSKA 1 SOM ANDRASPRÅK Formativ svenska som andraspråk 1 är ett läromedel för svenska som andraspråk 1 på gymnasiet. Utgångspunkten är ett formativt arbetssätt, och innehållet bygger på ämnets mål och kunskapskrav.

Exempel på innehåll är • muntlig framställning i förberedda samtal och inför grupp, • textproduktion som argumentation, krönika, referat och källhantering, • arbete med skönlitteratur och sakprosa samt • språklig variation.

Formativ svenska som andraspråk 1 har en tydlig struktur som tar avstamp i ett antal frågor: Vad är målet? Hur ska du nå målet? Hur ligger du till? Hur går du vidare? och Hur har det gått? Mönsteruppgifter, mönstertexter, elevexempel och formativa uppgifter ger flera möjligheter att träna, få återkoppling och utvecklas vidare. Avslutande summativa uppgifter till varje kapitel finns i den lärarhandledning som kompletterar boken.

Formativ svenska som andraspråk 1 har en ”syskonbok”, Formativ svenska 1. Böckerna är skrivna så att det ska vara lätt att använda dem parallellt i blandade klasser med både elever som läser svenska 1 och svenska som andraspråk 1.

Mönsteruppgift

Mönstersvar

Återkoppling

SOM ANDRASPRÅK

Kamratbedömning

Självbedömning

Hur ligger du till?

Hur går du vidare?

ÄG S PR Å K ET !

Förslag på arbetsgång

Hur har det gått?

Kontrollstation

Delkunskaper Best.nr 47-12147-2 Tryck.nr 47-12147-2

Metakollen

4712147_OMSLAG.indd Alla sidor

2017-03-28 10:25

CARIN EKLUND INNA RÖSÅSEN

Formativ svenska som andraspråk 1 ÄG S PR Å K ET !

LIBER

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 1

2017-03-20 12:08

bildförteckning 15 19 20 30 31 37 42 43 49 53:1 53:2 53:3 55 57 83 107 127 137 143 163 169 171 172 177 179 185 189

PlainPicture/Johnér Shutterstock Jörgen Wiklund/Johnér Sylvain Grandadam/IBL Shutterstock Vilhelm Stokstad/TT Bill Heinsohn/Getty Pensionsmyndigheten Veronika Kindblad/Aftonbladet/IBL ilbusca/Getty Shutterstock Shutterstock Calle Bredberg/Scandinav/Johnér Richard Kalvar/Magnum/IBL Shutterstock Shutterstock Shutterstock Jörgen Wiklund/Johnér Pacific Press/Getty Shutterstock SPL/IBL Shutterstock Anders/Andersson/Scandinav/Johnér Roger Turesson/TT Melanie Stetson Freeman/Getty Grant Feint/Getty IBL

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 344

203 207 216 223 231 235 248 249:1 249:2 250 251 252 257 259 265 267 269 275 287 289 290 291 304 311

Alamy MPL/IBL MPL/IBL Alamy Fredrik Nyman/Johnér Moises Saman/Magnum/IBL Shutterstock

Shutterstock Shutterstock Norbert Eisele-Hein/Getty Jürgen Richter/Getty Shutterstock Urban Andersson/Aftonbladet/IBL Pontus Orre/IBL Peter Wikström/Aftonbladet/IBL Bo Jansson/Alamy Brad Rickerby/IBL Henrik Trygg/Johnér Morsa Images/Getty Shutterstock Scandinav/Johnér Johnér/Alamy Shutterstock Ur boken ”Ärtor suger snaps”/TT

Omslagsfoto: Mikael Andersson/NordicPhotos

2017-03-20 12:19

ISBN 978-91-47-12147-2 © 2017 Carin Eklund, Inna Rösåsen och Liber AB redaktion Ann Ohlsson Ax bormgivare Eva Jerkeman bildredaktör Margareta Söderberg tecknare Lene Due Jensen produktion Anna Törnqvist Göpel Första upplagan 1 repro Repro 8 AB, Stockholm tryck People Printing, Kina 2017

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 2

2017-03-20 12:08

Innehåll INTRODUKTION

Du äger lärandet! ■ sidan 5

KAPITEL 1A

Du äger samtalet – muntlig framställning i förberedda samtal ■ sidan 13

KAPITEL 1B

Du äger presentationen – muntlig framställning inför grupp ■ sidan 47

KAPITEL 2A

Du äger argumentationen – textproduktion ■ sidan 71

KAPITEL 2B

Du äger krönikan – textproduktion ■ sidan 95

KAPITEL 2C

Du äger recensionen – textproduktion ■ sidan 115

KAPITEL 3

Du äger skrivandet – texthantering: att värdera, granska och återge samt använda texter som mönster ■ sidan 135

KAPITEL 4A

Du äger berättandet – att reflektera över texters innehåll ■ sidan 183

KAPITEL 4B

Du äger läsandet – att skilja på olika typer av texter ■ sidan 229

KAPITEL 5A

Du äger språket – språklig variation ■ sidan 273

KAPITEL 5B

Du äger språket – svenska och modersmål ■ sidan 309 Grammatik, morfologi och fonologi ■ sidan 327 Register ■ sidan 343

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 3

2017-03-20 12:08

4

Grattis!

Den här boken ger dig de bästa förutsättningarna för att lyckas, eftersom det inte är hemligt vad du ska kunna! Vi som har skrivit boken brinner för din och alla andra elevers rätt att öva mycket och i förväg få veta hur kunskapsmätningen kommer att vara utformad.

Precis allt i boken är kopplat till Skolverkets kunskapskrav. Formativ Svenska som andraspråk 1 ”ger träff” på alla kunskapskrav flera gånger om och säkerställer att kursen är komplett när boken är slut.

Det mesta i boken är övningar och elevexempel, eftersom vår arbetsmetod utgår från devisen att bedömning är den viktigaste delen av undervisningen. Med det formativa arbetssättet blir du mer delaktig och därför lär du dig mer. Tricket är kort och gott att öva mycket och mäta sällan!

För ett meningsfullt lärande! / Carin & Inna Här ser du den vanliga sidnumreringen.

Alla hänvisningar i boken är hit.

28

DU ÄGER SAMTALET

DU ÄGER SAMTALET

skedde omkring henne, såg hon lika litet, som om hon hade varit riktigt död.

Då hörde hon mannens stämma ropa hennes namn långt borta ifrån, och hennes hjärta började åter klappa. Livet vände tillbaka till henne. Hon slog upp sina ögon och såg sig omkring som en sken, lärkan drillade, och det tycktes o DU ÄGER SAMTALET 20 dag skulle behöva släpa på sin olycka nade bjälkarna, som låg runt omkring svärtade händer och upphettade ansik upp till ett ännu sorgligare liv, än det g hon kvar känslan, att hennes lidande n om efter bortbytingen. Han låg inte i h närheten. Hade nu allt varit som förr, söka efter honom, men nu kände hon Hon hörde återigen hur hennes man kom på den smala stigen ner mot gård hjälpt till vid släckningen, sprang emo hon inte kunde se honom. Hon hörde nes namn, liksom för att hon skulle sk Och stämman bar budskap om en s stilla. Hon vågade inte röra sig. Äntlig kring henne, och mannen skilde sig frå skönt barn i hennes armar.

– Här är vår son. Han har vänt tillb och ingen annan, som har räddat hono

29

Mönstertext – elevexempel med betyget A Du har precis läst kapitlets mönsteruppgift. Nu ska du få läsa tre betygl l f ll l k l d ll 21

DU ÄGER SAMTALET

Mönstertext – elevexempel med betyget A Du har precis läst kapitlets mönsteruppgift. Nu ska du få läsa tre betygsatta elevexempel. Uppgiftsmallen i vänsterspalten är kopplad till uppgiftens instruktion som utgår ifrån Skolverkets kunskapskrav.

Din språkliga förmåga kommenteras i högerspalten. Alla godkända lösningar måste ha med delkunskaperna som efterfrågas i instruktionen (s. 16). Du ser kortfattade svar i mitten. Det är alltså endast en summering av vad som bör vara med på A-nivå.

Efter mönstertexten följer elevexempel på svar med betygen C och E samt återkoppling till dessa.

UPPGIFTSMALL

SAMTAL OM UNGAS FRUKOSTVANOR – INNEHÅLLET I ETT FÖRBERETT SAMTAL

SPRÅKLIG ANPASSNING I SAMTALET

Genre

En artikel på hemsidan www.mdh.se

Återge innehåll/sammanfatta

En kvinna forskar om unga européers frukostvanor. Hon kommer fram till att kopplingar finns mellan ohälsa och dåliga matvanor.

Studien görs med anledning av att fetma ökar i västvärlden.

Eleven anpassar den språkliga stilen till samtalet om en artikel.

Budskap: värdera och granska

Det verkar som om hon har hittat ett samband, och eftersom hon forskar tror jag på henne. Hon bevisade också att de som åt bra frukostar hade bättre kondition. Jag tror att de som sköter kroppen är mer medvetna om sin kost. Så det verkar stämma.

Rubrik

Intervju med en forskare inom folkhälsovetenskap

Egna erfarenheter

Jag tvingar mig själv att äta frukost men har egentligen ingen matlust på morgonen. Jag gör det för att jag vet att jag inte kan koncentera mig i skolan om jag är hungrig.

Ungdomarna som åt en fullständig frukost var ofta yngre, kom från norra eller centrala Europa, eller från en familj med en hög socioekonomisk status5.

I Lenas Hallströms avhandling kunde man även se samband mellan regelbundna frukostvanor och minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar för killar.

Allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden

Tyvärr stämmer det att nordeuropéer äter mer och nyttigt på morgonen. Jag kommer från Spanien och där har man inte som vana att äta nyttigt på morgonen. De flesta äter något sött och tar en kaffe bara.

– Studien visar på behovet av att höja kunskapsnivån om den hälsomässiga betydelsen av frukost6 bland europeiska ungdomar, säger Lena Hallström. I forskningsresultaten kunde jag även se ett samband mellan frukost och kondition. De ungdomar som åt regelbunden frukost hade i regel bättre kondition än de som inte åt regelbunden7 frukost.

Språk och stil

Stilen är återgivande och det är många beskrivande ord i preteritum.

Språket är sakligt och formellt, som en faktaartikel ska vara.

Skönlitterärt berättande

–

Samband mellan regelbunden frukost och bra kondition

Ordförråd, uttal och grammatisk behärskning är så bra att kommunikationen fungerar väl.

Publicerad av AKADEMIN FÖR HÄLSA, VÅRD OCH VÄLFÄRD KAPITEL 1A

1A

8

KAPITEL 1A

8

5 en familj med hög utbildning och god ekonomi 6 göra människor medvetna om hur viktig frukosten är för hälsan

7 oftast inte åt

KAPITEL 1A

9

Här finns den sidnumrering, som "synkar" kapitlen i svenska och SVA-boken.

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 4

2017-03-20 12:08

5

DU ÄGER LÄRANDET!

Du äger lärandet!

INTROD U KTIO N

KAPITEL

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 5

2017-03-20 12:08

6

DU ÄGER LÄRANDET!

Vad är målet?

Skolverket har valt ut åtta mål med tillhörande kunskapskrav i ämnet svenska som andraspråk, och det är de som styr vad du behöver lära dig. I kursen Svenska som andraspråk 1 arbetar du med alla åtta av dessa mål och kunskapskrav. Målen presenteras i kolumnen längst till vänster i matrisen nedan. I de andra kolumnerna ser du kunskapskraven för betygen E, C och A i svenska som andraspråk 1.

MÅL

E

C

A

1. Förmåga att kommunicera i tal och skrift och anpassa språket till ämne, syfte, situation och mottagare.

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och anpassar till viss del sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare.

Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa.

Eleven kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande och begripliga och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen.

Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska hindras annat än i undantagsfall.

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. I dessa kan eleven lyfta fram huvudtanken och stöder den med exempel.

Eleven kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande, begripliga och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska hindras. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på någon strategi för att uttrycka sig på annat sätt.

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. I dessa kan eleven effektivt lyfta fram huvudtanken och stöder den med exempel. Eleven kan skriva olika typer av texter, även om komplexa ämnen, som är sammanhängande, begripliga, detaljrika och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen och läsaren. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen ska fungera väl. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på olika slags strategier för att uttrycka sig på annat sätt.

KAPITEL 1A, 1B, 2A, 2B OCH 2C

2. Förmåga att använda ett rikt ordförråd på ett sätt som är relevant för sammanhanget.

3. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad och språkliga normer, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur dessa samspelar.

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 6

2017-03-20 12:08

DU ÄGER LÄRANDET!

4. Förmåga att strukturera, referera, värdera och kritiskt granska innehållet i muntligt och skriftlig språk.

KAPITEL 3 (EJ MÅL 6), 4A OCH 4B

5. Förmåga att läsa och reflektera över texter av olika slag.

6. Förmåga att läsa och reflektera över skönlitteratur i skilda former och från olika delar av världen.

KAPITEL 5A OCH 5B

3. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad och språkliga normer, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur dessa samspelar.

7. Kunskaper om språk och språklig variation samt förmåga att reflektera över språkanvändning och attityder till olika språkbruk.

8. Förmåga att jämföra det svenska språket med det egna modersmålet och andra språk som eleven har färdigheter i, samt förmåga att reflektera över den egna språkinlärningen.

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 7

7

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen.

Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag.

Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan översiktligt och med viktiga detaljer återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur.

Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet anpassa andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan med viktiga detaljer och nyanser återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med nyanserade omdömen. Eleven kan redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur samt relatera innehållet till egna erfarenheter och allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag.

Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare, syfte och kommunikationssituation samt hur språk i olika situationer kan ha olika status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för tal- och skriftspråk. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan svenska och sitt eget modersmål.

Eleven kan göra enkla reflektioner över sin egen språkanvändning samt kan med viss säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande.

Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare, syfte och kommunikationssituation samt hur språk i olika situationer kan ha olika status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för tal- och skriftspråk. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan svenska och sitt eget modersmål.

Eleven kan göra välgrundade reflektioner över sin egen språkanvändning samt kan med viss säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande.

Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare, syfte och kommunikationssituation samt hur språk i olika situationer kan ha olika status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för tal- och skriftspråk. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan svenska och sitt eget modersmål.

Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över sin egen språkanvändning samt kan med säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. Dessa använder eleven också för att dra slutsatser om hur språk används.

2017-03-20 12:08

10

DU ÄGER LÄRANDET!

Guiden Formativt arbetssätt

Att du arbetar formativt betyder att du först av allt får se vilka mål och kunskapskrav du ska nå. De konkretiseras med hjälp av mönsteruppgifter och mönstertexter som visar dig exakt vad det är du ska kunna när kapitlet är slut. Återkoppling

Att få återkoppling är den viktigaste delen av det formativa arbetssättet. Återkoppling betyder att lärare eller klasskamrater bedömer dig medan du fortfarande övar och kan förändra. Med hjälp av löpande återkoppling säkerställs att du utvecklas. När du har fått återkoppling är tanken att du med avstamp i den bearbetar ditt stoff. Återkopplingen är alltså bedömning för att du ska lära dig mer, nå längre och utvecklas. Återkopplingen är därför egentligen själva lärandet.

Mönsteruppgift

Mönsteruppgiften är den uppgift du möter i början av varje kapitel, den är ett exempel på hur hela kunskapskravet mäts. Mönsteruppgiften är konstruerad så att den säkert mäter det kunskapskrav du arbetar med. Det tydliggör vi genom att visuellt markera hur centrala ord i uppgiften och Skolverkets kunskapskrav hänger samman. Mönsteruppgiften är utformad likadant som de formativa uppgifterna och den betygsgrundande kunskapsmätningen. I Formativ Svenska som andraspråk 1 kan man säga att du får proven i förväg och dessutom får du hjälp att öva på dem, eftersom det inte är hemligt vilka kunskaper du ska behärska.

Mönstertext

Mönstertexten är en autentisk elevlösning på mönsteruppgiften med betyget A. Mönstertexten är din förebild när du övar, du har den som facit om du känner dig osäker på hur du ska lösa en uppgift.

Elevexempel

Elevexempel är autentiska elevlösningar på mönsteruppgiften med betygen C och E. Här kan du på ett konkret sätt jämföra och kontrollera vad det är som skiljer de olika betygen åt. Du kan också arbeta med elevexemplen genom att förbättra dem. Det ger en förståelse för vad kunskapsområdet handlar om.

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 10

2017-03-20 12:08

DU ÄGER LÄRANDET!

11

Formativ uppgift

I varje kapitel övar du inför den summativa kunskapsmätningen genom att lösa tre formativa uppgifter. De formativa uppgifterna är utformade likadant som både mönsteruppgiften och den summativa kunskapsmätningen för att du ska ha maximal chans att lyckas bra. Det är meningen att du ska göra alla uppgifterna i den mån du hinner, och att du ska ta emot återkoppling medan du arbetar med dem. Vi ger förslag på arbetsgång och återkoppling efter varje formativ uppgift.

Kamratbedömning

Kamratbedömning är när du och dina klasskamrater ger varandra återkoppling utifrån aktuella mål och kunskapskrav.

Ni synar varandras texter för att hjälpa varandra framåt. Som modell använder ni mönstertexten och stämmer av mot kunskapskraven. Kamratbedömning ger fördelar för både den som tar emot återkopplingen och den som ger den. Kamratbedömning gör dig medveten om vad både du och din kamrat behöver kunna för att utvecklas inom kunskapsområdet.

Självbedömning

När du kommit en bit och känner dig säker på mål och kunskapskrav, kan du göra en självbedömning utifrån mönstertext och kunskapskrav.

Självbedömningen gör dig medveten om vad du behöver kunna för att utvecklas. Fördelen med självbedömning är att du utvecklar kunskap om ditt eget lärande. Detta kallas metakognition.

Metakollen

Metakollen är vår sammanslagning av begreppen metakognition och kontroll. Tanken är att du ska ha kontroll över ditt lärande och att du med hjälp av självbedömning når insikter om ditt lärande. Metakollen är en återkommande fråga i slutet av varje kapitel. Den fungerar som en exit-ticket och synliggör lärandet. Vad kan du nu som du inte kunde förut? Här ska du reflektera över om du är redo för kunskapsmätningen och om du kommer att klara den på den nivå du önskar. Annars är det bara att öva tills du är nöjd!

Summativ bedömning

Den summativa kunskapsmätningen avslutar varje kapitel och är den betygsgrundande kunskapsmätningen du gör för att visa att du behärskar mål och kunskapskrav. Det är bara din lärare som har den summativa uppgiften, men du kan vara trygg med att den ser likandan ut som allt du har övat på.

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 11

2017-03-20 12:08

136

DU ÄGER SKRIVANDET

Vad är målet?

Skolverkets mål och kunskapskrav MÅL

E

C

A

4. Förmåga att strukturera, referera, värdera och kritiskt granska innehållet i muntligt och skriftlig språk.

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan översiktligt och med viktiga detaljer återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag.

Eleven kan med viss säkerhet anpassa andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan med viktiga detaljer och nyanser återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet.

Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med nyanserade omdömen. Eleven kan redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur samt relatera innehållet till egna erfarenheter och allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

5. Förmåga att läsa och reflektera över texter av olika slag.

Hur ska du nå målet?

I det här kapitlet ska du i en skrivuppgift som vi kallar inlägg visa att du kan värdera och granska något du läst och sen återge det huvudsakliga innehållet i det lästa. Texttypen inlägg är ett sätt att göra sin röst hörd i en pågående debatt. När man skriver ett inlägg behöver man även fokusera på själva textproduktionen. För anpassning till texttyp, disposition, ordförråd och grammatisk behärskning, se kapitel 2. I det här kapitlets uppgifter övar du därför också mot dessa mål. För dig som redan behärskar delkunskaperna i det här kunskapsområdet finns en utmaning.

ER O M B E HÖ V ER D U LÄ S A M T E EL LE R R E P E TE RA D TT E T ?

FO R M AT I VA A R B E TS SÄ V A TI TTA PÅ IN S I DA N P E TE RA O M S L A G E T EL LE R R E LE T !

T I P IN TR O D U KT I O N S KA KAPITEL 3

2

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 136

2017-03-20 12:13

DU ÄGER SKRIVANDET

137

R E C E P T PÅ E T T LYC K AT I N L ÄG G

1. Rubrik 2. Inledning 3. Referat av källtext 1 4. Referat av källtext 2 5. Eget ställningstagande 6. Avslutning

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 137

2017-03-20 12:13

138 13 8

DU U ÄGE ÄGER ER S SKRIVANDET KRIVAN KRI VANDET VAN DET ET

MÖNSTERUPPGIFT Nedan finner du en uppgift som är anpassad till detta kapitels mål och kunskapskrav. Till uppgiften hör två källtexter som ska vara utgångspunkten för den text du ska skriva. Därefter presenteras tre betygsatta elevexempel på nivå A, C och E med kommentarer.

Inställningen till droger För den enskilda individen och för samhället kan en drogliberal, det vill säga en fri inställning till droger, vara mycket dålig. I en del litteratur, film och musik visas droganvändning i ett positivt ljus.

Myndigheten som ansvar för att informera människor om hälsorelaterade frågor, planerar en webbaserad debatt om droger. De vill ha inlägg som diskuterar hur droganvändning framställs i ungdomskultur, och de vill även ha förslag på hur information om droger ska utformas för att unga ska ta den till sig.

Uppgift Du ska skriva ett inlägg med rubriken Inställningen till droger. Värdera, granska och återge med hjälp av de texter du läst problemet med hur droger framställs i litteratur, film och musik. Ge även uttryck för en egen åsikt om vad som bör göras för att informera ungdomar om droger. Det är viktigt att läsaren kan skilja mellan dina och andras tankar. Fokusera på anpassning till texttyp, disposition, ordförråd och grammatisk behärskning.

Omfång cirka 400 ord.

Källtexter att utgå ifrån • Oates, Joyce Carol, Efter kraschen tog jag mig samman, bredde ut mina vingar och flög iväg. 2007, Bonnier Carlsen, Stockholm. © Joyce Carol Oates Published by arrangement with HarperCollins Översättning Helena Ridelberg – licensierat genom ALIS

• Saviano, Roberto, Gomorra. 2007, Bromberg, Stockholm. © 2006 Roberto Saviano Published by arrangement with Agenzia Letteraria Roberto Santachiara © 2006 Arnoldo Mondadori Editore S.p.A., Milano © 2015 Mondadori Libri S.p.A., Milano Översättning Barbro Andersson – licensierat genom ALIS

KAP AP E L 3 APITE KAPITEL

4

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 138

2017-03-20 12:13

DU ÄGER SKRIVANDET

139

Mål och kunskapskrav för uppgiften MÅL

E

C

A

1. Förmåga att kommunicera i tal och skrift och anpassa språket till ämne, syfte, situation och mottagare.

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och anpassar till viss del sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. Eleven kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande och begripliga och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska hindras annat än i undantagsfall.

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. I dessa kan eleven lyfta fram huvudtanken och stöder den med exempel. Eleven kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande, begripliga och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska hindras. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på någon strategi för att uttrycka sig på annat sätt

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. I dessa kan eleven effektivt lyfta fram huvudtanken och stöder den med exempel. Eleven kan skriva olika typer av texter, även om komplexa ämnen, som är sammanhängande, begripliga, detaljrika och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen och läsaren. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen ska fungera väl. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på olika slags strategier för att uttrycka sig på annat sätt.

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen.

Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag.

Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan översiktligt och med viktiga detaljer återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur.

Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet anpassa andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan med viktiga detaljer och nyanser återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet.

Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med nyanserade omdömen. Eleven kan redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur samt relatera innehållet till egna erfarenheter och allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

2. Förmåga att använda ett rikt ordförråd på ett sätt som är relevant för sammanhanget.

3. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad och språkliga normer, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur dessa samspelar.

4. Förmåga att strukturera, referera, värdera och kritiskt granska innehållet i muntligt och skriftlig språk.

5. Förmåga att läsa och reflektera över texter av olika slag.

KAPITEL 3

5

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 139

2017-03-20 12:13

DU ÄGER SKRIVANDET

KÄLLTEXT 1

140

UTDRAG UR EN ROMAN

Efter kraschen tog jag mig samman1, bredde ut mina vingar och flög iväg I Joyce Carol Oates roman är tonårsflickan Jenna huvudperson. Hon bor nu hos sin mormor eftersom hennes mamma nyligen dött.

”J

enna? Vi väntar på dig, lilla gumman…”

Det är julafton men ett annat år. Det är inte mamma, utan moster Caroline, som ropar på mig i trappan. Hon låter ivrig, hoppfull. Jag är inte fången i en dröm, jag är vaken och avskyr det.

Jag kan inte. Jag vill inte. Jag är inte din dotter.

Centralt stycke som exemplifierar hur droger framställs i litteraturen.

”BIG Z kallas det: ”BZ”. Det är ascoolt, men försök inte att svälja hela – då kommer du att, typ, kvävas och dö. Jag brukar” säger Trina, ”typ såga den i fyra bitar med en kniv eller en sax eller något.”

Jag såg dem tidigare uppifrån trappavsatsen. Julafton är Familjetid. Huset doftar granbarr. Becky och Mikey är så ivriga att de inte kan sitta stilla. Morbror Dwight stod och petade på brinnande vedträn i öppna spisen med en eldgaffel.

Moster Caroline räckte Milkey den första av alla julklappar som ska öppnas.

Det är tydligt hur bra hela familjen McCarthy har det utan mig.

Jag är en mager, butter tjej, i lappade jeans, en gammal t-shirt från Tarrytown och svart tröja. Håret, som är så konstigt och lockigt, och som jag hatar, har jag borstat bakåt så platt som det går. Förra gången jag såg mig i spegeln syntes ärren. Som ett jättestort spindelnät av ärr hade vuxit ut över hela ansiktet.

Jenna? Var snäll mot dem, de älskar dig i mitt ställe.

Det är vad mamma skulle ha sagt. Jag vet.

På byrån i mitt rum står en bild som jag älskar, av mamma, söt och leende.

På andra bilder finns jag tillsammans med mamma vid olika åldrar, men jag tittar aldrig på mig själv, bara på mamma. Ibland hör jag mammas röst lika tydligt som om hon var i samma rum som jag. När jag springer – eller försöker springa – hör jag ofta mammas röst. Andra gånger är jag inte säker på vad det är jag hör. … De älskar dig i mitt ställe. Snälla du, låt dem göra det.

Men jag är inte så säker på att jag vill vara älskad. Det slutar bara med att man blir ledsen.

Centralt stycke om hur dopger framställs i litteraturen.

Det här är den första julen utan mamma. Första julen efter kraschen. Jag ligger på sängen och känner mig som Vaaaaa? Så som man skulle känna sig i en bil som kraschat rakt igenom ett räcke och nu hänger och dinglar ovanför en djup, ström flod. Vaaaaa? som killarnas häpna fåniga miner när Trina sa åt dem att döda hennes mamma, men Trina retades bara.

Man måste känna Trina för att veta att hon retades.

KAPITEL 3

1. skärpa sig

6

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 140

2017-03-20 12:13

DU ÄGER SKRIVANDET

141

Man måste känna Trina riktigt väl för att veta att hon retades. Precis som jag gör.

Moster Caroline ropar på mig, vill att jag ska komma ner och fira julafton.

Om jag kunde nå dörren från sängen skulle jag öppna den och ropa ner till henne: Kommer strax, vänta inte på mig, men jag når inte fram till dörren, det är alldeles för stor ansträngning.

Vaaaaa? är en lite cool känsla som att sväva/falla. Jag ligger ovanpå sängen med armarna/benen brett isär. Jag delade på det stora gula pillret, som Trinas kompis Jax gav mig, gratis, i fyra smuliga bitar med hjälp av eggen2 på saxen.

Jag hatar att vara vaken. Hudlöst vaken. Det gör ont. När jag försökte berätta för Trina om mamma och hur härligt det var i det blå där jag kunde vara tillsammans med henne, blev Trina ivrig, frågade om Demerol3, om jag kände någon i sjukhuspersonalen, eller på rehabiliteringskliniken4, som kunde ge mig mer?

Centralt stycke om känslan när man tagit en drog utifrån huvudkaraktärens perspektiv.

Bättre än Oxysar5, sa Trina. Det man har hört om Demerol, det är, typ, att det är den perfekta trippen.

Nu ropar morbror Dwight i trappan: ”Jenna? Vi väntar på dig.”

Becky ropar: ”Jen-na! Kom nu då!”

Antar att jag ska vara storasyster åt Becky. Alldeles för jobbigt.

Mina små kusiner Becky och Mikey har längtat efter julen i flera månader känns det som. Jag försöker tänka: De är gulliga små barn, jag älskar dem.

Men tanken bara försvinner för mig. Det känns inte som om jag kan hålla fast vid några tankar särskilt länge.

Tog alla fyra bitarna av pillret före maten. Tidigare idag, tre eller fyra extra starka Tylenol med Cola Light.

Jag hatar när magen blir uppsvälld, men jag är åtminstone inte hungrig.

Sent på eftermiddagen, när jag var i köket och hjälpte moster Caroline att förbereda julmiddagen, ringde telefonen, och det var pappa som ringde, och jag sprang iväg och vägrade prata med honom, så moster Caroline blev tvungen att göra det, och sedan morbror Dwight. Det pappa ville veta var om hans julklappar hade kommit fram, och varför ringer Jenna aldrig upp när han har ringt?

Centralt stycke om effekten av droger.

När min mobiltelefon ringer och det bara står KALIFORNIEN på displayen svarar jag aldrig.

JOYCE CAROL OATES

2. det vassa som klipper (används även om kniv) 3. medicinskt preparat

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 141

4. sjukhusavdelning för återhämtning/tillfrisknande 5. slang för ett medicinskt preparat.

KAPITEL 3

7

2017-03-20 12:13

DU ÄGER SKRIVANDET

UTDRAG UR DOKUMENTÄR ROMAN

KÄLLTEXT 2

142

Gomorra Roberto Saviano är journalist och har under en längre tid studerat den napolitanska maffian Camorran. I följande avsnitt ur boken Gomorra beskriver Saviano hur maffian använder narkomaner som försökskaniner1 i arbetet med att ta fram kostnadseffektivt2 knark.

et krävs ett noggrant arbete och produktionsleden3 är kostsamma. Ett kilo kokain kostar tillverkaren tusen euro, när det kommer till grossisten kostar det redan trettiotusen euro. Trettio kilo blir hundrafemtio efter den första utblandningen: ett marknadsvärde på cirka femton miljoner euro. Och om tillsatsen är mer än tre kilo kan man få ut så mycket som tvåhundra kilo. Tillsatsen är fundamental4, det kan vara koffein, glukos, mannitol, paracetamol, lidokain, bensokain, amfetamin. Men även talk och kalcium för hundar om det blir nödvändigt. Blandningen bestämmer kvaliteten och en dålig mix kan betyda död, polis och gripande. Det täpper igen handelns ådror.

D

Centralt stycke om drogproduktion.

Även på en annan punkt har klanerna i Secondigliano ett värdefullt försprång.

Här finns the Visitors: heroinisterna. Som tevefigurerna från åttiotalet som åt råttor och som under en till synes mänsklig hud hade slemmiga, grönaktiga fjäll. Visitors används som försökskaniner, mänskliga försökskaniner för att prova ut blandningen. Man vill veta om en blandning är skadlig, vilka reaktioner den ger, hur mycket man kan späda ut pulvret. När ”blandarna” behöver många försökskaniner sänker de priserna. Från tjugo euro dosen går de ända ner till tio. Ryktet sprids och heroinisterna kommer ända från regionerna Markerna och Lukanien för några få doser. Heroinmarknaden håller på att kollapsa totalt. Heroinisterna, knarkarna är på väg att minska. Desperata. De raglar ombord på bussar, de stiger av och på tåg, de färdas om natten, de liftar och går kilometer efter kilometer till fots. Men kontinentens billigaste heroin är värt alla sorts ansträngningar. Klanernas ”blandare” tar emot Visitors, ger dem en dos och väntar sedan. Under ett telefonsamtal som återgivits i en häktningsorder från mars 2005, utfärdad av domstolen i Neapel, talar två personer med varandra om att organisera en provning, ett test på mänskliga försökskaniner för att prova substansens5 blandning. Först ringer de till varandra för att organisera det hela:

Centralt stycke om drogproduktionens baksida.

”Drar du av fem tröjor … för allergiproven?”

Efter ett tag talas de vid igen: ”Har du provat bilen?” ”Ja …”

Han menar uppenbarligen om han hade testat: ”Ja, mamma mia, superbra, kompis, vi är number one, alla de andra får slå igen.”

De jublade, lyckliga över att försökspersonerna inte dött utan tvärtom uppskattat det mycket. En lyckad blandning fördubblar försäljningen, och om den

KAPITEL 3

8

1. bildspråk hämtat från medicinens värd där preparat testas på kaniner.

Här om människor.

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 142

2. billigt 3. alla som är inblandade i framställningen av något (här droger)

4. central 5. preparatets, medlets (här: drogens)

2017-03-20 12:13

DU ÄGER SKRIVANDET

143

Bostadskvarter i Milano

är av god kvalitet blir den genast efterfrågad på den nationella marknaden och konkurrensen tillintetgörs6.

Först efter att ha läst detta återgivna telefonsamtal förstod jag den scen jag bevittnat för en tid sedan. Jag kunde då faktiskt inte förstå vad det var som pågick framför mina ögon. I Milano-trakten, inte långt från Scampia, stod ett tiotal Visitors. De hade kallats dit. Till en grusplan framför några lagerbyggnader. […] Där stod också en välklädd man, till och med mycket välklädd, i vit kostym, blåaktig skjorta och splitter nya sportskor. Han vecklade ut en sämskskinnsduk på bilens motorhuv. Där låg några sprutor. Visitors trängde sig fram, det var som en av de där bilderna i tevenyheterna – likadana, identiska, desamma, år ut och år in – när det kommer en lastbil med mjölksäckar till någon by i Afrika. Men en Visitor satte igång att vråla:

Centralt stycke där Saviano poängterar skillnaden mellan vinnarna och förlorarna i drogproduktionen.

”Nej, jag tar det inte, om ni skänker bort det så tar jag det inte … ni vill döda oss …”

Det räckte med att en blev misstänksam för att de andra omedelbart skulle dra sig undan. Kostymtypen stod kvar och väntade och verkade inte vilja övertala någon. Då och då spottade han ut det damm som klungan av Visitors rörde upp när de gick omkring och som fastnade på hans tänder. En av dem kom i alla fall fram, eller rättare sagt ett par. De darrade och var verkligen på gränsen. Ådrorna på pojkens armar gick inte att använda, så han tog av sig skorna. Även fotsulorna var förstörda. Flickan tog sprutan från duken och höll den i munnen medan hon knäppte upp hans skjorta, långsamt som om den hade 6. uteblir, finns inte, försvinner

Centralt stycke om hur människor agerar försökskaniner i framställningen av droger.

KAPITEL 3

9

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 143

2017-03-20 12:13

144

DU ÄGER SKRIVANDET

hundra knappar, och satte sedan in nålen nedanför halsen. Sprutan innehöll kokain. Sprutar man in det i blodet ser man snabbt om blandningen fungerar eller om den är felaktig, stark, eller underhaltig. Efter en stund började pojken vackla, lite skum syntes i mungiporna och han föll omkull och började röra sig ryckigt. Sedan vände han sig på rygg och slöt ögonen och låg där alldeles stel.

Typen i vit kostym satte igång att ringa på sin mobil. ”Jag tycker han verkar död … ja, okej, jag ska ge honom lite massage …”

Han satte igång att trampa med sin känga på pojkens bröst. Han höjde knät och lät benet falla ner med våldsam kraft. Han utförde hjärtmassage med sparkar. Flickan vid hans sida sluddrade något och orden fastnade på hennes läppar: ”Du gör honom illa, du gör honom illa. Fattar du inte att du gör honom illa …”.

Med styrkan hos grissino försökte hon fösa bort honom från pojkens kropp.

Men typen var äcklad, nästan skrämd av henne och Vistors i allmänhet: ”Rör mig inte … ditt äckel … våga inte komma nära mig … rör du vid mig så skjuter jag dig”.

Han fortsatte att trampa på pojkens bröst; sedan stödde han foten mot hans bröstben och ringde igen: ”Den här har kolat. Jaha, näsduken … vänta så ska jag se efter …”

Han tog upp en pappersnäsduk ur fickan, fuktade den med en liten vattenflaska och bredde ut den över pojkens läppar. Även en mycket svag andedräkt skulle ha gjort hål i näsduken och visat att han var vid liv. Han hade använt sig av denna försiktighetsåtgärd eftersom han inte ens ville snudda vid den där kroppen. Han ringde en sista gång: ”Han är död. Vi måste späda ut alltihop …”

Mannen satte sig i bilen igen, där chauffören under tiden inte för en sekund upphört att röra sig rytmiskt till dansmusik som jag inte ens uppfattat, fastän han rörde sig som om musiken spelats på högsta volym. På några få minuter drog sig alla bort från kroppen och gick omkring på den lilla grusplätten.

Pojken låg kvar på marken och hans flickvän stod kvar och jämrade sig. Även hennes jämmer fastnade på läpparna, som om heroinet bara tillät en hes entonig sång som enda form av muntligt uttryck.

Jag kunde inte förstå varför flickan gjorde som hon gjorde, men hon drog ner träningsoverallsbyxorna, hukade sig över pojkens ansikte och kissade i hans ansikte. Näsduken klibbade fast vid hans läppar och näsa. Efter en stund verkade han återfå medvetandet7 och drog ena handen över näsa och mun, som när man torkar vatten ur ansiktet då man kommer upp ur havet. Denne Lasarus från Milano hade återuppväckts av gud vet vilka substanser i urinen och han reste sig långsamt.

Roberto Saviano

KAPITEL 3

7. vaknat till liv igen

10

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 144

2017-03-20 12:13

DU ÄGER SKRIVANDET

145

Mönstertext med betyget A Du har precis läst kapitlets mönsteruppgift. Nu ska du få läsa tre betygsatta elevexempel.

Uppgiftsmallen i vänsterspalten är kopplad till uppgiftens instruktion som utgår ifrån Skolverkets kunskapskrav. Alla godkända lösningar måste ha med delkunskaperna som efterfrågas instruktionen.

Nedanför texten ges återkoppling på kvaliteten på språk- och texthantering.

Efter mönstertexten följer elevexempel med betygen C och E samt återkoppling till dessa.

UPPGIFTSMALL

ETT INLÄGG

Rubrik

Inställningen till droger

Inledning

Man kan enkelt säga att droger verkar locka många, frågan är bara varför.

Egentligen vet alla att det är destruktivt och dåligt. Trots det verkar det finnas nåt romantisk1 skimmer över knark i allmänhet.

Källtext återges och värderas

Jag har läst några utdrag ur böcker som handlar om drogmissbruk och jag fattar faktiskt inte hur man kan vilja använda droger om man har läst de texterna. Den första texten är från boken Efter kraschen tog jag mig samman, bredde ut mina vingar och flög iväg av Joyce Carol Oates. Den handlar om en tjej som heter Jenna. Hennes mamma har dött och hon bor hos sin moster och använder droger för att orka med att mamman är död. Hon får tips av andra karaktärer i berättelsen som också använder droger. Som läsare får man känslan av att hon försvinner in i dimman, men det står även att hon mår dåligt av drogen. Droger är nog ett enkelt men inte så klokt sätt att fly verkligheten på.

Källtext återges och värderas

En annan skildring som verkligen visar hur farligt det är att vara drogmissbrukare är boken som Roberto Saviano skriver,2 den skrämmer mig.

(Gomorra 2013). Det är så hemsk. Utnyttjar3 dem som behöver knark i sina kroppar för att orka leva. Det är som en sjukdom och ingen läkare vill hjälpa.4

Egen åsikt

Det är så fruktansvärt att de som jobbar med drogerna är så kalla, det är som om människovärdet inte finns alls för dem, droganvändarna är lägre5 än djur i deras ögon. Det värsta är att boken han skrivit är sann, att det har hänt. Det är inte en roman som den första, han har inte hittat på den berättelse.6 Han har spionerat på vad maffian gör med missbrukare för att kunna berätta och det sägs att han har skottpengar på sig nu. Det är synd för han gör något väldigt bra. Hans berättelse är en sån som kan avskräcka unga från att fastna i drogmissbruk.

Avslutning med egen åsikt

KAPITEL 3

11

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 145

2017-03-20 12:13

146

DU ÄGER SKRIVANDET

Fortsättning: Egen åsikt Avslutning med egen åsikt

Om fler läste hans bok eller andra som berättar så sant skulle man kunna minska antalet som börjar med droger tror jag. Det hjälper inte att berätta att det är farligt, det hjälper inte att säga man blir beroende, det enda som unga lyssnar på är vidriga historier som chockerar och är sanna. Något som avskräcker är de sanna berättelserna som är hemska och unga får tänka och inse vad som är rätt och fel.7 Det är viktigt att unga får reda på konsekvenser av droger. Nu! 1. Kongruensfel 2. Tempusfel 3. Utelämnat subjekt 4. Partikel saknas: Hjälpa till 5. Ordval: Stilnivån blir fel.

6. Formfel 7. Meningsbyggnad: Dela upp meningen på flera.

KAPITEL 3

12

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 146

2017-03-20 12:13

DU ÄGER SKRIVANDET

Återkoppling till mönstertext med betyget A

147

Mål och kunskapskrav för uppgiften A

Språket är varierat och texten är väl anpassad till kommunikationssituationen. Den har också en effektiv inramning. Källtexterna återges på ett bra sätt och de värderas nyanserat.

SVAGHETER: Det förekommer en del formfel och mindre lyckade konstruktioner, men inget av detta påverkar läsarens möjlighet att ta till sig innehållet.

STYRKOR:

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. I dessa kan eleven effektivt lyfta fram huvudtanken och stöder den med exempel. Eleven kan skriva olika typer av texter, även om komplexa ämnen, som är sammanhängande, begripliga, detaljrika och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen och läsaren. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen ska fungera väl. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på olika slags strategier för att uttrycka sig på annat sätt.

Eleven kan med viktiga detaljer och nyanser återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet.

Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med nyanserade omdömen. Eleven kan redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur samt relatera innehållet till egna erfarenheter och allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Stilen är väl anpassad till kommunikationssituationen Språket är varierat, dock några fel.

Effektiv inramning, allt samspelar

Källtexterna återges bra

Källtexter värderas nyanserat

KAPITEL 3

13

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 147

2017-03-20 12:13

148

DU ÄGER SKRIVANDET

Elevexempel med betyget C UPPGIFTSMALL

ETT INLÄGG

Rubrik

Inställningen till droger

Inledning

Undrar varför folk egentligen knarkar? Vem kan egentligen vilja det? Hur kan man första gången känna sej nyfiken på knarket? Min brorsa kände en kille vi växte upp med och han hade problemen1 med knarket. Det var så sorgligt att se honom bli mer och mer ovärd2. Han förnedrade alla och sin släkt och till slut hans pappa sa3 han behövde inte komma hem om han hade drogat. Hans egen pappa som hade varit så stolt på4 honom först.

Han var så fin kille5 med många vänner och duktig i skolan6 och hjälpte alltid alla. Det som gjorde han7 började droga vet riktigt ingen8.

Källtext återges och värderas

Jag läste ur boken som handlar om Jenna och där man fick9 verkligen lust att ta en tablett om är10 lite uppförs backe11 i livet. Om min mamma hade varit död lätt jag hade tagit tablett12 för att orka. Som tur hon är13 helt frisk. Det är lite skumt att hon som skriver nästan gör reklam för drogen, hur kan man? Vad tänker skrivaren14 att folk ska göra? Det är bättre som den andra jag läst att berätta hur dåligt det ändå är ta15 droger, han skriver hur hemskt människor som drogar16 behandlas av maffia.17 De används som djur och maffia18 testar droger på dem och skiter i om dem19 dör eller lever. Det är sån text20 som unga skulle läsa för att inte knarka, jag tänker mycket, alltså mycket på killen vi kände som bodde bredvid. Tror21 inte han hade fastnad22 lika mycket om han fått läsa hur illa dem23 behandlas – som djur. Och på pappan tänker jag som fick skämmas hela sin24 liv för sonen som vart25 helt misslyckad. Jag verkligen önskar26 att han hade kunnat hjälpas27, han hade kunnat rädas28 till ett bra liv. Hans föräldrar hade offrat allt för att rädda han29.

Egen åsikt.

Källtext återges och värderas

Egen åsikt

Avslutning med egen åsikt

Alltså: Jag tycker alla i skolan skulle få läsa om droger men på rätt sett30.

Det viktig är31 att få informationen som den är, den ska vara ärlig och helt sann så ingen tror det är okej börja32 med tabletter bara för att trösta sig lite. Droger är bara skit och ingen ska skriva att det är skönt som den första texten. Det ska vara mot lagen att skriva att det är bra med droger. Läs istället riktiga böcker om hur det är!

1. Formfel

11. Särskrivning

22. Formfel

2. Ordval

23. Formfel

3. Ordföljd

12. Ordföljd och fel form på ordet tablett

4. Fel preposition: stolt över

13. Ordföljd

5. Formfel: Artikel saknas

14. Ordval: Skriv skribenten

6. Skriv om: ˝många vänner, och han˝

15. infinitivmärke saknas

7. Fel meningsbyggnad: Ordet att saknas.

16. Kreativt men inte helt lyckat ordval 17. Formfel

8. Ordföljd

18. Formfel

9. Ordföljd

19. Formfel

10. Subjekt saknas

20. Artikel saknas

24. Formfel 25. Formfel 26. Ordföljd 27. Passivkonstruktion är inte fel men inte så bra heller 28. Stavfel 29. Formfel 30. Stavfel 31. Form 32 . Meningsbyggnad

21. Meningsbyggnad KAPITEL 3

14

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 148

2017-03-20 12:13

DU ÄGER SKRIVANDET

Återkoppling till elevexempel med betyg C

Språket är i huvudsak varierat och texten är anpassad till kommunikationssituationen. Texten har har en bra disposition. Eleven återger översiktligt delar av innehållet i det lästa.

SVAGHETER: Det förekommer relativt många formfel och flera mindre lyckade konstruktioner, men inget av detta påverkar läsarens möjlighet att ta till sig innehållet.

149

Mål och kunskapskrav för uppgiften

STYRKOR:

Formfel och mindre lyckade konstruktioner.

C

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. I dessa kan eleven lyfta fram huvudtanken och stöder den med exempel. Eleven kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande, begripliga och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska hindras. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på någon strategi för att uttrycka sig på annat sätt Eleven kan översiktligt och med viktiga detaljer återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur.

Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet anpassa andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Språket är i huvudsak varierat.

Texten är anpassad till kommunikationssituationen

Läsaren kan ta till sig innehållet

Innehållet i det lästa återges översiktligt

KAPITEL 3

15

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 149

2017-03-20 12:13

150

DU ÄGER SKRIVANDET

Elevexempel med betyget E UPPGIFTSMALL

ETT INLÄGG

Rubrik

Drogen

Inledning

Många fastnar i missbruket utan flit men det beror olika saker. Vissa säger det vara bra använda droger och en del säger dålig. Hur ska man veta, det är förstås viktig vara kritisk till dom som får låta okej med knarket. Knark dödar människa som använder. Ingen som använda knarket mår bra, så mycket vet alla. Fråga är bara hur ska få unga inte använda. Det räcker att prova så kan fastna. Vem ska lära unga att det farligt knarka till och med att prova? Jenna var tjejen i bok som beskriver knarket som fint och gott för själen. Visst man kan knarka och ändå må bra när man har sorgen och man behöver flytta sin fokus så man inte bara ledsen hela dygnet. Men det farliga ändå Jenna kan bli rollmodell för visa. Om flera tycker som Jenna man kan vänta flera med knarkproblem som ökar i samhällen. Inte bra. Jag tycker bättre man läser så man blir istället rädd när man hör om droger.

Finns många bok som ärligt beskriver hur folk med problemen med knark också blir som kaniner i maffias värld. Tänker synd om alla som blir liksom djur det inte respekt till människan. Fortfarande även om knarkar man är människa och maffia är mycket dålig och ingen ska behandlas som djur.

Kan vara bästa sätt för unga att få reda på hur fungerar med maffia och beroendet till droger kanske att läsa den boken som är sann och berättar ärlig hur tuff det är bli som kanin för maffia som inte sätter värde på liv. Alla är värda också dem som sitter fast i knark och miss bruk. Tänker skolor skulle använda för lära sina eleverna hur illa kan gå när går fel så går fel ordentlig. Själv tror jag att skulle lyssna mera om sa sanning en om ska säga bara dålig. Sanning i texten inte är fin och vacker, man förstår droger dålig på riktig och alla mår dålig när läser den text. Därför jätte bra och viktig läsa på skolan sån texten med sanning fast hemsk.

Källtext återges och värderas Egen åsikt

Avslutning med egen åsikt

Eleven har erövrat svenskan i så motto att man förstår, men det förekommer så många fel att det inte är meningsfullt att kommentera dem var för sig.

Genomgående behöver alla dessa förbättras/utvecklas: • Användning av alla typer av subjekt • Meningsbyggnad med fokus på ordföljd • Kongruensböjning • Användning av pronomen och artiklar • Negationer • Minskad translanguaging (elevens modersmål lyser igenom lite för ofta) Texten är också för kort och saknar styckeindelning. Rubriken behöver utvecklas.

Förslag på strategi för att förbättra språket är att göra performansanalys och satsschema på texten. Se grammatikdelen.

KAPITEL 3

16

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 150

2017-03-20 12:13

DU ÄGER SKRIVANDET

Återkoppling till elevexempel med betyget E

Man förstår budskapet i texten.

Eleven återger någorlunda innehållet i det lästa.

SVAGHETER: Det förekommer väldigt många formfel och många meningsbyggnadsfel som avsevärt försvårar läsningen.

Texten är för kort och är ett exempel på gränsfall för betyget E.

151

Mål och kunskapskrav för uppgiften

STYRKOR:

E

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och anpassar till viss del sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. Eleven kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande och begripliga och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska hindras annat än i undantagsfall.

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen.

Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag.

Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Trots många fel förstår man budskapet i texten

Innehållet återges någorlunda

KAPITEL 3

17

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 151

2017-03-20 12:13

152

DU ÄGER SKRIVANDET

Hur ligger du till?

Delkunskaper För att du ska bli bra på att skriva texter där du både värderar, granskar och återger något som du har läst, behöver du öva på dessa delkunskaper. I kapitel 2 övade du på anpassning till texttyp, disposition samt ordförråd och grammatik. Nu slår vi ihop alla delkunskaperna i en större uppgift. Du ska kunna anpassa textproduktionen till en viss texttyp, ha en god disposition samt visa att du behärskar ett gott ordförråd och grammatik, samtidigt som du visar att du kan värdera, granska och återge något du läst.

Att värdera och granska

För att ta ut det viktigaste i en text måste du läsa den noga och bestämma dig för vad som är det huvudsakliga innehållet. Detta gör du genom att värdera information och plocka ut nyckelord, det vill säga de centrala ord som lyfter fram budskapet.

Den långa söta tjejen fick en blöt puss av den lilla hunden med de långa öronen.

Meningen ovan är informationsrik, och det gäller att värdera och granska vilken av all information som är den viktigaste. Detta görs genom att ställa frågor till texten: Vem är huvudperson och vad händer? Det går att förkorta ovanstående mening till bara fyra ord utan att någon betydelse gått förlorad.

Tjejen fick en puss.

Genom att sortera bort informationen att tjejen var lång och söt, att pussen var blöt och kom från den lilla hunden med de långa öronen har du värderat och granskat informationen, samt förkortat den och återgett det allra viktigaste.

Det förälskade paret som bara känt varandra i två veckor kunde inte slita sig från varandra utan att börja gråta. Paret satt och kramade varandra på en parkbänk i höstsolen medan de undrade hur de skulle klara sig utan varandra.

Meningarna ovan är informationsrika, och det gäller att värdera och granska vilken av all information som är den viktigaste. Detta görs genom att ställa frågor till texten: Vem är huvudperson och vad händer? Det går att förkorta ovanstående meningar till bara nio ord om man vill återge det viktigaste.

KAPITEL 3

18

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 152

2017-03-20 12:13

DU ÄGER SKRIVANDET

153

Paret undrade hur de skulle klara sig utan varandra.

Genom att värdera och granska informationen och välja bort att det var ett förälskat par som endast känt varandra i två veckor och att de satt på en parkbänk i höstsolen och inte kunde vara ifrån varandra utan att gråta, återger du det mest centrala med bara nio ord istället för två informationstunga meningar.

Söndagen den första advent hade många hoppats på snö och kyla för stämningens skull, men ack vad de bedrog sig. Novembergrått visade upp sig hela dagen och fullmånen syntes knappt i det gråa vädret. Adventsfirarna fick fortsätta drömma om gnistrande stjärnklara nätter och knarr under skorna medan de längtade efter julefrid, tomten och glögg. Tur att det i alla fall var dags att tända det första adventsljuset när saffransbrödets doft fyllde huset.

Meningarna ovan är informationsrika, och det gäller att värdera och granska vilken av all information som är den viktigaste. Den som värderar väljer vad som är mest intressant och återger detta. Det görs genom att ställa frågor till texten: Vem är huvudperson och vad händer? När en källtext granskas värderar man vad som är viktigast utifrån vad man ska göra med källtextens information och återger det. Det går exempelvis att förkorta ovanstående meningar till bara nio ord. Nedan ges ett exempel.

Många hoppades på vinterväder första advent, men det uteblev.

Genom att värdera och granska informationen och välja bort att det var söndag och att sammanfatta snö och kyla till ordet vinterväder samt hoppa över den beskrivande delen med önskningar och dofter, återger du det mest centrala med bara nio ord istället för tre informationstunga meningar.

Om du vill öva mer på att ta ut huvudord i satser kan du bläddra till grammatikdelen.

KAPITEL 3

19:1

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 153

2017-03-20 12:13

158

DU ÄGER SKRIVANDET

Hur går du vidare?

Nu ska du öva på att skriva ett inlägg. Nedan följer tre formativa uppgifter, samtliga med förslag på arbetsgång. Tanken är att du ska börja med uppgift 1 och sedan gå vidare så långt du hinner, eftersom övningarna är uppbyggda utifrån en progressionstanke. En tumregel är att den som övat mycket och fått mycket återkoppling lyckas bättre.

FORMATIV UPPGIFT 1 Hur viktigt är det att ha det fint hemma?

Svenskar lägger allt mer tid och pengar på att renovera sina hem. Vissa tycker att det är självklart att lägga mycket tid och pengar på att hemmet ska vara trendigt och vackert inrett. Man menar att heminredning har betydelse för det övriga välbefinnandet, för att må bra. Andra menar att svenskar slösar sina korta liv med att renovera och glömmer att leva och njuta.

Tidskriften Livskvalitet ska i ett temanummer uppmärksamma hur mycket tid och pengar svenskar lägger på inredning. Du har fått i uppdrag att ge ett ungdomligt perspektiv på vuxna svenskars syn på inredning.

Uppgift Du ska skriva ett inlägg med rubriken Hur viktigt är det att ha det fint hemma?

Värdera, granska och återge med hjälp av de texter du läst åsikterna om inredning och ge även uttryck för en egen tanke om vad som är lagom nivå på inredning. Det är viktigt att läsaren kan skilja mellan dina och andras tankar. Fokusera på anpassning till texttyp, disposition, ordförråd och grammatisk behärskning.

Omfång ca 400 ord.

Källor att utgå ifrån • Ingrid Hedström, I Paris slipper man inredningshetsen. DN 2011-04-04.

• Dan Gordan, Trivseltricket. Sköna Hem 2015/10.

KAP APITE AP EL 3 KAPITEL

20

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 158

2017-03-20 12:13

DU ÄGER SKRIVANDET

159

Mål och kunskapskrav för uppgiften MÅL

E

C

A

1. Förmåga att kommunicera i tal och skrift och anpassa språket till ämne, syfte, situation och mottagare.

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och anpassar till viss del sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. Eleven kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande och begripliga och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska hindras annat än i undantagsfall.

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. I dessa kan eleven lyfta fram huvudtanken och stöder den med exempel. Eleven kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande, begripliga och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska hindras. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på någon strategi för att uttrycka sig på annat sätt

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. I dessa kan eleven effektivt lyfta fram huvudtanken och stöder den med exempel. Eleven kan skriva olika typer av texter, även om komplexa ämnen, som är sammanhängande, begripliga, detaljrika och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen och läsaren. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen ska fungera väl. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på olika slags strategier för att uttrycka sig på annat sätt.

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen.

Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag.

Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan översiktligt och med viktiga detaljer återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur.

Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet anpassa andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan med viktiga detaljer och nyanser återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet.

Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med nyanserade omdömen. Eleven kan redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur samt relatera innehållet till egna erfarenheter och allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

2. Förmåga att använda ett rikt ordförråd på ett sätt som är relevant för sammanhanget.

3. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad och språkliga normer, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur dessa samspelar.

4. Förmåga att strukturera, referera, värdera och kritiskt granska innehållet i muntligt och skriftlig språk.

5. Förmåga att läsa och reflektera över texter av olika slag.

KAPITEL 3

21:1

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 159

2017-03-20 12:13

160

DU ÄGER SKRIVANDET

FÖ R S L AG PÅ A R B E T S GÅ N G

1. Läs källtexterna parvis och referera. Se till att ni väljer det innehåll som är relevant för uppgiftens frågeställning.

2. Säkerställ att ni behärskar referatteknik och källhantering genom lärares återkoppling innan ni går vidare.

3. Skriv texten. Utgå gärna från mönstertexten med betyget A (s. 145) som förebild.

4. Ta emot återkoppling från läraren.

5. Arbeta om texten utifrån återkopplingen eller ta med återkopplingen in i nästa formativa uppgift.

U T M A N I N G – FÖ R S L A G PÅ A R B E T S GÅ N G

1. Läs källtexterna parvis och referera.

2. Säkerställ att ni behärskar referatteknik och källhantering genom lärares återkoppling innan ni går vidare.

3. Skriv texten och ge uttryck för era egna åsikter i frågan. Det är viktigt att läsaren kan skilja mellan era och andras tankar. Utgå gärna från mönstertexten med betyget A (s. 145).

4. Ta emot återkoppling från läraren.

5. Arbeta om texten utifrån återkopplingen eller ta med återkopplingen in i nästa formativa uppgift.

KAPITEL 3

21:2

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 160

2017-03-20 12:13

KRÖNIKA

I Paris slipper man inredningshetsen Det finns en lägenhet i Bryssels halvsunkiga1 innerstad där jag tillbringar dygnsvilan ibland. En tillfällig rastplats, inte ett hem – möbler som någon annan valt, en vas med blommor i naturtrogen plast, teve med BBC, al-Jazira och France 3.

I

ngen ugn i köket. Inga krav. Ibland känns det som en fristad2, en plats att fly till från Stockholms inrednings- och designterror, en farsot3 som inte nått kontinenten än, åtminstone inte i epidemisk form.

JAG KANSKE INBILLAR mig, men jag tror inte det. Varje lägenhetsvisning ödet fört mig till det senaste året bekräftar diagnosen med sina lyxrenoverade kök i sjösten, oljad ek, borstat stål och smakfullt utplacerade örtkrukor. Det må vara Solsidantjusigt eller Söderbohemiskt, det stockholmska medelklasshemmet har blivit ett monsterprojekt som förslavar sina invånare (och säkert särskilt de kvinnliga invånarna) med bottenlösa4 krav på pengar, energi och arbetsinsatser.

I Paris och Bryssel slipper man det där. Åtminstone finns det gott om designbefriade zoner. Kök med 80-talsskåp och laminatskivor, iskalla separattoaletter med högt placerad vattentank där dammet ligger ostört sedan åratal.

SKILLNADEN ÄR TYDLIG när jag jämför min stockholmska kvarterskrog på Söder med den argentinsk-italienska kvarterskrogen på Rue de Spa i Bryssel eller den lilla restaurang som låg runt hörnet från lägenheten jag hyrde i Paris förra året. Tre ställen där man gärna slinker in en vardagskväll, blir vänligt bemött och får god mat.

Men Söderkrogen är modern, ljus och genomtänkt inredd medan de två andra utmärker sig genom sin totala brist på design: obestämd färg på väg-

1. inte så fräsch 2. en oas, en plats att fly till 3. smittsam sjukdom

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 161

161

KÄLLTEXT 1

DU ÄGER SKRIVANDET

garna, slitna bord och stolar, golvdrag och dålig belysning. Gästerna kommer ändå så länge maten och atmosfären är bra.

OCH FRANSKA HEM , om de inte tillhör de allra rikaste, är sällan stoff för heminredningsmagasin. Nästan varje gång jag kommit in i ett franskt hem har mina svenska ögon häpnat.

Jag minns ett intellektuellt och vältaligt akademikerpar som bjöd på middag i en stökig lägenhet som i Sverige närmast fått slumvarning. Eller ett par i 30-årsåldern med bra jobb och stor lägenhet i en trendig del av Paris som glatt bjöd in mig till en bostad som inget, absolut inget, svenskt övre medelklasspar i samma ålder skulle ha öppnat för en okänd. Inget nyrenoverat kök, inga matchande textilier, inga omsorgsfullt utvalda färgklickar på strategiska ställen5. Möblerna passade inte ihop och det var långt ifrån nystädat. Men allt var mycket avspänt. Det lilla barnet lekte ystert på golvet medan föräldrarna konverserade livligt.

De hade inga större problem med livspusslet6. Alla vill vi väl i grunden ha fint omkring oss, men alltför höga ambitioner att skapa det perfekta hemmet för den perfekta familjen kan ta knäcken på den bästa. Jag misstänker ibland att fransmännen ägnar sig åt att leva i stället för att renovera köket. De har faktiskt Europas högsta födelsetal.

Ingrid Hedström

4. utan slut 5. väl utvalda 6. kombination av familjeliv och yrkesliv

KAPITEL 3

22

2017-03-20 12:13

DU ÄGER SKRIVANDET

181

Hur har det gått?

Nu har du övat på att skriva ett inlägg och det är snart dags för kunskapsmätning, men först ska du själv bedöma hur du ligger till genom att stämma av mot kontrollistan nedan. Avslutningsvis kan du göra Metakollen, där du genom att sätta ord på dina nya kunskaper också blir medveten om vad du har lärt dig.

Kontrollstation inför den summativa bedömningen: 3 3

Jag kan värdera och granska.

Jag kan återge.

Skolverkets mål och kunskapskrav MÅL

E

C

A

4. Förmåga att strukturera, referera, värdera och kritiskt granska innehållet i muntligt och skriftlig språk.

Eleven kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen och visar genom exempel skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan översiktligt och med viktiga detaljer återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag.

Eleven kan med viss säkerhet anpassa andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan med viktiga detaljer och nyanser återge det huvudsakliga innehållet i muntliga och skriftliga framställningar som förekommer i vardagen, samhället, studierna och arbetet.

Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med nyanserade omdömen. Eleven kan redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur samt relatera innehållet till egna erfarenheter och allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden. Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag. Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

5. Förmåga att läsa och reflektera över texter av olika slag.

KAPITEL 3

37

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 181

2017-03-20 12:14

182

DU ÄGER SKRIVANDET

Delkunskaper som du alltid behöver när du skriver, oavsett texttyp, är ett gott ordförråd, grammatisk behärskning och disposition.

3 3 3

Jag kan skriva argumenterande typ av text.

Jag kan skriva med tydlig disposition.

Jag kan använda mitt språk så att kommunikationen fungerar.

Skolverkets mål och kunskapskrav MÅL

E

C

A

1. Förmåga att kommunicera i tal och skrift och anpassa språket till ämne, syfte, situation och mottagare.

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och anpassar till viss del sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare.

Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa.

Eleven kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande och begripliga och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen.

Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska hindras annat än i undantagsfall.

Eleven kan samtala om ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och till viss del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare.

Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. I dessa kan eleven lyfta fram huvudtanken och stöder den med exempel. Eleven kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande, begripliga och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen.

Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen inte ska hindras. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på någon strategi för att uttrycka sig på annat sätt.

Eleven kan samtala om komplexa ämnen som rör vardag, samhälle, studier och arbete, och kan till stor del anpassa sitt språk efter ämne, syfte, situation och mottagare. Eleven kan göra muntliga presentationer där sammanhanget är lätt att följa. I dessa kan eleven effektivt lyfta fram huvudtanken och stöder den med exempel.

Eleven kan skriva olika typer av texter, även om komplexa ämnen, som är sammanhängande, begripliga, detaljrika och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen och läsaren. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga kommunikationen ska fungera väl. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på olika slags strategier för att uttrycka sig på annat sätt.

2. Förmåga att använda ett rikt ordförråd på ett sätt som är relevant för sammanhanget.

3. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad och språkliga normer, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur dessa samspelar.

METAKOLLEN Vad kan du nu som du inte kunde förut?

KAPITEL 3

38

4712147_Formativ_ SVA_hela.indb 182

2017-03-20 12:14

C A R I N E K LU N D INNA RÖSÅSEN

Vad är målet?

Hur ska du nå målet?

FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1

FORMATIV SVENSKA 1 SOM ANDRASPRÅK Formativ svenska som andraspråk 1 är ett läromedel för svenska som andraspråk 1 på gymnasiet. Utgångspunkten är ett formativt arbetssätt, och innehållet bygger på ämnets mål och kunskapskrav.

Exempel på innehåll är • muntlig framställning i förberedda samtal och inför grupp, • textproduktion som argumentation, krönika, referat och källhantering, • arbete med skönlitteratur och sakprosa samt • språklig variation.

Formativ svenska som andraspråk 1 har en tydlig struktur som tar avstamp i ett antal frågor: Vad är målet? Hur ska du nå målet? Hur ligger du till? Hur går du vidare? och Hur har det gått? Mönsteruppgifter, mönstertexter, elevexempel och formativa uppgifter ger flera möjligheter att träna, få återkoppling och utvecklas vidare. Avslutande summativa uppgifter till varje kapitel finns i den lärarhandledning som kompletterar boken.

Formativ svenska som andraspråk 1 har en ”syskonbok”, Formativ svenska 1. Böckerna är skrivna så att det ska vara lätt att använda dem parallellt i blandade klasser med både elever som läser svenska 1 och svenska som andraspråk 1.

Mönsteruppgift

Mönstersvar

Återkoppling

SOM ANDRASPRÅK

Kamratbedömning

Självbedömning

Hur ligger du till?

Hur går du vidare?

ÄG S PR Å K ET !

Förslag på arbetsgång

Hur har det gått?

Kontrollstation

Delkunskaper Best.nr 47-12147-2 Tryck.nr 47-12147-2

Metakollen

4712147_OMSLAG.indd Alla sidor

2017-03-28 10:25