

Konkordieboken 1
Konkordieboken 1
De lutherska bekännelseskrifterna
© 2025 StenRydhoch
Evangelisk-lutherska kyrkani Sverige
www.evluth.se
Omslag: Mikael Rydh
ISBN: 978-91-8080-938-2
Förlag: BoD ·Books on Demand, Östermalmstorg1, 114 42 Stockholm, Sverige,bod@bod.se
Tryck: Libri Plureos GmbH, Friedensallee273, 22763 Hamburg, Tyskland
Automatiserad teknik vilkenanvänds föratt analyseratextoch data idigital form i syfte attgenererainformation, enligt15a, 15b och15c §§ upphovsrättslagen (textochdatautvinning), är förbjuden.
Konkordieboken 1
De gammalkyrkliga bekännelserna
Augsburgskabekännelsen
Augsburgskabekännelsensapologi Översättning
ochkommentarer av Sten Rydh
Förord
av kyrkoherdeStenRydh Evangelisk-lutherska kyrkan iSverige
Konkordieboken av år 1580
Konkordieboken är denevangelisk-lutherskakyrkans bekännelse. Dengör anspråk på attvaraenklaroch tydlig framställningav Bibelnsegenlära. Dennautgåva, översatt från den tyska texten,är planeradatt komma itre delar, varavdenna är denförsta.
Del 1: De trefornkyrkligabekännelserna, Augsburgskabekännelsen ochdessApologi.
Del 2: Schmalkaldiska artiklarna, Traktatenompåvensoch biskoparnas makt,Luthers katekeser.
Del 3: Konkordieformeln.
Iföretalet till Konkordieboken står det: ”Vår troärgrundad på dengudomliga,profetiskaoch apostoliska Skriften.Därförärvinu genomden helige Andesnåd vissa om sanningeni vårkristna trooch bekännelse. Detärdärförockså nödvändigtmed en grundlig förklaring byggdpåGuds ord, eftersom så mångavillfarelsermed tidenhar uppkommit. De har vållat svårastridigheteroch motsättningaroch lett till stor förargelse.I vårförklaringskiljer vi därför denrenaläran från denfalska så attlärostriderna kan avgöras” (FKB23).
Ochi företalettillApologinskriver Μelanchthon:
”Herre Kristus! Sakengällerdittheligaevangelium ochviber att du ville se till alla dessa bedrövadehjärtan ochstyrkadem idin sanning! Du serdin kyrka ochden lillaskara somnulider ångest och nödunder djävulen.Uppehåll democh styrkdem genomdin sanning! Låtallt hyckleri ochalla lögner kommapåskamoch skänk ossfridoch enighet. Låtdin ärakomma förstoch låtdittrikestå emot alla helvetetsportaroch ständigt växa till” (FAp19).
Icentrum av Augsburgska bekännelsenoch dess apologistårläran om rättfärdiggörelsengenom tron.Omdenna skriver Μelanchthon:
”Nuvillvivisaatt dennatro ochintenågot annatgör oss rättfärdiga införGud. Förstoch främst vill jagdåför läsarenhålla fram detta ord, somingenkan stötaomkull: Kristusärvår endamedlare. Ochävenföljandeord står orubbligtfast: Genomtronblir vi rättfärdiga utangärningar. Ty hurskulle Kristuskunna vara ochförblivår medlare, om vi inte hålleross till honomgenom tron ochsåblirförsonade med Gud? Vi måstejuvaravissa ivårahjärtan om attviför hans skull räknas somrättfärdiga införGud. Detta är atttro,att vi förtröstar på Kristi förtjänstoch litarpåatt Gud förhans skullsäkertvillvaraoss nådig.
Lika säkert somatt vi enligt Skriften måstehaKristilöfte om salighetutanför ochöverlagen, lika klartärdet atttronrättfärdiggör. Ty lagenpredikarintesyndernas förlåtelse av nåd.Vikan inte heller uppfylla ellerhålla lageninnan vi fården helige Ande.Därförmåste detstå fast attlöftetomKristus är nödvändigt försaligheten” (Apol 4a:69–70).
Minönskanoch bönäratt bekännelsensbibliskaoch teologiska innehållska tala direkt till hjärtatoch attävenmånganya läsare ska upptäcka vilken guldgruvavår evangelisk-lutherskabekännelseär.
Soli DeoGloria!
Innehåll ochkommentarer
Islutetavboken finns längre artiklar om Luther,Melanchthon, Augustana ochApologinoch en översikt av bekännelsensinnehålli citatform. Person-och ämnesregistersamtlitteraturlista finns också.
Innehåll
av Sten Rydh
CA 4Rättfärdiggörelsen………..…………………
CA 5Prästämbetetoch nådemedlen……………
CA 6Den nyalydnaden
CA
CA 17 Kristi återkomsttilldomen …….……….…
CA 18 Denfriaviljan……………………………..
CA 19 Syndensorsak ………………………….…..
CA 20 Trooch goda gärningar…….………………
CA 21 Helgondyrkan ………..……………………..
SH Sammanfattningavhuvudartiklarna(1–21)
AM Artiklarommissbruk (art.22–28)
CA 22 Nattvardens båda delar………….…..…….
CA 23 Prästernas äktenskap………………..….….
CA 27 Klosterlöften………………………..….…..
CA
Apol 16 Världsligaordningar ………………..…… 318
Apol 17 Kristi återkomsttilldomen …..…….……. 323
Apol 18 Denfriaviljan…….…………………..…. 323
Apol 19 Syndensorsak ……..…………………..… 326
Apol 20 Goda gärningar……………….……..….. 326
Apol 21 Helgondyrkan ……………………….…… 330
Apol 22 Nattvardens båda delar… 342
Apol 23 Prästernas äktenskap…………….………. 346
Apol 24 Mässan……..…………………….…..….. 364
”Olika slags offer…………………..…..…. 367 ”Vad fädernaskriver om offer……..…..…. 381 ”Sakramentetsrätta bruk ochoffer ……..… 381
”Ordet mässa……………………….…….. 384 ”Mässorför de döda ……………..…..……. 388
Apol 27 Klosterlöftena ……………..…………..…. 392
Apol 28 Denkyrkligamakten…………………..…. 412 Denlatinska textens avslutning …………………….. 420
Citaturbekännelsen (CuB)
1. Skriften ochbekännelsen………………………. 421
2. Konkordieboken ………………………….……. 422
3. Gud,Treenigheten………….………………….. 423
4. Skapelsen………………………….…………… 423
5. Lagen… 424
6. Äktenskapet………………………….………… 425
7. Synden ………………………….……………… 426
8. Denfriaviljan………………………….………. 426
9. Kristus………………………….………………. 427
10. Försoningen………………………….………….428
11. Rättfärdiggörelsen……………………………… 429
12. Lagoch evangelium ………………………….… 430
13. DenheligeAnde………………………….……. 431
14. Nådemedlen ………………………….………… 432
15. Boten, omvändelsen……………………………. 433
16. Helgelse ochgodagärningar ……………………434
17. Helgondyrkan ………………………….………..435
18. Bönen… 436
19. Kyrkan ………………………….………………. 437
20. Kyrkans kännetecken …………………………….438
21. Kyrkans ämbete ………………………….………439
22. Kristnai andra samfund…………………………439
23. Sakramenten………………………….………….440
24. Dopet………………………….…………………441
25. Nattvarden… 442
26. Nattvardens rättabruk………………………….. 443
27. Bikten,nycklarna …………………………….…. 444
28. Kyrkoordningar………………………….………445
29. Olikaslags mat………………………….………. 446
30. Världsligaordningar ………………………….… 447
31. Antikrist………………………….………………447
32. Kristi återkomst………………………….………449
33.Uppståndelsenoch deteviga livet………………. 449
Övrigaregister
Bibelregister………………………………….….….. 451
FilipMelanchthon…………………………………..
Förkortningar
Apol =Augsburgska bekännelsensapologi,1530/31
BS =Die Bekenntnisschriftender ev.-luth. Kirche,1930/1967
CA =ConfessioAugustana,Augsburgska bekännelsen,1530
Dingel= DieBekenntnisschriftender ev.-luth. Kirche,2014
FB =Svenska Folkbibeln,1998/2015
Mæl= Mæland,JensOlav(red.), Konkordieboken,1985/2015 (norsk)
PM =Pieper–Mueller, Kristendogmatik, sv.övers.1985
RS =CAövers.avRuneSöderlund,2018
Rydh =Denna utgåva av Konkordieboken,del 1
SKB= Svenska kyrkans bekännelseskrifter, 1944/1957
Trigl= ConcordiaTriglotta,St. Louis, Mo., 1921 (lat-ty-eng)
Jfr= jämför
Utgåvorpåinternet thebookofconcord.orglogosmappen.net
Innehåll ochkommentarer
Melanchtonsindelning
av Apologin
Μelanchthon (Mel.)deladeinApologini 14 kapitel, härmarkerade 1 medromerska siffror(I–XIV).Numerabrukarman följaindelningen iCA. Sidhänvisningarges till Rydh,Trigl,BS, Mæl, Dingel (seförkortningar).
Mel. Beteckning Rydh TriglBSMæl Dingel
I= Apol 1–3 106 102 145 65 236
II =Apol4a120 118 158 71 266
III =Apol4b150 156 185 87 316
IV =Apol7–11 225 226 233 128 398
V= Apol 12a 251 252 252 140 434
VI =Apol12b 276 280 272 153 474
VII =Apol13–14 299 308 291 167 510
VIII =Apol15–20 306 314 297 170 520
IX =Apol21330 342 316 183 560
X= Apol 22 342 356 328 190 580
XI =Apol23346 362 332 192 586
XII= Apol 24 364 382 349 202 616
XIII =Apol27392 418 377 219 662
XIV= Apol 28 412 442 396 230 694
Om registren
Islutetavboken finns flera viktigaregister. En sammanfattning av bekännelsensinnehåll iformavcitat,ordnade ämnesvis,gör attman enkelt kanorientera sigomvad bekännelsen läromkyrkan, dopeto.s.v.Därefter
finns ettregisteröverciterade bibelställen ochenpresentation av Luther, Melanchthon, Augustana och Apologin.I ettutförligt personregister presenterasde flesta personer somomnämns ibekännelsenstext. Så följer ett ämnesregister därnyckelorden är alfabetiskt ordnade. Till sist litteraturlista och ordförklaring.
Bibelställenm.m.
Bibelställen är angivnainomparentesi texten eftercitatet medbåde kapiteloch vers.Detta sker även närgrundtexten inte direkt angerstället, mendär detklart framgårvilketbibelställe detgäller. Bibelställena har ibland översatts direkt från dentyskatextenmen iregel från Svenska Folkbibeln 2015 (FB).BådeFilip Μelanchthon ochJustusJonas ingick iden grupp kringLuthersom fortlöpandearbetademed översättningenavhela Bibeln till tyska ifleraeditioner.NTkom ut 1521 ochhelaBibeln1534. Bibelregistret är ordnat så somböckernavanligenfinnsi våra biblar. Hänvisningar till ställenhos kyrkofäderna är inte angivna. Man finnerdem enklasti BS ochMælands utgåvor. Allakommentarer,noter ochregisterär
Filip Μelanchthon (1497–1590),professori grekiska,Luthers närmaste medarbetarei 1 Wittenberg, ”praeceptor germaniae”.Sesärskildartikel islutetavboken.
gjorda av översättarenoch utgivaren, kyrkoherden,teol.kand. Sten Rydh, Ev.-luth. kyrkani Sverige(ELKS).
Numreringavstyckena
Numreringenärtillför attunderlättaexaktahänvisningar. Iartiklarnas rubriker användsarabiskasiffror (1,2,3,4 …) medanäldre utgåvorhar de latinska (I,II, III, IV …).Ställen angespåföljandesätt:
Exempel: CA 14 =Augsburgska bekännelsen, artikel14
Apol 28:11 =Apologin, artikel28, stycke 11
CAs6 =CA, avslutningen,stycke6
FAp17= FöretalettillApologin, stycke 17
Numreringenföljer denindelning somfinns i Triglotta,vilkenockså BS och Mæland följer till störstadelen.Eftersomden tyska texten ibland avviker betydligtfrånden latinska är detsvårt attalltid anpassa numreringentill denna.I Apologin angesartiklarnamed samma nummer sommotsvarande artikeli CA.I någraartiklar, t.ex.omrättfärdiggörelsen(Apol 4a–4b)och boten(Apol 12a-12b)finns olikanumreringar iolika utgåvor. Vi följer Triglotta.
Iden svenska teologiska litteraturen hänvisas ofta till ”Svenska Kyrkans Bekännelseskrifter”,SKB.För attdet ska gå lätt atthitta dessaställenhar sidnumreringen från dennautgåvaförts in itextenoch återgesinom hakparentes t.ex.[SKB135].Dessa beteckningar står ungefär därnysida börjar iSKB.Fullständig överensstämmelse gårinteatt få.Vid varje kapitelrubrik finns ocksåenhänvisningtillSKB.
Om översättningen
Översättningenärkonsekventgjordfrånden tyska texten, vilken ilikhet medden latinska harofficiellstatus. Dentextsom använtsärfrån Die 2 Bekenntnisschriften derevangelisch-lutherischenKirche 1930, 6:e uppl.Göttingen 1967 (BS). Även texterna i ConcordiaTriglotta 1921 haranvänts ochdessutom jämförts medfleraandra utgåvoroch översättningar. Ibland anförs Melanchtonsförstatryckta,latinskatext, editio princeps, somvar den text som användes iKonkordieboken 1580.
Närdet gälleröversättningenavden apostoliska ochden nicenska trosbekännelsen harvårasvenska,traditionella versioner behållits,medan denathanasianska bekännelsen är nyöversatt ienvarsamt moderniserad form.I övrigt har originaltextenslånga meningar iregel delats upp och upprepningarhar varieratsmed olikaord.Många styckenavslutas i originaltexten meduttryck motsvarandeetc., o.s.v.,m.m.Oftahar dessa helt enkelt uteslutits.Iblandupprepar textenvissa uttryckväldigt ofta,till
Jfrföretalet till Konkordieboken om tyskaoch latinska texten: ”Bådeden latinska 2 ochden tyska textenvisadesig ialltstämmaöverens medoriginaletoch vi bekänner ossintetillnågonannan version.” (FKB 16).
exempeluttrycket ex opereoperato Sådana upprepningar hariblanduteslutits om detintepåverkarsammanhanget.Enkelhetoch klarhethar ofta gått före en ordagrannöversättning. Iartiklarnas rubriker haruttrycken ”Om synden”,”Om dopet” ochliknandeförenklatstill”Synden”, ”Dopet”o.s.v. Närdet ofta talasom”de våra”har dettai regelersatts med”vi”, ”oss”eller omskrivitspåannatsätt.
Beteckningar (Tecknen #och ⊕)
Dentyska texten iAugustana ochApologinärskriven av Luthers medarbetare, doktor Justus Jonas. Denäroftasjälvständigoch frii förhållande till Melanchtonslatinskatext. Därpåtagliga skillnader finns har tecknet# använtsför attbetecknaden latinska texten. Detanvänds före styckets nummer(t.ex.#53),när denlatinskatextenärlängreänden tyska ellerskiljer sigavsevärt från denna.När detgällerkortare avvikelseanförs ibland denlatinska (eller annantextversion)inne huvudtexten, markerad med[…].Tecknet ⊕ användsdär dentyska textenäravsevärt längre än den latinska,(t.ex. ⊕40).Vissa dubletteruppståriblandmen på dettasätthar ingentingväsentligti bekännelsensinnehåll utelämnats.För attnumreringen ska stämma överensanvänds ibland tillagdabokstäver,t.ex. 103a,103b, 103c,o.s.v.Den somönskarläsaenfullständig svensk översättning från latinethänvisastill”Svenskakyrkans bekännelseskrifter” (SKB).
Vissa ordoch former
En varsam språkligmodernisering hargjorts.Deflesta teologiska ord ochuttryckbehålls ellerförenklas något. Någraexempel:Ordet ”evangelium” ibestämd form översättsi regelmed ”evangeliet”. Namn från antikenanges iregel meddelatinska formerna.Genitiver av namn: Formen”Kristi” användsgenomgående,men annars t.ex.”Paulus brev”, ”Timoteusavresa”.Formen”ska”används iställetför ”ska”. Detäldre ”ty” ersättsiblandmed ”för”ellermed andraomskrivningar.Vissa konjunktiver användsnågongång, t.ex.”vore”. Omskrivningar med”må”och ”måtte” harundvikits.Latinskafrasersom finns inne iden tyskatextenhar vanligen översatts ellerplacerati noter. Långameningarärnedbrutna till kortare satser.I valetmellan en exakteller en någotfriareöversättninghar vanligen denfriareformenanvänts föratt få en ledigare svenska. Kommateringen är fri.
Översättningavkrångligatexter
Härges ettexempel på en mycket lång tysk mening från bekännelsens förord (FKB4)och hurdenna haröversatts.Först kommerden tyska texten från BS,sedan en översättning ordför ordoch till sist denfärdiga översättningen(FKB4). Observeraatt originalet utgörs av en enda mening! (a:original) ”Was aber bald aufden christlichen Abschied der hocherleuchteten undgottseligen Mannes Dokt.MartinLuthers in unserm
geliebtenVaterland DeutscherNation fürganzgefährliche Läufteund beschwerlicheUnruheerfolget, undwie beisolchem sorglichen Zustandund Zerrüttung derwohlgefaßtenRegimentder Feinddes menschlichen Geshlechts sich bemühet, seinem Samen, falscheLehre undUneinigkeit, auszussprengen, in Kirhen undSchulen schädliche undärgerlicheSpaltung zu erregen, damitdie reineLehre GottesWorts zu verfälschen, dasBandder christlichen Lieb undEinmütigkeit zu getrennenund denLaufdes heiligen Evangelii hierdurch merklich zu vorhindern undaufzuhalten,und welchergestalt dahero dieWidersacher dergöttlichenWahrheit Ursach genommen, unsund unsere Schulenund Kirchenübelauszurufen,ihre Irrtumbzubemänteln unddie armenverirretenGewissenvom Erkenntnis derreinen evangelischenLehre abzuwenden unddesto willigerunter dem päpstischen Joch undZwang wieauchunter andern wider GottesWort streitigen Irrtumbenzuhalten, solchesist zwar männiglichenbewußt, offenbar undunverborgen.”
(b:ordagrant) ”Men vadsom snartföljdepådet kristnaavskedetavden högt upplysteoch salige gudsmannen, doktor Martin Luther,ivårtälskade fosterland av dentyska nationen,för slags helt farligahändelseroch besvärliga oro, ochhur vidett sådant sorgligt tillståndoch en sådan förödelse, detmänskliga släktets fiendetillall välordnadstyrelsebemödade sigatt spridautsin säd, falskläraoch oenigheti kyrkoroch skolor föratt åstadkomma en skadlig ochförargelseväckandesplittring, föratt därmed förfalska Guds ords rena lära,rivasönderden kristnakärlekens och endräktens band ochmärkbartförhindra ochuppehålla evangeliets framfart,och på grundavvilketdärförmotståndarentillden gudomliga sanningen togsom förevändning attförtala våra skoloroch kyrkor,dölja sin villfarelse ochvända bort de förvirradearmasamvetena från kunskapenom denrenaevangeliska läranoch föratt hålla demdestovilligare underdet påvligaoketoch tvånget, liksom ocksåunder andramot Guds ordstridande villfarelser, sådant är visserligenallmänt bekant,uppenbartoch avslöjat.”
(c:vår text) ”Men alla vetatt detsedan kommycketsvåra tider förvårt kära tyska fosterland.Det skedde direkt efterden högt upplysteoch fromme doktor Luthersdöd.Under dennatid försökte mänsklighetens fiendesprida sinsäd genomfalskaläror ochoenighet. Hanville förstöra både den värdsligaoch andligastyrelsen.I kyrkor ochskolorförsöktehan så ut oenighetoch splittring, så attGuds ords rena lära skulle förfalskas.Han ville väckaanstötoch förstöra denkristna kärleken ochhindradet heliga evangeliet attspridas.Detta ledde till attmotståndarentillden gudomliga sanningen spred ut negativa rykten om ossoch våra skolor ochförsamlingar. På detviset ville handölja sina egna villfarelseroch vändamänniskornas samveten bortfrånkunskapen om denrena, evangeliska läran. Så kunde hanlättare hållakvardem underpåvedömetstvång ellerunder andra villfarelsersom stridermot Guds ord.”
