Issuu on Google+


Staffan Selander & Gunther Kress

Design för lärande – ett multimodalt perspektiv

n orsted ts

103205Design_f_lär.ORIG.indd 3

10-08-26 13.18.31


Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Bildlista Tommy Westberg/Museum Gustavianum s 53 Roger Kneebone s 54 Johan Amos Comenius s 57 Staffan Selander s 73 (båda), s 74, 109, 114 Statens Historiska museum s 79 Christer Åhlin/Statens Historiska museum s 80 The Poetry Archive Website: Children’s Homepage s 86 The Poetry Archive Website: General Homepage s. 87 Patrik Berglund/Paregos Media Design s 88 Mikkel Lucas/Serious Games s 89 Ur Wheatley 2001 s 92 Sean McGovern s 93, 94 Olivia s 117, 118 »Disa« s 121 »Birgitta« s 122

© 2010, Staffan Selander, Gunther Kress och Norstedts www.norstedts.se Omslag: Eric Thunfors

103205Design_f_lär.ORIG.indd 4

isbn 978-91-1-302295-6 Tryckt hos WS Bookwell, Finland 2010 Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823

10-08-26 13.18.32


i n n eh åll Förord 1. Att förstå lärande

7 11

En globaliserad lärmiljö

13

Behovet av nya metaforer för lärande

16

Behovet av en ny konceptualisering av lärande

18

Design

20

Didaktisk design

24

Multimodalitet

26

Mot en begreppslig värld för lärande

32

2. Lärandets rum – lärandets resurser

47

Lärandets rum

47

Lärandets resurser

49

Lärmiljöer och lärresurser som design för lärande

53

Lärmiljöer och lärresurser i förändring

56

Lärande i olika miljöer

65

3. Design för lärande: inramning, repre­sen­ta­tionsformer och kunskapspraktiker

67

Institutionella mönster och iscensättning av aktiviteter

68

Pedagogiska texter som lärresurs

81

Digitala lärmiljöer – den nya utmaningen

85

Kulturell inramning och identitet

90

Att skapa sammanhang

95

103205Design_f_lär.ORIG.indd 5

10-08-26 13.18.32


4. Design i lärande: transformation och gestaltning Deltagande och handlingsutrymme

97 99

Lärande som en kommunikativ, teckenskapande   aktivitet

102

En modell för formellt inramade lärsekvenser

113

Exempel på lärande som teckenskapande aktivitet

114

Design i lärande

139

5. Bedömning av lärande: att förstå tecken på lärande

141

Vad erkänns – och känns igen – som lärande?

142

Bedömning för utveckling

145

Erkännandekulturer

148

Bedömning i ett designteoretiskt perspektiv   – den första transformationscykeln

151

Bedömning i ett designteoretiskt perspektiv   – den andra transformationscykeln

154

Mot en ny förståelse av bedömning

156

Referenser

159

Register

169

103205Design_f_lär.ORIG.indd 6

10-08-26 13.18.32


Förord Denna bok har tagit form under de många samtal som vi har fört med varandra under de senaste fem åren. Vi har ställt oss frågor rörande dominerande teorier om lärande, vad vi har saknat i dessa, vilka framtidsutmaningar vi skönjer. Ett behov att forma en begreppsapparat som svarar mot dessa utmaningar har under hand vuxit fram. Vi vill bidra till ett perspektiv som gör det möjligt att se lärande på ett delvis nytt sätt. Väl medvetna om att »nytt« är en besvärlig, och besvärande, benämning menar vi ändå allvar med vårt anspråk. Teorier hjälper oss att urskilja olika före­ teelser och att bilda en sammanhängande förståelse och ett mönster för dessa. Att formulera teoretiska begrepp innebär att förflytta blicken något, att se andra (»nya«) aspekter, att lyfta fram andra (»nya«) samband och därmed, i förlängningen, få hjälp med att se och omdefiniera företeelser och problem. Ett teoretiskt perspektiv är därför oerhört praktiskt. Det utgör en tankefigur för hur vi förstår världen och därmed en intellektuell ram för hur vi kan handla i världen. Lärandets villkor och förutsättningar förändras, men teoribildningen kring lärandet har varit förvånansvärt statisk och ideologisk. Statisk i så måtto att tre stora teoribildningar inom pedagogik och didaktik har dominerat de senaste femtio åren: behaviorismen med Skinner som främsta namn under 1960-talet och 1970-talets första hälft; Piaget och konstruktivismen under 1970- och 1980-talet och därefter det sociokulturella tänkandet inspirerat av Vygotskij. förord | 7

103205Design_f_lär.ORIG.indd 7

10-08-26 13.18.32


Idag väcker neurofysiologiskt och neuropsykologiskt inriktad forskning allt större intresse. Det är som om det bara funnes utrymme för en tankefigur åt gången, fast de olika teorierna hävdar olika aspekter och åtminstone delvis skulle kunna användas parallellt för att förstå den mångbottnade företeelse vi kallar för »lärande«. Dessa »grand theories« om lärande har också fungerat ideologiskt på så sätt att många har känt sig tvungna att bekänna sig till den ena eller andra teoribildningen. Detta kan möjligtvis öka känslan av tillhörighet, men förhållningssättet hjälper inte för att förstå lärande. Den bild av lärande vi här presenterar syftar inte till att ersätta andra teorier, utan snarare att komplettera dem. Vårt fokus är på lärande som kommunikation och teckenska­ pande aktiviteter, på hur information bearbetas och omformas eller transformeras till »kunskap«. Vi tar även fasta på den institutionella inramningen och hur kunskap represente­ ras i olika medier. Slutligen vill vi betona vikten av att förstå de erkännandekulturer som vuxit fram inom olika verksamheter för bedömning av lärande. Vi författare representerar olika discipliner. Gunther Kress är lingvist, litteraturvetare och socialsemiotiker, och har bidragit till utvecklingen av ett multimodalt perspektiv på kommunikation (och lärande). Staffan Selander, med rötter i pedagogik och didaktik, har med inspiration från bl.a. hermeneutik och socialsemiotik/multimodalitet, utvecklat ett perspektiv på pedagogiska texter och ett designteoretiskt perspektiv på lärande (och kommunikation). Våra olika forskningsansatser, och deras gemensamma skärningspunkter och utvecklingsmöjligheter, har vi också ventilerat och 8 | design för lärande

103205Design_f_lär.ORIG.indd 8

10-08-26 13.18.32


diskuterat i de två forskarmiljöer vi tillhör: Centre for Multi­ modal Studies vid London Institute of Education respektive DidaktikDesign vid Stockholms universitet. Det innebär att vårt arbete har formats dels genom ett ständigt pågående samtal dels i samarbete med andra forskare och projekt, bland annat vid Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, Aarhus universitet i Köpenhamn och Senter for pedagogiske tekster og læreprosesser vid Høgskolen i Vestfold i Norge. I denna bok kommer vi att lyfta fram några elementära och grundläggande begrepp för ett multimodalt och designteoretiskt, didaktiskt perspektiv på lärande. Vi kommer också att visa hur vi tillämpar dessa begrepp genom ett antal konkreta exempel. Slutligen vill vi rikta ett varmt tack till Lisa Björklund Boist­ rup, Kristina Danielsson, Eva Insulander, Fredrik Lindstrand och Anna Åkerfeldt för en välgörande kritisk läsning av vårt manus, till Kerstin Ekelund som har varit redaktör och inte minst till vår förläggare, Carola Stuart som med varsam hand hjälpt oss att få projektet i hamn. Och allra sist ett särskilt tack till Lars och Søssan för besöket i Citerna, Umbrien, då manuset slutgiltigt färdigställdes. London och Stockholm i augusti 2010 Gunther Kress & Staffan Selander

förord | 9

103205Design_f_lär.ORIG.indd 9

10-08-26 13.18.32


9789113022956