Issuu on Google+

Kerstin Engstrand

Trädgårdens sluttningar

Kerstin Engstrand är välkänd trädgårdsjournalist, författare och fotograf som kombinerar sina djupa rötter i den svenska myllan med både svenskt och internationellt perspektiv på trädgårdsdesign. Hennes böcker och artiklar präglas av jordnära sinnlighet och känsla för hur den vanliga trädgårdsägarens önskningar uppfylls.

Har du en tomt med nivåskillnader? Se det inte som ett problem utan upptäck istället att det ger oanade möjligheter och kan tillföra många spännande detaljer till din trädgård! Trappor, stenpartier, murar och bäckar ger liv åt sluttningar, en jordkällare kan införlivas i en kulle, en pool kan grävas ned och bli ett blickfång i en slänt. Vill du lära dig hur du bygger stödmurar, hur du anlägger rabatter och ängsmattor och vilka växter som passar på sluttande mark? Allt du behöver veta för att göra nivåskillnader till en del av trädgårdens helhet hittar du i denna bok. Förutom handfasta råd och arbetsbeskrivningar kan du låta dig inspireras av ett stort antal bilder och mängder av växttips. Här finns gott om lösningar på hur du får en lättskött sluttande trädgård!

Kerstin Engstrand skriver alltid om egna erfarenheter. Detta är hennes tionde bok; bland tidigare böcker märks Trädgårdsdesign för alla, som 2006 belönades med Svenska Publishingpriset. 2009 utkommer hon även med ABC om mördarsniglar på Prisma.

www.prismabok.se

Kerstin Engstrand

Trädgårdens sluttningar Murar • Trappor • Vattenfall • Pooler

UR INNEHÅLLET: • Trappvägar • Trappor • Murar • Kullar och sänkor • Bäckar och vattenfall • Kanaler och vattenspeglar • Pooler • Växtlighet • Blommande sten • Mattor – gröna och blommande • Kalla fakta


Trädgårdens sluttningar Trappor • Murar • Vattenfall • Pooler


Av Kerstin Engstrand har följande böcker tidigare givits ut på Prisma: Pilflätning, 2002 Sköna balkonger och terrasser, 2004 Trädgårdens vatten, 2005 Trädgårdsdesign för alla, 2006 ABC om mördarsniglar, 2009 Böcker utgivna på Forum: Latmansträdgården, 2003, 2007 Ljussätt din trädgård, 2004 Prima trädgårdsliv, 2005 Färgsätt din trädgård, 2006

Prisma Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052 103 12 Stockholm www.prismabok.se Prisma ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823 © 2009 Kerstin Engstrand och Prisma Foto: Kerstin Engstrand s. 93, 99, 100, 101 Poolhuset, Norrköping, www.poolhuset.se s. 138, 139 Veg Tech AB, www.vegtech.se Författarporträtt: Beatrice Swensson Ritningar: s. 60–61 Aurelio Enciso/Slottsträdgården Ulriksdal s. 64, 65, 66, 67 Andy Sturgeon/andysturgeon gardendesign, www.andysturgeon.com Redaktör: Annika Hultman Löfvendahl Formgivning: HeiDesign/Heidi Sundström Gradin Prepress: Fälth & Hässler, Värnamo Tryckt i Italien 2009 ISBN 978-91-518-5072-6


Innehåll

Sluttningar – ett paradis av möjligheter 7

Trappor 16

Trappvägar 8

Murar 26

Kullar och sänkor 56

Kanaler och vattenspeglar 78

Bäckar och vattenfall 70

Pooler 92

Blommande sten 124

Växtlighet 102

Mattor – gröna och blommande 134

Kalla fakta 144 Register 151


Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm. Bilden på s. 2-3: Författaren Marianne Fredrikssons trädgård i augusti 2006.


Sluttningar – ett paradis av möjligheter Förr i tiden valde man helst en sluttande tomt framför en plan. Huset skulle ligga högst upp, det var bra för dräneringen. Huset skulle också gärna ha något i ryggen, som en skog eller ett berg. Det symboliserade trygghet, och på köpet fick man en bättre utsikt. Förr kunde man skapa grottor i sina sluttningar – spännande, romantiska, sagolika grottor, med väggarna täckta av snäckskal. Eller så var sluttningen den självklara platsen för en matkällare. Idag väljer vi hellre en plan tomt än en sluttande. Det är synd, för nivåskillnader erbjuder spänning. Det kan vara den där lilla, lilla nivåskillnaden som egentligen bara är ett enda steg – men ett ack så spännande steg! Det kan också vara den utmanande branten, som känns lite farlig. Som tur är blir sluttningstomter allt vanligare idag, för ofta är det just sådana tomter som finns nuförtiden när man ska bygga nytt, i alla fall i mer tättbebyggda områden. Titta närmare på din tomt. Det finns troligen fler nivåskillnader än du först anar. Och har du en plan tomt kan du idag lätt skapa nivåer. Att ha en sluttning i sin trädgård är att förvalta ett kulturarv och att utveckla det. Se platsen och möjligheterna! Man blir glad av förändring. I min egen trädgård har jag förstärkt en sluttning genom att gräva ut för en nersänkt uteplats. Känslan

som vi fick på köpet var att på bara några få steg – från köket och tre steg ner – förflyttas från Sverige till Provence. Inspirationskällorna till urvalet i denna bok har varit otaliga. I mitt bakhuvud har bland annat funnits historiska trädgårdar som italienska Villa d’Este, där bäckar och fontäner tävlar ikapp längs sluttningarna, och gigantiska Sanssouci utanför Berlin, där man listigt nyttjat branten till att odla vinstockar. Andra trädgårdar som gjort intryck är enklare, som Waldemarsuddes låga blomsterterrass med sin vattenspegel eller författaren Marianne Fredrikssons trädgård, där berghällen var ett blommande blått hav på våren och på hösten förstärktes med utebelysning i form av en månboll. Det finns så många härliga exempel på hur man kan förändra sin trädgård med en sluttning. Jag har valt ut några av de bästa exemplen för dig att inspireras av, för att du ska kunna skapa din egen trädgård i tiden. Din trädgårds sluttningar är ypperliga för att framhäva din trädgårds själ – i en bäck, en spegeldamm, en pool eller rentav en blommande mur. I ett steg eller hundra. I min egen sluttning, bland blommor och bär, smultron och akleja, sommaren 2008 Kerstin Engstrand

7


Trappv채gar


Ett steg innebär en förändring, en rörelse. En liten nivåskillnad utomhus är något helt annat än en liten nivåskillnad inomhus. Ett steg kan bilda ett plan som blir en scen. Ett steg kan leda upp till en plats – eller ner till en. Tre steg räcker för att uppnå effekt. Se din trädgård med nya ögon, lägg till eller dra ifrån. Ett enda steg kan förändra din trädgård helt och hållet.

9


Ett till tre steg – gör en trappväg Om du har en sluttning som är bred och brant är en trappväg, som förr kallades ryttarstig eller åsneväg, en elegant lösning. Idag kallar vi den ibland för ramp, även om den då egentligen inte ska ha några steg. Samma teknik fungerar också när man bara behöver ett par steg och platsen är bred. Tveka inte att gräva ut en sluttning och placera några avsatser där. Det är ett av de enklaste knepen för att skapa intresse i en annars platt trädgård. En trappväg passar bäst för lutningar som är 1:4–1:6 men fungerar också på platser där nivåskillnaden är 1 m, vilket är en ganska vanlig nivåskillnad i våra trädgårdar. Första tanken är kanske att där göra en vanlig trappa. Men med en steghöjd på 12–16 cm blir det många trappsteg. Intrycket av trappan blir då ”kort”, avbrutet, särskilt om den också är smal. Om en trappväg är rätt utförd skrider man ner för den. Grundregeln är att avståndet mellan varje sättsteg (trappstegets lodräta framsida) ska motsvara ett ordinärt steg. Ett ordinärt steg i en trappa beräknas till 64 cm (se s. 22) men i en trappväg är steglängden väsentligt längre. Steglängden är viktig, för om avståndet görs för kort eller för långt märks skillnaden direkt. Det blir helt enkelt obalans i stegen – antingen måste man tänja ut för mycket eller ta för små steg. Tre steg är bättre än två, även om stegen då blir lite låga och långa. Vid jämnt antal steg måste man använda samma ben varje gång man tar ett nytt steg och det känns som om man haltar. Detta är särskilt viktigt att tänka på om trappvägen är lång. Det ska vara rytm i gången när man går: ett–två–tre, ett–två–tre. 10


Enbart en så liten nivåskillnad som ett steg kan bli elegant. Men ett steg kan också lätt bli ett snubbelsteg. Viktigt är därför att markera nivåskillnaden. Lättast, och snyggast, gör man det genom att använda material med annan karaktär, som växter eller sten. Strävt ska möta blankt, rakt ska möta rundat.

TRAPPVÄGAR

11


9789151850726