9789176789254

Överlåtelse av beslutanderätt

betyder bland annat att en stat har rätt att utforma sin egen interna rättsordning, och bestämma över de angelägenheter som rör statens territorium och befolkning. På senare tid har det emellertid blivit allt vanligare att stater ingår folkrättsliga överenskommelser genom vilka internationella och utländska organ tilldelas rätten att fatta för staten bindande beslut. Det tydligaste och viktigaste ­exemplet i vårt närområde är EU-samarbetet. I svensk konstitutionell rätt betecknas denna typ av arrangemang som en ”överlåtelse av beslutanderätt”. Frågan regleras i 10 kap. regeringsformen. I den här studien undersöks under vilka förutsättningar Sverige kan överlåta beslutanderätt till ett icke-svenskt organ. Eftersom reglerings­ objektet – internationella överenskommelser som innebär överlåtelse av beslutanderätt – är en folkrättslig företeelse, analyseras bestämmelserna från både ett internrättsligt och ett folkrättsligt perspektiv.

Joachim Åhman är universitetslektor i internationell rätt vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

joachim åhman

enligt folkrätten är staterna suveräna. Detta

joachim åhman

Överlåtelse av beslutanderätt En rättsvetenskaplig studie av den i 10 kap. regeringsformen reglerade möjligheten att överlåta beslutanderätt till icke-svenskt organ

ISBN 978-91-7678-925-4

Åhman_överlåtelse_hela.2.indd 1

2015-10-01 14:56

Överlåtelse av beslutanderätt En rättsvetenskaplig studie av den i 10 kap. regeringsformen reglerade möjligheten att överlåta beslutanderätt till icke-svenskt organ

Joachim Åhman

Innehållsöversikt

Förord 5 Innehållsförteckning 9 Förkortningar 17 DEL I – INLEDNING 19 1 Bakgrund 21 2 Vad som skall studeras och hur det skall studeras 26 DEL II – FOLKRÄTTSLIGA RAMAR 47 3 Folkrätten som rättsordning 49 4 Staters folkrättsliga förpliktelser 59 5 Jurisdiktion 75 6 Internationella överenskommelser 81 DEL III – DE ALLMÄNNA BESTÄMMELSERNA OM INTERNATIONELLA ÖVERENSKOMMELSER 103 7 Regeringens behörighet att ingå och att säga upp överenskommelser 105 8 Riksdagens godkännande av överenskommelser 121

7

DEL IV – DE SÄRSKILDA BESTÄMMELSERNA OM ÖVERLÅTELSE AV BESLUTANDERÄTT 155 9 De särskilda bestämmelsernas historiska utveckling 157 10 De särskilda bestämmelsernas konstruktion 178 11 Överlåtelse av beslutanderätt direkt grundad på RF utanför EU-samarbetet 233 12 Överlåtelse av beslutanderätt ej direkt grundad på RF utanför EU-samarbetet 321 13 Överlåtelse av beslutanderätt inom EU-samarbetet 355 DEL V – AVSLUTNING 395 14 Besvarandet av forsknings­frågorna och uppfyllandet av syftet 397 15 Slutsatser och kommentarer 398 Käll- och litteraturförteckning 415 Bilaga 10 kap. regeringsformen 443 Sakregister 447

8

Innehållsförteckning

Förord 5 Innehållsöversikt 7 Förkortningar 17

DEL I – INLEDNING 19 1 Bakgrund 21 2 Vad som skall studeras och hur det skall studeras 26 2.1 Syfte och forskningsfrågor 26 2.2 Terminologi 29 2.3 Avgränsningar 32 2.4 Metod och material 36 2.5 Disposition 43

DEL II – FOLKRÄTTSLIGA RAMAR 47 3 Folkrätten som rättsordning 49 3.1 Folkrätt och intern rätt 49 3.2 Folkrättens källor 51 3.3 Folkrättens subjekt 54

9

4 Staters folkrättsliga förpliktelser 59 4.1 Monism och dualism 59 4.2 Det svenska förhållningssättet 62 4.3 Införlivningsåtgärder 68 4.4 Dualismen och överlåtelse av beslutanderätt 72 5 Jurisdiktion 75 5.1 Jurisdiktion och överlåtelse av beslutanderätt 75 5.2 Lagstiftande och verkställande jurisdiktion 76 5.3 Jurisdiktionsprinciper 78 6 Internationella överenskommelser 81 6.1 Traktaträtten 81 6.2 Bindande överenskommelser 83 6.3 Hur bundenheten uppstår 84 6.4 Ogiltighetsgrunder 88 6.5 Tolkning av överenskommelser 91 6.6 Hur bundenheten upphör 93 6.7 Regleringen av överlåtelse av beslutanderätt 96

DEL III – DE ALLMÄNNA BESTÄMMELSERNA OM INTERNATIONELLA ÖVERENSKOMMELSER 103 7 Regeringens behörighet att ingå och att säga upp överenskommelser 105 7.1 Bestämmelsernas historiska utveckling 105 7.2 Behörighetsinnehavaren och delegationsmöjligheten 109 7.3 Behörighetens omfattning 114 8 Riksdagens godkännande av överenskommelser 121 8.1 Bestämmelsernas historiska utveckling 121 8.2 Överenskommelser som förutsätter att lag ändras, upphävs eller stiftas 127

10

8.3 Överenskommelser som gäller ett ämne som riksdagen skall besluta om 130 8.4 Överenskommelser av större vikt 139 8.5 Skillnaden mellan överenskommelser och beslut fattade av icke-svenska organ 145 8.6 Godkännandebeslutet 148

DEL IV – DE SÄRSKILDA BESTÄMMELSERNA OM ÖVERLÅTELSE AV BESLUTANDERÄTT 155 9 De särskilda bestämmelsernas historiska utveckling 157 9.1 Bestämmelserna införs i 1809 års regeringsform 157 9.2 Bestämmelserna överförs till 1974 års regeringsform 160 9.3 Senare ändringar i de ursprungliga bestämmelserna 162 9.4 Den speciella bestämmelsen rörande EU-samarbetet 169 10 De särskilda bestämmelsernas konstruktion 178 10.1 Tanken bakom konstruktionen 178 10.2 Konstruktionen från ett folkrättsligt perspektiv 184 10.3 Generella tillämpningsfrågor 187 10.3.1 Tillämpningsområdet 187 10.3.1.1 Beslutens direkta tillämpbarhet som avgörande kriterium 187 10.3.1.2 Huruvida uppgifternas ”svenskhet” är relevant 190 10.3.1.3 Förhållandet mellan 10 kap. 6–8 §§ RF och 12 kap. 4 § RF 196 10.3.1.4 Ändringar vad gäller redan överlåten beslutanderätt 202 10.3.2 Aktiveringen av spärrarna 207 10.3.3 Tillämpningen av de kvalitativa begränsningarna 208 10.3.4 Tillämpningen av de kvantitativa begränsningarna 213

11

10.3.5 Bedömningen av vilket organ som har fråntagits beslutanderätt 214 10.3.6 De främmande beslutens ställning i den interna rättsordningen 216 10.3.7 Beslut fattade med stöd av internrättsligt icke överlåtbar/överlåten beslutanderätt 223 10.3.8 Beslut fattade ultra vires 228 10.3.9 Utövandet av den överlåtna beslutanderätten 229 11 Överlåtelse av beslutanderätt direkt grundad på RF utanför EU-samarbetet 233 11.1 Kvalitativa begränsningar 233 11.1.1 Från en organcentrerad till en befogenhets­ centrerad konstruktion 233 11.1.2 Frågan huruvida beslutanderätten grundar sig direkt på RF 245 11.1.3 Beslutanderätt som får överlåtas 248 11.1.3.1 Meddelande av föreskrifter 248 11.1.3.2 Användningen av statens tillgångar 252 11.1.3.3 Rättskipnings- eller förvaltnings­ uppgifter 256

11.1.3.3.1 Begreppen ”rättskipningsuppgift” och ”förvaltningsuppgift” 256 11.1.3.3.2 Kategorins omfattning 262 11.1.3.3.3 Domstolarnas beslutanderätt 267 11.1.3.3.4 Förvaltningsmyndigheternas beslutanderätt 275 11.1.3.3.5 Regeringens beslutanderätt 277 11.1.3.3.6 Riksdagens beslutanderätt 280

11.1.3.4 Ingående eller uppsägning av inter­ nationella överenskommelser eller förpliktelser 281

11.1.3.4.1 Regeringens beslutanderätt 281 11.1.3.4.2 Riksdagens beslutanderätt 283 11.1.3.4.3 Likheterna mellan traktatmakt och folkrättslig beslutanderätt 285

12

11.1.4 Beslutanderätt som inte får överlåtas 287 11.1.4.1 Regeringens beslutanderätt 287 11.1.4.2 Riksdagens beslutanderätt 290

11.1.4.2.1 Det uttryckliga förbudet mot överlåtelse av viss beslutanderätt 290 11.1.4.2.2 Rätten att besluta om överlåtelse av beslutanderätt 293 11.1.4.2.3 Övrig icke överlåtbar beslutanderätt 295

11.1.4.3 Kommunernas beslutanderätt 298

11.1.4.3.1 Kommunernas principiella befogenhet 298 11.1.4.3.2 Kommunernas beskattningsrätt som konstitutionell befogenhet 299 11.1.4.3.3 Frågan huruvida kommunernas beskattningsrätt är överlåtbar 300

11.1.4.4 Medborgarnas beslutanderätt 305 11.2 Kvantitativa begränsningar 305 11.2.1 Rekvisitet ”i begränsad omfattning” som en kvantitativ begränsningsformel 305 11.2.2 Vilken beslutanderätt är det som bara får överlåtas ”i begränsad omfattning”? 309 11.2.3 Hur mycket är ”i begränsad omfattning”? 310 11.3 Möjliga mottagare 311 11.3.1 Mellanfolklig organisation 311 11.3.2 Mellanfolklig domstol 313 11.4 Överlåtelsebeslutet 314 11.4.1 Allmänt om de två alternativa beslutsordningarna 314 11.4.2 Den första beslutsordningen 316 11.4.3 Den andra beslutsordningen 318

12 Överlåtelse av beslutanderätt ej direkt grundad på RF utanför EU-samarbetet 321 12.1 Kvalitativa begränsningar 321

13

12.1.1 Från en organcentrerad till en befogenhets­ centrerad konstruktion 321 12.1.2 Frågan huruvida beslutanderätten grundar sig direkt på RF 324 12.1.3 Beslutanderätt som får överlåtas 326 12.1.3.1 Rättskipnings- eller förvaltnings­ uppgifter 326

12.1.3.1.1 Begreppen ”rättskipningsuppgift” och ”förvaltningsuppgift” 326 12.1.3.1.2 Kategorins omfattning 327 12.1.3.1.3 Domstolarnas och förvaltningsmyndigheternas beslutanderätt 330 12.1.3.1.4 Övriga organs beslutanderätt 330 12.1.3.1.5 Föreskrifter rörande fullgörandet av uppgifterna 332

12.1.3.2 Frågan huruvida uppgiften innefattar myndighetsutövning 334 12.1.4 Beslutanderätt som inte får överlåtas 342 12.2 Kvantitativa begränsningar 344 12.3 Möjliga mottagare 345 12.3.1 Annan stat 345 12.3.2 Mellanfolklig organisation 345 12.3.3 Utländsk eller internationell inrättning eller samfällighet 347 12.4 Överlåtelsebeslutet 349 12.4.1 Allmänt om de två alternativa beslutsordningarna 349 12.4.2 Den första beslutsordningen 350 12.4.3 Den andra beslutsordningen 351 12.4.4 Möjligheten att bemyndiga regeringen eller annan myndighet 352 13 Överlåtelse av beslutanderätt inom EU-samarbetet 355 13.1 Kvalitativa begränsningar 355

14

13.1.1 Från begränsningar i förarbetena till begränsningar i bestämmelsen 355 13.1.2 Beslutanderätt som får överlåtas 358 13.1.3 Beslutanderätt som inte får överlåtas 359 13.1.3.1 Principerna för statsskicket 359 13.1.3.2 Beslutanderätt som påverkar principernas normativa innebörd 365 13.1.3.3 Graden av påverkan 368 13.2 Kvantitativa begränsningar 370 13.3 Möjliga mottagare 372 13.3.1 En specifikt angiven mottagare 372 13.3.2 Gränserna för vilken beslutanderätt som i praktiken kan överlåtas 375 13.3.3 Vem som kan ges rätt att utöva beslutanderätten 376 13.3.4 Kravet på mottagarens fri- och rättighetsskydd 381 13.4 Överlåtelsebeslutet 385 13.4.1 Överlåtelsen i samband med EU-inträdet 385 13.4.2 Allmänt om de två alternativa beslutsordningarna 386 13.4.3 Den första beslutsordningen 388 13.4.4 Den andra beslutsordningen 389 13.4.5 Det grundlagsfästa EU-medlemskapet 390

DEL V – AVSLUTNING 395 14 Besvarandet av forsknings­frågorna och uppfyllandet av syftet 397 15 Slutsatser och kommentarer 398 15.1 Distinktionen mellan statsrättslig och folkrättslig beslutanderätt 398 15.2 Förhållandet mellan den folkrättsliga och den internrättsliga överlåtelsen 400

15

15.3 Överlåtelsebeslutet och de främmande beslutens ställning 402 15.4 Internrättsligt definierad beslutanderätt 405 15.5 De möjliga mottagarna av beslutanderätt 408 15.6 Utövandet av beslutanderätten 410 Käll- och litteraturförteckning 415 Bilaga 10 kap. regeringsformen 443 Sakregister 447

16

Överlåtelse av beslutanderätt

betyder bland annat att en stat har rätt att utforma sin egen interna rättsordning, och bestämma över de angelägenheter som rör statens territorium och befolkning. På senare tid har det emellertid blivit allt vanligare att stater ingår folkrättsliga överenskommelser genom vilka internationella och utländska organ tilldelas rätten att fatta för staten bindande beslut. Det tydligaste och viktigaste ­exemplet i vårt närområde är EU-samarbetet. I svensk konstitutionell rätt betecknas denna typ av arrangemang som en ”överlåtelse av beslutanderätt”. Frågan regleras i 10 kap. regeringsformen. I den här studien undersöks under vilka förutsättningar Sverige kan överlåta beslutanderätt till ett icke-svenskt organ. Eftersom reglerings­ objektet – internationella överenskommelser som innebär överlåtelse av beslutanderätt – är en folkrättslig företeelse, analyseras bestämmelserna från både ett internrättsligt och ett folkrättsligt perspektiv.

Joachim Åhman är universitetslektor i internationell rätt vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

joachim åhman

enligt folkrätten är staterna suveräna. Detta

joachim åhman

Överlåtelse av beslutanderätt En rättsvetenskaplig studie av den i 10 kap. regeringsformen reglerade möjligheten att överlåta beslutanderätt till icke-svenskt organ

ISBN 978-91-7678-925-4

Åhman_överlåtelse_hela.2.indd 1

2015-10-01 14:56