1.5 KRISTALLOGRAFI
FIGUR 1.12. Kubisk ytcentrerad kristall – FCC. Koppar, nickel och guld.
FIGUR 1.13. Kubisk rymdcentrerad kristall – BCC. Järn, krom och volfram.
19
FIGUR 1.14. Hexagonal tätpackad kristall – HCP. Zink och magnesium.
För många tekniska processer spelar kristalltypen en avgörande roll. Se periodiska systemet. Exempelvis övergår rent järn vid 910 °C från BCC-struktur (alfajärn, ferrit) till FCC-struktur (gammajärn, austenit). Detta har en avgörande effekt på hur mycket kol som kan lösas i järn. Under 910 °C i BCC-struktur är lösligheten endast några hundradels procent. I FCC-struktur kan den uppgå till 2 %. I figur 1.15 och 1.16 visas BCC- och FCC-kristaller med atomernas verkningsradier representerade som sfärer. Håligheterna i kristallerna – interstitiallägena – är utmärkta platser för mindre atomer, såsom kol och väte. Man kan geometriskt visa att FCC-strukturen har större håligheter än BCC-strukturen. Detta, i kombination med hög temperatur som exempelvis hos austenit, är orsaken till austenitens mycket stora löslighet för kol.
FIGUR 1.15. Atommodell av BCC-kristall.
9789147100053b1-520c.indb 19
FIGUR 1.16. Atommodell av FCC-kristall.
12/19/13 7:21 PM