9789127436022

HUVUDBOK 1 & 2 Svenska för åk 7–9

LÄRARBOK – med bedömningsmatriser

TOMAS BERGSTEN

Kontakt Lh H1 H2 Omslag 141015.indd 3

2014-10-17 16:08

Kontakt lhl H1_H2 Inlaga.indd 1

2014-10-17 15:51

Innehåll Kontakt Ett läromedel anpassat efter ditt arbetssätt - 4 28 inspirerande arbetsområden - 4 Pedagogisk idé och uppbyggnad - 5

Huvudbok 2 - 69

Kontakt och Lgr 11 Arbetsområdena och kursplanens centrala innehåll - 7

16. Vänner & fiender Om konsten att skriva ett reportage - 74

Huvudbok 1 - 15

17. Troll eller lucia?

Om konsten att skriva en krönika - 77

1. Möte på nätet Om konsten att berätta skriftligt - 16

18. Från källa till referat Om källkritik och konsten att sammanfatta - 80

2. Stoppa pressarna Om tidningen och nyhetsartikeln - 19

19. Märkliga bilder blir kuslig roman Om konsten att skriva ett författarporträtt - 83

3. Succén är given Om konsten att skriva en recension - 22

20. Bara fantasin sätter gränser Om fantasygenren - 87

4. Nycklar till texten Om att läsa och förstå sakprosatexter och skönlitteratur - 25

21. En framtid som skrämmer och lockar Om science fiction-genren - 90

15. Felicia adjö Om konsten att planera och skriva en novell - 70

5. Pojken i randig pyjamas Om konsten att analysera en skönlitterär text - 28

22. Berättelser från verkligheten Om konsten att lyssna, anteckna och återberätta - 93

6. Spegel, spegel på väggen där Om sagan och det muntliga berättandet - 31

23. Hund eller katt?

Om konsten att tala, argumentera och diskutera - 96

7. Jag är Zlatan Ibrahimovic´ Om levnadsskildringar från olika delar av världen - 35

24. Svenskan – ett språk och många Om språk, identitet och normer - 100

8. Sommarprataren Om konsten att berätta utifrån ett manus - 38

25. Svenskan och dess släktingar Om nordiska språk, minoritetsspråk och dialekter - 103

9. Ingen rädder för vargen här!

Om konsten att argumentera skriftligt - 41

26. Valv bakom valv Om konsten att tolka och skriva lyrik - 106

10. Välkommen till underjorden Om konsten att utveckla och förbättra en text - 44

27. Den magiska kiosken Om trender i litteraturen genom tiderna - 109

11. Från runor till rikssvenska Om vårt språks historia och framtid - 47

28. Bilden berättar Om bild, text och reklam - 115

12. En sång om kärlek Om lyrik och musik - 55 13. Frank eller Romeo?

Om konsten att spela teater - 58 14. Tystnad, tagning!

Om konsten att berätta med ord, bild och ljud - 65

Kontakt lhl H1_H2 Inlaga.indd 3

2014-10-17 15:51

Kontakt Ett läromedel anpassat efter ditt arbetssätt De flesta lärare i svenska för årskurs 7–9 delar upp läsåret i arbetsområden som på olika sätt hjälper eleverna att utveckla de förmågor som lyfts fram för svenskämnet i Lgr11: • förmågan att formulera sig i tal och skrift • förmågan att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften • förmågan att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang • förmågan att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer • förmågan att söka information från olika källor och värdera dessa.

I sin planering av arbetsområdena måste läraren även ta hänsyn till att eleverna i slutet av årskurs 9 ska ha arbetat med hela det centrala innehållet i Lgr11 och att detta arbete ska ge underlag för bedömning.

Huvudböckerna i läromedelspaketet Kontakt tar fasta på just detta arbetssätt och underlättar därmed din planering.

28 inspirerande arbetsområden I Kontakt huvudbok 1 och 2 hittar du 28 omväxlande och inspirerande arbetsområden för årskurs 7–9.

Här lär du eleverna att skriva manus som de spelar in på datorn i Sommarprataren. Här får eleverna träna på att lyssna, anteckna och återberätta med hjälp av radiodokumentärer i Berättelser från verkligheten. De övar retorik och att argumentera i Ingen rädder för vargen här! och i Hund eller katt?. De får lära sig metoder för att läsa, förstå och analysera text i Nycklar till texten och Pojken i randig pyjamas.

I Välkommen till underjorden utvecklar de sitt skönlitterära skrivande genom att bearbeta en text på datorn och i Felicia adjö skapar de huvud-

4

Kontakt lhl H1_H2 Inlaga.indd 4

personer och handling i responsgrupper och arbetar stegvis fram sina egna noveller. Genom reportaget i Vänner & fiender lär de sig att skriva reportage och att kritisk granska källor. Det här är bara några exempel på det kreativa innehållet i Kontakts 28 arbetsområden.

Kontakt gör din svenskundervisning spännande och omväxlande genom att de olika arbetsområdena skiljer sig så mycket åt i arbetssätt. Det varierade arbetssättet skapar nyfikenhet, engagemang och en vilja att lära sig hos eleverna.

Ett flertal av arbetsområdena bygger också på kontakt med världen utanför skolan. Eleverna ska exempelvis intervjua personer till reportage och debattartiklar och de ska läsa litteratur från skilda delar av världen. Arbetssätt som är förankrade i samhället och kunskaper som är nyttiga även utanför skolan ökar elevernas motivation att ta till sig nya kunskaper.

Tillsammans täcker de 28 arbetsområdena i huvudböckerna hela det centrala innehållet i kursplanen – din planering är med andra ord i princip färdig!

Progression mellan böckerna Inget arbetsområde är knutet till någon speciell årskurs. Varje arbetsområde är också helt fristående och kan användas i den ordning som bäst passar gruppen och dig som lärare.

Men det finns ändå en tanke bakom hur arbetsområdena placerats i de två böckerna. Arbetsområdena i huvudbok 2 behandlar generellt fler förmågor och mer av det centrala innehållet och kräver lite mer av eleverna än arbetsområdena i huvudbok 1. I några fall finns också en viss progression mellan arbetsområden i samma bok.

I lärarbokens kommentarer till varje arbetsområde finner du en översikt över vilket/vilka arbetsområden som har ett liknande innehåll men ligger på en lägre eller högre nivå.

KONTAKT Lärarbok

2014-10-17 15:51

Pedagogisk idé och uppbyggnad I varje arbetsområde i Kontakts huvudböcker framgår det tydligt för eleverna vad de ska lära sig och vad deras uppgift innebär.

På startuppslaget kan eleverna läsa om vilka förmågor de kommer att träna på och vilka punkter i det centrala innehållet i Lgr11 de kommer att arbeta med i arbetsområdet. Texten ur kursplanen är anpassad för att eleverna själva ska kunna läsa den och förstå vad som förväntas av dem.

Mönstertext att lära av Varje arbetsområde innehåller en tydlig arbetsgång. De allra flesta utgår från en text – vi har valt att kalla dessa texter mönstertexter – som eleverna blir presenterade för tidigt i respektive arbetsområde och sedan får arbeta med på olika sätt.

Mönstertexten kan vara allt från ett reportage till en novell eller ett tal.

Tanken med mönstertexterna är att de ska fungera såväl som inspiration och föredömligt exempel som underlag för analys. Genom att mönstertexten analyseras i arbetsområdet lär sig eleven hur ett bra reportage, en bra novell, ett bra argumenterande tal etc. byggs upp.

Övningar att utvecklas av Arbetsområdena innehåller övningar som stegvis låter eleverna utveckla sina färdigheter. Övningarna är framför allt tänkta att ge eleverna möjlighet att träna sina förmågor. I slutuppgiften visar de sedan att de utvecklat dem. Alltså behöver inte övningarna samlas in och ”rättas” av läraren. Ofta är det mer utvecklande att eleverna i grupper får diskutera vad de kommit fram till. Till de övningar som har ett givet svar finns dock ett facit att hämta på www.nok.se.

Genom mönstertexten och övningarna får arbetsområdet en tydlig stomme som det är lätt för dig som lärare att bygga ut eller variera med eget material. Säkert har du sedan tidigare material som du tycker om att arbeta med och sådant material kan utan problem läggas in som övningar och uppgifter under arbetets gång. Även här i lärarboken finns övningar till vissa arbetsområden (under rubriken Extraövningar) för dig som vill fördjupa eller bredda

ett arbetsområde. Det rör sig framför allt om inspirationsövningar, fördjupningsövningar och andra lärarledda övningar som passar bättre i lärarhandledningen än i elevböckerna.

Berättarövningar och dramaövningar I kommentarerna till arbetsområde 6. Spegel, spegel på väggen där – Om sagan och det muntliga berättandet och 13. Frank eller Romeo? – Om konsten att spela teater hittar du ett antal lärarledda berättar- respektive dramaövningar.

Dessa berättar- och dramaövningar passar förstås allra bäst att arbeta med i de ovan nämnda arbetsområdena, men kan vara lämpliga även i samband med andra muntliga moment. Övningarna är väl anpassade till åldersgruppen och är till stor nytta när du vill hjälpa eleverna att utveckla gott självförtroende vid och förmåga att hålla muntliga presentationer av olika slag.

Slutuppgift och bedömning Varje arbetsområde avslutas med en slutuppgift där eleverna får tillämpa allt de lärt sig under arbetsområdet och på så sätt visa hur de utvecklat sina förmågor.

I denna lärarbok hittar du bedömningsmatriser till varje slutuppgift – och på så sätt är cirkeln sluten med kontakt mellan allt från förmågor till bedömning. Bedömningsmatriserna kan med fördel användas som underlag för en formativ diskussion mellan dig och eleverna, men förstås också som underlag för betygssättning. I bedömningsmatriserna lyfts de relevanta betygskriterierna för respektive arbetsområde fram, med vissa nyckelord anpassade för det eleverna arbetat med under det aktuella arbetsområdet. I vissa matriser finns rubriken Specifikt för slutuppgiften. Här lyfts betygskriterier som är relevanta för bedömningen men som kanske inte nödvändigtvis passar in under en av de andra rubrikerna.

Det betygskriterium som rör språkriktighet återkommer i flertalet matriser, även om detta inte är något som uttryckligen behandlas i arbetsområdena. Eleverna måste naturligtvis alltid anstränga sig för att använda grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet när de skriver en slutuppgift. Till sin hjälp för detta har de översikterna Skrivregler och Stavningsregler på s. 240 resp. s. 242 i huvudbok 2.

KONTAKT Lärarbok

Kontakt lhl H1_H2 Inlaga.indd 5

5

2014-10-22 09:59

Kontakt och formativ bedömning

Återkoppling

Slutuppgifterna ska inte betraktas som slutgiltiga ”prov” som endast ska betygsättas och sedan lämnas bakom sig (summativ bedömning). Arbetsområdena och slutuppgiften är istället utformade för att underlätta ett formativt bedömningssätt.

Forskning visar att formativ bedömning utvecklar elevernas förmågor och kunskaper på ett betydligt bättre sätt än summativ bedömning. Så här skriver Skolverket om vad formativ bedömning har för kännetecken (vår fetning):

Arbetsområdena och slutuppgifterna är att betrakta som ett större arbete, där eleverna har en kontinuerlig dialog med dig som lärare om hur arbetet framskrider och där eleverna också får respons från andra elever. I flera arbetsområden är arbetsgången med elevrespons inskriven som en elevuppgift, men metoden kan användas i de flesta andra arbetsområden också.

Genom de övningar som föregår slutuppgiften ser du vad eleverna har tagit till sig av genomgången i arbetsområdet och kan ta tillfället i akt att hålla en formativ diskussion med dem. De elever som inte klarar övningarna behöver säkert extra insatser för att kunna genomföra slutuppgiften.

En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande.

Här följer en förklaring av hur arbetsområdena i Kontakt är uppbyggda för att passa en sådan bedömningsprocess.

Tydliga mål och mönstertexter Varje arbetsområde inleds med en tydlig beskrivning av de förmågor som ska utvecklas. I inledningstexten som sedan följer, konkretiseras på ett elevtillvänt sätt hur dessa förmågor kan användas i vardagen. De flesta arbetsområden har sedan en mönstertext som tydliggör för eleverna hur ett reportage, sommarprogram, författarporträtt etc. kan se ut. I och med dessa upptakter blir det tydligt för eleverna vilka färdigheter de förväntas utveckla under respektive arbetsområde.

6

Kontakt lhl H1_H2 Inlaga.indd 6

Översikter Längst bak i båda huvudböckerna finns en rad översikter. De ger eleverna kort och koncentrerad information om olika genrer, olika informationskällor och tidningsartikelns olika delar, samt ger råd inför responssamtal och muntliga redovisningar. I huvudbok 2 finns utöver detta tre uppslagsdelar: • Grammatiken – språkets verktygslåda • Skrivregler • Stavningsregler Dessa översikter och uppslagsdelar innehåller information som behövs i många olika arbetsområden, och tanken är att eleverna enkelt ska kunna hitta informationen när de har användning för den. Du som lärare kan också använda dig av dem vid genomgångar.

KONTAKT Lärarbok

2014-10-22 10:00

Kontakt lhl H1_H2 Inlaga.indd 7

2014-10-17 15:51

Centralt innehåll åk 7–9, ur Lgr11

Behandlas i arbetsområde

läsa och skriva

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

4. Nycklar till texten Om att läsa och förstå sakprosatexter och skönlitteratur 5. Pojken i randig pyjamas Om att läsa skönlitteratur och analysera text 12. En sång om kärlek Om lyrik och musik 18. Från källa till referat Om källkritik och konsten att sammanfatta 19. Märkliga bilder blir kuslig roman Om konsten att skriva ett författarporträtt 26. Valv bakom valv Om konsten att tolka och skriva lyrik 28. Bilden berättar Om bild, text och reklam

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

1. Möte på nätet Om konsten att berätta skriftligt 2. Stoppa pressarna Om tidningen och nyhetsartikeln 3. Succén är given Om konsten att skriva en recension 8. Sommarprataren Om konsten att berätta utifrån ett manus 9. Ingen rädder för vargen här!

Om konsten att argumentera skriftligt 13. Frank eller Romeo?

Om konsten att spela teater 14. Tystnad, tagning!

Om konsten att berätta med ord, bild och ljud 15. Felicia adjö Om konsten att planera och skriva en novell 16. Vänner & fiender Om konsten att skriva ett reportage 17. Troll eller lucia?

Om konsten att skriva en krönika 18. Från källa till referat Om källkritik och konsten att sammanfatta 19. Märkliga bilder blir kuslig roman Om konsten att skriva ett författarporträtt 23. Hund eller katt?

Om konsten att tala, argumentera och diskutera 26. Valv bakom valv Om konsten att tolka och skriva lyrik 28. Bilden berättar Om bild, text och reklam

8

Kontakt lhl H1_H2 Inlaga.indd 8

KONTAKT Lärarbok

2014-10-17 15:51

Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

8. Sommarprataren Om konsten att berätta utifrån ett manus 15. Felicia adjö Om konsten att planera och skriva en novell 26. Valv bakom valv Om konsten att tolka och skriva lyrik

Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.

I en stor del av arbetsområdena används datorn och dess olika program för att behandla och redigera ord och bild.

Extra tydligt är det i dessa arbetsområden: 2. Stoppa pressarna Om tidningen och nyhetsartikeln 3. Succén är given Om konsten att skriva en recension 16. Vänner & fiender Om konsten att skriva ett reportage 28. Bilden berättar Om bild, text och reklam

Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.

10. Välkommen till underjorden Om konsten att utveckla och förbättra en text Denna del av det centrala innehållet behandlas inte huvudsakligen i arbetsområden, utan i uppslagsdelarna Grammatiken – språkets verktygslåda samt Skrivregler och Stavningsregler i huvudbok 2.

Se även Kontakt Introboken och Kontakt Språkhandboken.

Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

Denna del av det centrala innehållet behandlas inte specifikt i något arbetsområde, men ordböcker bör användas som verktyg vid behov i alla arbetsområden.

Se även Kontakt Introboken.

9

Kontakt lhl H1_H2 Inlaga.indd 9

2014-10-17 15:51

1. Möte på nätet Om konsten att berätta skriftligt Syfte och innehåll

Progression

Syftet med arbetsområdet är att eleverna ska skriva olika slags skönlitterära texter.

Eleverna ska träna på att skriva miljö- och personbeskrivningar och olika typer av dialoger. De ska anpassa språket i sin text till sammanhanget och lära sig att det finns tydliga skillnader i hur man uttrycker sig i en chatt, en dialog och en berättande skönlitterär text. Arbetsområdet är en form av skrivarkurs som ger dig en möjlighet att introducera det gestaltande skrivandet, som sedan vidareutvecklas i andra arbetsområden.

Uppgifterna är korta och har varierat innehåll.

Du som lärare kan därför genom arbetsområdet ha en dialog med eleven om dennas skrivande och ge eleven möjlighet att förbättra sina texter utan att det känns oöverkomligt.

I slutuppgiften, där eleverna ska skriva en egen fortsättning på den berättelse som utvecklats, ska eleverna använda sig av allt de lärt sig i skrivprojektet om att skriva dialoger och beskriva miljöer, personer och känslor.

Möte på nätet inriktar sig på att utveckla elevernas förmåga att skriva skönlitterär text och att anpassa språket efter sammanhanget. Arbetsområdet kan med fördel vara det inledande skönlitterära skrivprojektet på högstadiet, eftersom det ger dig möjlighet att se på vilken nivå eleverna ligger i sitt skrivande. Det kan senare byggas på med arbetsområdena 10. Välkommen till underjorden – Om konsten att utveckla och förbättra en text och 15. Felicia adjö – Om konsten att planera och skriva en novell.

I Välkommen till underjorden ska eleverna bearbeta och utveckla en text med hjälp av datorn. Där arbetar de med en längre sammanhållen text och får träna på textbindning, styckeindelning och språklig variation. Alltså har det arbetsområdet tydligare fokus på språkliga strukturer än Möte på nätet, samtidigt som eleverna där fortsätter att utveckla sin förmåga att skriva gestaltande.

Möte på nätet och Centralt innehåll i Lgr11 Centralt innehåll åk 7–9, ur Lgr11

Hur detta behandlas i Möte på nätet

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Eleverna får lära sig grundläggande strategier för att skriva skönlitterär text.

Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i Eleverna lär sig att skriva miljö- och personbeskrivningar skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, samt dialoger på ett grundläggande sätt. tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.

Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

16

Kontakt lhl H1_H2 Inlaga.indd 16

Eleverna får kunskaper om hur de kan använda språket för att åstadkomma önskade effekter i skönlitteratur.

De får lära sig att anpassa sitt språk efter olika typer av dialoger och efter berättande skönlitterär text.

KONTAKT Lärarbok

2014-10-17 15:51

I Felicia adjö är slutmålet att skriva en novell.

Här är syftet att eleverna ska lära sig novellens dramaturgi, använda sig av den i sin egen text och att på ett fördjupat sätt arbeta med gestaltande beskrivningar. De ska också under skrivprocessen arbeta i responsgrupper och på så sätt utveckla den egna novellens huvudperson, dramaturgi och språk ännu mer. Felicia adjö är en ganska avancerad skrivarkurs och arbetsområdet passar därför bäst under högstadiets senare del.

Introducera arbetsområdet Många elever tycker att det är svårt att komma igång med skrivandet för att de ”inte har någon fantasi”, som de själva ofta uttrycker det. Som en introduktion till arbetsområdet och för att få igång skrivprocessen kan det därför vara bra med några lekfulla skrivövningar.

Stafettskrivning En effektiv metod för att stimulera skrivandet är stafettskrivning. Låt eleverna sätta sig i smågrupper runt ett bord med pennor och linjerade papper. Uppgiften är att skriva en gemensam berättelse genom att varje elev skriver en mening på berättelsen och sedan skickar pappret vidare. Två papper med berättelser kan gå runt i varje grupp, så att deltagarna inte behöver sitta sysslolösa så länge. Genom den här övningen blir alla elever aktiva, de upptäcker att de har fantasi och upplever skrivarglädje tillsammans med sina kamrater.

Det är också en bra erfarenhet inför kommande responsarbete.

Beskriva bilder Bilder är ett bra och enkelt redskap för att träna elevernas förmåga att beskriva. Leta fram bilder på Internet, visa dem för eleverna och låt dem beskriva personer och miljöer och fundera på i vilket sammanhang bilden förekommer och vilka personerna på bilden är.

Bäst är att göra övningen muntligt. Då kan det bli en diskussion om bilderna och ni kan tillsammans hitta på små berättelser om personerna på bilderna, vilka de är och varför de befinner sig på just den där platsen. Att spåna tillsammans blir en prestigelös introduktion till att skriva gestaltande.

Extraövningar Ungdomsboken Sandor slash Ida av Sara Kadefors fungerar utmärkt som ett fördjupningsmaterial som eleverna kan läsa parallellt med skrivprojektet.

I boken får de två huvudpersonerna Sandor från Göteborg och Ida från Stockholm kontakt med varandra genom nätet – precis som Simon och Tracy i Möte på nätet. Ida och Sandor lever totalt olika liv och har mycket olika personligheter, men de finner ändå varandra.

Förutom att det finns en tydlig koppling mellan elevernas egna skrivprojekt och romanen genom att båda bygger på fiktiva chattkonversationer, kan boken användas som ett bra exempel på hur man kan beskriva personer och miljöer, hur man skriver dialoger och annat som behandlas i Möte på nätet. Förslagsvis kan du välja ut några stycken ur boken som du tycker är särskilt goda exempel på sådana textelement, läsa dem högt och diskutera vad som gör dem så bra.

Kommentar till slutuppgiften Det är en stor fördel om eleverna får högläsa de scener de skrivit för varandra i klassen. Detta främst för att eleverna tidigt på högstadiet ska bli vana vid att diskutera sina egna och andras texter på ett positivt och konstruktivt sätt. Om diskussion tidigt blir en naturlig del av ert arbetssätt, kommer eleverna att uppleva mindre press vid exempelvis redovisningar och arbeten i responsgrupper.

En annan fördel med att låta eleverna högläsa sina texter är att de lär av varandra. Andra elevers texter fungerar som mönstertexter och visar att inte bara professionella författare utan också elever kan skriva genom att levandegöra huvudpersoner och händelser.

KONTAKT Lärarbok

Kontakt lhl H1_H2 Inlaga.indd 17

17

2014-10-17 15:51

Kontakt lhl H1_H2 Inlaga.indd 18

2014-10-17 15:51

Ordvalet för att få fram känslor och stämningar är utvecklat.

Eleven skriver gestaltande dialoger på ett utvecklat sätt.

Ordvalet för att få fram känslor och stämningar är enkelt.

Eleven skriver gestaltande dialoger på ett enkelt sätt.

Kopieringsunderlag © 2014 Tomas Bergsten och Natur & Kultur Kontakt Lärarbok ISBN 978-91-27-43602-2

Helhetsbedömning

Eleven beskriver miljöer, händelser och personer på ett utvecklat sätt.

Eleven beskriver miljöer, händelser och personer på ett enkelt sätt.

Specifikt för slutuppgiften

Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.

Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.

Skrivregler

Meningsbyggnaden fungerar relativt väl, till exempel genom att vara varierad.

Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak.

Textbindningen är utvecklad.

Textbindningen är enkel.

Språk och stil

Texten är relativt väl sammanhängande och strukturen är tydlig.

Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig.

Struktur

Eleven följer instruktionen och texten fungerar relativt väl som en fortsättning på ursprungstexten.

C

Eleven följer instruktionen och texten fungerar i huvudsak som en fortsättning på ursprungstexten.

E

Innehåll

Elev:

Bedömningsmatris: Möte på nätet

Eleven skriver gestaltande dialoger på ett välutvecklat sätt.

Ordvalet för att få fram känslor och stämningar är välutvecklat.

Eleven beskriver miljöer, händelser och personer på ett välutvecklat sätt.

Eleven följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.

Meningsbyggnaden fungerar väl, till exempel genom att vara varierad och träffsäker.

Textbindningen är välutvecklad.

Texten är väl sammanhängande och välstrukturerad.

Eleven följer instruktionen och texten fungerar väl som en fortsättning på ursprungstexten.

A

Kontakt lhl H1_H2 Inlaga.indd 19

2014-10-17 15:51

KONTAKT LÄRARBOK är gemensam för de två Huvudböckerna. Den visar konkret hur huvudböckernas innehåll är kopplad till kursplanens centrala innehåll och kunskapskrav. Den innehåller även inspirerande tips och bedömningsmatriser till samtliga slutuppgifter i huvudböckerna.

Serien Kontakt består av: Huvudbok 1 Huvudbok 1 Interaktiv Plus Huvudbok 2 Huvudbok 2 Interaktiv Plus Introboken Språkhandboken

www.nok.se/laromedel

ISBN 978-91-27-43602-2

9 789127 436022

Kontakt Lh H1 H2 Omslag 141015.indd 2

2014-10-17 16:08