NÄTVERKSMARKNADSFÖRING
Den osminkade sanningen
Inledning
Verkligheten
Allting går snabbare och snabbare i en värld i ständig förändring. När våra föräldrar gick ur skolan var det vanligt med livstidsjobb men att göra någonting mer var bara konstigt. De fick rådet att plugga hårt för att en dag kunna skaffa sig ett jobb på ett stort företag där de kunde jobba hela arbetslivet med bra förmåner.
Den verkligheten existerar inte idag. Vi har inte samma spelregler även om vi fått höra samma råd från våra föräldrar som de fick på den tiden.
Det säkraste du kan göra idag är att bygga upp flera av varandra oberoende inkomster. Priser går upp, inflation, räntor och elräkningar gör att fler och fler gör någonting mer vid sidan av sitt jobb.
Gig-ekonomi är ett begrepp som härstammar från musikbranschen, där musiker ofta kallas in för att utföra enstaka uppdrag eller gigs istället för att ha fasta anställningar. Ordet ”gig” har använts inom
musikindustrin under lång tid för att referera till en enskild föreställning, konsert eller spelning.
Idag har begreppet ”gig-ekonomi” utvidgats för att inkludera en bredare uppsättning av arbetsarrangemang där människor utför korta och flexibla jobb eller projekt. Plattformar och appar som blir världens största taxibolag utan att äga några bilar, världens största plattform för att boka boende utan att äga ett enda hotell eller fastighet. Digitala marknadsplatser som kopplar samman frilansare med uppdragsgivare världen över.
Det handlar om tillfälliga jobb eller små uppdrag som kan utföras på sidan av en huvudsysselsättning eller som konsultverksamhet.
Även om ursprunget till begreppet ”gig” kan spåras till musikbranschen, har det idag blivit ett samlingsbegrepp för den ökande trenden av korta, flexibla och tillfälliga jobb i olika branscher. Gå till skolan, skaffa ett ”tryggt” jobb & hålla hårt i det är därför det mest riskfyllda vi kan göra idag. Syftet med skolsystemet har varit att producera anställda till storföretag. De senaste generationerna har bytt tid mot pengar, tid som allt färre företag är beredda att betala för. Äldre affärsmän har varit så inne i
industrisamhället så länge så de har inte märkt hur snabbt världen förändrats.
Idag kan tonåringar bli miljonärer på sociala medier genom att bygga upp ett personligt varumärke eller skapa ett partnerskap med ett företag som säljer produkter som de tycker om.
Idag vet vi - så länge du byter tid mot pengar kommer du alltid ha brist på tid eller pengar vilket i praktiken innebär att du kommer få jobba tills du dör.
Nu när vi vet det här så är det helt upp till individen att agera för så länge vi gör det vi alltid gjort kommer vi få det vi alltid fått. Vi hoppas att med den här boken kunna informera om vad nätverksmarknadsföring är för den som är öppen och vill veta.
Det kan vara klokt att kunna ta ett beslut på rätt grunder, då allt för många människor idag lyssnar till fel människor för rätt råd. Att sträva efter trygghet är idag det mest riskfyllda du kan göra.
Vi är inte här för att argumentera med negativa människor som redan har bestämt sig för att något är dåligt.
Istället vill vi möta dem som är öppna för att lära sig, som är hälsosamt skeptiska och nyfikna på att förstå baserat på rätt grunder. Målet är att ge information som gör att de själva kan se det vi ser – om de väljer att göra det.
“Skepticism handlar om att analysera och ifrågasätta information man faktiskt har fått – att vrida och vända på den innan man drar en slutsats. Många säger att de är ‘skeptiska’ till något de knappt vet något om, men då är det egentligen inte skepticism, utan snarare en förutfattad mening. Äkta skepticism bygger på nyfikenhet och kritiskt tänkande, inte på att vara negativ från början.”
Kapitel 1
Vad nätverksmarknadsföring är
Det är en affärsmodell företag kan använda sig av för att få ut produkter på marknaden, oftast till slutkonsumenter. Privatpersoner eller företagare har en möjlighet oavsett utbildning och erfarenhet att kunna bygga upp en säljorganisation. Ett nätverk av oberoende distributörer, partners, återförsäljare där de kan hjälpa moderbolaget att få ut mer produkter till slutkund samtidigt som det skapar inkomster till dem själva.
De flesta större företag har en marknadsavdelning och försäljningsavdelning som annonserar efter och utbildar säljare. I nätverksföretagen är det distributörerna som marknadsför, finner och utbildar nya distributörer.
Affärsmodellen började egentligen för långt över 100 år sedan, i början på 1800 talet, då dörrförsäljare började engagera hemmafruar i försäljning då de kunde bjuda hem väninnor till det vi idag kallar homeparty och få en kompensation i form av gratisprodukter eller
senare, även pengar för den försäljning av produkter som uppstod vid dessa möten.
Många år senare tittade vissa entreprenörer på hur man skulle kunna utveckla affärsidén. Varför bara låta distributörerna skaffa kunder, varför inte också låta dem rekrytera och utbilda nya distributörer? Det sparar enormt mycket tid och pengar för företagen. Annonsering, intervjuer och utbildning tar tid och kräver många anställda och kapital. I stället för att företaget ska betala distributörerna för jobbet så avsatte man i stället några procent från alla distributörers omsättning till den som rekryterat och utbildat dem. Då säkerställer man att personen i fråga lägger ned ett seriöst arbete på att lära upp de nya så att de blir så framgångsrika som möjligt. Låt dem bygga en struktur på flera nivåer som är helt rättvis för alla involverade. Man införde också olika former av kompensationsplaner som säkerställer att det alltid finns strukturella begränsningar för hur pengar betalas ut. Där den som gör mest, får mest då man behöver engagera sig i att bygga flera led av distributörer för att kunna få maximalt med pengar utbetalt. Än idag finns det inget exempel på att den första personen som är rekryterad i en organisation tjänar mest utan det är alltid den som är mest produktiv och lägger ned mest tid på utbildning av sitt
team som tjänar mest pengar. Den här affärsmodellen har blivit väldigt omdiskuterad under många, många år av flera anledningar.
Oftast på grund av att en del oseriösa människor blivit rekryterade in i organisationer. Människor som överdriver inkomsterna och underdriver arbetsinsatserna. Hur kommer de in i organisationerna då?
Fördelen med nätverksföretagen är också dess nackdel. Vem som helst kan starta utan någon speciell bakgrund. Det finns heller inga säljkrav på det sättet som du skulle haft om du vore anställd. Det är också den stora nackdelen. Om inte organisationen har någon ribba på vad som förväntas då kan det komma in människor som inte tar det seriöst, och utan att egentligen ha gjort ett riktigt försök slutar de för de trodde att de skulle få någonting för ingenting.
Ett vanligt missförstånd: ”De i toppen tjänar mest.” Det är en av de vanligaste missuppfattningarna om nätverksmarknadsföring, och den bottnar ofta i okunskap. Faktum är att oavsett vilket företag eller vilken organisationsstruktur du tittar på, så formas en pyramid så fort du har fler än en person inblandad. Pyramidformen är det mest effektiva ledningssystemet. Bataljonschefen har 5 kompanier. Kompanichefen har 5 plutoner. Plutonchefen har 4-5 grupper. Förskolläraren har 5-6
barn. Hur ser din arbetsplats ut? Chef, avdelningschefer, arbetare, städpersonal. Skolan? Rektor, studierektorer, lärare, vaktmästare/matbespisningspersonal. Allt är organiserat som en pyramid och inkomsterna fördelas uppifrån och ned. Här är det sant att de längst upp tjänar mest. Är du småföretagare och anställer någon, delegerar uppgifter eller tar hjälp av en underkonsult, så hamnar de under dig i hierarkin. Det är en naturlig del av hur organisationer fungerar – i traditionella bolag kallas det delegering, och det är grunden för hur företag växer och blir effektiva.
Mäklare eller frisörer.
De hjälper ofta praktikanter som vill lära sig yrket i praktiken. Förr eller senare söker de jobb och det är inte helt ovanligt att de startar eget efter en tid och blir en konkurrent.
Vi kan också titta på företagare som säljer exempelvis tak eller solpaneler. De tar in hungriga säljare och utbildar dem på fältet och när de har tillräckligt mycket kött på benen blir de franchisetagare eller startar eget. Inom allt fler yrken och branscher skapas en kedja av konkurrens när duktiga yrkesmänniskor lämnar för att sedan i sin tur starta eget och på sikt utbilda någon som lämnar.
I nätverksmarknadsföring uppmanas istället individen att vilja börja bygga på sitt team då alla har alla samma rättigheter och möjligheter från start. Det är möjligt för någon som börjar långt senare att tjäna mer än de som varit med från början – något som är ovanligt i traditionella företag. I denna modell handlar framgång om vad du gör, inte när du börjar.
Vi kommer att gå djupare in på dessa missuppfattningar i nästa kapitel. Där ska vi titta på varför de uppstår, hur systemet faktiskt fungerar, och varför så många missförstår rättvisan i modellen. Du blir inte bränd av en legitim affärsmodell - du blir bränd om du följer fel människor.
Det finns pålitliga byggbolag och seriösa callcenters, precis som det finns de som missbrukar affärsmodeller för egen vinning. En tegelsten kan bygga ett hem, men den kan också göra skada.
Modellen nätverksmarknadsföring är det egentligen inget fel på. Det är individens intention och om konstruktören bygger en struktur som belönar på ett felaktigt sätt som det kan bli tokigt.
När det gäller nätverksföretag så kan vi dela upp dem i olika kategorier baserat på företagens fokus.
Kategori 1: Företagen som har 80% eller mer fokus på kundanskaffning och 20% fokus på att rekrytera nya distributörer. Här ligger fokuset på att bygga en stabil kundbas. De lär sina partners grunderna i produkter och hur man presenterar, hur man marknadsför, utbildar och säljer eftersom grunden i verksamheten är kundbasen. Det är kundbasen som skapar omsättningen. De här bolagen får sällan problem med myndigheter eller media då de följer alla regelverk. De är guldstandarden inom nätverksmarknadsföring för framtiden för att det är så myndigheterna vill att de ska jobba. Självklart ska de kunna växa precis som vilket annat företag som helst som behöver bli fler för att få mer gjort på kortare tid. Alla företag som expanderar behöver rekrytera i en tillväxtfas. Dessa företag kallas ofta för direktförsäljningsföretag framför nätverksföretag eftersom 80% av omsättningen kommer från kunderna som inte är en del av marknadsförings-organisationen.
Kategori 2: Dessa företag balanserar rekrytering och kundanskaffning 50-50%. Det finns många fina bolag där ute som tillhör den här kategorin. De lär ut hur man presenterar produkter, delar med sig vad produkterna är bra för, hur man marknadsför - lika mycket som man fokuserar på att rekrytera nya distributörer.
EU kom med ett direktiv till medlemsländerna gällande ett förslag på regelverk för nätverksföretag för ett antal år sedan. EU anser att minst 50% av omsättningen ska komma från externa kunder utanför återförsäljarnätverket för att företagen ska betraktas som seriösa Det innebär att vara på den säkra sidan av regelverket annars kommer myndigheterna förr eller senare vilja titta på hur bolaget bygger upp kompensationsmodellen.
Kategori 3: Företagen som fokuserar 20% på kundanskaffning och 80% på rekrytering av nya distributörer.
Dessa bolag är de som ofta hamnar i blåsväder på grund av (med all rätt) att de som jobbar med det inte riktigt får lära sig hur man säljer produkter utan frågan de ofta får i uppstartsskedet är ”Vad känner du för folk som vill tjäna pengar?” Personer de kan rekrytera som kanske också köper på sig lite produkter. Dessa företag skapar helt enkelt varulager hemma hos människor där de fyller garderober eller kanske till och med garage med produkter. Dessa vill myndigheter egentligen sätta stopp för, inte för att de nödvändigtvis är olagliga men myndigheter vrider åt regelverket ganska hårt för att lära bolagen vad de bör fokusera på. I många fall saknas krav på kundförsäljning, och det leder ofta till
att deltagarna köper på sig stora produktlager som de senare får svårt att sälja.
Dessa bolag har svårt att bli godkända som medlemmar i olika direktförsäljningsföreningar runt om i världen då styrelserna ofta är överens om att de inte vill ha in dem. Myndigheterna granskar dem och media hänger gärna ut dem. Det är dessa bolag som skapar dåligt rykte och ger media vatten på sin kvarn. Här har vi en gråzon.
Kategori 4: Är de företag som satsar 100% på rekrytering av deltagare. De har inga produkter eller produkter/tjänster av litet eller inget värde. De företagen är kriminella och har inget med nätverksmarknadsföring att göra. Dessa avhandlar vi i nästa kapitel där vi även visar hur du kan avslöja dem!
Vi som skrivit den här boken har en önskan att ge dig som vill veta mer en neutral bild av fenomenet nätverksmarknadsföring. Här är det på sin plats att berätta att vi båda arbetar med nätverksmarknadsföring sedan många år och har det som vårt yrke. Vi ska göra vårt bästa för att hålla oss neutrala och har ingen ambition att missleda någon. Tvärtom vill vi ge så bra information som möjligt, både positiv och negativ, så att du kan ta ett beslut grundat på fakta eller
om du väljer avstå att delta själv så har du i alla fall fått en rättvis bild som du kan förmedla vidare om någon i din bekantskapskrets i framtiden frågar dig.
Tyvärr har modellen ibland kidnappats av oseriösa aktörer, som använt ordet nätverksmarknadsföring där det egentligen handlar om något rent kriminellt. Vilket självklart bidragit till ökad skepsis.
Nätverksmarknadsföring är en affärsmodell som bygger på att skapa värde genom personliga relationer och marknadsföra produkter som verkligen fyller en funktion. Dock har det förekommit att modellen används i sammanhang som snarare liknar bedrägerier. Här handlar det om att identifiera vad som är genuint och vad som är en förtäckt risk.
För att avgöra om något är ett seriöst koncept eller inte är det viktigt att ställa rätt frågor:
• Hur länge har företaget varit verksamt?
• Finns det en verklig produkt som tillför värde?
• Vilka är grundarna och vad har de för meritlista?
• Är priset på produkten rimligt utan att vara distributör?
• Finns det verifierbara bevis för företagets verksamhet och resultat?
• Har företaget riktiga kunder som inte är registrerade distributörer?
Om svaren på dessa frågor är otydliga eller undvikande är det en stark varningssignal. Om du känner dig osäker på någonting ovan kan du kontakta Spelinspektionen eller direktförsäljnings-föreningen Direct Selling Sweden för att få svar.
Kulturen, inte modellen, är avgörande
En av de viktigaste insikterna är att det inte är modellen i sig som är problemet när saker går fel, utan kulturen som skapas av de människor som leder den. Precis som i alla branscher finns det aktörer som agerar oetiskt, och det är dessa som skadar modellens rykte. Att en person tidigare varit verksam i nätverksmarknadsföring och sedan övergått till tvivelaktiga projekt är inte en återspegling av affärsmodellen – det är ett val som individen har gjort.
Det är viktigt att betona att de flesta som missbrukar affärsmodellen en gång startade med goda intentioner. Men under resans gång kan frestelsen att ta genvägar eller följa oseriösa ledare leda dem bort från en etisk och hållbar väg. Här är det avgörande att vara uppmärksam på vilka värderingar och mål de människor du väljer att samarbeta med faktiskt representerar.
Slutligen – det handlar om att hitta rätt människor att lära av och samarbeta med. Seriösa aktörer har inget
att dölja och lägger fokus på att bygga värde för sina kunder och sitt team, snarare än att bara locka in nya medlemmar.
Det handlar om att bygga en långsiktig och hållbar verksamhet med en tydlig grund. Kulturen du väljer att vara en del av är avgörande. Oavsett om det gäller nätverksmarknadsföring eller andra affärssatsningar, är det viktigaste att du gör välgrundade beslut och omger dig med människor som delar samma värderingar och ambitioner.
Lita på erfarenhet
När det gäller att ta beslut om nätverksmarknadsföring, eller någon annan affärsmodell, är det bästa rådet att lära av dem som har gått före dig. Fråga dig själv: Har källan jag lyssnar på egen erfarenhet av att bygga en framgångsrik verksamhet?
Enkelheten är nyckeln
Nätverksmarknadsföring handlar i grunden om enkelhet – att dela med sig av något du gillar, precis som du rekommenderar en bra film eller restaurang. Relaterbarhet och förtroendekapital är det som bygger framgång. Folk gör affärer med människor de känner, gillar och litar på. Att lyckas handlar om att vara duplicerbar och inspirera andra att göra detsamma,
oavsett om du är hälsocoach, säljare, inspirationstalare eller snickare, rörmokare, undersköterska eller hemma-pappa. Det är detta som gör nätverksmarknadsföring unikt – kraften i att arbeta tillsammans för att skapa något större.