

att göra elever till läsare
Johan Unenge
Förord
Jobbar du i skolan kan du inte ha missat diskussionen om det minskade intresset för läsning bland unga. Den dyker upp i många sammanhang. Från Läskanon via npf-diagnoser till digitalisering. Och läsning hänger ihop med allt detta. Och mycket mer.
Unga idag läser och förstår mindre än tidigare generationer. Det är en märklig vändning. Utvecklingen som gått från analfabetism till folkskola för alla, har stannat av och till och med vänt.

I 1700-talets Sverige kunde de flesta i landet läsa.
Folkskolan gjorde senare att varenda medborgare fick chansen att bli läskunnig. Men det är historia. Vid varje mätning idag syns den negativa utvecklingen. Allt fler läser allt sämre.
Den här trenden påverkar ditt jobb som lärare och gör det svårare för dina elever att ta sig igenom skolan och ut i samhället med godkända betyg. Men utvecklingen går att vända.
Jag är tecknare och författare och har under 40
år gjort författarbesök på skolor och mött allt
från läsovilliga till helt hängivna läsare. Jag har sett skolor där läsningen nästan är helt frånvarande och andra skolor där den är central. Men på alla dessa år har jag ändå noterat en del som du kanske kan ha glädje av om du läser vidare.
Johan Unenge Stockholm oktober 2024
Del 1
Hur mycket måste man läsa?
Många olika siffror och mått dyker upp i den här diskussionen. Kanske har du hört något annat, men forskningen visar att det krävs cirka 5 000 timmar av läsning för att träna upp en god läsförmåga. Med det menas att kunna förstå, utrycka sig, välja språkbruk efter situation, genomskåda och ha ett rikt ordförråd.
Och hur mycket är då 5 000 timmar? För att bättre förstå proportionerna motsvarar det att läsa 1 timme per dag, i ungefär 13 år (!?)
Idag läser elever i nian i snitt en minut per dag.
Vad gör de istället?
Så, vad gör eleverna istället? Du anar nog svaret. De flesta av oss vuxna är likadana. Vi är nästan hypnotiskt beroendet av sociala medier. För

många är det en känsla av att det är på sociala medier som livet pågår, vilket det ju också i viss mån är.
Jag har pratat med många lärare som kommer till dagens första lektion och hamnar mitt i ett känslomässigt slagfält. Inte sällan visar det sig bero på konflikter som startat och fått fyr på sociala medier.
Jag anar ibland att elever får en känsla av spänning i detta cyberdrama. Jämfört med verklighetens sociala medier framstår då fiktionens litteratur som mindre attraktiv. Och ibland är de till och med huvudpersoner. Nätet har blivit verkligheten.
Men det minskade intresset för att läsa böcker startar tidigt. Du har säkert sätt tre-åringar i barnvagn stirrande in i en vuxens mobil. En restaurang där de vuxna pratar med varandra medan
barnet är absorberat av en medhavd padda är snarare regel än undantag.
Jämförelsen med de 5 000 timmarna blir skoningslös.
Jag vill inte moralisera kring beteendet men nog hänger det ihop med ointresset för att läsa böcker.
9–12-åringar ägnar ungefär 6,5 timmar per dag åt internet. (Källa: Unga och Medier 2022).
När ska läsandet börja?
Så fort en liten människa föds börjar den giriga kampen efter kunskap. Det är en mänsklig instinkt. Språket är nyckeln till kommunikation.
Knappt hinner den lilla komma ut ur magen förrän härmleken startar. En marinering i omvärldens ord som resulterar i att barn snabbt kan
Johan Unenge vet vad han talar om när har kommer med konkreta förslag på hur man kan göra elever till läsare. Efter tusentals skolbesök tar han chansen att dela med sig av sina tankar i faktaboken Om att göra elever till läsare.
Så här säger han:
– Jag är övertygad om att alla vill vara läsare. Men alla kan inte kämpa sig dit på egen hand. Här har jag samlat tips och erfarenheter. En del tips är så enkla att du kan börja använda dem redan idag.
Lycka till!
ISBN 978-91-89955-11-0
Hej! Det här är en bok från Easy Peasy som vill få fler att läsa mer.