9789189740396

HANDBOK FÖR

HÖGKÄNSLIGA

omfamna din styrka, sårbarhet och orkidébarnet inom dig

www.thebookaffair.se

Text: © Åsa Vikman, 2023

Redaktör: Ann Pålsson

Omslagsdesign: Lotta Kühlhorn

Författarporträtt: © Johan Vikman

Förläggare: Alexandra Lidén

Formgivning: JK Morris

Tryck: Scandbook AB, Falun, 2024

ISBN 978-91-89740-39-6

Sjunde tryckningen

INNEHÅLL

I used to dislike being sensitive but take away that single trait, and you take away the very essence of who I am. You take away my conscience, my ability to empathize, my intuition, my creativity, my deep appreciation for the little things, my vivid inner life, my deep awareness of others’ pain, and my passion for it all.

Caitlin Japa

FÖRORD AV MAGGAN HÄGGLUND

”Då är jag inte ensam.”

”Äntligen faller alla bitar på plats.”

”Då är det inte jag som är knäpp.”

Det var de vanligaste reaktionerna från läsarna när jag och Doris

Dahlin kom med vår bok Drunkna inte i dina känslor om högkänslighet för mer än tio år sedan.

En kvinna berättade då för mig att hon hade sytt ett fodral i linnetyg till boken och broderat det med blommor ”För det här är en bok som jag kommer leva med hela livet”.

Nu är Åsas Vikmans bok Handbok för högkänsliga här. Och chansen är stor att den också blir en bok som du vill sy ett fodral med blomsterbroderier till. Eller i alla fall en bok som du känner att du kommer att leva med hela livet.

Det känns att detta är en bok som är skriven på riktigt, från den sårbara insidan av själen. Den är en gåva till andra som har det högkänsliga personlighetsdraget, som är både underbart och svårt att hantera ibland. Jag tycker mycket om blandningen av handfasta råd, hjärt-

skärande personliga berättelser av Åsa och rikedomen av erfarenheter från hennes följare i sociala medier.

Ta bara svaren på frågan om vad som gjort störst positiv skillnad för var och en:

”Vara snäll mot mig själv”

”Vara ute i naturen”

”Att våga säga nej”

Den här lilla boken är en skattkista full med ädelstenar. Plocka med dem, vänd på dem, fundera och välj. En del kommer du att lägga tillbaka, eftersom de inte passar dig och ditt liv just nu, andra kommer du att använda varje dag och de kommer att bli älskade, praktiska redskap som gör ditt liv som högkänslig enklare.

Men framför allt tror jag att den här handboken kommer att öppna nya dörrar och få dig att våga pröva nya vägar.

Jag känner mig som en stolt mormor och jag känner en hisnande glädje i att den här boken för kunskapen om högkänslighet vidare. Som ett slags ”Drunkna inte i dina känslor 2.0”.

Kom ihåg att du inte är ensam. Vi är många. Din sensitiva specialbegåvning är en gåva att förvalta, och den kan ge dig och din omgivning så mycket glädje när du lär dig att hitta balansen i allt känslosvall.

Jag hoppas att Åsas bok ska ge dig många aha-upplevelser och många praktiska handfasta råd som kan hjälpa dig i din vardag. Och framför allt, kom ihåg att vara snäll mot dig själv! Svep in dig och din känsliga själ i en pläd av ömhet. Det är inte fel på dig – tvärtom! Du är väldigt rätt. Måtte du hitta vägar att växa och blomma och utnyttja din högkänsliga begåvning. Till glädje för dig själv. Och för alla oss andra.

Maggan Hägglund, Frilansjournalist och författare

INLEDNING

Har du någon gång befunnit dig i ett rum fullt av människor och känt dig som en betraktare? Som att du ser saker och ting som ingen annan verkar lägga märke till? Du sitter i ett möte, och enbart genom blickar, tonläge och stämning förstår du att Matilda och Jenny har något otalt med varandra – och att Marcus är nedstämd, förmodligen på grund av något som har med din chef att göra, eftersom de utbytte en kylig blick.

Du har också lagt märke till att Ahmed och Sara har något på gång. Du har känt det ett tag; det har liksom legat i luften på kontoret och inne i mötesrummet blir det ännu mer påtagligt. Medan du sitter där och funderar över allas relationer, känslor och mående, tänker du också på vad dina kollegor egentligen tycker om dig, vad du ska äta till middag ikväll och om du orkar gå på den där festen till helgen. Någon pratar plötsligt med dig, och du svarar snabbt och korrekt, eftersom – du samtidigt som du tänkt på allt detta – även har lyssnat med ett halvt öra. Du har blivit en riktig expert på att hantera mycket information samtidigt. Det du precis gjorde i mötesrummet var att använda dig av alla de grundegenskaper som högkänsliga besitter. Eller HSP (highly sensitive person) som många kallar det. Du la märke till massa detaljer, som kroppsspråk och stämning. Tillsammans med din empati och djupa

bearbetning av all information, förstår du sådant som går de flesta i rummet förbi. Eftersom cirka 30 procent av dina kollegor är högkänsliga, finns det sannolikt någon mer i ditt mötesrum som skulle kunna förstå exakt vad du menade om du blottade dina tankar. Men just där och då, känns det som att du är den enda som tänker och känner så här.

När du kommer hem från jobbet senare på dagen är du trött, eftersom alla dessa tankar tagit energi från dig. Har du ingen kunskap om ditt personlighetsdrag, och vet hur du ska göra för att ta hand om dig, kanske du till och med är överstimulerad – ytterligare en av grundegenskaperna hos högkänsliga.

Om du, likt många andra högkänsliga, har ett stort mått av självmedvetenhet, så är du intresserad av självutveckling och har gjort en hel del inre arbete. Men du kanske inte har fått höra just ordet ”högkänslighet” ännu, och därför anar du att det fattas en stor pusselbit i ditt liv. Om du kan relatera till beskrivningen, så kan jag lova att du är långt ifrån ensam.

Jag vet att det nästan kan vara provocerande när jag säger att vårt personlighetsdrag är en superkraft, men det kan det verkligen vara –bara vi vet hur vi ska ta hand om oss själva.

Min högkänslighet har, utan att jag själv vetat om det, varit min absolut största styrka. Men den är även anledningen till en stor portion lidande tidigare i mitt liv. Styrkan har varit förståelsen för andra människor och förmågan att sätta mig in i deras situation och känslor. Det har gjort att jag snabbt har kommit människor nära och fått uppleva många fina vänskaper och relationer. Att på kort tid ta in stora mängder information har varit en ovärderlig styrka, framför allt när jag har studerat, men även när jag skrivit denna bok. Jag betraktar mig också som kreativ. Tyvärr har jag inte förmågan att måla vackert eller har fått den musikaliska gåvan, som jag gärna

hade haft. Min kreativitet har snarare tagit sig uttryck i fotografering, skrivande, mitt Instagramkonto och grafisk design. Mycket av min kreativitet spelas dessutom upp i min inre värld och underhåller mig dagligen, eller på natten i drömmarna.

Det finns flera riktigt fina sidor med att vara högkänslig och här har jag bara nämnt några ur mitt eget perspektiv. Det som är viktigt att komma ihåg är att dessa egenskaper får ta störst plats och kan uppskattas som allra mest om du: 1) vet att du är högkänslig 2) du har kunskap om ditt personlighetsdrag – kunskap är makt (och mer kunskap får du genom denna bok) 3) du gör ett inre jobb. Med inre jobb menar jag att du lägger tid och tålamod på att lära känna dig själv utifrån kunskapen om din högkänslighet.

Men jag ska också berätta lite om de jobbiga sakerna med att vara högkänslig – det är egentligen bara en annan sida av samma mynt. Din empati till exempel. Den är en tillgång eftersom den gör att du verkligen kan förstå andra, men ser du inte upp och sätter gränser är det lätt hänt att du tar på dig andra människors känslor. Och om de är negativa, tynger de dig. Du är förmodligen så snäll att du inte säger ifrån när någon kastar ur sig allt som har hänt den personens bästa kompis pappa, utan sitter där och lyssnar medan du känner hur du blir tyngre och tyngre. Är du inte medveten om det, går du kanske hem och känner dig nedstämd, vilket påverkar resten av kvällen.

Om du är som många andra högkänsliga så har du låg självkänsla och är samtidigt perfektionist, vilket innebär att du ställer extremt höga krav på dig själv och överpresterar i alla sammanhang. Når du inte upp till de mål du sätter, är du inte nådig mot dig själv. Att vara så medveten om din omgivning, att ta in så mycket genom dina sinnen och bearbeta det så väl, gör att ditt nervsystem hamnar i obalans och du blir överstimulerad. Överstimulans/att vara överstimulerad är ett

uttryck du kommer att bli väl bekant med när du läser denna bok. Det är ett viktigt begrepp för alla oss högkänsliga, eftersom omedvetenheten om det tillståndet minskar chanserna för att vi ska må bra och kunna leva ett balanserat liv.

Det finns en hel del utmaningar utöver dem jag nämnt ovan, och jag kommer presentera dem alla här i boken, tillsammans med förslag på hur du kan hantera var och en av dem. De dukas upp likt ett smörgåsbord, där du får välja vad du känner passar dig just nu i livet. När du har hittat något som låter intressant, är mitt råd till dig att testa några gånger och att du inte ger dig om det inte fungerar direkt. Som jag säger till mina barn: Du måste öva, öva, öva. Men känns det inte rätt, plåga inte dig själv, utan prova då något annat. Är du deprimerad eller lider av någon annan typ av psykisk ohälsa, är det viktigt att du ser denna självhjälpsbok som ett komplement och inte som en ersättning för vård. Dra dig inte för att söka professionell hjälp. Jag hade aldrig kommit så här långt i min personliga utveckling om jag inte hade fått hjälp genom sjukvården i form av psykiatriker, psykologer och terapeuter.

Den här boken är skriven framför allt till dig som är högkänslig, men även till dig som lever med en högkänslig partner, har en högkänslig vän, kollega, anhörig eller på något annat sätt kommer i kontakt med högkänsliga personer. Det är den bok jag önskar att någon satt i mina händer när jag var ung, eftersom jag nu vet att den skulle ha hjälpt mig oändligt mycket i livet.

Oktober 2021 startade jag Instagramkontot @orkidebarnsverige med målet att hela Sveriges befolkning skulle få kunskap om högkänslighet, för att öka den psykiska och fysiska hälsan hos uppskattningsvis tre miljoner personer. Jag visste vilken skillnad den kunskapen gjort för mitt eget mående och det kändes som om jag hade en hemlighet, en kraft som jag ville dela med mig av. De enkla budskapen behövde förpackas

i ett snyggt format för att nå ut till så många som möjligt och jag skulle vara konsekvent – ett inlägg per dag, utan undantag.

Nästan två år senare kan jag konstatera att det var ett framgångskoncept. Kontot har vuxit snabbt och har idag över 140 000 följare, når cirka en miljon konton per månad och väcker stort engagemang hos dem som följer mig. Jag har med andra ord kommit en bra bit på vägen mot mitt mål. Det är min förhoppning att människor som i sitt arbete kommer i kontakt med högkänsliga personer får upp ögonen för högkänslighet. Att bemöta de högkänsliga barnen på det sätt de behöver redan i förskolan och i skolan, kommer att minska den psykiska ohälsan hos många unga. Att arbetsgivare har kunskap om sina högkänsliga medarbetare och hur man bemöter dem, kommer att förbättra arbetsmiljön och minska risken för utmattning, som är vanlig i denna grupp.

Men framför allt är min förhoppning att du, precis som jag, ska känna att denna bok är din nya bästa vän, och att den ger dig stöttning och pepp när du behöver det som mest.

Kram, Åsa

1.

ÄR DU HÖGKÄNSLIG?

En av de vanligaste frågorna jag får är: ”Hur vet jag om jag är högkänslig?” Jag brukar hänvisa till det vetenskapliga testet som du finner här i boken på sidan 25. Men även till akronymen DOES, som Elaine Aron (forskaren som myntade begreppet högkänslighet) skapade som hjälp för psykoterapeuter för att bedöma om en patient är högkänslig eller inte. När jag nämner detta brukar människor alltid fråga: ”Vad menar du med akronym?” Jag glömmer bort att jag själv knappt visste vad det var innan jag läste om DOES.

En akronym är en uttalbar förkortning skapad av de första bokstäverna i varje nyckelord. I detta fall står D för djup bearbetning (depth of processing), O för överstimulans (overstimulation), E för emotionell reaktivitet och empati (empathy and emotional reactivity) och S för förmågan att lägga märke till subtila saker (sensing the subtle).

Dessa är alla grundegenskaper hos högkänsliga personer och du kommer att få läsa mer om var och en av dem nu.

DOES D – Djup bearbetning

En av högkänsliga personers mest utmärkande egenskaper är att de bearbetar information från omgivningen på djupet. Man kan tänka på det som en superdetaljerad kamera med både teleskop och makroobjektiv. Medan du som högkänslig har denna superkamera, har de flesta andra en mobilkamera som bara fångar upp de stora dragen. Att fånga upp så här många detaljer innebär inte bara att du märker saker som går andra förbi, utan även att du tänker mycket på dem. Du kan fundera över varför saker är som de är, hur de relaterar till annat du har lagrat i din minnesbank och vad det betyder för dig och andra människor. Du tar inte bara bilder med din superkamera; du studerar dem även noggrant, analyserar dem och tänker på deras betydelse.

Att ha tillgång till denna superkamera innebär många fördelar, som att du tar väl genomtänkta beslut och att du är duktig på att fokusera på en uppgift under en längre period. Den bidrar även till din höga intuition, eftersom du ofta – utan att du själv är medveten om det – tagit in och bearbetat information, vägt in olika perspektiv och på något sätt bara vet svaret. Detta är en riktig superkraft, både i privatlivet och i arbetslivet.

Men det finns även en baksida, och det är att du lätt blir överväldigad av alla intryck och allt tänkande. Särskilt när du befinner dig i miljöer som är stressiga och högljudda. Av denna anledning är det viktigt att du tar hand om dig själv och ger dig den återhämtning du behöver, innan ditt batteri tar slut.

O – Överstimulans

Överstimulans innebär att vårt nervsystem hamnar i obalans när vi tagit in mer intryck än vad vi kan hantera. Det kan göra att vi upplever yrsel, huvudvärk, magont och vi kan även få svårt att koncentrera oss och vårt minne kan försämras. Tendensen till överstimulans – och att vi även lätt hamnar i kamp-flyktbeteende – har med ett litet mandelformat område i vår hjärna att göra som kallas för amygdala. Denna är mer aktiv hos oss högkänsliga; den är som en liten brandvarnare som hela tiden skannar av omgivningen, och när den uppfattar något som liknar ett hot, skickar den ut stresshormoner för att förbereda oss för att slåss eller fly.

När vi upplever en stressande eller hotfull situation, kan amygdalan snabbt aktivera vår kamp-flykt-respons. Denna respons aktiveras oftast snabbare för oss än från de mer rationella delarna av vår hjärna. Den välkände författaren och vetenskapsjournalisten Daniel Goleman döpte denna emotionella reaktion på stress till ”amygdalakidnappning”. Han menade att amygdalan tar kontroll över en persons förmåga att tänka rationellt. Detta är anledningen till varför vi tar impulsiva och dåliga beslut när vi är överstimulerade, eller i stundens hetta kastar ur oss något som vi senare ska ångra till vår chef. Känner du igen dig? Detta tillsammans med nästa punkt – empati och emotionell reaktivitet – gör att vi lätt blir kidnappade av amygdala om vi inte lärt oss att reglera våra känslor.

E – Empati och emotionell reaktivitet

Den emotionella reaktiviteten tar sig uttryck i att vi högkänsliga reagerar starkt både på positiva och negativa upplevelser och stimuli. Forskning visar att vi framför allt reagerar starkare på positiva upplevelser, vilket innebär att vi kan dra större fördel än icke högkänsliga av en

positiv miljö, som en bra skolgång eller ett gott barndomshem.

Ett stort mått av empati är ett av den högkänsliga personens grunddrag och det är en tillgång, eftersom det gör oss till fina medmänniskor, vänner och partner, som verkligen känner för andra. Vi högkänsliga kan på grund av vår intuition och empati förstå människor, ofta utan att de behöver säga något, vilket gör att vi skapar starka band. Vi har lätt att förstå andras känslor och kan känna dem som våra egna. Detta kan vara både en styrka och en utmaning. Delad glädje är ju dubbel glädje, som man säger, men handlar det om känslor av exempelvis sorg eller ilska blir det tyngre. Anledningen till vår höga empati tror forskare har att göra med våra särskilt aktiva spegelneuroner. Spegelneuroner aktiveras, som namnet antyder, när vi ser någon utföra en handling och fungerar ungefär som en spegel – vår hjärna uppfattar det som att vi själva gör samma sak som den person vi iakttar. Detta hjälper oss att känna eller förstå vad den andra personen upplever.

S – Vår förmåga att lägga märke till subtila detaljer

Ett av de drag som kännetecknar oss högkänsliga är att vi lägger märke till vår omgivning. Det kan vara att någon har en ny parfym på sig, ett ljud som bara du uppfattar eller att du hör på någons tonläge att hen är ledsen (detta har även att göra med empati). Denna förmåga gör oss otroligt detaljorienterade, vilket vi har användning för både i skolan –då vi är noggranna med läxor och prov – och på arbetsplatser där det krävs precision. Utmaningen är att vi lätt fastnar i detaljer. Är vi medvetna om det kan vi dock hantera det.

Anledningen till detaljorienteringen kan bero på att vi har högre aktivitet i områden i hjärnan som involverar uppmärksamhet samt förmågan att ta in och bearbeta information.

Andra tecken på att du är högkänslig

När jag är med i poddar och gör andra intervjuer, får jag alltid frågan: ”Vad utmärker en högkänslig person?” Konstigt nog är det denna fråga jag fruktar allra mest. Jag har funderat mycket över varför jag är rädd för den, eftersom svaret på frågan borde vara enkelt. Efter en del grubblande har jag kommit fram till att det beror på att svaret innefattar så många saker, som kan skilja sig från person till person. Forskarna har dock kunnat se vissa gemensamma nämnare hos högkänsliga. Vi är exempelvis ofta emotionellt utmattade efter att ha blivit ”känslosmittade” av personer i vår omgivning, vi övertänker lätt och har svårt att släppa negativa känslor och tankar. Vi behöver också regelbunden återhämtning eftersom vi tar in så många stimuli. Många har sömnproblem efter en överstimulerande dag. De drömmer intensivt och upplever klardrömmar. Att klardrömma innebär att man befinner sig i ett tillstånd mellan vakenhet och sömn. Man blir under drömmen medveten om att man drömmer, och på så vis har man möjlighet att kontrollera sin dröm. En del tror att detta beror på att hjärnan är relativt vaken när man drömmer, andra menar att stress och ångest kan trigga tillståndet.

Det finns forskningsstudier som pekar på att klardrömmande är vanligt hos högkänsliga personer. Andra typiska egenskaper är att vi har svårt för tidspress, är lättskrämda och kan uppleva fysisk beröring som obehaglig när vi är överstimulerade. Vi är även känsligare för effekterna av koffein och läkemedel. Många vittnar även om problem med magen, vilket enligt japanska forskare också kan kopplas till högkänslighet. I deras studie analyserade de 863 svar från personer som anser sig vara högkänsliga. De som skattade sig högt på det japanska högkänslighetstestet upplevde problem med magen: halsbränna, sura uppstötningar, magont samt problem med avföring, som

förstoppning eller diarré.2 Detta kan ha att göra med att högkänsliga har genvariationen 5-HTTLPR, som innebär lägre nivåer av serotonin. Man uppskattar att cirka 90 procent av serotoninet produceras i vår tarm. En brist på serotonin kan leda till bland annat förstoppning och IBS. (Mer om 5-HTTLPR-genen snart.)

Vi högkänsliga är ofta självkritiska och funderar över vad andra tänker om oss. Av denna anledning har vi också lätt för att ta saker personligt. En annan egenskap är vår känslomässiga intensitet, vilket kan göra att vi lätt upplevs som ”för mycket” i sociala sammanhang. Eller så är vi på grund av överstimulans tysta och tillbakadragna. Vi har oftast inget mellanläge. Sist men inte minst upplever de flesta av oss högkänsliga att vi är annorlunda – och att vi är ensamma om att känna och tänka som vi gör.

Vi har alla vuxit upp i ett samhälle där starka känslomässiga reaktioner och känslighet inte är normen, och få av oss lyckas sätta ord på det som är en så stor del av oss själva.

Sårbarhetsgenen – eller supergenen?

Känner du dig ofta orolig, nedstämd eller irriterad? Då kan det ha att göra med 5-HTTLPR-genen, som ofta kallas för sårbarhetsgenen, vars funktion är att transportera serotonin. Genvariationen har två vanliga former: en kort och en lång. Enligt forskarna har högkänsliga den korta varianten, vilket kan leda till lägre nivåer av serotonin.3 Lägre serotoninnivåer kan påverka oss på olika sätt och är kopplat till en rad psykiska och fysiska besvär, som depression, tvångssyndrom, olika typer av ångest, migrän och långvariga smärttillstånd, som fibromyalgi.

Studier visar även att 5-HTTLPR-genen har ett samband med differentiell känslighet. Detta betyder att de som har denna gen lättare påverkas av negativa händelser i livet, och gynnas mer av positiva upplevelser. Därför skulle jag vilja kalla denna gen för supergenen.

Forskarna har undersökt fördelarna med att ha denna genvariant och sett att den bland annat innebär en exceptionellt hög förmåga att snabbt ta in sensorisk information från omgivningen, det vill säga sådant som har att göra med vår förmåga att se, höra, smaka, känna och lukta.4 En annan fördel är förmågan att snabbt bilda sig en uppfattning om något och effektivt lösa problem. Det kan handla om att uppskatta hur långt bort ett objekt befinner sig, att skilja mellan färger och former eller att förstå språk genom att känna igen ljud och mönster som bildar ord och meningar. Det kan även vara att känna igen melodier, rytm och tempo i musik, att skilja mellan olika material baserat på hur de känns – till exempel att skilja bomull från ull – att känna och tolka smärta samt identifiera olika dofter och smaker. Genen kopplas även samman med högre intelligens.

Man har också sett att de som har denna supergen har en större förmåga än andra att komma ihåg och känna igen ett speciellt mönster efter en viss tid. Detta är viktigt för att mäta kognitiva funktioner som minne och uppmärksamhet. Exempel på hur man kan studera detta är att en person får titta på en serie bilder som alla har olika mönster. Därefter får personen göra något distraherande, för att inte få tillfälle att öva på mönstren. Slutligen presenteras personen för en annan bildserie. Några av dessa bilder innehåller ett urval av de mönster som visats tidigare, några är nya. Personens uppgift är att identifiera de mönster hen har sett tidigare.

En annan forskningsstudie visar att personer med denna typ av gen har hög verbal och figural kreativitet.5 Verbal kreativitet avser förmågan att tänka på och uttrycka unika, innovativa och kreativa idéer genom språket. Det kan betyda att skapa nya ord, formulera originella meningar, berätta fantasifulla historier eller komma på smarta lösningar på problem med hjälp av språk. Figural kreativitet handlar om för-

mågan att skapa unika och originella ritningar, skulpturer eller unik design. Det kan även involvera att lösa problem eller utmaningar som kräver en djup förståelse för form och struktur. Denna egenskap kommer för övrigt väl till användning inom yrken kopplade till konst, arkitektur, grafisk design och ingenjörsvetenskap.

Mot bakgrund av det du nyss läst antar jag att du börjar fundera på om du själv är högkänslig och i så fall på vilket sätt. På nästa sida hittar du ett självskattningstest baserat på det vetenskapliga testet HSP-scale som är framtaget av forskarna Elaine Aron och Arthur Aron.

TESTA DIG SJÄLV –

ÄR DU HÖGKÄNSLIG?

Svara ja eller nej på frågorna.

Nej

☐ Jag blir lätt överstimulerad av sensoriska stimuli.

☐ Jag lägger märke till det subtila i min omgivning.

☐ Andra människors sinnesstämningar påverkar mig.

☐ Jag är mycket känslig för smärta.

☐ Under hektiska dagar behöver jag dra mig undan till en tyst mörk plats där jag får vara för mig själv.

☐ Jag är känslig för effekterna av koffein.

☐ Jag blir lätt överväldigad av sådant som skarpt ljus, starka lukter, grova textilier och höga ljud.

☐ Jag har ett rikt och utvecklat inre liv.

☐ Jag besväras av höga ljud.

☐ Konst och musik berör mig på djupet.

☐ Mitt nervsystem känns ibland så ur balans att jag behöver vara ensam en stund.

☐ Jag är en samvetsgrann person.

☐ Jag är lättskrämd.

☐ Jag blir stressad när jag ska göra många saker på kort tid.

☐ När människor inte trivs i sin fysiska miljö vet jag oftast vad som behöver göras för att de ska få det bekvämare, som att ändra belysning eller plats.

☐ Jag blir irriterad när man vill få mig att göra många saker samtidigt.

☐ Jag försöker undvika att göra misstag eller att glömma saker.

☐ Jag undviker våldsamma filmer och tv-program.

Ja Nej

☐ Jag blir skärrad när det är mycket som händer runt omkring mig.

☐ Jag reagerar starkt på hungerkänslor, vilket påverkar mitt humör och min koncentrationsförmåga.

☐ Förändringar i mitt liv får mig ur balans.

☐ Jag noterar och uppskattar goda dofter, smaker, ljud och konstverk.

☐ Jag tycker det är obehagligt att ha för mycket på gång samtidigt.

☐ Jag prioriterar att inrätta mitt liv så att jag undviker situationer som är upprörande eller överväldigande.

☐ Jag störs av intensiva stimuli, som kaotiska händelser.

☐ Om jag måste tävla eller bli observerad när jag ska göra en uppgift, blir jag så nervös eller skakig att jag presterar mycket sämre än jag annars hade gjort.

☐ När jag var barn, uppfattade mina föräldrar och lärare mig som blyg.

Så tolkar du testet: Svarar du ja på fjorton eller fler frågor är du förmodligen högkänslig. Har du svarat ja på färre än fjorton frågor men känner att dessa frågor stämmer väldigt bra på dig, kan du ändå vara högkänslig.

* Från The Highly Sensitive Person. Copyright 1996, 1998 by Elaine N. Aron. All rights reserved. Återpublicerad genom överenskommelse med Kensington Publishing Corp.

Tre kategorier av högkänslighet

När Elaine och hennes make Arthur skapade det test för högkänslighet som du just har tagit del av, var det ”endimensionellt”, det vill säga att det inte var uppdelat i kategorier. Många forskare menade att testet behandlade ett alldeles för stort område och att det därför behövdes något slags kategorisering.

År 2006 publicerades en forskningsstudie som föreslog att man skulle dela upp begreppet högkänslighet i tre kategorier.7 Sedan dess har ett flertal framstående studier om detta kommit ut. Högkänslighet delas alltså upp i följande tre kategorier: estetisk känslighet, låg sensorisk tröskel och en benägenhet att känna spänning. De flesta av oss har lite av alla typer i oss, men det är ändå bra att veta vilken eller vilka typer du har mest av. Detta för att underlätta förståelsen för dig själv och hur du reagerar i olika situationer.

1. Du är en estet – estetisk känslighet

Är du estet är du är öppensinnad, kreativ, öppen för att prova nya saker och insiktsfull. Du söker intellektuell stimulans och äventyr, vilket kan ta sig uttryck i att du vill lära dig nya språk, uppleva nya kulturer, läsa mycket, lyssna på musik, gå på teater, resa och träffa nya, intressanta människor. Du ser det vackra i allt, från ett litet löv du hittar på vägkanten eller en människas skratt till en attraktiv person du möter när du är ute och går. Du tycker om att prata om saker på djupet och vill helst ha intellektuella konversationer där du känner att du lär dig saker och utvecklas som människa.

2. Du har supersinnen – låg sensorisk tröskel

På grund av dina extra känsliga sinnen är du observant och uppmärksam, vilket är en fördel i situationer som kräver precision och detaljseende. Du

vet vad som behöver göras för att man ska förbättra en obekväm miljö, som att höja eller sänka värmen eller dämpa eller öka belysningen. Att ha sinnena på helspänn kan göra att man lätt blir överstimulerad – och detta är baksidan med att ha ”supersinnen”. Du påverkas mycket av högljudda eller hektiska platser, som ett köpcentrum, en fest eller öppna kontorslandskap på jobbet. Tidspress kan göra att du helt tappar fokus och ditt detaljseende kan göra att du fastnar och har svårt att slutföra uppgifter. Låg sensorisk tröskel är kopplat till negativa känslor, ångest och depression. Det har även en stark koppling till introversion, vilket innebär att du förmodligen laddar dina batterier bäst hemma i soffan och att du inte tycker om att vara bland många människor eller att stå i centrum.

3. Du är en superkännare – benägenhet att känna spänning

Har du denna typ av känslighet har du en exceptionell förmåga att förstå andra människor, ofta utan att de behöver säga något. Du läser av kroppsspråk, tonläge och känner av stämningar. Det betyder även att du lätt tar på dig andras känslor – och om du inte är medveten om din förmåga blir det svårt att sätta gränser. Att absorbera andras känslor och känna så mycket om allt, gör att du lätt blir emotionellt dränerad.

Du behöver därför tänka på att hämta nya krafter.

Vilken typ eller typer känner du mest igen dig i?