9789189083905

Page 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Om djuret inte vill äta . . . . . . . . 29 Så ger du medicin eller mat . . . 29 Juver . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Navel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Päls och hud . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Äggstockscystor . . . . . . . . . . . . 32 Megacolon . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Rygg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Varför kliar det? . . . . . . . . . . . . 33 Bakben . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Svans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 I rörelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Buren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 För kallt eller varmt ute? . . . . . 37 Feber? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Snippa, snopp, testiklar . . . . . . 38 Hona eller hane? . . . . . . . . . . . . . 39 Analöppning . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Bajs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Nattbajs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Kiss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Vad brukar veterinären fråga? 42 Bra att ha hemma . . . . . . . . . . . 42 Den sista stunden . . . . . . . . . . . 43 Checklista . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Då sätter vi i gång! . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Vad behöver du? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Flockdjur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Ska du ha honor eller hanar? . . . . . . . . 10 Kaniner som bits . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Läten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Hur lyfter du en kanin eller ett marsvin? 11 Kroppsspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Huvud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Nos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Ögon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Öron . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Tänder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Haka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 Tunga och munnens slemhinna . . . . . . .18 Vad ska kaniner och marsvin äta? . . . 19 Hals och nacke . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Vaccin och ID-märkning . . . . . . . . . . . . 20 Bröstkorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Hjärta och lungor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Framben . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Tassar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Klor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Mage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Ont i magen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 2

DÅ SÄTTER VI I GÅNG!

Kaniner och marsvin kan både lära sig roliga trick och vänja sig vid att du undersöker dem. Ha mycket tålamod och undersök korta stunder i taget. Sitt på golvet. Då kan inte djuret ramla ner och slå sig. Belöna med pellets eller en smaskig grönsak!

Vad behöver du?

En kanin, ett marsvin eller ett gosedjur

Pellets eller annan godsak

Lugn och ro

Snälla händer

En vuxen

Vad är också bra att ha?

En våg

En ficklampa

En klotång eller nagelfil

En pälsborste

Ett stetoskop

En stor handduk

Visste du att …

kaniner kan bli 8-12 år gamla?

Stora kaninraser lever kortare tid, i ungefär 6 år . Marsvin brukar bli 5-8 år gamla .

Vilken del av djuret vill du börja med? Längst bak i boken finns en lista med rutor. Där kan du kryssa i vilka delar du har undersökt.

3

KROPPSSPRÅK

I naturen måste kaniner och marsvin akta sig för rovdjur. När de blir rädda springer de iväg, eller fryser till och låtsas vara osynliga. De vill inte visa när de är sjuka eller mår dåligt. Så vi människor måste titta noga!

KANINENS KROPPSSPRÅK

Nyfiken kanin:

• Lutar sig framåt

• Ögonen är öppna

• Öron och morrhår är mjukt riktade framåt

• Står på två ben och spanar

Kanin som har ont:

• Ligger eller sitter ihopkrupen

• Ögonen är smala

• Öronen är spända och lutas bakåt

• Spända morrhår

• Gnisslar tänder

• Andas snabbt

Arg kanin:

• Öronen bakåt

• Knorrar eller fräser

• Kroppen spänd

Rädd kanin:

• Uppspärrade ögon

• Stampar

• Trycker sig mot marken

• Öronen är spända och lutas bakåt

• Andas snabbt

4

MARSVINETS KROPPSSPRÅK

Nyfiket marsvin:

• Blanka, öppna ögon

• Kluckar och kuttrar

• Springer fram och vill vara med

Argt marsvin:

• Skallrar med tänderna

• Fräser

• Står på bakbenen och visar tänderna

• Reser ragg, så att pälsen i nacken står rakt upp

Marsvin som har ont:

• Sitter stilla i ett hörn

• Matt blick

• Ruggig päls

• Pratar mindre än vanligt, eller gnäller

• Andas snabbt

Skrämt marsvin:

• Sitter helt stilla

• Uppspärrade ögon

• Andas snabbt

• Ryckiga rörelser

Visste du att … avslappnade kaniner och marsvin ligger utsträckta och vilar sig?

5

I noshålan hos kaniner finns bakterier som heter Bordetella . De skadar inte kaninen, men de kan ge lunginflammation hos marsvin . Därför ska marsvin aldrig bo tillsammans med kaniner .

VI BÖRJAR FRAMIFRÅN

HUVUD

Titta på huvudet rakt framifrån. Ser båda sidorna likadana ut? Håller djuret huvudet snett? Är ögonen lika stora?

NOS

Titta på nosborrarna. De ska vara torra och rena. Det ska inte bubbla eller finnas snor. Snor kan bero på en infektion i luftvägarna, eller på problem med tänderna. Om en bit hö har fastnat i nosen kan det också bli snorigt.

Lyssna! Kaniner och marsvin andas helt tyst. Det ska inte höras rossel eller väsande ljud. Om du hör konstiga ljud eller om djuret nyser ofta ska du ringa veterinären.

Visste du att … kaniner och marsvin bara andas genom nosen? Försöker de andas med öppen mun är det bråttom till veterinären!

Visste du att … kaniner som är albino har nästan genomskinlig regnbågshinna? Ögonen ser röda ut, för att blodkärlen i botten av ögat syns . Albino betyder att djuret saknar färgämnen . Pälsen är vit .

ÖGON

Kaniners och marsvins ögon sitter på sidorna av huvudet. De ser åt nästan alla håll. Bra för att upptäcka rovdjur! Hornhinnan täcker ögat och är genomskinlig som en glasruta. Titta så du inte ser några fläckar eller gropar.

Kaniners regnbågshinna är blå eller brun. Marsvins är mörk eller rödaktig. Se efter så att det inte är några fläckar på regnbågshinnan.

6

På insidan av ögonlocken sitter bindhinnan. Den ska vara ljusrosa. Är den kladdig, röd eller svullen? Eller kniper djuret med ögat? Rinner ögat?

Det kan bero på:

• En skada på ögat.

• En infektion.

• Problem med en tand eller tårkanal. Ring veterinären direkt, ögon är känsliga!

Pupillen bestämmer hur mycket ljus som kommer in i ögat. I mörker är pupillen stor, och i ljus blir den liten. Titta så att höger och vänster pupill är lika stora. Lys med en svag lampa (prova på en vuxen först) och se hur pupillen drar ihop sig. Bakom pupillen finns en genomskinlig lins. Ser den grå eller vit ut? Det kan bli så när djuret är gammalt, eller av en ögonskada. Hos marsvin kan det också bero på diabetes. Kaniner kan få vit lins av en parasit, som kallas E. cuniculi.

Kaniners och marsvins tårar är vita som mjölk. Tårarna fuktar och rengör ögat. Sen rinner de bort genom en tårkanal som töms inuti nosen. Som ett avloppsrör! På väg mot nosen går tårkanalen förbi tändernas rötter. Om en tandrot är för lång kan kanalen bli hopklämd. Om det är stopp i kanalen, svämmar ögat över. Då blir pälsen under ögat blöt. Hos kaniner syns tårkanalen som en prick på insidan av undre ögonlocket. Marsvins tårkanaler är svåra att se.

I ögonvrån sitter ett tredje ögonlock, som kallas för blinkhinna. Marsvin har bara en liten rest, precis som vi människor. Men för kaniner är blinkhinnan viktig, den åker fram för att skydda och fukta ögat. Ibland sover kaniner med ögonen öppna, då täcker den ljusa blinkhinnan en stor del av ögat.

Marsvin har en kudde av fett runt ögat. Kudden göms av ögonlocken. Här hittar veterinären ofta skräp som har fastnat.

Visste du att … marsvin kan få äggskalsöga?

Det är klumpar av kalk, som liknar en ring av äggskal runt regnbågshinnan . Det är oftast ofarligt .

Visste du att … kaniner blinkar väldigt sällan? Bara var femte minut ungefär . Vi människor blinkar 10-15 gånger varje minut .

7

BUREN

Marsvin och kaniner måste inte bo i bur. De kan vara lösa inomhus också. Kaniner lär sig lätt att kissa på en toalåda, marsvin är svårare att få rumsrena. Bajspluttar brukar hamna lite överallt. Om djuren bor i bur, ska buren vara så stor som möjligt.

Vad ska finnas i buren?

• Flera gömställen. Både hus och tunnlar. Hus är kul att sitta ovanpå.

• Pinnar att gnaga på.

• Vattenflaska eller skål.

• Hö. Marsvin ska äta från golvet. Kaniner kan äta ur en höhäck, men se till att de inte kan fastna i den.

• Halm och strö. Kan vara gjort av kutterspån, alspån, papper eller hampa.

• En toalåda med träpellets, papperpellets eller spån.

• Matskål.

• Kaniner behöver dessutom en låda med jord eller sand att gräva i. Och en hylla att sitta och spana på.

Visste du att … marsvin och kaniner inte ska ha saltsten?

Visste du att … kaniner använder frambenen för att gräva tunnlar? Marsvin gör inga gångar, men tycker om att gräva ner sig i halm i buren .

Hur stor yta behöver de minst, för att må bra?

Två marsvin: 120 x 60 cm

Två kaniner: 250 x 180 cm

8

FÖR KALLT ELLER VARMT UTE?

Kaniner kan bo ute i minusgrader, om de har ett hus med mycket halm där de kan värma sig. Och en kompis att bo ihop med förstås. De får tjock vinterpäls. Var försiktig med att ta in en utekanin på vintern, de blir lätt för varma inomhus. En kort stund går bra, när du ska klippa klorna till exempel.

Kaniner och marsvin svettas inte. Hur gör de då, när de blir för varma? Jo, de skickar extra mycket blod till öronen. Där finns många blodkärl nära huden. När luft fläktar över öronen kyls blodet ner. Det är inte så effektivt, marsvin och kaniner är känsliga för hög värme. Om buren står utomhus blir det varmt i solen på sommaren. Se till att det finns skugga och svalt vatten att dricka.

Tecken på värmeslag:

• Djuren andas snabbt.

• De ligger utsträckta och ser trötta ut.

• I värsta fall kan de svimma och dö.

Visste du att … marsvin trivs bäst i rumstemperatur? De fryser om det blir kallare än 15 grader .

FEBER?

Gör så här:

• Flytta djuret in i skuggan.

• Blöt en handduk med svalt vatten (inte iskallt).

• Kyl kroppen och öronen med handduken.

• Mata med Critical Care.

• Ring veterinären. Om djuret inte är piggt, måste ni åka in till veterinären direkt.

Kaniner och marsvin har mycket högre kroppstemperatur än vi människor, 38-40 grader är normalt. Temperaturen mäts med en termometer i rumpan. Kaniner och marsvin har känslig rumpa och man ska inte ta tempen i onödan. Ring veterinär och fråga först!

Visste du att … du inte kan känna på öronen eller nosen om djuret har feber?

9

Sara Klinga Myr är veterinär och författare. Din hund från nos till svans och Din katt från nos till svans är de andra böckerna i serien.

Drömmer du om att bli veterinär? Eller vill du lära dig mer om dina smådjur och hur du ser att de mår bra? Då är det här boken för dig! Här går veterinären genom kaninen och marsvinet från nos till svans och tipsar om hur du själv undersöker din vän.

Kaniner och marsvin från nos till svans är den tredje boken i den populära serien “Lilla veterinärskolan”.

Emma Jansson är illustratör och har tidigare tecknat bilderna i serien ”Upptäck naturen”. Emma gömmer ett äpple på allt hon ritar, även i den här boken!

9 7 8 9 1 8 9 0 8 3 9 0 5
ISBN: 978-91-89083-90-5

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.