9789188149749

Tuija Lehtinen

Jenny Jakobsson Lundin

Psykologi för klassrummet

Lärarförlaget

Lärarfortbildning AB

Box 17023

104 62 Stockholm www.lararforlaget.se info@lararforlaget.se

Kopieringsförbud

Förlaget påminner om att detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal och den mycket begränsade rätten att kopiera för privat bruk.

© 2024 Författarna och Lärarförlaget

Omslag: Anna Hild (Shutterstock/Golden Dayz & Mamun design)

Redaktör: Lena Vestlin

Grafisk form: Elo Wennström

Tryckt inom EU via Printpool, 2024

Andra utgåvan

ISBN 978-91-88149-74-9

4. Lärande och en känsla av sammanhang

5. Att vilja men inte kunna

6. Elever i konflikt

7. Föräldrar i konflikt

8. Att forma en elevgrupp

9. En känslokompetent

10. En elevhälsa som stödjer målen

Att vara lärare är världens finaste och viktigaste jobb. Rent objektivt.

Forskning visar att inget påverkar unga människors livsutsikter så mycket som att klara grundskolans mål. Att vara rektor är därför på samma sätt samhällets viktigaste chefsuppdrag. För oss psykologer är skolan därmed också en särskilt viktig arbetsplats, eftersom ingen annan institution har så stor inverkan på människor. Det är i skolan människors framtid formas mer än någon annanstans. Att få bidra till denna framtid upplever vi som psykologer både som ett stort ansvar och ett stort privilegium.

Bokens upplägg

I första kapitlet om Känslornas psykologi går vi igenom hur känslorna påverkar ett klassrum och hur förmågan att styras av förnuft i stället för känsla gradvis utvecklas hos barn i samspel med de närmaste vuxna i barnets omgivning. Vi går igenom hur läraren kan använda sig av kunskapen om känslornas psykologi för att utveckla sin undervisning i klassrummet och hur man kan förhålla sig till elever som har svårt att hantera sina starka känslor.

I andra kapitlet Anknytning och nya relationsmodeller går vi igenom de teoretiska grunderna för det biologiska system som kallas anknytningssystemet. Det påverkar det mänskliga relationsbeteendet livet igenom, men framträder kanske tydligast i barndomen. Att ha basala kunskaper om hur anknytningssystemet fungerar är avgörande för att förstå varför elever kommer med så olika färdigheter till skolan när det gäller att skapa goda relationer till andra, såväl kamrater som pedagoger. Elevers individuella relationskompetens påverkar lärarens chanser att lyckas med sitt lärandeuppdrag, framför allt när det gäller elever som vi kallar otrygga och/eller har traumatiska upplevelser med sig som påverkar lärandet. Därför behöver läraren utveckla särskilt goda samspelsfärdigheter med dessa elever.

Tredje kapitlet Lärande och motivation handlar om hur olika psykologiska teorier, främst självbestämmandeteorin, förklarar motivation och drivkrafter hos människor. Där vill vi visa hur man som lärare kan

använda sig av dessa drivkrafter i sitt klassrum, speciellt i förhållande till svårmotiverade elever.

Fjärde kapitlet Lärande och en känsla av sammanhang handlar om hur stödundervisning kan organiseras så att känslan av sammanhang kan främjas hos eleven. Utgångspunkten är Aaron Antonovskys teori om salutogenes, det vill säga de faktorer som främjar hälsa. Vi tänker att samma faktorer även främjar lärande hos elever. Andra delen av kapitlet väver samman hälsans psykologi med Dylan Wiliams tankar om formativ bedömning för att peka på kopplingarna mellan vad som leder till hälsa och lärande i klassrummet.

I femte kapitlet Att vilja men inte kunna beskriver vi olika strategier hämtade från den kognitiva beteendeterapins kunskapsfält, som kan vara till nytta när elever har hamnat i olika former av undvikande beteenden som riskerar att hämma elevens kunskapsutveckling. Kapitlet ger verktyg för hur man som pedagog gradvis kan hjälpa eleven att återerövra de områden som undvikits och få lärandet att ta fart igen.

Sjätte kapitlet handlar om Elever i konflikt. Där går vi vidare med handfasta praktiska tillämpningsstrategier för hur man hjälper elever som ofta hamnar på kant med skolan och i konflikter både med kamrater och med vuxenvärlden.

Elever i konflikt följs av det sjunde kapitlet som i stället handlar om Föräldrar i konflikt, där vi ger råd om hur man på bästa sätt kommunicerar med elevers föräldrar. Barnet är ju det viktigaste i världen för dess föräldrar och därmed finns en inbyggd källa till starka känslor, vilket ibland leder till konflikter mellan föräldrar och skolan, särskilt när det finns en oro att barnet inte har det bra i skolan. Vi beskriver hur samtal och digital kommunikation med föräldrar kan gå till och hur man kan rädda situationen om det skurit sig mellan hem och skola.

I åttonde kapitlet Att forma en elevgrupp lämnar vi individens psykologi och ger oss in i gruppsykologins kunskapsområde, ett område vi tror är särskilt intressant för skolans pedagoger och som ofta glöms bort i vårt individfokuserade samhälle. Vi tänker att ett gruppinriktat

arbetssätt är en förutsättning för ett individinriktat arbete. Fungerar inte gruppen tillräckligt väl, blir det svårt för läraren att skapa tid för särskilda anpassningar för de elever som ligger längst ifrån att nå målen. Detta kapitel kan också vara intressant för rektorer som funderar över hur man organiserar sin skola utifrån klasser och lärarlag.

I nionde och näst sista kapitlet kliver vi upp ytterligare ett steg i hierarkierna och applicerar organisationspsykologiska teorier på skolan. En känslokompetent skola handlar om hur organisationer som står under så stark press som skolan ofta gör tenderar att reagera med att försvara sig själva och sina medlemmar genom att utveckla organisatoriska försvar. Dessa försvar riskerar att avleda skolans verksamhet från de officiella målen med verksamheten. I värsta fall riskerar organisationsförsvar att snarare förvärra elevens situation i skolan. Därför behöver rektorer öva upp sin förmåga att dels bli medvetna om sådana försvarsmekanismer, dels hantera dessa inofficiella drivkrafter genom att utveckla en känslokompetent organisation. Trygga organisationer utgör en trygg bas för medarbetarna, vilket gör att de orkar lösa problem på riktigt i stället för att värja sig mot dem. Här beskriver vi också hur man som pedagog kan förstå och hantera sina egna känslor inför elever som utmanar, med utgångspunkt i de senaste årens emotionsforskning. Kapitlet handlar kort och gott om hur skolan ser till att hålla ögonen på bollen och fokusera på målen med undervisningen trots ett högt känsloläge i organisationen.

Tionde kapitlet En elevhälsa som stödjer målen handlar också om hur skolan kan hålla fokus på målen – genom att använda sin elevhälsa som ett stöd för det pedagogiska arbetet. Därigenom kan elevhälsan också främja goda relationsmiljöer för eleverna i skolan. Elevhälsans viktiga roll i skolutveckling lyfts också i detta kapitel.

” Vad är det som händer egentligen? En enda elev får såväl rutinerade som nya lärare att ge upp inför möjligheterna att undervisa hen. Det leder till konflikter i personalgruppen och till att osämja sprids på skolan. ”

om lärare möter man ibland stora utmaningar när

det gäller att få samspelet med en elev eller undervisningen i en klass att fungera. Man behöver inte bara förstå sina elever, utan en lika viktig aspekt handlar om att förstå och hantera sina egna känslor inför sin arbetssituation.

Författarna presenterar olika perspektiv som psykologin har att erbjuda och ger exempel på hur den kunskapen kan användas i praktiken. Med utgångspunkt i fallbeskrivningar och med stöd i forskning tar boken upp ämnen som anknytning, elever i konflikt, strategier för att bemöta föräldrar samt motivation och gruppsykologi. Genom sitt klassrumsnära perspektiv ger boken stöd till pedagoger i konkreta situationer.

Boken vänder sig också till skolledare och personal inom elev hälsan, då den visar hur ett proaktivt hälsoarbete kan göra skillnad

Tuija Lehtinen och Jenny Jakobsson Lundin är legitimerade psykologer med lång erfarenhet av skola och förskola.