©2025 Mikaela Käll, Michelle Krantzé
Förlag: BoD ∙ Books on Demand, Östermalmstorg 1, 114 42 Stockholm, bod@bod.se
Tryck: Libri Plureos GmbH, Friedensallee 273, 22763 Hamburg, Tyskland
ISBN: 978-91-8080-804-0
innehållsförteckning
deli-beteende och behov
1. Europeisk kanin
Vadärett flyktdjur?
Fortplantninginaturen
Arvoch miljö
Gruppdynamik,rangordning
Varningssignaler,vaksamhet
Dofternas betydelse
Uppvaktningoch valavpartner
2. Tamkaninen
Ändringaritamkaninenshjärna
Grundkänslor
Rädsla ochilska
Personlighetstyperoch stress
Inre/yttrestress
Sakersom kanorsakastress
Kaniner somhar ont
Kyla
Värme
3. Behovoch språk
Kaninensviktigastebehov
Kaninersspråk
Varför blir en kanin arg?
Ilskaoch rädsla -samma beteende,olika orsak
Kroppsspråk
Språkkaniner emellan
4. Ihopsättning
Tänk på...
Varför behövs karantän?
Förberedelser
Vadska mangöravid bråk?
delii-ett missförstått sällskapsdjur
5. Kaninen imänniskans värld
Kaniner på socialamedier
Keldjureller sällskapsdjur?
Anpassamänniskansmiljö till kaninen -intetvärtom
Lägg inte kaninen på rygg
Vadgör manmed en kanin sombiter?
6. Köpa kanin
Raser
Stamtavlaeller HB?
Uppfödareeller omplaceringshem?
Hurvet manatt uppfödaren är bra?
Hane eller hona?
Första tiden hemma
Tonåren/Könsmognad
7. Inlärning, lekoch träning
Hurfår jagmin kanin attgilla mig?
Hurleker en kanin?
Berikningoch träning
Inlärning
Klickerträning
Tränapåatt lyftadin kanin
Tränaborträdslor
Överslagshandlingoch tomgångshandling
deliii -hälsa och omvårdnad
8. Boende ochmat
Vadsäger lagen?
Kaninensboende
Frigående inne/ute
Vatten
Daglig skötsel
Hälsokoll
Matoch näringsbehov
Pellets
Fördjupning-näringför kaniner
Kalcium
Växter ochgrönsaker
9. Hälsaoch sjukdom
Undersök varveterinär finns!
Hemma-apotek
Magstopp
Kaninensmatsmältning
Parasiter
Allvarligasjukdomar
Trycksår
Fukteksem
Kanin somsattihalsen
Päls ochfällning
Äldrekaniner
Kaninenständer
Bettfeloch andratandproblem
Könsbestämning
Undervikt/övervikt
Hardin kanin bititpåsladdar?
Kastrering
Kaninungar
Äntligen är den här, den efterlängtade andra upplaganav Sanningenomkaniner!Uppdaterad,utökad ochmed ännu merintressantfakta.Omnigillade den första bokenfrån2018såtroroch hoppas vi attni kommer äääälska denhär!
Medutgångspunktiforskingoch senaste kunskapen fårniläsaännumer om kaninerskänslolivoch aktiveringsbehov. Vårambitionärfortfarande attgöra kunskapenom kaninensbeteendeoch behov mer tillgänglig.Alltför mångakaninägaremissförstår kaninensspråk ochsignaler.Vivill sprida kunskapför attmotverkafördomaroch felhantering av kaniner.
Dennabok behåller därför sitt fokuspåjustbeteende, även om vissadelar ocksåinnefattar skötseloch hälsa. Detärviktigt attkunnaförstådessa bitarfrånkaninenssynvinkel föratt kunnage demdet bästamöjliga livet. Trotssin popularitetärkaninen istort ettväldigt missförstått ochunderskattatsällskapsdjur.
Vi somskrivit bokenhar båda ettlivslångt brinnande intresse företologioch djursvälmående,ärbådautbildade inom djurvård,medlemmariSKAFoch SKVF samt ett10-talårbakom osssom kaninuppfödare.
April2025
MikaelaKäll, Alrunans kaniner Michelle Krantzé, Sandrosens kaningård
1. europeiskkanin
Art: Oryctolaguscuniculus
Släkte:Oryctolagus (kaniner)
Familj:Leporidae (hararoch kaniner)
Ordning: Lagomorpha (hardjur)
Klass: Mammalia(däggdjur)
Vårtamakanin hetereuropeisk kaninoch är så nära släktmed sin vildamotsvarighetatt de faktiskt räknas somsamma artfortfarande.Desslatinskanamn “Oryctolagus”betyder ungefär”en har-likgrävare” och“cuniculus”-det latinska ordet förunderjordiska gångar.I Lagomorpha ingåräven hararoch pipharar. Ända fram till år 1912 varhardjuren klassificerade somgnagare eftersomdehar mångagemensamma egenskaper meddearter somnuingår ignagarsläktet(Rodentia). Detsom skiljerdem åt är blandannat antalet tänder;hardjuren harett extrapar somkallas peg-tänder,bakom överkäkens framtänder.Gnagarna är inte heller enbart växtätare somhardjuren är.
Förutomden europeiska kaninen innehåller familjen Leporidaerunt60andra arter; däriblandden vilda dvärgharen,cottontailrabbitoch den arktiska haren. Intressant nogvisar vissafossila fynd på attsläktet Lepus(harar) inte dökupp förrän för2 miljoner år sedan iöstra Europa ochungefärsamtidigt iNordamerika. Vilket kantydapåatt kaniner ochharar inte allshar en gemensam ursprungsplats.
Deneuropeiskakaninen härstammar från början från
Spanien ochPortugal, därman hittat fossiler så gamla som3,5 miljoner år.De flesta verkade ha varitsmå, rejäla varelser,men det harockså funnits en enormt stor variant, kallad Nuralagusrex somhar hittatspå en öiSpanien. Denlevde för3-5 miljoner år sedan, var1,2 meterlångoch vägdeuppåt 20 kg,med små öron ochsmå ögon.Man tror attstorleken berorpå fenomenet”insulargigantism”-vilketinnebär attdjur somegentligen är småhar levt så isolerade(på en ö, till exempel) från naturliga hotoch fienderatt de över tidevolveraroch blir mycket större än normalt.
Enligt fossilabevis hardet funnits minst 75 släkten och230 arteriLagomorphaunder tidernas gång,men
nu finnsbararunt91stycken arterkvaroch de minskar.Likheternamellankaniner ochharar är många, mendet finnsockså skillnader. Eftersomde är tvåhelt skilda arterkan de inte få ungarmed varandra.Hararhar 46 kromosomer ochkaniner har44(cottontail rabbit har42), så även om de pararsig så utvecklas inga livskraftiga foster överhuvudtaget.
Hararärheltensamlevandeoch gräver inte hålor. De föder ungarmed pälsoch öppnaögonsom istort sett är redo attklara sig själva. Kaninerbor ochförflyttar sig iregel igrupp ochfår ungarsom är naknaoch blinda vidfödseln. Kaninensungar klarar sigintepå egen hand förrän vidfyraveckors ålder.De haräven ettheltannat ochsnabbare, vigare rörelsemönster än harar. Cottontailkaninen iNordamerika är precis som harensolitär ochdessutomstarktrevirbenägen.
Vårtamkanin är nu närmastsläkt medvilda kaniner från södra Frankrike. Till Sverigekom de första vildkaninerna så sent somår1870, innan desshademan gjort flera försök till inplantering mendeklarade inte det kallaklimatet. 1870kanskevar ettvarmare år,de blev då utsläpptaiHallandoch Skåneoch harnubrett
ut sig längsSverigeskuster. Tyvärr görderasintensiva reproduktion ochutomordentliga anpassningsförmåga attdeanses somskadedjur istora delaravvärlden.
Till ochmed viltvårdaretyckeratt vildkaniner stör naturennär de breder ut sig eftersomdesamtidigt kantryckaundan populationen av harari området. Kaninen är en mycket viktig basfödaför över 30 olika rovdjuriländerna runt Medelhavet -djursom utan en riklig kaninpopulation riskeraratt dö ut.Det tåls atttänka på närvimänniskor ibland bara vill bliav medkaninerna.Dessutomärjukaninensgrävandei jorden ettoumbärligt redskapför naturen. Detgör att marker luckrasupp,frönspridsoch växter frodas och inte attförglömma;miljontalssmå bajspluttarsom förbättrar jordensstruktur.
Mångaavdekaniner somnusynsistäder iSverige är inte vilda, utan förvildade tamkaniner.Dehärstammarfrånkaniner somrymtoch förökatsig ellersom blivit utsläpptanär ägaren tröttnat.Det tarintelång tidför dem attförvildas heltigen, vilket kallas för feralisation -djursom återgårtill attvaravilda.Studier av tama grisar somsläpptsuti naturenvisade attdet fannsstrukturerideraskroppar somfaktisktåter-
bildades; blandannat fick de längre benoch trynen.
Hjärnans minnescentra hade ocksåväxtenaning, även om den fortfarandevar 30%mindreänden är hosvilda grisar.Färgenpåhud ochborst fortsatte däremotatt vara sammasom förtamagrisar.
Dethar vidare observeratsskillnaderpåvilda katter jämförtmed förvildade tamkatter. Vildakatterjagar aldrig inärhetenavmänniskor samtidigt somförvildade katter gördet regelbundet. Förvildade katter tar fåglar,mössoch kaniner, medanvilda katter äter mycket mervarierad kost ochär överlägset bättre jägare.
Föratt ta ytterligare ettexempel -förvildadehundar
somintefår mateller skyddfrånmänniskor håller sig faktiskt ändå imänniskornasnärhet. De fåraldrig tillbakasamma socialastruktur ochstarkasociala band mellansig somvargarhar.Förvildadehundars föräldraförmågablir aldrig ensinärhetenlikabra somvargarnas.Deras valpar dörtyvärrliteför ofta, de jagar aldrig i flocksom vargar ochärintesjälvförsörjande. Förvildade hundar lärinteheller sinavalparatt jaga föratt skaffamat.
Tamkaniner harväldigt mycket av sina vildakusiners instinkter ochbeteenden kvar,imyckethögre grad än våra andra husdjur. Dettaärviktigt attförstå! Detnäst viktigasteatt kommaihågmed kaniner är attdetill sin naturär flyktdjur (de blir jagade) och bytesdjur (fångade ochuppätna)med enormt många fiender. Därför reagerarkaniner medrädslainför nyasaker ellersituationer den upplever somhotfullaoch vill väldigt gärnasökaskydd föratt kommaundan.
vadärett flyktdjur?
Ett flyktdjur, ellerbytesdjur,ärett djur vars beteenden harutvecklatsfrånbehovet attöverlevasålänge som möjligt utan attbli tillfångatagen ochuppäten av de somstårhögre uppinäringskedjan.Kaninen är ett typisktbytesdjur somkan attackerasbåde uppifrån av rovdjursom hökar, ugglor ochkråkoreller jagaspå marknivå av grävlingar, rävar, katter,hundar, minkar med flera. Vessloroch andra mårddjur är kaninens ärkefiende; de jagargärna iorganiserade gruppersom kantasig in genomsmå,små hål. De letarsig neri kaninernas bohåloroch lämnar ingenlevande.
Detär typisktbytesdjur attkänna orooch rädslapå stora, öppna ytor även om det inte finnsnågon märkbarfarai närheten. Dettakan sespåvåratamkaniner somiblandärräddaför attgåutpåstora blanka golv eller tommagräsmattor. Attvaraständigt uppmärksamoch kännasig beredd att flylångt innan manstår öga motöga medett rovdjurärett smartsättatt vara förbereddpå. Detkan faktiskt leda till attdjurethinner flyistället föratt bliöverraskad ochfångad.
Kaniner reagerarmed ökade stressnivåer ikroppen närdekännerdoften av ettrovdjur.Specielltungahanarråkar illauteftersomdeäralldeles förnyfiknaoch impulsiva. Efter attårets kullar genomlevtsin första vinter är det ungefär40% fler honoränhanar ikolonierna på grundavdetta.Men det är faktiskt så att majoritetenavvilda kaniner, oavsettkön,inteens blir 2årgamla.De flesta nårinteens 1år. Då kanman börjaförståvarfördeärsåenormträddaför attbli fångade ochupplyfta. Tappar de kontrollen idet vilda kandet innebäradöd.
pen. De memoreraralla flyktvägar samt eventuella gömställen.Man kansehur den lillanosen rörsig oavbrutet, dels eftersomkaniner enbart andasgenom sin nos, menockså föratt ettbra luktsinneäravmycket stor betydelseför attkunna upptäcka faror. De besitter skarpa sinnen ochanvänder demständigt.
Typisktför flyktdjurärockså attdehar smidigakropparbyggdaför snabbhet. Kaniner harstora öron för attlättare kunnafånga uppoch lokalisera ljud och ögon på sidornaavhuvudet somgör attdehar ettväldigt brettsynfält bakåt,samtenspeciellförmåga att medhjälp av synenupptäcka sakerovanför sig,som till exempelrovfåglar.Eftersomdelever större delen av sitt livimörkereller skymningärluktsinnetoch hörselnbättreutvecklade än synenoch kroppsspråket.
Dettaser vi ännu på våra tamkaniner:devill allra helst ha fyra tassar imarkenoch full kontroll på krop-
Boende ochföda- Vildkaniner sökersig helst,men inte uteslutande,till backar ochkullar av sandblandadjordbland tallar ochbuskage föratt grävasina bohålor. Sanden gördet lättjobbat ochdet gåroerhört snabbt attgräva nyatunnlaromsåskullebehövas. De gräver gärnaingångenunder stammenpå, ellerprecis intill,enbuske,steneller ettträd.Tunnlarna är många
ochtrånga, cirka 15 centimeter idiameter, precis så attdevuxnakaninerna kanfåplats.Desäkrasteoch bästahålorna,enligt kaninerna själva, är grävda så djuptsom en ochenhalvmeter ner. En koloni av vildkaniner kanbreda ut sigpåöver100 kvadratmeter under jorden ochhaupp till 50 olikaut- ochingångar till sinatunnlar. Detmåste alltid finnas en flyktväg!
Lite beroende på världsdeloch habitatsåärvildkaninen mestadels ettskymnings-och gryningsdjur (crepuscular på engelska), vilket innebäratt de tar skyddavdet svaga ljuset iskymningoch gryningoch ibland även på natten,för attsmyga ut ochäta sig mätta.Pådagarna liggerdeisinahålor ochäterliterötter.
Bytesdjurhar ettdiskret språk. De fårintegöraväsen av sig eller synas utei natureni onödan,men trots dettalyckasdespendera ungefär12timmar perdygn ovan jord enbart föratt äta. Ivissa varmarehabitat där det finnsöverflödigtmed vegetation ochbuskaratt gömmasig under grävsingahålor eller tunnlaralls, förutomnär ungarska födas.
Kaniner hörtill herbivorer -djursom är anatomiskt ochfysiologisktanpassade till attäta växter. Deras
diet består av grovtgräs, långa fibrer,kraftigt växande örter, småbuskaroch ännu mera gräs.Deknipsar gärnaavrötterunder jorden.Deälskarmat somger ordentligt medtuggmotståndsom färskbark, ljung, blåbärsris ochgrenar. På vårennär det är parningssäsong vill de ha de färska näringsrikasmå plantskottensom växer uppsådekan ätaupp sig efter vintern ochförbereda kroppenpåparning. På hösten kande ätafrönoch annatmed högt näringsvärdeför attöka iviktinför vintern. De är dock ocksåopportunister och finnsdet en fruktodlingi närheten så smaskarde naturligtvisisig en hel deldärifrån, utan attförståatt det ilängden potentielltärfarligt.
Närdebetar kanman se attdehelatiden harkollpå allting runt omkringoch vill hållasig nära ettgömställe. Ju fler kaniner somvistasigruppen,desto mindretid spenderarvarje individpåatt spanapåomgivningen. De turasomoch det finnsalltidnågon som är uppmärksam på rovdjuroch/eller konkurrerande kaningrupper. Manser sällan attdegår ochdricker nånstans.Den mestaavvätskan fårdei sig genomäta gräs igryningoch skymningdådet är fulltavdaggpå grässtråna.Deärnoga medatt spendera varmadagar
