Pluralistisk ekonomiför ett humanistiskt samhälle
Emmanuel Aboagye, UlfJohanson
Pluralistisk
ekonomiför etthumanistisktsamhälle
därmed beslutsfattandetunderlättadesavdeförväntadeintäkternaenligt prislistan.Handeln medfångaravveckladessåsmåningom genom attstaten hävdade sinrättatt beslutaöverfångarnas öde. Därmed upphörde
incitamentet förenenskild soldat atttafångar. Antaletdöda ochskadade i krig ökade dramatiskt enligt Frey andBuhofer (1986). Handeln medfångarvisar hur lönsamhetsöverväganden
tydligtpåverkade hälsoriskernai arbetet. Ekonomiska tankaroch värderingar av arbetskraftenärockså framträdande hos mångahistorisktframträdande filosoferoch ekonomer t.ex.AdamSmith,John Stuart Mill ochKarlMarx.
VanThunenmenadeatt ettundvikandeavatt se människor somkapital kunde vara särskilt problematiskt ikrigeftersomman då underett slag kunde offra hundraman föratt sparaenkanon.Skälettill dettavar atten kanon kostarför detallmänna medanmänniskor kanfås gratis (Schultz 1961). Denekonomiskakalkyleringenkunde ocksåledai en helt annan riktning.
Detnuförda resonemangetförmedlar en viktig delavbokens budskap, nämligen synenpåpersonalens värdepåarbetsplatsen.Viska problematiserafråganoch ocksålyfta framtankaromvad somkan vara viktigtför attbefrämjaförändringellersnarare förbättringavarbetsmiljönpå organisationsnivå avseende såvälprivata somoffentligaverksamheter. Det vi diskuterar itextenhar en bredaregiltighetänbaraarbetsmiljö,men föratt begränsa textensomfattningväljerviatt diskuteraett pluralistiskt ekonomiskt synsättpåarbetsmiljöstyrning. Menobservera detta är primärt inte en bok om arbetsmiljöfrågor utan en bokombehovet av attutveckla den domineradesynen på ekonomi.Klimatförändringarnaliksomandra ekologiska ochsociala (t.ex. arbetsmiljöstyrning) hållbarhetsfrågor tydliggör behovet av ettmer mångfaldigt perspektiv på ekonomibegreppet. Arbetsmiljön ochdärmedhälsanpåarbetsplatsen kan förbättras ideflestaorganisationer. Sådana förbättringarärintebaraviktiga förden anställdeutanävenför samhället. Attdet dessutom ofta ofta en god långsiktig lönsamhetspotentialärenbonusomdet inte sker på bekostnad av något annat. Vissaförändringarkan göras tämligen enkelt medanandra är komplexa. Om varaktigalösningaravseendekomplexaproblem skakunna
Itextensom följerkommerviockså attdiskuteraekonomioch dess knytning tillnormeroch samhälle.Ekonomiska system av olikaslaghar underflera århundraden varitmer ochmer inflytelserikt.Expansionenhar varitknuten tillden tekniskautvecklingenmenar professoremeritusi idé- och lärdomshistoriaSven-Eric Liedman(Liedman, 1997). Naturvetenskaplig utvecklingpåverkarekonomioch vise versadvs ekonomiska resurser möjliggörteknisk utveckling. Menvarföranvändervibegreppetpluralistisk ekonomi? Svaret är attekonomihandlar ocksåi högsta grad om samhällens liksommänniskorsutveckling ochöverlevnad. Liksom rötternahar en avgörande betydelseför trädensöverlevnad(Vohlleben, 2016) är grundläggande normeroch moraldet fundament varursamhällenär sprungna ochutvecklas.Liksomträdenlagrarkoldioxid om de inte förbränns behöver moraloch många andraformeravnormervärnasoch bäddasinför attbli självklara,ickeantastbarasamhällsfundament. Äldreträdärmer produktivaänyngre(Vohlleben, 2016). Det nutidavästerländska samhälletpräglas ihög grad av en vågav ungdomlighet. Detmärks isociala medier,i skönhetsbranschenoch iden haltande åldringsvården.Fråganärhur äldremänniskorserfarenheteroch moraliska samlevnadsnormer kanomhändertas somendel av den pluralistiskaekonomin.Med detta sagt bör ocksåpåpekas attdet ungdomliga, såvälträdsom människor ochsamhällen, måsteges möjlighet attväxa. Ientät skog undviker”kloka”trädatt utveckla kraftigagrenar eftersom dettainnebäratt trädetsnäringinteärtillräckligför attförsörja alltför många grenar på låghöjdmed begränsadtillgångtillljus. Den lättsinniga karaktären riskerar attledatill död.Vibehöver en inkluderande ekonomisom förbättrar villkoren förmänniskor ochdärmedvälbefinnandet ochhälsan. Detsom händer på arbetsplatsen, dvs arbetsmiljönärenviktig faktor inom ramenför en inkluderande ekonomi. Ibokenargumenterarviför attden förhärskande neo-klassiskasynenpåekonomibör kompletterasmed andraperspektiv.
Neoklassisk ekonomiutgår frånatt tillväxthar stor betydelse somdrivkraftför ökning av välstånd ochdärmedävenför förlängning av människansförväntadelivslängd (Brand-Correaetal, 2022).Detta kausala
-Beteendeekonomi, somkritiserar detorealistiskaantagandetomatt människan alltid är kalkylerande ochrationell isinaval (economic man) ochbortser från psykologiskaoch socialaprocesser liksom normeroch värderingar.
-Marxistiskpolitiskekonomi, somkritiserar asymmetrier, ojämlikheteroch maktolikhetertill skadaför människorshälsa.
-Feministisk ekonomi, somkritiserar denförhärskande synenpå ekonomioch därmed denojämlikhetsom påverkar människors hälsa, välbefinnande ochprivata ekonomi.
Våruppfattningäratt fleraolikasynsättavseende ekonomibehöverbeaktas närdegällerhållbarhetsfrågor,såväl närdet gällerekologisk ochsocialsom ekonomiskhållbarhet. Vi väljerbegreppetpluralistisk ekonomi. Detta begreppger utrymmeför vidare perspektiv på ekonomi såvälnär detgäller teoriersom metoder. Vårt liksom andras syftemed begreppetärfrämja kritiska ochöppnaåsikter från olikaaktörer närdet gäller detekonomiska språketoch ekonomiska tillämpningar.
Kalkyler av olikaslagliksomekonomistyrningbehövs men detfinns mycket somintekan fångasmed etttraditionellt neo-klassiskt perspektiv.Vimenar attenpluralistiskekonomiskredovisning och kalkyleringliksomenpluralistiskorganisationsstyrning innebärenradikal förändringavden neoklassiska ochidagförhärskande doktrinenom konsumtionoch ägande,som ekonomibyggerpå. Medradikal förändring menarvienväl genomtänkt förändring.Vikommeratt utveckla detta ide olikakapitlen. Detärockså så attmänniskorsoch organisationers agerande sker inom kulturella ramaroch strukturer sompåverkasavrådande kunskap, normer, politiska system menockså av en uppfattningomframtiden.Detta behöver vi ocksåtahänsyntilloch diskuterainomenpluralistisk ekonomi.
Många av de gamlaklassiska ekonomerna,t.ex. fysiokraterna, Smith,Marx, Keynes, Myrdal m.fl,hadeidéer ochvisioneromsamhällsochlivsfrågor.Dessa pluralistiskatankardecimeradesunder1900-talet,men på senare tid harpluralismen åter tilltagit. Behov av nyasättatt beskriva och förstå samhällens nutid ochframtid haraktualiseratsgenom accelererande
klimatproblem ochandrahållbarhetsproblem av ekologisk, social och ekonomiskkaraktär. Detkomplexasamspelet mellandetre hållbarhetsområdena behöverillustreraspånya sätt föratt kunna leda till reflektionoch handling.
Detförstakapitletinledsmed en reflektionöver ekonomibegreppet. Detta följsavenredogörelse förinternationella överenskommelser om social hållbarhet vilket inbegriper arbetsmiljöfrågor. Båda avsnittenärkortfattade.Deska sessom en grundtill detsom följer ide senare kapitlen.
Ideföljande tvåkapitlenskriver vi om studieravseende ekonomiska effekter av arbetsmiljörelaterade frågor ochmetoderför kalkylering. Kapitel2 inleds medstudier avseende kostnader,som kan uppstå vidbrister iarbetsmiljön. Därefter redogör vi förlönsamhets-och produktivitetseffekter av arbetsmiljöinvesteringar. Arbetsmiljöfrågor står inte icentrum förbokens syfteoch uppläggning,men vi använderibland arbetsmiljöfrågor somexemplifiering. Kapitletavslutasmed ettavsnitt om studier inom hälsoekonomi.I kapitel3 behandlar vi styrkor ochsvagheter medkalkyleringsmetoderavseende kostnader,lönsamhet ochhälsoekonomi. Ekonomiinteärett värdeneutraltbegrepp. Detta återkommer vi tillpåflera ställen. Ikapitel 3diskuterar vi ocksårationellt beslutsfattande och antagandetom”economic man”, d.v.s. attmänniskor ienbeslutssituation hartillgångtillfullständig informationomalla olikahandlingsalternativ och väljerdet somärmestrationellt iförhållande tillsinaekonomiska mål. Bokens syftar inte tillatt förkasta gamla beprövadetekniker avseende kalkyleringoch redovisningutanomatt öppnaupp förett vidgat perspektiv avseende förståelse av olikaekonomiska förhållanden, metoder ochkonsekvenser,d.v.s.öppna förett pluralistiskt perspektiv.Det kritiska förhållningssättet ochden därmed sammanhängande öppenhetenärnära förknippadmed denöppenhetsom är nödvändigi en demokrati. Det pluralistiskaperspektivetärför vårdel ocksånäraförbundetmed ett humanistisktideal,d.v.s.ett idealsom betonarmänskligfrihet, jämlikhetoch värdighet.
Organisationsstyrning är tematför kapitlen 4och5. Vi redogör förden ekonomiska redovisningens historiska utveckling. Dettahar betydelseför att närmareförståekonomi- ochorganisationsstyrningens möjligheteroch tillkortakommanden. Vi berörockså begreppetaffärsmodelleroch kopplar dettillstyrningsfrågorna.I kapitel5 förstärker vi detkritiskt diskuterande perspektivet.Viföreslåroch diskuterar ettramverk sominnefattarfaktorer ochprocessersom vi menarärviktigaatt beakta ienklokorganisationsellerarbetsmiljöstyrning. Ramverkets innehåll liksomden diskuterande texten lyfter fram behovetavett pluralistisktperspektiv på styrning.
Innehålletidenästföljande kapitlen handlar om det sammanhang vari detekonomiska tänkandet, kalkylerandetoch handlandet existerar. Innehållet idessa kapitelpekar på olikaområden somvimenar bör beaktasi relationtillekonomi.Hur kanekonomipåverka ochpåverkasav enskilda människor,grupperoch samhällen? Kapiteltexternager inte konkretatipsövervad sombör beaktas. Detärinteönskvärt eftersom pluralismenintehar någragränser utan är kontextuellt beroende.I kapitel6 adresseras tremycketcentralaområden medhöggradig relevans förett pluralistisktperspektiv,nämligen etiska principer, värdeoch språkhandlingar.
Kritiker av denneoklassiskasynenpåekonomimenar att ekonomiärstarktknutet till värderingsfrågor.Men vadärvärde?Vi diskuterar frågan, somockså ledeross tillatt kortfattatberörafråganomvad pengarär. Ekonomikan inte särskiljas frånsin samhälleligakontext. Därför fortsättervidiskussionen kringdet pluralistiskaperspektivetmed atti kapitel 7redogöraför Jenagruppens filosofi.Grovt förenklatmenadedessa filosofer attförståelse av sigsjälv är nödvändigt förförståelseavvärlden,naturen och andramänniskor.Detta avsnittäravsettsom en bakgrund till de följande avsnittensom blaberör värderingars ochsamhällsnormers påverkan på det mänskligahandlandetoch därmed denpluralistiskaekonomin.Även demokratibegreppetbehandlas kortfattat. Kapitel7 avslutas medett historiskt exempelfrånennorrländskindustri somkan användasför tolkning av t.ex.moral,normer, samt värdeoch demokrati.
Ibokens sistakapitelsammanfattarvibokens viktigaste ochtidigare presenterade tankaroch frågeställningar. Vi sammanfattarockså vårt budskapdvs ettförsökatt problematiseradet komplexasamspelet mellan ekonomi, ibetydelsenhushållning, ochindividers och/ellergruppers agerande medavseende på en humanistiskt baseradstyrning, t.ex. arbetsmiljöstyrning.
DalaiLamas ordometik förett nytt millenium kantjäna som vägledning till vaddenna bokhandlar om.Han skriver; ”Vadekonomi beträffargällersamma beaktandensom föralla övriga mänskligaaktiviteter” (Dalai Lama,2000).Vihoppasatt bokenkan bidratillenhögregradav agilitet, dvs en lätthetatt flytta uppmärksamheten, attvarai ögonblicketoch attdärmedlösgöra sigfrånetableradeföreställningar(Asplund, 1970).
Företagsekonomi är oftastalltförfokuserat på verktyg förkalkyleringoch ekonomisk redovisningsåväli undervisningenvid universitetensom iden praktiskatillämpningen. Detta kanledatill att de ekonomiska beräkningarna fårnegativinverkan på andraväsentliga faktorert.ex. hälsa ochsäkerhet på arbetsplatsen eller överdriven konsumtion. Vi tararbetsmiljö och arbetsplatshälsa som exempelområde ochargumenterar föratt ständig reflektion avseende etiskaprinciper ochsamhällsnormermåste vara närvarande närekonomiskaberäkningargenomförs ochbeslut fattas.
Ekonomiskaperspektivkan inte negligerasmen lönsamhetsberäkningar kan ochfår intevaraallena saliggörande närdet gäller existentiella frågor.Den tes vi vill driva hoppas vi kanbidratill en nödvändigsamhällsdebatt om ekonomismen som nutidanorm.Många klassiskavälkända ekonomertex Smith, Mill, Marx, m.fl. utgickfrånsamhällskontextennär de utvecklade och förmedlade sinaåsikter. Bokenvändersig såvältill studenter på universitet ochhögskolor som tillyrkesverksamma politiker,chefer,HRpersonal, personal inom företagshälsovård medflera.Vimenar attekonomutbildningar borde innehålla avsnitt av det kontextuella slag somvilyfterfram. Boken börjar medett parkapitel om kalkylering, dessfördelar ochsvagheter.Detta följsavett parkapitel om vad somkrävs förenverksamhetsstyrningsom engageraranställda. Ibokens sista två kapitelbreddas diskussionerna ytterligare närbegrepp som etiskaprinciper,värde, samhällsnormer och demokrati diskuteras.
