9789180735308

ibald Will&

MORFAR TEXT MATS NORDSTRAND ILLUSTRATIONER FREDRIK NORELL

Till William

Willibald och morfar Utgiven av Visto förlag | Lerum | 2023 www.vistoforlag.se | info@vistoforlag.se © Text: Mats Nordstrand | © Illustrationer: Fredrik Norell Första upplagan Tryckt i Viljandi, 2023 ISBN: 978-91-8073-530-8

ibald Will&

MORFAR TEXT MATS NORDSTRAND ILLUSTRATIONER FREDRIK NORELL

Del 1

Willibald och morfar

Willibald bor med sin mamma Frida och pappa Oscar i en villa i Enköping. Willibald är sex år nu och ska börja förskoleklass till hösten. Han har många kompisar i närheten som han kan leka med och flera av dem ska börja i samma förskoleklass. Willibald tycker att det ska bli kul och spännande att inte vara någon dagisunge längre, men han är lite ledsen att den kompis som han brukar leka mest med inte kommer att gå i samma förskoleklass som han själv.

Den kompisen är Willibalds morfar. Morfar Mats och mormor Eva bor i en villa bara en liten bit bort ifrån Willibalds hus. Redan när Willibald var nyfödd brukade mamma promenera bort till mormor och morfars hus nästan varje dag. Medan mamma och mormor fikade krälade Willibald och morfar runt på golvet. Morfar älskade att vara barnvakt, åtminstone till dess att det kändes på lukten att Willibald behövde ett blöjbyte. Rätt snart behövde ju inte Willibald blöjor längre och Willibalds och morfars äventyr sträckte sig allt längre bort från köksgolvet.

4

– Du är så barnslig pappa! brukade Willibalds mamma säga till morfar, och det hade hon alldeles rätt i.

Till hösten ska morfar gå ”ner i tjänst” som det heter.

Han ska bara jobba halva dagarna i skolan där han lär stora barn att räkna. Det tycker både morfar och Willibald ska bli jättebra, för då kan Willibald gå hem till morfar på eftermiddagarna efter förskoleklassen. Sedan kan de leka ostört tills det är dags att gå hem och äta middag.

Morfar har så många saker som Willibald tycker om att leka med. Morfar har ett eget litet rum bakom garaget som han kallar sin ”man cave”. Det är engelska och betyder ungefär ”en grotta där bara farbröder får vara”. Där har morfar sina instrument. Gitarrer, mandoliner, ukuleler, munspel, flöjter och ett dragspel. I taket hänger det 5

flygplansmodeller som morfar har byggt, och i ett skåp med glasdörrar finns det massor av små bilar som man bara får titta på. Morfar gillar att vara i garaget också. Där kryllar det av verktyg, gamla cyklar och mopeder och annat som morfar gillar att pula med.

– Du har så mycket gammalt skräp, brukar mormor säga till morfar, men för morfar är det inte skräp, utan prylar som kan bli fina igen med lite jobb.

Det här är berättelsen om vad Willibald och morfar hittade på under sina eftermiddagar tillsammans.

Del 2

Jägarna

En eftermiddag när de sitter vid morfars köksbord frågar Willibald: – Hur var det när du var liten morfar? Fanns det bilar och tv, telefoner och datorer och Ipads och sådant?

– Bilar fanns det ungefär på samma sätt som nu. Vi hade tv hemma när jag var liten, men den var svartvit, och det fanns bara en kanal att titta på.

– Svartvit, vad menar du med det? Var alla tv:ar svarta och vita?

– Nej, jag menar bilderna i tv:n. Kom här får du se.

Morfar tar med Willibald till bokhyllan där det finns en gammal svartvit bild av morfars farfar.

– Ser du, säger morfar, det finns inga färger i bilden, förutom svart och vitt.

– Okej, säger Willibald, då förstår jag. Jag har sett 8

sådana bilder förut hemma hos farmor och farfar. Men telefoner och Ipads då?

– Telefon fanns ju men inga mobiler som i dag. Internet fanns inte heller och absolut inga Ipads. Datorer hade man hört talas om, men det var ingen som hade en dator hemma.

– Men vad lekte ni med då, om det inte fanns spel på internet, eller på mobilen eller knappt någon tv?

– Tja, vi var ute mycket och lekte. Vi spelade fotboll och hockey. Vi åkte skidor och pulka på vintern. Min kompis Per och jag brukade tälja till spjut och pilbågar.

Sedan låtsades vi att vi var jägare, och smög omkring i skogen. Vi försökte nog skjuta på någon fågel någon gång, men som tur var kom vi aldrig i närheten.

Willibald lyssnar med stora öron.

– Hur gör man en pilbåge, morfar?

– Det är inte så svårt, säger morfar. Man tar rätt på en lagom tjock pinne i skogen, sedan tar man ett starkt snöre till bågsträng. Sedan måste man förstås ha en pil också. En pil är svårare att göra själv, om man inte hittar någon bra blompinne.

– Kan vi inte göra en pilbåge, morfar?

– Ja, det gör vi. Ska vi gå ut på en gång?

De tar på sig ytterkläderna och går ut till garaget.

Morfar letar fram en kniv, och sedan går de ut i snårskogen bakom morfars hus. Morfar skär av en lång rak pinne.

– Den här kan vi göra ett spjut av, säger morfar. Håll i den så länge.

9

Willibald är 6 år. Hans bästa kompis är morfar, som är mer än 6 år. Men det märks inte så mycket.

När morfar ska ”gå ner i tjänst” får Willibald och morfar mer tid att hitta på äventyr tillsammans. I den här boken får vi följa med in i deras värld. Vi möter Vargtass och Grå Gamen, Willibaldi och Morfario. Bufflar, älgar och mykologer korsar vår väg bland lådbilar, rockstjärnor och järnsnören. I varje kapitel är det nya utmaningar som ska lösas. Hur gör man när man är kär i någon? Och vad är egentligen mekanikens gyllene regel?

Boken är skriven av morfar själv. Han heter Mats och är lärare i fysik och matematik.

Han tycker om att laga cyklar, spela musik och plocka svamp.

Boken riktar sig till barn i Willibalds ålder, som går i eller snart ska börja i förskoleklass.

En fin bok om relationen mellan barnbarn och morfar, och vad man kan lära varandra genom lek!

www.vistoforlag.se