
Margareta Bertling
©Text:Margareta Bertling 2024
©Illustration:Margareta Bertling
Förlag:BoD –BooksonDemand, Stockholm, Sverige
Tryck:BoD –BooksonDemand, Norderstedt, Tyskland
ISBN:978-91-8057-628-4
©Text:Margareta Bertling 2024
©Illustration:Margareta Bertling
Förlag:BoD –BooksonDemand, Stockholm, Sverige
Tryck:BoD –BooksonDemand, Norderstedt, Tyskland
ISBN:978-91-8057-628-4
Detta är berättelser om människorsom levdei ettbrukssamhälle, där industrin vardet viktigaste.Ett samhälle på 1950-60-taletdådeflestamänniskorna bådebodde ocharbetadepåsamma plats, trotsatt de en gång vandrat runt från ochtill olikaglasbruki Europa. Glasbruksproduktionen vardet viktigaste ochyrket gick iarv från fartill sonframtill mitten av 1900-talet då handblåsningen försvann.Här fannsjordbrukmed hästar ochkor ochett mejeri, en snickarverkstad, målarverkstad ochenhandelsträdgård, bagerioch en rad andra affärer.
Ettsamhälleoch en tiddåmånga hade nära till det mesta.
Stinas pappaarbetadei handelsträdgården ochi direktörsbostaden därdet också odladesgrönsaker,bär ochfrukt.När det varsäsongfickStina gå till båda ställena föratt hjälpa pappamed bärplockning. Hontyckte det varroligt
attplockabär ochhon tänkte ibland attdet skulle vara kulatt vara trädgårdsmästare, detvar så spännande på vårenatt se närdet växte.
Förvarje kartongjordgubbar honplockade betaladepappa henne 10 öre.
Honvar jätteglad fördet eftersom det varroligtbådeatt plocka bär ochatt
tjäna pengar.Stina sparade till en egen cykel, vilket honocksåsedankunde köpa närhon fyllttretton år,nuvar hon bara femår. Cyklahadehon lärt sig
när hon varfyraåroch fick låna Barbroslilla cykel. Då vardet lätt attsätta ner fötternapåmarkennär det blev vingligt.
Stinavar jättelycklig denkvällenhon lärdesig cykla. Honfickbaralåna cykeln av Barbro förenkväll ochdärförlovade hennes pappa henne atthon
skulle få vara uppe tillshon lärt sig. Klockanelvapåkvällen varhon klar.Då kunde hon cykla.
Nu när hon kundecyklasjälv skullehon inte behövabli skjutsadavpappa längre.
Stinaoch Inga varkamrateroch brukadespringa ärenden för
charkuteriaffärensom lågnerevid vägeni närhetendär Stinabodde.
Affärensålde 15-kronorspåsar medköttvaror ochfolkstodi kö föratt handla.
Närdessa påsarsåldes fick Stinainteens ha singungai fred,för heladeras vägoch trädgård varfullavfolksom promeneradeoch stod iköför attköpa kött. Någrakunder sattesig iStinasträdgårdpåfamiljens trädgårdsmöbel och togframTV-kannaoch smörgåsar medandeväntade på sintur atthandlai butiken.
Dettaärberättelserommänniskor som levdei ett brukssamhälle, där industrinvar det viktigaste. Ettsamhällepå
1950-talet då de flesta människorna både bodde ocharbetade på samma plats, trots att de en gång vandrat runt från och till olika glasbruk iEuropa.
Glasbruksproduktionenvar det viktigaste och yrketgicki arv från far tillson fram till mitten av 1900- talet då handblåsningen försvann. Här fanns jordbruk med hästar ochkor ochett mejeri, en snickarverkstad, målarverkstad ochen handelsträdgård, bageri ochenrad andraaffärer.
Ettsamhälleoch en tiddåmånga hade näratill det mesta.
Margareta Bertling, grafiker,konstnärinna som genom ett långt och engageratkonstnärskap har mött ochinspirerat många männiksor, unga såvälsom vuxna ochdärigenom spridit kunskap kring ochintresset för konst.
Naturalists med inslag av impressionism,målar landskap, människor och hav. Arbetar med akvarell, akryloch lera.Har studerat vid Slöjdföreningen iHovedskous målarskola samt
Gerlesborgsskolan ochärRepr.Glasbruksmuseet Surte.