9789180574150

Yussuf Afifi

TVÅ HALVSYSTRAR OCH EN MAMMA

Två halvsystrar och En mamma

Författaren Yussuf Afifi

Språkgranskning Marina Stenblock

© 2023 Yussuf Afifi Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD – Books on Demand, Norderstedt, Tyskland ISBN: 978-91-8057-415-0

Plötsligt rullade kvinnan, som såg ut att vara i 50årsåldern, runt i sängen och vände sig två eller tre varv innan hon föll ner på golvet. Som ofta fanns det ett nattduksbord på var sida av sängen med en liten låda och en lite lampa och en väckarklocka ovanpå och när hon föll slog hon i huvudet i kanten på bordet. Hon gjorde sig inte illa, men den lätta stöten väckte henne. Tydligen drömde hon, och det hon såg i drömmen fick henne att vända sig flera varv tills hon föll, Hon drömde att hon kramades med en man, vars drag hon inte kunde minnas, och de rullade runt och föll tillsammans ned på golvet. Men när hon vaknade

insåg hon

att

hon

låg

ensam

på

sovrumsgolvet, och förstod hur det stod till. Hennes tankar, och kanske hennes samvete var upptaget med

7

att träffa en man, och hon längtade efter en sängrelation med honom.

På morgonen den dag då kvinnan ramlade ur sängen var det sommarväder, den tid på året då det är dagsljus nästan dygnet runt. Kvarteret där kvinnan bor domineras av tunnelbanestationen och utanför den ligger ett torg med alla slags butiker som man kan

behöva.

Runt

torget

ligger

bostadshus,

mestadels allmännyttan, och i en av lägenheterna i dessa hus ramlade Agneta, som var i 50-årsåldern, ned på golvet i sitt sovrum. Två halvsystrar, alstrade av olika fäder bland de många män hon träffat under sitt liv.

Agneta var visserligen inte ung längre, men hennes kropp såg ut som en 30-årings. Hennes längd bidrog till att behålla en kropp som drog till sig mäns blickar, förutom att hon rörde sig smidigt och hade 8

en rund bakdel som attraherade det motsatta könet.

Kanske var det för att hon behållit sin skönhet som hon längtade efter en man när hon sov, en längtan som återspeglades och uttrycktes i drömmen.

Drömmen

speglade

hennes

sociala

och

känslomässiga situation. Hon hade aldrig haft en riktig relation med en man. Hon stannade aldrig länge i ett förhållande. De två döttrarna, födda olika år, hade blivit till utan avsikt och planering, oväntade graviditeter som inträffat av misstag.

Sedan födseln betraktades de två flickorna som slumpens barn, och så vitt man visste hade Agneta ingen släkt, varken på mödernet eller fädernet. Det kan ha funnits släktingar men i så fall hade de dött innan döttrarna föddes, och hon hade inte protesterat mot deras önskan att kremeras och spridas över världen. Det fanns ingen grav att gå till och minnas dem, de bara försvann ur hennes liv som om de 9

hatade att tillhöra den här platsen. De som föddes och växte upp här levde i ensamhet och dog i ensamhet och hon hade inget annat i världen utom sina två döttrar. Vad döttrarna anbelangar var de resultatet av rent impulsiva relationer och en besatthet av sex och nöje, en besatthet som fått Agneta att inleda sexuella relationer vid femton års ålder. På den tiden tänkte hon inte på annat än att träffa killar och lära sig samlagets konst – skolan kom i andra hand.

Hennes första var en jämnårig kille som släpade hem henne och de gjorde det i hans sovrum, medan mamman satt och tittade på TV i vardagsrummet. De höll på till midnatt och mamman tittade fortfarande på TV, utan minsta reaktion på Agnetas stönanden, det var en naturlig sak för henne.

10

Efter den natten slutade Agneta inte att träffa killar, hon träffade till och med vuxna män. När hon var tjugo år upptäckte hon att hon var gravid med sin första dotter. Agneta ville behålla barnet, och det var samma sak när hon fick sin andra dotter vid trettiofem års ålder. De två flickorna var halvsystrar.

Den yngsta dottern kom efter många relationer med män tills hon träffade en av dem och sov med honom för en natt för att glömma. Hon hade problem på jobbet och svårt att uppfostra den äldsta dottern på egen hand, men när hon sov tillsammans med den här mannen en sommarnatt blossade känslorna upp. Det började med att de den natten inte var sugna på att använda preventivmedel trots att båda döttrarna blivit till av misstag ville hon inte göra sig av med fostren, även om lagen tillät abort i tidigt skede så ville hon hellre behålla barnen. Hon kallade sin första dotter Vera och den andra Emilia.

11

Agneta var ganska nöjd med sitt liv genom åren, särskilt efter att hon fått sina döttrar, Vera och Emilia. Hon hade döttrarna för sig själv och bodde med dem utan någon man i huset eftersom hon kände på sig att ett stadigt förhållande skulle bli besvärligt och invecklat och att de flesta av kvinnor i samhället blev förödmjukade i sina förhållanden.

Agnetas ansikte drog blickarna till sig med sina kraftfulla drag som speglade en stark personlighet, en kvinna som ensam kunde möta livet och ansvaret för de två barnen utan hjälp av någon man, eftersom hon inte ville ha någon karl i huset trots att hon känt så många. Hon ägnade sig åt att arbeta och se till att döttrarna hade det bra, så mötena med män fick bli korta, oftast bara en natt, på morgonen var det ajöss.

På så sätt gick Agneta från man till man och relation till relation utan att fördjupa sig i någon av dem, för hon ville inte ha någon av dem i hemmet. Om hon 12

blev tvungen att ta med en man hem bad hon honom direkt efteråt att gå, innan någon av döttrarna vaknade

och

såg

honom.

Det

var

hennes

favoritmetod för att hantera män. Agneta hade umgåtts med män sedan hon var femton och gillade inte hur de betedde sig eller hur de i allmänhet behandlade kvinnor, heller inte hur förhållandet mellan män och kvinnor i samhället såg ut eftersom kvinnors värde var ur balans. Långvariga, för att inte tala om permanenta, relationer gjorde henne stressad och ångestfylld.

Agneta upptäckte genom sina relationer att en man lätt kan vänja sig vid att få vilken kvinna han vill eftersom så många kvinnor kastar sig efter relationer med det motsatta könet och att detta gjorde att männen lätt kunde avstå från kvinnorna. Men som Agneta såg det fanns det inget utrymme för varken mannens

eller

kvinnans 13

personlighet

eller

intellektuella intressen i en relation som bara bestod av sex och inte var avsedd att bygga vidare på. Att bilda familj och skaffa barn genom gemensamma beslut verkade inte särskilt gångbart, eftersom hon utgick ifrån att männen inte sökte långsiktiga förhållanden eller familjerelationer utan bara skulle gå vidare från kvinna till kvinna när de fått sin njutning och att de flesta kvinnor hade samma problem när det gällde att hitta en man som ville ha barn tillsammans med henne. Agneta hörde talas om kvinnor som låtit bli preventivmedel och sett till att bli gravida utan att säga något till sina partners. När fostret väl rörde sig inom dem ställdes männen inför fullbordat faktum och kvinnorna meddelade att de tänkte behålla barnet oavsett vad mannen ville. De var till och med villiga att avsluta förhållandet om mannen inte ville vara delaktig i föräldraskapet.

Enligt vad hon hörde valde de flesta av dessa män att separera, och många kvinnor tog till andra sätt att 14

få ett barn att växa inom sig. Nuförtiden behövde man ju inte ens involvera en man och hans penis för att uppnå det. På grund av all denna förvirring kring förhållandet mellan man och kvinna föredrog Agneta att leva utan en man, hade inte ens tänkt sig att få barn, och hon vägrade ingå några långsiktiga förhållanden. Att hon blev gravid och att döttrarna Vera och Emilia föddes var på exceptionella omständigheter i hennes liv.

En gång låg Agneta med en artonåring som hon börjat småprata med på tunnelbanan, opersonligt som Agneta föredrog. Han ville uppleva sex med en kvinna som var äldre än honom själv och de låg med varandra. Sedan skildes de åt och sågs inte mer.

Agneta insåg sedan att hon blivit gravid med honom, och hon våndades över frågan om hon skulle behålla barnet eller göra sig av med det, men hon hade nått den ålder då många kvinnor börjar känna att de vill 15

ha barn, moderskänslorna vann och hon behöll barnet. Det var hennes första dotter, Vera. Hon visste inte vad som hänt med den tonårige fadern, och han visste inte att han var far till en dotter.

Agneta tog hand om Vera på egen hand.

Agneta levde ett alldagligt liv med döttrarna, var dag den andra lik, åtminstone i veckorna. Hon gick till jobbet, ett kontorsarbete hos ett statligt bostadsbolag inriktat på arbetarklassen, låginkomsttagare och människor med socialbidrag. Hon vaknade utmattad varje morgon och i många år, innan Emilia föddes, väckte hon Vera, gjorde frukost åt henne och hjälpte henne att klä sig. Hon tvingade sig också att själv äta en snabb frukost, eftersom utmattningen fick henne att tappa aptiten, liksom orken att ta hand om sina kläder. På jobbet bar hon praktiska kläder som inte drog blickarna till sig, och ibland när hon passerade folk kunde det frustrera henne att hålla sin 16

Romanen visar en sort av kvinnor i olika åldrar och deras attityd i relationer med män och hur dessa relationer relaterar till och påverkar känslorna för deras kvinnlighet och mänsklighet såväl som deras öde i livet.

9

789180

574150