9789178512416 by Smakprov Media AB

ST I G L A RSSO N

Minsta gemensamma nämnare

Två kvinnoöden i en föränderlig tid

Minsta gemensamma nämnare Två kvinnoöden I en föränderlig tid Stig Larsson 3

Lite förhandsinformation

Den här berättelsen tar sin början i mitten av 1800 talet, för så där 170 år sedan. Det är två kvinnoöden som jag tänker komma lite närmare. Jag skall försöka fördjupa mig i deras livssituation. De båda kvinnorna föds med några års mellanrum under 1850-talet och levde fram till 1920-talet. Det rör sig om två, som jag har uppfattat det, starka kvinnor. De var avgörande för den generation de lämnat efter sig. Livet var många gånger inte lätt att leva under deras tid. Båda fick känna på många av livets utmaningar. Deras förutsättningar var olika under barndoms och uppväxttiden. Men de fick tidigt, på olika sätt, ta ansvar för försörjning av hem och familj. Ett ansvar som de tog på största möjliga allvar. När de går in i vuxenlivet sker även det på olika villkor. För båda gällde att livet mest bestod av arbete och ansvar. De hade nog många gånger inte helt lätt att finna glädjeämnen i vardagen. Men innerst hade de en styrka och empati som de förmedlade till nästa generation. En styrka som var nödvändig för att livet skulle fortsätta även dagar då det kanske kändes outhärdligt.

De båda kvinnorna hade ingen vetskap om varandra under sina liv. Åtminstone inte förrän under deras sista tid. Jag har inte förstått eller någon uppgift om att de skulle ha träffats, men det har funnits möjligt att de stött samman vid några tillfällen. För mig känns det ganska troligt att de träffades i juni år 1919, men det får bli min fundering. Jag skall redan nu avslöja att Anna Maria Zakrisdotter var min mormor och Albertina Johannesdotter min farmor. De kunde inte under sin tid ana min närvaro i deras livsöde. Medan jag inte hade haft någon närvaro utan just deras livsöde. Så jag tänker smyga mig in som något slags minsta gemensamma nämnare i berättelsens slutskede. Berättelsen kommer att innehålla en hel del fakta, sådant man kan hitta i gamla handlingar, husförhörslängder och annat historiskt material. Det blir sådant som kan tillskrivas hörsägen och sådant som berättats genom åren och som jag har dragit slutsatser av. Men det blir också en del fantasi. Och så skall jag försöka mig på lite broderi för att skapa stämning. Det får bli läsarens ensak att bedöma vad som är vad. Deras tid känns rätt längesedan. När man försöker sätta sig in i den tidens samhälle då under 1850-talet så känns det än längre bort. Men Anna Maria var ju min mormor och Albertina min farmor. Om man ser det så, då blir tiden mer greppbar. De hade visserligen gått ur tiden några år innan jag föddes men det är ändå bara två generationer. Själv har jag hunnit bli mormorsfar, morfarsfar och farfarsfar. När vi träffas inom familjen känns inte tiden mellan äldsta och yngsta generationen särskilt lång. Att det känns längesedan kanske beror på att man tittar åt två olika håll. Fast 2180talet känns också oerhört långt borta. 8

Sverige och Världen har förändrats under de här åren sedan1850-talet. Vi har nu helt andra förutsättningar, både att leva i, att se på och vara informerade om, både Sverige och Världen. Vi har skapat system för ekonomi, handel och mänskliga rättigheter. Men trots detta satsar alla länder fortfarande allra mest på att förgöra varandra. Även om de då på 1850-talet visste att Jorden var rund så var den nog för de flesta ofattbart stor. Nu har vi med teknikens hjälp blivit mer globala. Nu ser vi Jorden som en greppbar glob som liten och ensam svävar runt i en ofantlig stor världsrymd. En världsrymd som vi är helt beroende av för vår existens. I dag ser vi det mesta som vi företar oss, i ett globalt perspektiv där vårt beroende av varandra här på jorden är avgörande på ett helt annat sätt än vad de var då i sin självhushållning. Den klyfta i levnadsstandard, möjligheten att försörja sig och sin familj, som rådde här då, den har flyttat runt lite på klotet men den har vad jag förstår inte minskat utan snarare vidgats, när vi ser oss omkring ute i världen. Det är vi som har levt och lever under den här tiden som medverkar till och är ansvariga för att det egentligen inte sker någon förändring.

Jag tror inte att Anna Maria och Albertina hade några mer ingående funderingar på om jorden var rund. Det var nog inte det som dominerade tankeverksamheten. Det handlade säkert mer om mat för dagen och hur barnen skulle rustas för att få bästa möjliga förutsättningar, för sina livsöden. När man tänker efter så är det väl precis så den stora massan av människor på jorden har som mål och tankar även idag. Det innebär, om jag nu har tänkt rätt, att vi människor inte har förändrats genom åren det är teknik och möjligheten att utnyttja jordens resurser som förändrats. Vi är fortfarande samma urtyp. Där begär med inslag av makt, egoism, hämnd, girighet, avundsjuka har blandats med känslor och empati till en för varje individ anpassad arvsmassa. Stig Larsson

vå kvinnoöden i Bohuslänsk jordbrukarmiljö flätas samman i en släkthistoria.Kvinnorna var ovetande om varandra genom livet, men förenades i livets slutskede genom sina barn. Deras livsperiod mellan 1850-talet och 1920-talet var den stora förändringens tid. Det var då Sverige tog de första stapplande stegen mot demokrati. Perioden präglades av ojämlikhet och stora ekonomiska klyftor. Fattigdomen var allmän och utbredd. Utvandringen var omfattande. Flera år av missväxt medförde livsmedelsbrist. På landsbygden var det fortfarande självhushållningen som höll greppet om vardagen. De båda kvinnorna hade olika uppfostran, förutsättningar och levnadsvillkor. Gemensamt för dem båda var att de tidigt fick ta ansvar. Det gav en inre styrka och en förmåga att se lösningar och alternativ när de senare i livet ställdes inför utmaningar och konflikter. Sammantaget födde de tjugofyra barn som all förutom två nådde vuxen ålder. Det var de båda kvinnorna som var respektive familjs sammanhållande kitt. Det var de som i det flesta fall var avgörande för den generation de lämnade efter sig. Stig Larsson började skriva en tid efter sin pensionering. Han hade då ett långt och innehållsrikt arbetsliv bakom sig med erfarenhet från flera olika arbetsområden. Hans stora intresse för samhällsfrågor och historisk biografi speglar hans alster. I denna bok, som är den första han ger ut, berättar han om sin mormor och farmor på ett personligt sätt och anser sig vara deras minsta gemensamma nämnare.