9789147152988

Johanna Hübinette

SOS6 Lärarguide

SOS 6

LÄRARGUIDE

Johanna Hübinette

ISBN 978-91-47-15289-6

© 2024 Johanna Hübinette, Kerstin Dahlin och Liber AB

FÖRLÄGGARE: Anna Karlberg

PROJEKTLEDARE: Jasmine Jansson

REDAKTÖR : Birgitta Fröberg, Thomas Johansson

FORMGIVARE : Eva Jerkeman

PRODUKTIONSLEDARE : Eva Runeberg Påhlman

OMSLAG : Lotta Rennéus, Eva Jerkeman

ILLUSTRATIONER: Johnny Dyrander, Anders Nyberg och Joio Falk (s. 15)

Första upplagan

1

REPRO : Repro 8 AB, Stockholm

TRYCKERI : People Printing, Kina 2024

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm

Kundservice tfn 08-690 90 00

Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Bildförteckning

Bildförteckningens sidhänvisningar är till grundboken vars sidor visas i lärarhandledningen.

PhotoAlto/Getty Images 6

Okänd fotograf/Tekniska Museet 9 (1)

ZUMA Press, Inc./Alamy Stock Photo/TT 9 (2)

Mikael Svensson/Johnér 10

Mikael Svensson/Johnér 11 (1)

Maskot/Getty Images 11 (2)

Barnombudsmannen 12

Lightspring/Shutterstock 13

adoc-photos/Corbis/Getty Images 14 (1)

Paula Bronstein/Getty Images 14 (2) Shutterstock 15 (1)

Jenny Mattews/Pictures Ltd./Corbis/Getty Images 15 (2)

Daria Porter/EyeEm/Getty Images 16 (1)

Maskot/Getty Images 16 (2)

Casimiro PT/Shutterstock 17 (1)

Tookryb/Shutterstock 17 (2)

Piranka/Getty Images 19

9nong/Shutterstock 21 (1)

Jeppe Gustafsson/Shutterstock 21 (2)

Natasha Sioss/Getty Images 22

Branimir76/Getty Images 23

Naina Helén Jåma/TT 26

Anoek de Groot/AFP/TT 31

Timothy Fadek/Corbis/Getty Images 33

Jeff Morgan 08/Alamy Stock Photo/TT 34

Claudio Bresciani/TT 35 (1)

Håkan Hjort/Johnér 35 (2)

Thomas Henriksson/TT 36 TT 37

Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT 38

Vanni Jung Ståhle/DN/TT 39

Drago Prvulovic/TT 40

Lia Jacobi /Teater Västernorrland 41 Kulturen 42

Evgeniy Pavlovski/Shutterstock 43 (1)

FamVeld/Shutterstock 43 (2)

Chanin Wardkhian/Moment/Getty Images 46

Maskot/Getty Images 48

Christophe Archambault/AFP/TT 52

Ulf Lundin/Bildhuset/TT 55

Roger Turesson/DN/TT 59

Ali Lorestani/TT 61 (4)

”Utsikt från Brunnsbacken över Saltsjön” Olja av Johan Sevenbom 1773/Stadsmuseet i Stockholm 62

”Ulrika Eleonora d.y.” Olja av Georg Desmarées/ Nationalmuseum 64

Robin Aron Olsson/Svenska Ostindiska Companiet 65 (1)

”Arvid Bernard Horn af Ekebyholm” Olja av Lorens Pasch d.ä.

Foto: Hans Thorwid/Nationalmuseum 65 (2)

”Utsikt från Blekholmen mot Gamla Brogatan och trakten kring Observatoriet” Olja av Johan Sevenbom 1784/Stadsmuseet i Stockholm 67

Kalle Holmqvist 69

”Svensexa”. Olja av okänd målare 1700-tal. Foto Ulf Berger/ Nordiska museet 70

“Tsarinnnan Elizabeth Petrovna” Olja av Charles André van Loo 1760. Foto: Fine Art Images/Heritage Images/Getty Images 71

Göran Schmidt/Livrustkammaren/SHM 72

”Läsning i stearinljusets sken” Olja av Pehr Hilleström 1805. Foto: Bukowskis 75

76

KB

Ur: Cajsa Warg: Hjelpreda i Hushållningen för Unga Fruentimber, 1755. Foto: Bukowskis 77 (1)

Ur: Cajsa Warg: Hjelpreda i Hushållningen för Unga Fruentimber, 1755. Illustration Pehr Geringius. Foto: Kungliga biblioteket 77 (2)

Mary Evans/TT 78 (1)

”Carl von Linné” Olja av Johan Gustaf Sandberg efter Alexander Roslin 1827/Nationalmuseum 78 (2)

”Eva Ekblad” Olja av Johan Henrik Scheffel mitten 1700-talet/ Foto: Nordiska museet 79 (1)

Ur: Kungliga Vetenskapsakademiens skrift 1748/Kungliga biblioteket 79 (2)

Alexis Daflos/Kungliga Hovstaterna 80

”Gustav III” Olja av Lorens Pasch d.y 1777/Nationalmuseum 81

Stefano Bianchetti/Corbis Historical/Getty Images 82

”Qvinna stöter i mortell” Olja av Pehr Hilleström/Foto: Bukowskis 83 (1)

”Qvinna kommer in med en lambstek” Olja av Pehr Hilleström/ Foto: Bukowskis 83 (2)

Niclas Fasth/Judiska museet i Stockholm 84

”Porträtt av Adolf Ludvig Gustav Couschi, kallad Badin” Olja av Gustaf Lundberg 1775/Nationalmuseum 85

”Jordbruk. Plöjning” Gravyr av Jean Baptiste Huet. 86

C W Swedman/Stadsmuseet i Stockholm 87

”Carl Michael Bellman” Olja av Per Krafft d.ä 1779/ Nationalmuseum 88

Nordiska museet 89

Sjöhistoriska museet 92 (1)

Smithsonial Libraries 92 (2)

Sjöhistoriska museet 93

”Bitwa na San Domingo” Olja av January Suchodolski 1845/ Polish Army Museum 94

”Svenska krigskepp förbereder för krig 1788» Akvarell av Louis

Jean Desprez 1788/Sjöhistoriska museet 95

Erik Lernestål/Livrustkammaren/SHM 97

”Skottet på maskeradbalen” Samtida dansk gravyr av Frichit/ Kungliga biblioteket 98

Göran Schmidt/Livrustkammaren/SHM 99

”Gustav IV Adolf”. Olja av Per Krafft den yngre 1809 100 ”Björneborgarnas marsch”. Olja av Albert Edelfelt 1892 101

Ur: Cajsa Warg: Hjelpreda i Hushållningen för Unga

Fruentimber, 1755 Foto: Bukowskis 103 (1)

Mary Evans/TT 103 (2)

C W Swedman/Stadsmuseet i Stockholm 103 (3)

Helikopterfoto/TT 106

Bernhard Staehli/Shutterstock 108

obofili/Shutterstock 110

Jessica Gow/TT 113

Danish Siddiqui/Reuters/TT 114

Odd Andersen/AFP/TT 116

Anette Nantell/DN/TT 118

François Galland/Godong/Universal Images Group/Getty Images 119

Delil Soulemain/AFP/Getty Images 126

Stefan Balaz/500px/Getty Images 129

Jacob Ehrbahn/Politiken//TT 130

The Good Brigade/Digital Vision/Getty Images 131

Simon Rehnmark/Shutterstock 132

Beata Zawrzel/NurPhoto/Getty Images 133 (1) zhihao/MomentRF/Getty Images 133 (2)

Vladimir Zhoga/Shutterstock 136 travelwild/Shutterstock 140 (1)

Frank Bienewald/LightRocket/Getty Images 140 (2)

AJP/Shutterstock 141

Sheeraz Rizvi/Hindustan Times/Getty Images 142 (1)

Petr Svarc/Education Images/Universal Images Group/Getty

Images 142 (2)

SantiPhotoSS/Shutterstock 143

gg-foto/Shutterstock 145 (1)

Chanrasmey Miech 145 (2)

Radiokafka/Shutterstock 146

Benny Karlsson/Johnér 148

Jeppe Gustafsson/Shutterstock 150

eclipse_images/Getty Images 152

Janek Skarzynski/AFP/Getty Images 153

Pontus Orre/Aftonbladet/TT 154

Valentin Russanov/Getty Images 155 (1)

Primakov/Shutterstock 155 (2)

Jeppe Gustafsson/Shutterstock 156

Jeppe Gustafsson/Alamy/TT 157

Paul2015/Shutterstock 158

Okänd fotograf/Kungliga biblioteket/ Regina 161 (1)

Shutterstock.com 161 2

MaskotGetty Images 162

Peter Wikström/Aftonbladet/TT 164

Sergei Konkov/TASS/Getty Images 166

Jamie Lawton/Getty Images 167

Mike_shots/Shutterstock 168

Gary Martin/Getty Images 170 (1)

turbaliska/Shutterstock 170 (2)

Tim Robberts/Getty Images 174

Janerik Henriksson/TT 176

Klaus Vedfelt/Getty Images 180

azure1/Shutterstock 181

Sergey Mironov/Shutterstock 182

Daniel Lamborn/Shutterstock 186 (1)

Jonathan Nackstrand/AFP/Getty Images 188

Dmitry Pichugin/Shutterstock 192

Tobi Erinle/Shutterstock 195

Chris Jackson/Getty Images 196

elisevonwinkle/Shutterstock 197 (3)

Travel Stock/Shutterstock 203 (1)

wanderlust86/Shutterstock 203 (2)

NASA 204 (1)

fkaymak/Shutterstock 204 (2)

ninette_luz/Shutterstock 205 (1)

BlueOrange Studio/Shutterstock 205 (2)

Donwilson Odhiamb/SOPA Images/ LightRocket/Getty Images 206

Thierry Berrod/Mona Lisa production/ Science Photo Library/TT 207

mbrand85/Shutterstock 208

Nik Bruining/Shutterstock 211 (1)

Katoosha/Shutterstock 211 (2)

ESA 212

Arvind Yadav/Hindustan Times/Getty Images 216

Bhaven Jani/Shutterstock 219

Andrew Repp/Shutterstock 220 (1)

Georgia Evans/Shutterstock 220 (2)

Susana Gonzalez/Bloomberg/Getty Images 221 (1)

Uladzik Kryhin/Shutterstock 221 (2)

NASA 223

Martin Bernetti/AFP/Getty Images 227

Icelight 228

NASA/Reuters/TT 229

The Rainforest Alliance 230 (1)

Fairtrade International 230 (2)

Joaquin Sarmiento/AFP/TT 231

Joshua Prieto/SOPA Images/Shutterstock/TT 233

Elli Olausson/Shutterstock 234 (1)

Reinhard Dirscherl/Ullstein Bild/Getty Images 234 (2)

David Gray/Reuters/TT 236

james_stone76/Shutterstock 239

Lilach Weiss/Image Source/Getty Images 240

Smith Collection/Gado/Getty Images 243

Donatas Dabravolskas/Shutterstock 244

Xinhua/Wei Peiquan/TT 245

Dmitriy Kandinskiy/Shutterstock 246

ENeems/Shutterstock 247

Guillermo Arias/AFP/Getty Images 248

Stan Honda/AFP/Getty Images 249

Joel Santos/Barcroft Images/Getty Images 252

Paulo de Oliveira/Ardea/Mary Evans Picture/TT 253

Alexander Grir/AFP/Getty Images 254

Jonas Gratzer/LightRocket/Getty Images 255 (1)

Heiko Junge/NTB scanpix/TT 255 (2)

Okänd fotograf/Kalmar Läns Museum 258

”Jean Baptiste Bernadotte” Olja av Joseph Nicolas Jouy Foto: Gérard Blot/Nationalmuseum 261

Sjöhistoriska museet 262 (1)

Audun Braastad/NTB/TT 262 (2)

Jorchr 263

Ur: ”Den byxlöse äfventyraren eller den riksbekante LasseMajas…” (Stockholm, 1844)/Kungliga biblioteket 266

”Lars Johan Hierta” Olja av okänd målare 267 (1)

Kungliga Biblioteket 267 (2)

”Fredrika Bremer” Olja av Johan Gustaf Sandverg 1843/ Nationalmuseum 268

Ur: Illustrerad tidning, nr 50 den 16 december 1865/Kungliga biblioteket 269

Gustav Heurlin/Nordiska museet 270

Kungliga Biblioteket 271

Riksarkivet 272 (1)

Kamratposten 272 (2)

Gustav Heurlin/Nordiska museet 274

Okänd fotograf/Nordiska museet 275

Lotten von Düben/Nordiska museet 276

Bertil Wreting/Nordiska museet 278

”Baptisterna”, Olja av Gustaf Cederström 1886/Svenska Baptistsamfundet 279

Erik Rud/Västergötlands museum 280

SCA 282

Blomberg/Järnvägsmuseet 283

Okänd fotograf/Alingsås Museum 284

Fotograf okänd/Nordiska museet 285

Stockholm stadsmuseum 286

TT 287

Okänd fotograf/Sundsvalls museum 288

Annons ur Tidningen Helsingen 1868. 289 (1) Okänd fotograf/Nordiska museet 289 (2)

Jonas Nilsson i Boggsjö Arkiv, Riksarkivet/Landsarkivet i Östersund 290

Prints & Photographs Division/Library of Congress 291 (1)

Auktionshus Gomér & Andersson Linköping 291 (2)

Ur: ”Läsning för folket” 1869, 292

Kungliga Biblioteket 293 (1) Stockholm stadsmuseum 293 (2)

Jonas Nilsson i Boggsjö Arkiv, Riksarkivet/Landsarkivet i Östersund 293 3

Magnus Bergström/TT 296, 298

Paulina Westerlind / Bildhuset /TT 299

”Martin Luther” Olja av Lucas Cranach den äldre 1529, 303

Trelleborgs museum 305

Topfoto/TT 306

Jessica Gow/TT 307

Gorm Kallestad/NTB scanpix/TT 308 (1)

Lars Pehrson/SvD/TT 308 (2) fizkes/Shutterstock 309

Marianne Earthy/SVT 312 (1) Tupungato/Shutterstock 312 (2)

Fredrik Sandberg / TT 313 (1)

Vladimir Smirnov/TASS/TT 313 (2)

E+/Getty Images 314

mikhail/Shutterstock 315 (1)

Robban Andersson/XP/TT 315 (2)

Stefan Mattsson/Aftonbladet/TT 315 (3)

INNEHÅLL

Välkommen till SOS 6 Lärarguide 4

Lgr22 5

Pedagogiska tankar 6

Årskursens arbetsområden 9

Prov och bedömning 12

Den digitala lärarlicensen 13

Du har rättigheter 16

Rättigheter och skyldigheter 17

Mänskliga rättigheter 18

Rätt att vara sig själv 19

Sammanfattning 20

Sveriges nationella minoriteter 21

Vilka är Sveriges nationella minoriteter? 22

Samer är både ett urfolk och en nationell minoritet 23

Sverigefinnar – en stor minoritetsgrupp 24

Tornedalingar 25

Romer och språket romani chib 26

Judar – både ett folk och en religion 27

Sammanfattning 28

Etiska frågor och problem 29

Hur ska vi leva tillsammans? 30

Hur kan vi prata om etik? 31

Etiska dilemman 32

Mer om etiska problem 33

1700-talets Sverige 34

Frihetstiden 1719–1722 35

Fria och ofria 36

Krig eller fred? 38

Nya tider, nya tankar 40

Gustavianska tiden 1772–1809 42

Livet på landet och i staden 44

Ska Sverige bli en stormakt igen? 46

Skottet på maskeraden 48

Striden om Finland 49

Hur kan vi veta något om 1700-talets Sverige? 49

Sammanfattning 50

En hållbar värld 51

Klimatförändringar 52

Hållbar utveckling på tre områden 53

Att mäta välstånd och utveckling 54

Orsaker till fattigdom 55

Ekologiska fotavtryck 56

Sammanfattning 57

Hinduism och buddism 58

Samsara – det eviga kretsloppet 59

Hinduismen 60

Buddhismen 61

Sammanfattning 62

Medier och kommunikation 63

Vi kommunicerar med varandra 64

Det finns många olika medier 65

Lagar och regler för medier 67

Medier används med olika syften 68

Sammanfattning 69

Granskning av samhällsfrågor 70

Både fakta och åsikter 71

Viktigt med kritiskt förhållningssätt 72

Är det verkligen sant? 73

Sammanfattning 74

Världens klimat 75

Att jorden är rund påverkar klimatet 76

Olika typer av klimat 77

Sammanfattning 78

Världsdelar och världshav 79

Vi delar in världen 80

Afrika 81

Asien 82

Nordamerika 84

Sydamerika 85

Oceanien 87

Antarktis 88

Städer i världen 89

Världshaven 90

Sammanfattning 92

1800-talet 93

Sveriges sista krig 94

Vem ska få bestämma? 96

En skola för alla barn 98

Livet på landet 100

Folkrörelserna ville förändra samhället 102

Maskinerna 104

Den stora emigrationen 106

Hur kan vi veta något om 1800-talet? 108

Sammanfattning 109

Religion och samhälle 110

Människor tror på många olika sätt 111

Kristendomens betydelse i Sverige 112

Vår tids mångfald 114

Sammanfattning 115

VÄLKOMMEN TILL SOS 6 LÄRARGUIDE

I den här lärarguiden finns information om hur du kan arbeta med läromedlet SOS 6. Det handlar om:

• kommentarer till alla moment i grundläromedlet

• kopplingar mot kursplanens syfte och centrala innehåll

• lärandemål

• facit med exempelsvar

• länktips

• pedagogiska tips etc.

Lärarguiden är den tryckta versionen av den lärarhandledning som finns i SOS 6 digitala lärarlicens. Den digitala lärarlicensen innehåller även mycket annat material och mer om det kan du läsa på sidan 13. Här i Lärarguiden använder vi symbolen x för att visa var det finns för kompletterande material som kan hämtas från den digitala lärarlicensen. Genom att kombinera denna lärarguide med materialet i den digitala lärarlicensen har du ett komplett underlag för undervisningen i SO-ämnena i årskurs 6.

Åk 4

Lgr22

SOS 6 utgår helt från Lgr22. Vilka arbetsområden som ingår i vilken årskurs och varför de kommer i den ordning de gör, baseras på centrala innehållets disposition i Lgr22 och ämnesinnehållets svårighetsgrad.

I grundböckerna presenteras ämnena geografi, historia, religions- och samhällskunskap i en samlad bok. Läromedlet täcker in hela det centrala innehållet, och innehållet tas upp i den ordning det presenteras i de nya kursplanerna. På så vis kan du vara trygg med att du får med allt eleverna ska lära sig i de fyra SO-ämnena i din undervisning.

SAMHÄLLSKUNSKAP

• Vad är ett samhälle?

• Du och alla andra

• Vår ekonomi

Centralt innehåll

• Individer och gemenskaper

• Samhällsresurser och fördelning

Åk 5

• Politik och demokrati

• Lag och rätt

• Frågor om livet

• Judendom

• Allt blir historia

• Vikingatiden

• Medeltiden

• Religioner och andra livsåskådningar

• Religion och samhälle

• Etik och livsfrågor

• Kristendom

• Islam

• Syskonreligionerna

• Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500

• Vasatiden

• Stormaktstiden

• Geografi beskriver jorden

• Sverige

• Väder och klimat

• Naturen som resurs

• Geografiska förhållanden, mönster och processer

• Hållbar utveckling

• Geografins metoder och verktyg

• Nordens folk och landskap

• Nordens resurser

• Europas klimat och landskap

• Europas produktion och handel

• Europas länder

Centralt innehåll

• Beslutsfattande och politiska idéer

• Rättigheter och rättsskipning

Åk 6

• Du har rättigheter

• Sveriges nationella minoriteter

• Medier och kommunikation

• Granskning av samhällsfrågor

Centralt innehåll

• Information och kommunikation

• Granskning av samhällsfrågor

• Rättigheter och rättsskipning

• Religioner och andra livsåskådningar

• Etik och livsfrågor

• Etiska frågor och problem

• Hinduism och buddhism

• Religion och samhälle

• Religioner och andra livsåskådningar

• Religion och samhälle

• Etik och livsfrågor

• Maktförhållanden och levnadsvillkor

i Norden, cirka 1500–1800

• 1700-talets Sverige

• 1800-talet

• Maktförhållanden och levnadsvillkor

i Norden, cirka 1500–1800

• Folkökning, ändrade maktförhållanden och emigration, cirka 1800–1900

• Geografiska förhållanden, mönster och processer

• Hållbar utveckling

• Geografins metoder och verktyg

• En hållbar värld

• Världens klimat

• Världsdelar och världshav

• Geografiska förhållanden, mönster och processer

• Hållbar utveckling

• Geografins metoder och verktyg

En översikt över vilken del av det centrala innehållet som tas upp i böckerna.

Pedagogiska tankar

Ämnesindelning

Att SO-ämnena varvas i SOS underlättar om man vill arbeta med alla fyra ämnena varje termin. Det går naturligtvis lika bra att läsa kapitlen i en annan ordning och arbeta med två ämnen per termin. I Grundboken är ämnena tydligt färgmarkerade så att eleverna enkelt ska kunna orientera sig i boken.

Arbetsgång

För att få ut det mesta av SOS 4–6 bör alla komponenter användas: Grundbok, Arbetsbok och den digitala elev- och lärarlicens. I Grundboken finns alla texter till alla kapitel. I Arbetsboken finns uppgifter och övningar till alla kapitel. I den digitala elevlicensen återfinns allt innehåll från Grundboken och Arbetsboken, med exempelsvar på frågorna, självrättande frågor, filmer, begreppsträning m.m.

I den digitala lärarlicensen finns planeringar för terminerna och kapitlen, extramaterial, arbetsblad, bildsatta sammanfattningar samt prov och bedömning m.m.

SOS Studietips

Allra först i Grundboken ligger SOS studietips. Där får eleven generella studietips kopplade till läsning av läromedlets texter. Där tas det inte bara upp hur eleverna kan ta sig an brödtexten, utan även tips på hur de ska använda bilder, bildtexter, kartor, ordförklaringar och rubriker för att bättre förstå och ta till sig kapitlets innehåll. Det handlar både om att tillgodogöra sig och befästa kunskaper.

Rubrikerna är informationsrika för att snabbt ge en förståelse för vad texten handlar om och för att underlätta sökläsning efter en grundlig genomläsning.

Bilder och bildtexter förtydligar, förstärker och kompletterar texten. Fotografier exemplifierar och visar det som kan vara svårt att förklara med ord. Grundboken innehåller också rikligt med illustrationer och teckningar som bland annat visar på samband och det som kan vara svårt att förklara både i text och med fotografier. Det rikliga kartmaterialet underlättar arbetet med jämförelser inom och mellan länder, samt arbetet med namngeografi.

Kapitelstruktur

Varje kapitel inleds med en kapitelbild och en kapitelingress som kortfattat tar upp vad kapitlet handlar om. Därefter kommer ett antal övergripande frågor som besvaras i kapitlet. Frågorna kan både inleda och avsluta arbetet med kapitlets innehåll.

Centrala begrepp presenteras i början av varje avsnitt under rubriken Viktiga ord. Dessa förklaras i brödtexten för att eleven inte ska störas i sin läsning. Om eleven behöver lämna texten för att läsa en ordförklaring bryts flödet i läsningen. Tanken är att kontexten ger en djupare förståelse för ett begrepp än vad en lösryckt ordförklaring kan ge. Skolverket har i de nya kursplanerna tagit bort punkten om begrepp i bland annat historia för att markera att begrepp ska ingå som en naturlig del i alla delar av det centrala innehållet och inte läsas fristående som glosor.

De ordförklaringar som finns längst ner på vissa sidor är ord som kan behöva förklaras för förståelse av texten, utan att de för den sakens skull är centrala eller ämnesspecifika.

I ett kapitel finns ett antal avsnitt. Avsnitten inleds med Viktiga ord och avslutas med Frågor på texten, som kan besvaras efter läsning av avsnittets text. I marginalen ligger här och där en annan typ av frågor, Reflektera. Dessa ska hjälpa eleven att fundera över betydelsen av vad hen just läst, eller koppla till elevens egna erfarenheter eller till annat eleven sett eller läst om.

Vissa avsnitt innehåller berättelser, porträtt och faktarutor, som ger både bredd och djup till texten. Dessa är tydligt markerade för att kunna särskiljas från brödtexten.

Alla kapitel avslutas med en sammanfattning med bildstöd. Den följer kapitlets disposition och tar upp alla kapitlets viktiga ord. Sammanfattningen kan inte bara läsas som avslutning på arbetet med kapitlet. För vissa elever kan det vara bra att först läsa sammanfattningen för att ha lite förförståelse inför läsningen av den mer omfattande brödtexten. Studiehandledare kan utgå från texten i arbetet med andraspråkselever, både som introduktion och avslutning av ett arbetsområde.

I den digitala lärarlicensen till alla kapitel finns en utökad och bildsatt sammanfattning, Bra att veta, som kan skrivas ut och kopieras till de elever som behöver en enklare och mer kortfattad text är den som ligger i boken. Bra att veta kan användas av alla elever, men kanske i synnerhet av lässvaga elever, av modersmålslärare som kan översätta texten och förklara för elever med annat modersmål eller av elever som av andra skäl behöver en tydlig översikt över innehållet i arbetsområdet.

Så här kan du arbeta med SOS kan du arbeta med SOS

Introducera kapitlet eller avsnittet

Förbered

Läs om kapitlet och se efter vilka extrauppgifter som finns att skriva ut.

• Inledande frågor, bilder och eventuellt film

Inhämta fakta

• Reflekterande frågor

Digital (lärarlicens) Lärarguide

Testa grunderna

I Träna mera tränas begrepp och ämnesspecifika ord.

Samla klassen, samtala om bilden, visa ev. film och gå igenom kapitlets lärandemålsfrågor och begrepp. Checka av förförståelsen.

Läs texten i Grundboken, reflekterafrågor hjälper eleven att fundera över betydelsen av vad hen just läst.

Förtydliga

Förstora bilderna och kartorna samt titta på filmer som förtydligar.

Grundboken

I Digital (elevlicens) kan eleven lyssna på alla texter 4

Efter läsningen

Arbeta, gärna tillsammans, med frågor på texten för att skapa en gemensam reflektion av det lästa.

Digital (elevlicens)

Befäst kunskaperna

Repetera, reflektera och tillämpa kunskaperna i Arbetsboken.

Arbetsboken

Grundboken

Arbeta med källor och fördjupningar

Det finns mycket extramaterial att skriva ut som eleverna kan arbeta med.

Prov Finns i den digitala lärarlicensen, med bedömningsstöd.

I Digital (lärarlicens) finns bland annat:

• Facit till Arbetsboken

• Facit till Frågor på texten

• Olika typer av stödmallar

• Berättelser med läsförståelsefrågor

• Historiska källor

• Blindkartor

• Texterna sammanfattade på enklare nivå – Bra att veta

• Värdegrundsmaterial

Årskursens arbetsområden

Förslag på terminsindelning

Vilka arbetsområden som ingår i vilken årskurs och varför de kommer i den ordning de gör, baseras på centrala innehållets disposition i Lgr22 och ämnesinnehållets svårighetsgrad.

SAMHÄLLSKUNSKAP

HT

• Innehållet i kapitlet Du har rättigheter är en del av det omfattande centrala innehållet Rättigheter och rättsskipning i Lgr22. I kapitlet lyfts begreppen rättigheter och skyldigheter. Innebörden i de mänskliga rättigheterna och syftet med FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen presenteras. Kapitlet avslutas med ett angeläget avsnitt om rätten att vara sig själv, rätten till sin kropp och om arbete mot diskriminering.

• Innehållet i kapitlet Sveriges nationella minoriteter är också en del av Rättigheter och rättsskipning och följer därför direkt på kapitlet Du har rättigheter Här handlar det om de nationella minoriteternas rättigheter och bakgrunden till varför just dessa grupper och språk behöver ett särskilt skydd. I Lgr22 har nationella minoriteter tagits bort från de övriga tre SO-ämnena. Genom att samla innehållet under ett ämne, vill Skolverket säkerställa att innehållet behandlas på ett grundligt sätt.

VT

• Innehållet i kapitlet Medier och kommunikation tar upp det centrala innehållet i Information och kommunikation i Lgr22. Fokus ligger på mediernas roll och vårt användande av medier. Utgångspunkten är dagens medielandskap där information i första hand kommuniceras via digitala medier och inte via traditionella medier som papperstidningar och linjär tv. Både här och i Granskning av samhällsfrågor lyfts vikten av att vara kritisk till det vi läser och att fundera över vilka vi är och vill vara på nätet. Bildstödet i form av fotografier, teckningar och förklarande figurer är rikt.

• Granskning av samhällsfrågor är ett helt nytt centralt innehåll i Lgr22. Eftersom vad som räknas som aktuella samhällsfrågor förändras över tid och dessutom påverkas av var man befinner sig, har vi valt att ge verktyg för att själv göra granskningar. Kapitlet har en kortare teoretisk del med belysande exempel kopplat till att man kan ha olika perspektiv i en fråga. Därefter följer en källkritisk metoddel där innehållet förtydligas med en berättande text om ”mördarclowner”.

RELIGIONSKUNSKAP

HT

• Etiska frågor och problem. I Lgr22 betonas samtal och reflektioner i det centrala innehållet Etik och livsfrågor. Som stöd för samtalen introduceras i kapitlet ett stort antal etiska begrepp med tankeväckande reflektionsfrågor.

Därefter presenteras ett antal etiska dilemman och problem som eleverna kan reflektera över och samtala kring. Det här kapitlet kan läsas när som helst under läsåret. Etiska frågor brukar dyka upp i olika sammanhang i SOundervisningen och då kan det vara bra att gå tillbaka till begreppsöversikten. Av den anledningen har vi valt att lägga det som första religionsavsnitt i åk 6, men det kan likaväl läsas senare.

VT

• Hinduism och buddhism. I Lgr22 får inte längre hinduism och buddhism lika stort utrymme som de abrahamitiska religionerna i åk 4–6. Däremot får de ett större utrymme i åk 7–9. I kursplanen för 4–6 står att Några huvuddrag inom hinduism och buddhism ska behandlas. Hinduismen och buddhismen presenteras därför översiktligt i SOS 6, men båda religionerna behandlas utifrån samma struktur för att underlätta jämförelser av dem. Bildmaterialet i kapitlet är rikt.

• Religion och samhälle är ytterligare ett område som är påtagligt förändrat i Lgr22. SOS 6 är helt anpassat efter dessa förändringar. Nytt innehåll är hur religioner framställs och representeras i olika medier samt hur människors religiösa och livsåskådningsmässiga tillhörigheter i Sverige ser ut i dag och hur detta har förändrats över tid. Avsnitten syftar till att ge ett mer kritiskt förhållningssätt till den bild av religion och religiositet som eleverna möter. Tanken är att göra eleverna medvetna om den mångfald som finns och därmed ge dem en mer nyanserad bild. Kapitlet innehåller även ett längre avsnitt om hur kristendomens och kyrkans roll i det svenska samhället har förändrats över tid.

HISTORIA

HT

• Kapitlet 1700-talets Sverige tar upp det som ingår i det centrala innehållet Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800. Kapitlet om 1700-talets Sverige handlar mycket om makt och politik, men även om kultur och levnadsvillkor för olika grupper i samhället. Kapitlet har ett rikt bildmaterial bestående av teckningar, fotografier och kartor. Historien levandegörs med hjälp av personporträtt och berättelser som både väcker intresse och underlättar förståelse.

VT

• 1800-talet. I Lgr22 hamnar svenskt 1800-tal under det centrala innehållet Folkökning, ändrade maktförhållanden och emigration, cirka 1800–1900. Jämfört med de tidigare historiska perioderna handlar det väldigt lite om krig. Ändrade maktförhållanden mellan de nordiska länderna tas upp, men i övrigt handlar det mycket om industrialiseringen, reformer som leder till ändrade levnadsvillkor, folkrörelser, arbetarrörelsen och den stora utvandringen. Kapitlet är rikligt illustrerat med samtida fotografier som kan användas i arbetet med källor och historiebruk.

GEOGRAFI

HT

• En hållbar värld. I SOS 4 och 5 var frågor kring hållbar utveckling en återkommande del i alla geografikapitel. I SOS 6 får innehållet ett eget kapitel. Här får eleverna bekanta sig med de tre olika delarna av hållbar utveckling: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. De får också läsa om hur vi försöker mäta utveckling och välstånd. I texten får eleven möta begrepp som BNP, HDI och ekologiska fotavtryck. Orsaker till fattigdom ges ett eget avsnitt.

VT

Det centrala innehållet i geografi i Lgr22 är uppdelat i tre områden: Geografiska förhållanden, mönster och processer, Hållbar utveckling samt Geografins metoder och verktyg. Alla dessa återkommer i alla årskurser. I SOS 6 är världen utgångspunkten.

• Världens klimat. Det första kapitlet på vårterminen har fokus på Världens klimat. Här presenteras indelningen i klimatzoner och olika typer av klimat. Kapitlet kan läsas fristående, men är tänkt att läsas tillsammans med Våra världsdelar och världshav.

• Kapitlet Världsdelar och världshav täcker in alla delar i det centrala innehållet. Först förklaras skillnaden mellan kontinent och världsdel. Därefter presenteras alla världsdelarna och avslutningsvis även världshaven. Varje världsdel beskrivs översiktligt och det som är specifikt betonas. Alla avsnitten har samma struktur för att underlätta jämförelser av till exempel klimat, befolkning eller naturtyper. Varje världsdelsavsnitt avslutas med en text som handlar om hållbar utveckling. De hållbarhetsfrågor som lyfts har valts utifrån världsdelarnas olika utmaningar. Avsnittet om Sydamerika handlar till exempel om skövlingen av regnskogen och i Asien kan man läsa om den hotade mangroveskogen och om problem med förorenad luft.

I alla geografikapitlen finns ett rikt bild- och kartmaterial.

Kapitlet kan med fördel användas som gemensam teoretisk bas om eleverna i grupp ska fördjupa sig i olika världsdelar.

Facit och övrigt extramaterial.

Facit till Arbetsbokens uppgifter finns i den digitala lärarlicensen. Facit till Frågor på texten finns i respektive kapitel, men de finns också samlade i en pdf i den digitala lärarlicensen.

I den digitala lärarlicensen finns kompletterande material såsom filmer, kopieringsunderlag och powerpointpresentationer.

SOS 6 Lärarguide

I denna lärarguide finns användbar information för dig som undervisar med SOS 6.

Det handlar om:

• kommentarer till alla moment i grundläromedlet

• kopplingar mot kursplanens syfte och centrala innehåll

• lärandemål

• facit med exempelsvar

• länktips

• pedagogiska tips etc.

I kombination med den materiel som finns i den digitala lärarlicensen (filmer, kopieringsunderlag med praktiska och teoretiska uppgifter, prov m.m.) har du ett komplett underlag för din planering av undervisningen i SO för årskurs 6.