Koll på NO
Koll på NO ger helheten i de naturorienterande
ämnena och tar ett grepp om grundläggande biologi, fysik och kemi.
De olika ämnena är tydligt utmärkta i böckerna.
Till varje år finns grundbok, aktivitetsbok och lärarhandledning.
Serien består av Koll på NO 4
Koll på NO 5
Koll på NO 6
NO
Anncatrin Hjernquist
Klara Rudstedt
5 Kust och hav
Varför rostar en cykel?
Hur kan man bli ren av tvål?
Kan järn vara flytande?
Vart tar saltet vägen när man häller det i vatten?
Hur kan läsk fräta på tänderna?
Hur många gånger kan du dela en brödbit? Hur många gånger kan du dela en brödsmula? Kemi handlar om väldigt små delar, så små att man inte kan se dem. Men tillsammans kan de bygga allt omkring oss. De här små delarna kan sättas ihop på mängder av olika sätt och bilda massor av olika saker. Allt som händer runt dig är kemi!
När du har arbetat med det här kapitlet ska du
A veta hur en atom är uppbyggd
A veta vad som menas med kemisk förening
A kunna ge exempel på grundämnen
A kunna berätta om ämnens tre faser
A kunna ge exempel på kemisk reaktion
A veta skillnaden mellan blandningar och lösningar
A kunna berätta om metallers egenskaper
A kunna ge exempel på några basiska och några sura ämnen
A veta hur farliga kemikalier är märkta
A veta hur människor påverkar miljön med kemiska ämnen
A kunna ge exempel på hur kunskaper i kemi kan lösa problem
A kunna berätta mer om ämnet plast
A kunna berätta vad som händer med vårt avfall och ge exempel på hur vi kan ta hand om det.
Förutom ljus, värme och matlagning upptäckte man nya saker att använda elden till. Man lärde sig smälta, koka och blanda ämnen.
Färger till grottmålningar blandades av ämnen från jorden. Det kunde vara järnmalm, blodstensmalm och kol.
När man brände lera fick man keramik.
Det första brödet bakades i ugnar i Egypten.
Allt runt omkring oss kallas för materia. Materia kan aldrig försvinna eller bildas, utan bara omvandlas. Materia består av många små, små delar: atomer.
Brons har använts till vapen, prydnader och mynt. Brons är en blandning (legering) av metallerna koppar och tenn.
Järn är en vanlig metall. När man upphettar järn går det att forma och använda till vapen och redskap.
Överallt omkring oss finns kemi. I luften, marken och haven finns olika kemiska ämnen. Växter och djur är uppbyggda av kemiska ämnen. Mycket av det vi gör eller använder är kemi. När vi lagar mat, steker, grillar eller kokar, använder vi oss av kemi.
Människan har alltid försökt ta reda på hur olika saker fungerar. När människan lärde sig göra upp eld, började hon också fundera på varför vissa ämnen kunde brinna bättre än andra. Vad hände med ämnena när de brann? Under hela historien har människor fortsatt att fundera, studera och forska kring hur olika ämnen fungerar.
Kemin är läran om alla ämnen som finns, deras egenskaper och hur de kan förändras, blandas eller byggas om till nya ämnen. Det finns naturliga ämnen och ämnen som vi människor har framställt. Många av våra kläder är till exempel gjorda av konstfibrer, som tillverkats av råolja.
De som studerar olika ämnen och tar reda på hur de fungerar kallas kemister. De försöker också ta fram nya kemiska ämnen med olika egenskaper. Det var kemister som först lyckades göra plast av råolja. Nya mediciner, skönhetsmedel, färger, tyger och byggnadsmaterial –kemister behövs på många ställen.
Kemisterna arbetar på ett speciellt sätt. De utgår från en idé eller tanke om hur något fungerar. Genom att göra experiment undersöker de om de har tänkt rätt. Efter varje experiment kan de dra slutsatser och utveckla sina idéer. Det här arbetssättet kallas för ett naturvetenskapligt arbetsätt.
kemi och miljö
Krut är ett explosivt ämne som användes i Kina långt innan det kom till Europa. Krutet användes först till fyrverkeri men senare i krig.
De första kemisterna, de som arbetade med att försöka förstå sig på olika ämnen kallades alkemister. Under en lång tid såg man på kemi som något magiskt. Många alkemister försökte framställa guld och livsexil, ett botemedel mot sjukdomar och som kunde förlänga livet.
Alfred Nobel var den som lyckades framställa dynamiten. Sprängämnet användes till att göra järnvägstunnlar och i gruvor.
När man kunde borra fram stora mängder olja från berggrunden hände mycket. Med olja kan man göra bl.a. bensin, plast, asfalt och fleecekläder.
Penicillin är ett läkemedel som Alexander Fleming upptäckte. Tack vare penicillinet har människor kunnat överleva sjukdomar.
Alla ämnen har olika egenskaper. Ibland kan man direkt se skillnad på olika ämnen, men ofta måste man undersöka andra egenskaper än hur de ser ut. Socker och salt ser väldigt lika ut, men smakar olika. Andra egenskaper kan vara vilken färg ett ämne har, hur det luktar, om det kan brinna, om det löser sig i vatten eller vid vilken temperatur det kokar.
En viktig grupp av ämnen är metallerna. Alla metaller kan leda värme och elektricitet, men de gör det olika bra. Många metaller går att böja och forma. Två exempel på det är silver och guld, som länge har använts till smycken och mynt just för att de är lätta att forma.
Metallernas egenskaper har gjort dem mycket användbara och därför har de spelat en stor roll i människans liv. Du har säkert hört talas om bronsåldern och järnåldern. Järn är en metall och brons en blandning av de två metallerna koppar och tenn. Att tidsperioderna har fått sina namn efter de ämnen som användes visar hur stor betydelse metaller hade.
Järn är en av de vanligaste metallerna på jorden och den metall som vi använder mest. Järn är hårt, men om man hettar upp det kan det formas till allt från spjutspetsar till grytor. Koppar är också en viktig metall som leder både värme och elektricitet bra. Koppar används därför i elledningar och kablar.
9 kemi och miljö
En atom har en kärna i mitten. Runt atomkärnan svävar små partiklar, elektroner, i en enorm fart. Det är svårt att rita, så bilder på atomer är väldigt förenklade. Oftast ritas atomer med cirklar eller skal.
Alla ämnen består av otroligt många, otroligt små delar, som kallas atomer. Alla ämnen, allting runt omkring oss, är uppbyggt av atomer. Därmed finns det många olika slags atomer.
När två eller fler atomer sitter ihop kallas det för en molekyl. Antingen kan det vara atomer av samma sort som sitter ihop, eller atomer av olika sorter. Många molekyler består av två, tre eller några fler atomer, men det finns också molekyler som består av hundratals atomer.
Ett ämne som består av en slags atomer kallas för ett grundämne. Två exempel på vanliga grundämnen är syre och kol. I naturen finns det ungefär hundra olika grundämnen. Dessutom finns det flera grundämnen som kemister har framställt.
Ett ämne som består av mer än en sorts atomer kallas för en kemisk förening. Eftersom det finns mer än hundra olika grundämnen som kan sättas ihop på olika sätt, så finns det mängder av kemiska föreningar.
En vanlig kemisk förening är koldioxid, som består av de två grundämnena kol och syre. Koldioxid är en gas som finns i luften som vi andas ut och i bilavgaser. En annan vanlig kemisk förening är vatten, som består av grundämnena syre och väte.
För att förstå hur atomer kan sitta ihop med varandra kan man tänka sig dem som legobitar.
Grundämne kol, C
Grundämne syre, O
Kemisk förening CO2 1 kolatom, C 2 syreatomer, O
Grundämne väte, H
kemi och miljö
Kemisk förening H2O 1 syreatom, O 2 väteatomer, H
Det finns en naturlag som säger att ingenting försvinner, allt finns kvar. Det betyder att ämnen kan omvandlas, förändras, gömmas undan eller brytas ner. Men alla atomer som fanns i ämnet finns ändå kvar.
En död hare på marken förmultnar sakta bort. I jorden finns massor av nedbrytare, olika smådjur och svampar som lever av döda djur och växter. Nedbrytarna äter upp haren, och deras spillning blir jord med näringsämnen från haren. Näringen tas upp av växter som kan växa mer. Alla atomer som finns i haren är kvar, men de ingår inte i samma form och samma föreningar som när de byggde upp haren. Nu finns de i luften, i nedbrytarna, i jorden och i växterna. Snart kommer en annan hare förbi och mumsar i sig en växt. Så går atomerna runt i olika kretslopp. De kommer alltid att vara samma atomer, men i kretsloppet finns de i olika föreningar.
Atomerna som finns i en hare försvinner inte när haren dör. Kroppen förmultnar och försvinner, men atomerna finns kvar på andra platser i naturen.
kemi och miljö
Vatten på havsytan avdunstar och stiger upp som vattenånga. Vattnet har övergått från flytande form till gasform utan att koka. Avdunstning sker också från marken, växterna och från vår hud.
Temperaturen avgör om ett ämne är i fast form, flytande form eller gasform.
I rumstemperatur är vatten flytande. Om man kokar upp det till +100 ˚C börjar det bubbla och omvandlas till vattenånga. Ångan är alltså vatten i gasform. Alla flytande ämnen kan koka, men det sker vid olika temperaturer.
Om man istället sätter in vattnet i frysen så blir det is, vattnet fryser och övergår i fast form. Alla ämnen kan frysa och smälta, övergå mellan flytande och fast form. Även det sker vid olika temperaturer. Is smälter till vatten vid 0 ˚C, medan metallen järn måste upphettas mycket mer. Järn smälter först vid +1 538 ˚C!
Om man fyller en ballong med luft och sedan kyler ner den mycket så kommer luften att bli flytande. Kokpunkten för kväve är –196 ˚C. För att kvävet ska bli vätska måste man alltså kyla ner gasen till under den temperaturen.
Alla molekyler sitter ihop utan att röra sig fritt. Is är vatten i fast form. När ämnen blir fasta kallas det att ämnena stelnar.
Om man värmer (tillför energi till) ett ämne som är i fast form, så börjar molekylerna röra sig mer. Ämnet börjar smälta. Den temperatur som ämnet smälter vid kallas för smältpunkt. Molekylerna sitter inte längre lika tätt packade och ämnet är flytande.
GASFORM. Med mer värmeenergi kommer molekylerna att röra sig snabbare och mer. Molekylerna kan röra sig långt från varandra. Den temperatur som ämnet börjar koka vid kallas för kokpunkt. När ämnet kokar blir det i gasform, det förångas. När gas blir flytande säger man att det kondenserar.
På hösten ändrar löven på träd och buskar färg. De gröna löven blir orangeröda och gula. Det gröna ämnet i löven bryts ner genom en kemisk reaktion. Kvar blir det röda färgämnet, som fanns där redan innan, men inte syntes.
När olika ämnen sätts ihop och bildar andra ämnen kallas det för en kemisk reaktion. När du äter sker det många kemiska reaktioner i kroppen. Utan kemiska reaktioner skulle vi inte kunna få energi från fetter, kolhydrater och proteiner som finns i maten.
Järn kan rosta när det kommer i kontakt med vatten och luft. Det är syre som tillsammans med järnet bildar en kemisk reaktion som vi kallar rost. Om det är fuktigt i luften, eller om det finns vissa ämnen i omgivningen, går det snabbare. Att järnföremål rostar är ett problem, men det går att skydda järn från att rosta. Man kan till exempel måla, smörja in med olja eller täcka ytan med någon annan metall, som inte rostar lika lätt.
För att få en fin sockerkaka måste man använda bakpulver. Utan bakpulver blir kakan alldeles platt. Bakpulver består av ämnen som omvandlas till koldioxid vid hög värme. Det betyder att det sker en kemisk reaktion när sockerkakssmeten är i ugnen och blir varm. I smeten bildas en massa små bubblor, som innehåller koldioxid. Den bubbliga smeten stelnar i värmen och kakan blir fluffig med en massa små hål i och lätt att tugga.
Om du grillar korven för länge blir den bränd. Man ser att korven är svart och den smakar inte gott. Det svarta är kol från köttet. Det som har hänt är en kemisk reaktion.
När olika ämnen finns tillsammans utan att bilda något nytt ämne kallas det blandning. Det finns flera olika sätt att skilja ämnena i en blandning åt.
Luften är en blandning av gaser, även om man inte kan se det med blotta ögat. I luften finns bland annat koldioxid, kväve och syre.
Salladsdressing är också en blandning. Den blandningen kan man lätt se om man låter dressingen stå ett tag. Den består ofta av matolja och vinäger, som lägger sig i skikt. Överst flyter oljan och under den ligger vinägern. Innan man tar dressing på salladen skakar man flaskan ordentligt. Då skakar man sönder oljan i små droppar som blandar sig med vinägern. Men efter ett tag flyter oljan upp och lägger sig överst igen.
Många metaller är mjuka och böjliga, medan andra är spröda och svåra att forma. Om man blandar metaller kan man få fram ämnen med egenskaper som passar bättre för det man vill göra. Brons är till exempel en blandning av koppar och tenn. Både koppar och tenn är mjuka, men blandningen brons är hårdare. Om man blandar en metall med en annan metall eller ett annat ämne, kallas det för legering. Det vanligaste sättet att få en legering är att smälta ihop ämnena med varandra. Mässing är en legering av koppar och zink. Många blåsinstrument tillverkas i mässing, eftersom det leder ljud mycket bra. Stål, som är ett vanligt och användbart material, är en legering av järn och kol.
Om du häller salt i ett glas med vatten ser det ut som om saltet försvinner. Du kan inte se saltet, men du känner smaken av det om du dricker. Det har inte skett någon kemisk reaktion, det har alltså inte bildats något nytt ämne. I glaset finns fortfarande både salt och vatten, men saltet syns inte, eftersom det har lösts upp i vattnet. Det har bildats en lösning med vattnet som lösningsmedel.
När man ska städa och göra rent räcker det inte alltid att sopa eller dammsuga. Smuts som sitter fast måste tvättas bort. Man kan gnugga med vatten, men ibland räcker det inte på svåra fläckar. Med tvål, tvättmedel eller diskmedel blir vattnet ett bättre lösningsmedel. Det beror på att sådana medel innehåller ämnen som kan binda fett och smuts så att det kan sköljas bort. Ibland kan man behöva ett ännu starkare lösningsmedel, till exempel aceton eller lacknafta. Starka lösningsmedel har ofta farliga ångor som är giftiga att andas in. Därför ska man alltid läsa på förpackningen innan man använder starka rengöringsmedel.
Klottersanering.
Det finns olika klister och lim som används för att sätta ihop saker. I tuben eller flaskan finns ämnena som limmar tillsammans med lösningsmedel, som avdunstar när limmet kommer ut i luften. När det inte finns något lösningsmedel kvar, torkar och stelnar limmet. Det blir fast och hårt och håller ihop det man limmat. Precis som lim innehåller målarfärg lösningsmedel. När man målar avdunstar lösningsmedlet och färgen torkar. En del färger har vatten som lösningsmedel, andra färger har starkare lösningsmedel som luktar när färgen torkar. Sådana lösningsmedel avdunstar och ångorna som bildas är farliga att andas in. Därför måste man vädra ordentligt när man målar med sådan färg.
15 kemi och miljö
Hur mycket socker man än häller i citronsaften kommer den kemiskt sett att vara lika sur. Motsatsen till surt är inte sött, utan basiskt. Det enda sättet att göra saften mindre sur är att ha i något som är basiskt, exempelvis bakpulver.
Det finns mycket som är surt, men surt kan betyda ganska olika saker. Sur är en känsla när man är besviken och arg, och citron kan smaka surt. När kemister säger surt menar de ämnen som är sura i kemisk mening, och som kallas syror. Motsatsen till syror är basiska ämnen, baser
Starka och svaga syror
I ett bilbatteri finns en stark syra som heter svavelsyra. Om man får en stark syra på sina kläder går det hål nästan på en gång. Starka syror fräter och förstör andra ämnen. Många livsmedel är svagt sura. I godis, läsk och frukt finns det svaga syror som inte fräter så mycket. Men om man äter ofta och mycket, kommer syrorna ändå långsamt att fräta hål i tänderna.
Baser är inte så vanliga i naturen, men kalken i kalksten och krita är svagt basisk. Många av de rengöringsmedel som vi har hemma är också basiska. Ett starkt basiskt ämne är lika frätande som en stark syra. Man känner igen basiska ämnen på att de ofta känns hala.
I magen finns en syra som kallas magsyra. Den fräter sönder maten som vi äter. Magsäcken har ett skyddande slem som gör att den tål magsyran. Ibland kan man få ont i magen, om det blir för surt där. För att må bättre kan man dricka vatten med
Om man blandar syror och baser kan man få neutrala. Då är de varken sura eller basiska. Men man måste vara mycket försiktig när man blandar dem, eftersom det kan ske kraftiga kemiska reaktioner.
Var försiktig och läs alltid varningstexten på till exempel flaskor med rengöringsmedel.
Explosiva varor
Hälsoskadlig Irriterande
Måttligt hälsoskadlig
Bilden visar en pH-skala. Neutrala ämnen har pH = 7, varken basiskt eller surt.
Mycket brandfarliga varor
Starkt frätande Frätande
Mycket giftig Giftig
Man kan ta reda på hur surt eller basiskt ett ämne är. En del ämnen ändrar färg när de blandas med ett ämne som är surt eller basiskt. Blåbärsaft är röd, men om man häller mjölk på blåbären blir den blålila. Det finns många ämnen som växlar färg beroende på surheten.
Surhet mäts i pH och numera använder man oftast digitala pH-mätare.
Råoljan pumpas upp ur berggrunden. Den behandlas i oljeraffinaderier innan den transporteras vidare för att användas bland annat till plast.
Efter andra världskriget ökade tillverkningen av plast. Allt fler saker började göras av plast, som blev ett viktigt material inom sjukvården och industrin. Idag har vi svårt att tänka oss ett liv utan plast, och om du ser dig omkring kan du säkert upptäcka flera plastsaker.
Cykelhjälmar, mobiltelefoner, påsar, blöjor, lego och regnkläder är alla exempel på saker som är gjorda av plast. Tillgången till plast har underlättat livet för oss människor på flera sätt, men den påverkar samtidigt vår hälsa och miljö på ett negativt sätt.
Namnet plast kommer från ordet plastisk, som betyder formbar. Och det är just formbarheten som gör att vi kan använda plasten till så mycket. Det går att få fram plast med många olika egenskaper. Den kan vara hård, mjuk, böjlig, genomskinlig, och både lätt och stark på samma gång. Till skillnad från vissa metaller så rostar inte plast, samtidigt är den en dålig ledare för värme och elektricitet. Därför fungerar den bra att använda till rör och elledningar.
Mjuk plast kallas för termoplast. Den används till bland annat påsar, folie och skärmskydd till mobiltelefoner. För att tillverka termoplast tillsätter man mjukgörande ämnen. Termoplaster kan smältas ner och återvinnas genom att formas om till nya produkter.
Plast kan innehålla ämnen som är skadliga för vår hälsa, till exempel cancerframkallande eller hormonstörande. Nu för tiden är det förbjudet att använda skadliga ämnen för att tillverka plastleksaker.
Hård plast kallas härdplast och tål mer slitage. För att plasten ska bli hård och stark använder man fyllnadsämnen. Delar till bilar, flygplan och båtar kan vara gjorda av härdplast. Den kan inte smältas ner eller formas om när den väl har tillverkats.
Mycket av den plast som hamnar i haven är engångsprodukter. Det är skräp som slängts på land och som sedan följt med vatten och vind ut i haven. Under vattenytan samlas plasten i drivor. Vattenlevande djur kan kvävas av plasten som flyter omkring eller fastna i den.
Plast är ganska billigt att tillverka, men det som framför allt gör den så användbar är att den är tålig och håller länge. Samtidigt är just det en anledning till att plasten påverkar miljön negativt. Eftersom det tar flera hundra år för plast att brytas ner, ligger plastskräp som hamnar i naturen kvar länge. Nedskräpning är ett stort miljöproblem, och haven är särskilt hårt drabbade. Plast som hamnar i haven följer med strömmar och flyter i stora drivor som fåglar, fiskar och andra vattenlevande djur kan fastna i.
Ett annat allvarligt miljöproblem är mikroplast, som är mycket små plastdelar. Den används i många produkter, men bildas också när plast slits och bryts ner. Mikroplasterna är för små för att fångas upp i reningsverk, istället åker de rakt ut i haven. Där hamnar de i fiskar och andra djur och förs vidare i näringskedjan. Idag vet vi att mikroplaster skadar djuren, men inte hur mycket. Vi människor, som är sist i näringskedjan, får också i oss mikroplaster när vi äter fisk och skaldjur.
Mikroplaster finns bland annat i konstgräs. När det regnar följer de med regnvattnet genom marken och vidare ut i vattendragen.
Plast förekommer inte naturligt, det måste tillverkas. För att kunna fortsätta använda plastprodukter måste vi hitta sätt att tillverka och återvinna dem utan att skada natur och miljö. Hittills har nästan all plast tillverkats av råolja. Det är en fossil råvara som ökar koldioxidutsläppen i atmosfären. Man kan minska utsläppen genom att tillverka plast av andra ämnen, till exempel av växter som majs och sockerrör.
Att använda en annan råvara förhindrar däremot inte att plasten bryts ner till mikroplaster. För att komma ifrån det krävs att plasten är biologiskt nedbrytbar, att bakterier och andra nedbrytare kan bryta ner den. Än så länge är det dyrt att ta fram sådan plast, och den tillverkas bara i mycket små mängder.
Men vi kan ändå göra skillnad genom att lämna plast till återvinning. Vi kan också fundera på vilka plastprodukter vi kan byta ut mot något som kan tillverkas av andra material.
19 kemi och miljö
Avfall är ett stort problem på vår jord. Även om vi försöker köpa mindre nytt och återanvänder saker så uppstår en hel del avfall. En stor del av det vi gör oss av med innehåller ämnen som det tar lång tid för naturen att bryta ner. Ibland är det farliga ämnen som inte bör komma ut i kretsloppen.
I Sverige måste man sortera sitt hushållsavfall. På så sätt kan man skydda miljön genom att sortera ut farligt avfall. Man kan också dra nytta av avfallet genom att återvinna material, näring och energi.
Mycket av det vi slänger innehåller ämnen som är farliga för miljön om de kommer ut i naturen. Kemikalier, läkemedel, färger och lösningsmedel får därför inte slängas bland hushållssoporna. De måste lämnas in på en sortergård eller miljöstation.
Använda batterier kan ofta lämnas in i affärer som säljer batterier. De kan också lämnas på miljöstationen, precis som elavfall, trasiga elektriska apparater med sladd eller batterier. Som elavfall räknas också ljuskällor, som lampor och lysrör.
Mycket av det vi slänger kan användas igen. Det kallas att man återvinner. Glas är ett bra exempel på material som går att återvinna. I naturen tar det mycket lång tid för glas att brytas ner, mer än en miljon år. Men glas kan smältas ner och bli till nytt glas. Det går att återvinna glas hur många gånger som helst.
Det här är symbolen för återvinning. Ser du den symbolen på en förpackning kan den lämnas in och användas igen.
En fleecetröja är gjord av återvunnen plast.
Aluminium är en metall som ofta används till läskburkar och andra förpackningar. Man kan återvinna det och göra nya förpackningar.
Papper tillverkas av träd. Pappret sorteras efter vilken typ av papper det är: tidningspapper, förpackningar, kartong eller wellpapp. Allt papper kan bli nytt papper igen, nya tidningar eller toalettpapper. Det gör att man sparar träd på att återvinna papper.
Plast tillverkas av olja, men kan också återvinnas. Man kan till exempel göra fleecetröjor av petflaskor.
Precis som i naturen kan matavfall brytas ner av nedbrytare. Matresterna blir näringsrik jord som kan användas som gödsel. Det kallas för att kompostera. I många kommuner kan man lägga matrester i en speciell påse som hämtas av sopbilen. Den som har tillgång till trädgård kan ha en egen kompost och kompostera sina matrester i den. Då kan man också blanda ner rester från trädgården, som gräs och växter.
En stor del av världens avfall eldas upp, förbränns. I Sverige använder man avfall som bränsle för att göra både el och fjärrvärme att värma upp hus och byggnader med. Det som förbränns är avfall som inte kan återvinnas eller komposteras.
21 kemi och miljö
Vilka kemikalier som får användas bestäms av politiker. Vissa kemikalier är så farliga för naturen och oss människor att de har förbjudits.
Vi bygger städer, industrier, vägar och ändrar om i naturen. Våra utsläpp påverkar naturens kretslopp. På en del ställen har utsläpp förstört både naturen och möjligheterna för människor att fortsätta bo där.
När man besprutar odlingar kommer bekämpningsmedel ut i naturen. Kemikalierna sjunker ner i marken och rinner längs diken och vattendrag. Giftet kan skada organismer som lever i vatten och mark. För att få bra odlingsmark har man dikat ut och tagit bort våtmarker. Men då rinner det förorenade vattnet istället snabbare ut i sjöar och hav. Vattnet hinner inte renas på vägen.
När det hamnar för mycket näring på fel plats kallar man det för övergödning. Näring från gödslade åkrar kan till exempel följa med vattnet ut i sjöar och hav. Detta får till följd att sjöar och våtmarker växer igen och att haven drabbas av algblomning.
Regn är normalt svagt surt av den koldioxid som finns i luften. Men när vi använder fossila bränslen (bensin och olja) bildas giftiga gaser som kan lösas upp i regnmolnens vatten. Då bildas de starka syrorna svavelsyra och salpetersyra som regnar ner på jorden. Det kan försura sjövatten så att fiskar och annat liv i vattnet skadas.
Kemikalier i vår närhet
Om kemikalier finns i naturen, i vatten, växter och djur, får vi människor också i oss det. Man kan mäta hur mycket av olika kemikalier som finns i maten som vi äter. Vi påverkas också av kemikalier som finns i leksaker och kläder.
Falu rödfärg har använts på hus i flera hundra år. Färgen skyddar virket.
Vi människor har orsakat många problem i naturen, men idag har vi också mycket kunskap om hur vi påverkar naturen och hur vi kan undvika och lösa problem.
För att böndernas odlingar inte ska bli uppätna av insekter, kan man spruta med bekämpningsmedel som håller insekterna borta. Med gödsel växer odlingarna dessutom snabbare. Gödsel och bekämpningsmedel gör därför att man kan odla mer mat på mindre yta.
För att skydda hus från att förstöras av svamp har man länge använt målarfärg. Falu rödfärg har använts i flera hundra år. I den röda färgen finns metallen koppar.
Utsläpp kan förorena vatten. Men vatten som får rinna långsamt en lång sträcka innan det kommer ut i sjöar och hav hinner renas från olika ämnen. Marken kan filtrera vattnet och många ämnen kan brytas ner på vägen. Idag gör man konstgjorda dammar för att rena vatten.
En försurad sjö kan snabbt räddas genom att man häller i kalkpulver. Kalk är basiskt och det sura sjövattnet blir då neutralt. Men fortsätter det komma sura ämnen till sjön kommer den återigen att bli försurad.
Ett av de största problemen i världen är tillgång till rent dricksvatten. I vårt land har vi stora reningsverk som renar vattnet. Vi kan dricka vatten direkt från kranen. Så är det inte på många ställen på jorden. Satsningar på säker vattenförsörjning och vattenrening har stor betydelse för både miljö och hälsa.
Människor har länge använt örter och växter från naturen som läkemedel. Idag har vi många olika slags mediciner och vaccin som hjälper oss att vara friska. Vissa sjukdomar som var vanliga förr är nästan helt borta nu för att man har tagit fram vaccin mot dem.
Redan under bronsåldern hade man många knep för att få maten att hålla längre. Kött kunde saltas, torkas eller rökas. Senare lärde man sig att syror kan användas för att konservera mat, motverka bakterier. Idag innehåller många livsmedel någon syra som gör att vi kan förvara länge. Två sådana exempel är inlagd sill och ättiksgurka.
23 kemi och miljö
TENN är en grå metall som smälter vid ganska låg temperatur. Det vet den som har gjutit tennsoldater. Tenn är inte giftigt och angrips inte av syror. Därför används det till konservburkar.
KOPPAR är en mjuk och böjbar metall som leder elektricitet bra. Därför används den till elledningar. Ibland bildas en grön, matt yta utanpå kopparen. Man säger att koppar ärgar.
SILVER används i smycken, bestick och prydnadsföremål.
ALUMINIUM är ett av de vanligaste ämnena på vår planet. När man ska framställa rent aluminium från berggrunden krävs det enorma mängder elektrisk energi. Därför är det så smart att panta aluminiumburkar så att de kan återvinnas.
KVICKSILVER är den enda metall som är flytande vid rumstemperatur. Förr användes det i termometrar och fortfarande kan det finnas i vissa lampor. Eftersom det är mycket giftigt har många användningsområden förbjudits.
JÄRN är en av de vanligaste metallerna och den som vi utnyttjar mest. Järn är en hård och stark metall som kan vara magnetisk. Hettar man upp järn så att det glöder kan man smida det.
GULD är en smidbar och extremt böjlig metall. Den används i smycken och till tandlagning. Guld och silver blir inte förstört av fukt eller vanliga syror. De kallas därför ädla metaller.
atom: en av naturens allra minsta byggstenar, unik för varje grundämne
baser: motsatsen till syror, kan vara både svaga och starka
blandning: när olika ämnen finns
tillsammans utan att bilda något nytt ämne fast form: när ämnet är i stora eller små bitar, eller som ett pulver
flytande form: när ämnet flyter eller rinner, en vätska
försuras: att något blir surt, till exempel sjövatten som tar emot surt regn
gasform: när ämnet är som rök eller ånga
grundämne: ett ämne som består av bara en sorts atomer
härdplast: hård plast som inte kan återvinnas
kemisk förening: ett ämne som består av mer än en sorts atomer
kemisk reaktion: när två eller fler ämnen reagerar med varandra och bildar ett nytt ämne
kemist: en person som har till yrke att studera olika ämnen och ibland att utveckla nya
konservera: att behandla mat, till exempel med syra, så att den kan lagras utan att bli dålig
legering: en blandning av en metall och ett annat ämne
lösning: en blandning där man inte kan se de olika delarna, till exempel saltvatten
mikroplast: mycket små plastdelar som inte fångas upp i reningsverk utan hamnar i sjöar och hav
molekyl: en eller fler atomer som sitter ihop
neutralt: när ett ämne inte är surt eller basiskt, utan precis mittemellan
syror: ämnen som är kemiskt sura, motsatsen till baser, kan vara starka eller svaga
termoplast: mjuk plast som ofta går att återvinna
återvinna: att använda något igen, till exempel ett material som blir nya produkter
> Ge exempel på några grundämnen.
> Vilka olika former kan ett ämne vara i?
> Vad menas med kokpunkt?
> Ge exempel på en kemisk reaktion.
> Ge exempel på något som kan lösas i vatten.
> Förklara hur plast tillverkas.
> Vilka nackdelar finns det med att använda plast?
> Vilka typer av avfall kan man återvinna?
25 kemi och miljö