9789152361160

Koll på NO

Koll på NO ger helheten i de naturorienterande ämnena och tar ett grepp om grundläggande biologi, fysik och kemi. De olika ämnena är tydligt utmärkta i böckerna.

Till varje år finns grundbok, aktivitetsbok och lärarhandledning.

Serien består av

Koll på NO 4

Koll på NO 5

Koll på NO 6

Biologi

Anncatrin Hjernquist

Klara Rudstedt

Innehåll

1 Skogen

Vad händer med ett dött djur i skogen?

Vilka bär kan du plocka i skogen?

Vilket är skogens största djur?

Vad menas med bytesdjur?

Får man tälta var man vill?

Har du varit i skogen någon gång?

Gått mellan de höga träden och klivit på mossan som växer över stenar och trädrötter? Kanske har du klättrat över ett stort träd som vält eller byggt en koja. Det är många som gör utflykter till skogar. Man går dit för att plocka bär eller svamp, jaga, orientera eller bara för att promenera. I vårt land finns det mycket skog. Men det mesta är faktiskt skog vi människor planterat. Nu ska du få läsa om olika djur och växter som lever i skogen.

Mål

När du har arbetat med det här kapitlet ska du

A veta vad som menas med lövskog, barrskog och blandskog

A kunna berätta hur löv och döda djur bryts ner

A känna till namnen på några träd, bär och svampar

A kunna ge exempel på näringskedjor i skogen

A veta vad som menas med rovdjur och bytesdjur

A veta vad vi använder skogen till och hur det påverkar den

A kunna förklara hur papper tillverkas och återvinns.

Barrskog

Blandskog

Lövskog

Barrskog är den vanligaste typen av skog i Sverige. Lövskog finns mest i södra delen av landet. I blandskogar finns både barrträd och lövträd.

Skogen i Sverige

Det finns säkert träd nära där du bor. Det kan vara träd i en park eller träd som är planterade längs en gata. Tittar du närmare på ett träd ser du att det finns mer liv där. Det kan växa lav på grenar eller krypa små insekter på stammen. Kanske har en fågel byggt ett bo högre upp i trädet. Om du bor nära en skog kan du hitta ännu fler djur och insekter där. I Sverige finns det mycket skog. Det finns både lövskogar och barrskogar, men också blandskogar där det växer både lövträd och barrträd.

Barrskog

I norra och mellersta Sverige är barrskogen vanligast. Barrträd som tall och gran är de vanligaste träden vi har i vårt land. Barrskogarna är större och många fler än lövskogarna. En skillnad mellan lövträd och barrträd är att lövträden fäller sina löv på hösten, men barrträden har sina barr kvar. Det beror på att barren har ett skyddande vax som gör att vattnet i trädet inte kommer ut. Skulle vattnet komma ut på vintern skulle trädet torka ut, eftersom det inte kan suga i sig nytt vatten när marken är frusen. Barren byts ut efter några år och därför hittar man barr på marken i skogen.

ytliga rötter

pålrot

Lövskog

I södra Sverige finns det mer lövskog. Björk, asp, al, ek och bok är några av de vanligaste lövträden i Sverige. I de flesta lövskogar släpps mer solljus in än i barrskogar. Det gör att fler växter och djur trivs i lövskogar än i skuggigare barrskogar. b Löven har små tunna rörledningar som går från skaftet ut i lövet. Genom de här tunna rören får lövet vatten från rötterna. Ett träd behöver mycket vatten.

Olika rötter

Ett träd har grova rötter som håller fast det i marken. Det använder tunnare rötter för att suga upp vatten och näring från marken. Vissa träd, som ek och tall, har en pålrot. Den ser ut som en påle som växer djupt ner i marken. Granen har istället ytliga rötter som breder ut sig mer åt sidorna nära markytan.

Kanske har du sett att trädstubbar och stockar kan ha ringar? Det kallas för årsringar. Om man kan se årsringarna kan man räkna antalet och ta reda på hur gammalt ett träd är. Årsringarna visar också att trädet växer olika mycket under de olika årstiderna.

skogen

När ett djur dör i skogen blir det till mat åt andra djur. Här har en kungsörn hittat en självdöd ren.

Nedbrytning i skogen

När träden fällt sina löv på hösten sätter små djur genast igång med att äta av löven på marken. De vissna och nedfallna löven är den viktigaste födan för många små kryp. Det finns också pyttesmå bakterier och svampar som lever av löven. De är så små att man inte kan se dem. Dessa olika svampar, bakterier och småkryp kallas för nedbrytare. När de äter delar de upp löven i mindre och mindre delar, man säger att de bryter ner löven. Efter något år har de små nedbrytarna mumsat i sig hela löven. Kvar blir bara mörk mylla full av näringsrika mineraler som träden behöver.

Om en älg eller räv dör kommer först korpar och möss och äter på det döda djuret. Sedan kommer en massa smådjur, svampar och bakterier och sätter i sig resten. Det enda som återstår sedan är näringsrik mulljord. I orörd natur blir ingenting över. Där finns inte några sopor eller något skräp. Att allt återanvänds och kommer till nytta om och om igen kallas för kretslopp.

Svampen och trädet samspelar med varandra så att båda får den näring de behöver.

Svampar

Den största delen av en svamp finns under marken. Där finns det ett nät av tunna svamptrådar, som finns där året om. Det vi plockar och kallar för svamp är bara fruktkroppen som växer ovanför marken. Det finns svampar som vi kan plocka och äta, som karljohansvamp och kantareller. Men det finns även oätliga och giftiga svampar. Flugsvamparna är våra vanligaste giftsvampar. Det finns både röd och vit flugsvamp.

Samarbete i skogen

Svamptrådarna kallas för mycel. De ligger lindade runt trädens rotspetsar och hjälper trädet att ta upp vatten och mineraler från marken. Samtidigt får svampen en annan typ av näring, sockernäring, via trädet. På det sättet samarbetar svampar och träd.

Många människor är ute i skogen på hösten och plockar svamp. Känner du igen dessa svampar? Vet du vilka som är giftiga?

mycel

Om du en gång hittat ett bra blåbärsställe i skogen, kan du vara säker på att hitta bär där år efter år.

Lingonriset är grönt även på vintern. Därför passar det så bra till luciakronor och julkransar.

Skogens bär

I skogen finns det många olika bär. Några av dem kan vi äta och använda till pajer, sylt eller saft. Blåbär trivs bäst i granskog, där marken är lite fuktig. De växer tätt och blåbärsriset bildar ofta en matta. Om skogen huggs ner, blir det så ljust och torrt på marken att blåbärsriset torkar bort. Man kan hitta blåbärsris året om, men på vintern är det svårare att känna igen. Då finns inga blad kvar, eftersom de vissnar och faller av på hösten.

Lingon trivs bäst där det är lite ljusare i skogen: i gläntor, på berghällar och i gles tallskog. Lingon tål kyla väldigt bra, men är känsliga för stark värme. De vita blommorna slår ut tidigt på sommaren och ser ut som små klockor. På vintern är lingonriset fortfarande grönt. Bladen är tjocka och läderartade och sitter kvar på riset hela året. Man kan säga att de är vintergröna.

Hallon är svårt att hitta på samma ställe i skogen år efter år. De behöver mycket ljus, och därför trivs de bäst på kalhyggen och öppna platser. När ny skog börjar växa upp minskar ljuset på marken. Då försvinner hallonbuskarna från den platsen.

Skogshallon.

Myrorna bygger ofta stacken i söderläge för att solen ska värma upp den. Inne i stacken finns det massor med gångar och små rum.

Myror på marken

Om du följer efter en stackmyra som har mat i munnen kommer du snart till en myrstack. I Sverige finns det omkring 60 arter av myror, men det är bara stackmyrorna som bygger stora myrstackar. De bygger sin stack vid en trädstam eller en stubbe. Den kan vara mer än en meter hög och är byggd av barr, växtdelar och små klumpar av jord och kåda. En del av stacken ligger under marken. Den delen är minst lika stor som den del som syns ovanför marken. Längst ner i ”källarvåningen” sover myrorna under vintern.

Myror lever i stora samhällen, i varje stack finns hundratusentals myror. Alla myror i stacken är honor med olika arbetsuppgifter. De kallas för arbetsmyror och de bygger upp stacken, gräver gångar och släpar hem mat. Myror äter bär, växtdelar, insekter, larver och en sockerblandning från bladlöss, som kallas honungsdagg. Arbetsmyrorna tar även hand om äggen, larverna och drottningen, den enda myran som kan lägga ägg. I en myrstack finns inga hanar, utom under sommaren då drottningen ska para sig. Hanarna har vingar och flyger omkring i luften under parningstiden. Det kallas att de svärmar.

Bofinken bygger sitt bo av gräs och mossa.

Skogens alla invånare

Skogen är en trygg plats för många djur. Träden ger vindskydd och det finns många bra ställen att bygga bon och gömma sig på. Det finns gott om mat för skogens olika djur. I trädens bark och på marken under grenar och stenar lever insekter. Bland träden finns småfåglar som äter insekter och frön, till exempel koltrast, bofink, talgoxe, blåmes, kungsfågel, lövsångare och rödhake. Det finns också rovfåglar och ugglor. De jagar sorkar, möss och mindre fåglar, precis som räven.

Brunbjörnen lever mest av bär och rötter. Ibland smaskar den i sig myror. Om en björn är riktigt hungrig kan den också äta en älg eller en ren.

Rådjuren lever i både lövskogar och barrskogar. De äter gräs, blad och svamp. På vintern, när det blir svårare att hitta mat, kan rådjuren sparka bort snö för att nå ner till gräset. De kan också gnaga på tunna kvistar.

Andra större djur i skogen lever av växter och bär. Det största djuret är älgen. Den lever av svampar, blad från blåbärsris och kvistar från träd och buskar. Älgen lever för det mesta ensam i skogen. Bara när honan, älgkon, får en kalv, lever dessa två tillsammans tills kalven är stor nog att klara sig på egen hand.

Kattugglan är den vanligaste ugglan i Sverige. Den jagar på natten och sitter mest och vilar på dagen.

Näringskedja

Den lilla mätarlarven äter på björkens blad. Blåmesen får syn på larven och fångar den snabbt. När blåmesen är klar flyger den vidare, men blir plötsligt slagen av en sparvhök. Det här kallas för näringskedja. En näringskedja talar alltså om vem som äter vem. Det börjar alltid med en växt, som ju får näring från solen för att växa. Näringen i växten går vidare till en växtätare, larven, och sedan vidare i blåmesen som äter upp larven. Till slut får sparvhöken i sig näringen när den äter blåmesen.

Här är en av alla näringskedjor som finns i skogen.

skogen

Lodjur, grävling, mård, fladdermus, järv, björn och varg är rovdjur. Kan du några fler?

Rovdjur och bytesdjur

De djur som föder levande ungar, och som får mjölk av sin mamma när de är nyfödda, kallas för däggdjur. Du är ett däggdjur, precis som lodjuret och ekorren. Bland däggdjuren finns det rovdjur och bytesdjur. Rovdjur, som till exempel lodjuret, äter kött och jagar andra djur. Lodjuret kan äta upp en hare eller ett rådjur. De är bytesdjur, de blir lodjurets byten.

När det finns många bytesdjur finns det mycket mat till rovdjuren. Men när rovdjuren tar många bytesdjur så minskar dessa i antal. När det inte finns lika många bytesdjur längre så finns det mindre mat för rovdjuren. Då minskar rovdjuren också i antal. När det inte finns lika många rovdjur kan bytesdjuren lättare öka i antal igen. På det sättet fortsätter det hela tiden i naturen. Oftast är det stor skillnad på hur rovdjur och bytesdjur tar hand om sina ungar.

Ett lodjur på jakt efter något bytesdjur.

Haren äter mest gröna växter, men kan också gnaga på kvistar och bark. Den är ständigt på sin vakt för att hinna fly om det blir farligt.

Haren – ett bytesdjur

Ett av våra vanligaste bytesdjur är haren. Den kan springa mycket snabbt, som de flesta bytesdjur. Den har långa öron för att kunna höra om någon hungrig räv kommer smygande.

Haren vårdar ungarna endast en kort tid. Boet är en liten gräshåla under en buske. Ungarna lämnar boet redan ett par dagar efter födseln, men under de första veckorna söker de upp sin mamma för att dia.

Räven – ett rovdjur

Liksom de flesta rovdjur tar räven hand om sina ungar under en längre tid. Rävhonan föder sina ungar i en håla i marken, som kallas för gryt eller lya. Där diar ungarna i ungefär sex veckor. När ungarna blir större leker de utanför lyan. Det ser ofta ut som slagsmål när de leker, eftersom de biter och hoppar på varandra. Det är rävarnas sätt att träna på att överfalla bytesdjur.

Ungarna stannar i lyan ungefär ett år. De ungar som är honor stannar ofta kvar ännu längre, även när rävhonan får en ny kull med ungar. De hjälper sin mamma att ta hand om de nya ungarna.

Rävar äter möss, harar, fåglar och ägg. Men de kan också äta växter och döda djur. Precis som alla däggdjursungar diar rävungarna. Det betyder att de suger mjölk från mamman.

I odlad skog är de flesta träd lika gamla. Om man avverkar dem samtidigt får man stora kalhyggen.

Den viktiga skogen

Nästan all skog som finns i Sverige nu för tiden är skog som människan har planterat. Man odlar skog som man odlar grödor på åkrarna. I en odlad skog är alla träd lika gamla och av samma art. När de är runt 100 år sågas de ner, avverkas, och nya träd planteras.

Skogen har länge varit viktig för människor i Sverige. Att sälja virke till andra länder gjorde Sverige till ett rikt land för 200 år sedan, och fortfarande är skogen väldigt viktig för oss.. Det mesta av virket går till sågverk och pappersindustri. I sågverken sågas stockar upp i brädor, och i pappersindustrin tillverkas pappersmassa av trä.

Av all skog i Sverige är det bara en liten, liten del som inte är planterad eller förändrad av människan. En sådan skog kallas för urskog.

I en urskog finns det både gamla och unga träd. Det finns träd som dött eller som vält och ligger ner. Döda träd är viktiga för många insekter. Många växter trivs bättre i urskog än i odlad skog. När vi avverkar urskogar riskerar vi därför att växtoch djurarter försvinner.

Kan du se vilken skog som är planterad?

Det är tillåtet att tälta en natt ute i naturen. Vill man stanna längre på samma plats måste man fråga markägaren.

Vad finns

det i din skola som kommer från skogen?

Allemansrätten

Till skillnad från i många andra länder får vi i Sverige vistas i skog och mark utan att först fråga markägaren om lov. Vi får paddla kajak, tälta och plocka blommor och bär. Det kallas för allemansrätten. Men allemansrätten innebär inte att man får göra vad som helst i naturen. Man får till exempel inte bryta kvistar, såga ner träd eller gå över odlad mark. Man får inte heller störa djurlivet eller skada mark och växter. För att jaga och fiska behöver man ofta tillstånd.

Skyddade områden

FÖRR OCH NU

Från medeltiden och fram till mitten av 1900-talet gjorde man träkol i kolmilor ute i skogarna. En kolmila bestod av virke i olika lager som täcktes med torv, sand och jord. Högen tändes på men det blev aldrig en stor öppen brasa, utan en eld som pyrde och brann långsamt. Det gjorde att virket blev förkolnat. När kolmilan brunnit klart grävdes kolet fram. Det användes för att till exempel utvinna järn ur järnmalm.

Vissa marker är naturreservat eller nationalparker. Där finns det speciella regler för vad man får göra. En del ställen är fågelskyddsområden och då får man inte vara där under tiden som fåglarna häckar, det vill säga när de har ägg och ungar. Vissa växter är fridlysta och får inte plockas. Att de är fridlysta beror på att de är så ovanliga att de kan försvinna.

Träden fälls, avverkas, i skogen. Stockarna skalas rena från grenar och staplas på hög för att transporteras till pappersbruken.

Från skog till papper

Träden i skogen använder vi till mycket. Vi eldar, snickrar möbler och sågar brädor av stockar för att bygga med. Olika träslag används till olika saker. Tallen ger ett starkt virke som passar bra till golv som måste tåla mycket. Av gran gör vi tidningspapper, och av björk får vi finare ritpapper. Men hur kan ett högt träd i skogen bli en tunn papperssida i en bok, som den här?

Det färdiga pappret skärs i den storlek man vill ha. Pappret kan sedan användas till förpackningar, tidningar, toalettpapper eller till sidor i den här boken.

Från skog till papper Träden skogenanvändervitillmycket.Vieldar,snickrarmöbler ochsågarbrädoravstockarförattbyggamed.Olikaträslaganvänds tillolikasaker.Tallengerettstarktvirkesompassarbratillgolv sommåstetålamycket.Avgrangörvitidningspapper,ochavbjörk får finareritpapper.Menhurkanetthögtträd skogenblien tunnpapperssida enbok,somdenhär?

Träflisenkokasmedvattenoch cellulosafibrernaomvandlas grötigpappersmassa. Mantillverkarpapperpåliteolikasättberoendepåvilketslags pappermanvillha.Ettskrivpapperskavaraslättochhållbartmen ocksåriktigtvitt,såmantillsätterettblekmedel.Pappret endagstidningkanvaragråareochbehöverintevaralikahållbart.Ochtoapappretmåste sönderganskalätt vatten,förattdetskakunna attspolaner toalettenochtasomhand reningsverk. Trä cellulosafibrer somhållsihop ettämne somfungerarsomettlim.Det

andraländer. Återvinning Detgårattanvändapapperfleragångeromgenomattlösaupp cellulosafibrernaochanvändademigen,återvinnadem.Dåblandar manpappersmassafrånåtervunnetpappermedmassafrånnya träd.Viärduktiga attlämnapappertillåtervinningen.Eftersom återvunnetpapperkananvändastillnyatidningar,toapapperoch andrapappersprodukterbehöverviinteavverkalikamycketskog.

Nu är det dags för barkning, att ta bort barken. Sedan tvättas stockarna för att bli rena från jord och sand, innan de hackas och mals ner till träflis.

Träflisen kokas med vatten och cellulosafibrerna omvandlas till en grötig pappersmassa.

Pappersmassan pumpas vidare till en maskin som gör den jämn och slät. För att få bort vattnet ur massan pressar man den mellan stora cylindrar. Därefter rullas pappret mot varma, snurrande cylindrar för att torka.

Man tillverkar papper på lite olika sätt beroende på vilket slags papper man vill ha. Ett skrivpapper ska vara slätt och hållbart men också riktigt vitt, så man tillsätter ett blekmedel. Pappret i en dagstidning kan vara gråare och behöver inte vara lika hållbart. Och toapappret måste gå sönder ganska lätt i vatten, för att det ska kunna gå att spola ner i toaletten och tas omhand i reningsverk.

Cellulosa

Trä består av cellulosafibrer som hålls ihop av ett ämne som fungerar som ett lim. Det är fibrerna som gör trädets stam och grenar hårda och stadiga. Cellulosafibrerna finns också kvar i det färdiga pappret.

Återvinning

Det går att använda papper flera gånger om genom att lösa upp cellulosafibrerna och använda dem igen, återvinna dem. Då blandar man pappersmassa från återvunnet papper med massa från nya träd. Vi är duktiga på att lämna papper till återvinningen. Eftersom återvunnet papper kan användas till nya tidningar, toapapper och andra pappersprodukter behöver vi inte avverka lika mycket skog.

Kläder av trä

Visste du att man kan göra kläder av träd? Du vet nog att man gör kläder av växter som lin och bomull, men kan man också göra tyg av trämassa. Viskos är namnet på textil gjort av trämassa. Träd som passar bra att göra tyg av är gran och björk.

Av papper kan man göra förpackningar, toalettpapper och mycket annat. I Sverige har vi gott om skog. En stor del av det papper som tillverkas här säljs till andra länder.

21 skogen

Växter i skogen

Ingen annan blomma kan tindra så vackert inne bland skogens träd som SKOGSSTJÄRNAN . Den har verkli gen fått ett passande namn. På försommaren kan man se den blomma i de flesta barrskogar i vårt land.

En av våra vackraste blommor är den lilla rosa LINNEAN

Den växer i långa revor i täta barrskogar och har fått sitt namn efter Carl von Linné.

En vit blomma som är vanlig i skogen under försommaren är EKORRBÄRET

på sommaren får den röda bär som är giftiga.

HARSYRAN har vitrosa blommor. Bladen har en syrlig, uppfriskande smak. Det är inte bra att äta för mycket av dem.

STENSÖTAN

bunke. Ormbunkar har varken blommor eller frön. De sprider sig med hjälp av sporer. Stensötans jordstam går att äta och smakar lakrits.

RENLAV är en gråaktig växt utan blad. Den är vanlig i torra skogsmarker.

VITMOSSAN växer på fuktiga ställen i skogen och kan ta upp mycket vatten. Liksom alla mossor har den små grönaktiga blad.

BJÖRNMOSSAN är en vanlig mossa som du lätt kan känna igen på att den har stänglar med små ”mössor” på.

Begrepp

allemansrätt: att vi har rätt att röra oss i

naturen, tälta, plocka bär och blommor, om vi inte stör eller skadar den

bytesdjur: djur som jagas och äts upp av andra djur

däggdjur: djur som har ungar som diar

kretslopp: något som går runt och kommer tillbaka i en annan form

mycel: del av en svamp, ett nät av tunna trådar i marken

naturreservat, nationalpark: områden där man vill skydda naturen särskilt och därför har bestämt särskilda regler

nedbrytare: små organismer som lever av döda djur och växter

näringskedja: visar vem som äter vad i naturen, vägen från växt till djur till rovdjur

odlad skog: skog som människor planterar och avverkar när den vuxit upp

pålrot: trädrot som går djupt och rakt ner i marken

rovdjur: djur som fångar och äter andra djur

urskog: naturlig skogsmark som inte förändrats av människan

vintergrön: växt som är grön året om

växtätare: djur som äter växter

återvinna: använda något igen, som när gammalt papper blir till nytt papper

Kan du nu?

> Ge exempel på ett barrträd och ett lövträd.

> På vilket sätt samarbetar svampar och träd?

> Beskriv en näringskedja som finns i skogen.

> Ge exempel på en ätlig svamp som du kan hitta i skogen.

> Det planteras mycket skog i Sverige. Vad behöver vi träd till?

> Ge exempel på något man inte får göra när man är ute i naturen.

> Hur får man fram pappersmassa?

skogen