9789178231287 by Smakprov Media AB

FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI

Hans Persson

Lära NO åk 5 Lärarhandledning är ett planeringsstöd som hjälper dig att skapa struktur i din undervisning när du använder läromedlet Lära NO åk 5. Lärarhandledningen hjälper dig att planera läsåret, terminen, arbetsområdet och faktiskt ända ned på lektionsnivå. Lärarhandledningen ger dig konkreta tips och idéer, kopplingar till läroplanen och bedömningsstöd. Här hittar du också facit till uppgifterna i Arbetsboken. Allt för att du ska kunna forma en meningsfull undervisning som leder till goda resultat.

LÄRA NO ÅK 5

ÅK 5

LÄRARHANDLEDNING

HASSE PERSSON är en av Sveriges främsta läromedelsförfattare. Både hans böcker och hemsidan www.hanper.se är mycket omtyckta. Hasse är en outtröttlig källa till inspiration och en nyfiken själ som väcker lusten att lära hos eleverna.

LÄRA

ISBN 978-91-7823-128-7

9 789178

O_NO årskurs 5 lärarhandledning.indd 2-3

231287

Hans Persson 2020-12-15 14:04

O_NO årskurs 5 lärarhandledning.indd 4-5

2020-12-16 10:36

Hans Persson

LÄRA

ÅK 5

LÄRARHANDLEDNING

FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI

I_Lära NO 5 LH.indd 1

2020-12-15 14:07

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hej och välkommen till Lära NO! ......................4 Lära NO – en översikt .........................................5 Vad är NO? ..........................................................6 Syftet med undervisningen i biologi, fysik och kemi ...............................................................6 Elevbokens delar ..................................................7 Arbetsboken ....................................................... 10 Lärarhandledningen .......................................... 10 Var hittar du det centrala innehållet? ................ 11 Planering av läsår, arbetsområden och lektioner ....................................................... 17 Variation av arbetssätt ....................................... 21 Bedömning .........................................................23 Utrustningslista ..................................................26

Kapitel 1: Repetition ..........................................28 Kapitel 2: Växter och djur ................................30 Växter och djur .................................................. 33 Växter och djur i Europa ................................... 33 Anpassning till olika naturtyper ........................34 Mer om anpassning ...........................................35 Året runt i naturen: Vad händer på hösten? ......36 Året runt i naturen: Nedbrytning och kretslopp ...................................................... 37 Näringskedjor och näringsvävar ........................38 Ekosystem och biologisk mångfald ....................39 Näringskedjor vid Norra ishavet ........................40 Viktiga upptäckter/Sammanfattning ................ 41 Prov .................................................................... 42 Facit till Prov ......................................................44

Kapitel 3: Svampar, lavar och mikroorganismer ................................................45 Svampar, lavar och mikroorganismer ............... 47 Svampar ............................................................. 47 Några ätliga svampar och några giftiga ............48 Möt några märkliga svampar ............................49 Mögel och andra mikroskopiska svampar .........50 Lavar – svampar och alger i samarbete ............ 51 Bakterier och virus ............................................. 52 Viktiga upptäckter/Sammanfattning ................ 53 Prov ....................................................................54 Facit till Prov ......................................................56

Kapitel 4: Magnetism ........................................57 Magnetism ......................................................... 59 Spikjakten .......................................................... 59 Magnetismens historia .......................................60 Inuti en magnet .................................................. 61 Magneter används till mycket ...........................62 Kompassen .........................................................63 El och magnetism ..............................................64 Viktiga upptäckter/Sammanfattning ................65 Prov ....................................................................66 Facit till Prov ......................................................68

Kapitel 5: El .........................................................69 El ........................................................................ 71 El till allt ............................................................ 71 Strömmande och statisk elektricitet ................... 72 Mer om statisk elektricitet .................................. 73 Några experiment med statisk elektricitet ......... 74 El-experiment med leksakskyckling .................. 75 Elsäkerhet ........................................................... 76 Kopplingar med el ............................................. 77 Den elektroniska revolutionen ........................... 78 Batterier ............................................................. 79 Viktiga upptäckter/Sammanfattning ................80 Prov .................................................................... 81 Facit till Prov ......................................................84

Kapitel 6: Lösningar och blandningar ............85 Lösningar och blandningar ...............................88 En droppe i havet ...............................................88 Färgat saltvatten i en glasburk ...........................89 Varför luktar det när klistret torkar? ................. 91 Lösningar och blandningar i närbild ................92 Separera blandningar och lösningar .................93 Flera sätt att separera blandningar ....................94 Lika löser lika .....................................................95 Så renas vattnet ..................................................96 Viktiga upptäckter/Sammanfattning ................ 97 Prov ....................................................................98 Facit till Prov .................................................... 101

I_Lära NO 5 LH.indd 2

2020-12-15 14:07

Kapitel 7: Ljud och vår hörsel ........................102

Kapitel 9: Människokroppen ..........................129

Ljud och vår hörsel .......................................... 104 Vad är ljud? ...................................................... 104 Hur ljud kan spridas och ledas ......................... 106

Människokroppen ............................................ 131 Utanpå och inuti kroppen ................................ 131 Cellen ............................................................... 132 Matspjälkningen .............................................. 133 I maten finns allt det kroppen behöver ............ 134 Blodomloppet och blodet ................................. 135 Vad består blodet av? ....................................... 136 Andningen ....................................................... 137 Kroppens inbyggda reningsverk ...................... 138 Skelettet ............................................................ 139 Musklerna ........................................................ 140 Nervsystemet .................................................... 141 Sinnesorganen, del 1 ........................................ 142 Sinnesorganen, del 2 ........................................ 143 Sjukdomar och kroppens försvar ..................... 144 Må bra ............................................................. 145 Värt att veta om droger ................................... 146 Viktiga upptäckter/Sammanfattning .............. 147 Prov .................................................................. 148 Facit till Prov .................................................... 152

Olika svängningar ger olika ljud ..................... 107 Infraljud och ultraljud ...................................... 108 Starka och svaga ljud ....................................... 109 Örat och hörseln .............................................. 110 Viktiga upptäckter/Sammanfattning ...............111 Prov .................................................................. 112 Facit till Prov .................................................... 114

Kapitel 8: Ljus och vår syn ............................115 Ljus och vår syn ............................................... 118 Varför ser vi saker? .......................................... 118 Skuggor och speglar ......................................... 120 När ljuset bryts ................................................. 121 Den synliga och den osynliga regnbågen ........ 122 Ögat och synen ................................................ 123 Viktiga upptäckter/Sammanfattning .............. 124 Prov .................................................................. 125 Facit till Prov .................................................... 127

V O

* **

R P K A

M S * **

Facit till arbetsboken ......................................155

I_Lära NO 5 LH.indd 3

2020-12-15 14:07

HEJ OCH VÄLKOMMEN TILL LÄRA NO! Jag (Hans Persson, författare till Lära NO-serien) vill hälsa dig och dina elever hjärtligt välkomna till Lära NO åk 5. Det är andra delen i ett ämnesövergripande NO-läromedel för åk 4–6. Serien innehåller dessutom böcker för åk 4 och åk 6.

En bok för varje årskurs! Suveränt!

V O

Biologi, fysik och kemi = NO

* **

I läroplanen för grundskolan (Lgr 11) har de tre naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi från och med åk 4 varsitt centralt innehåll, till skillnad från åk 1–3 där ämnena är samlade under beteckningen NO. Eftersom undervisningen i biologi, fysik och kemi även i åk 4–6 ofta bedrivs som NO är syftet med Lära NO-serien att den ska hjälpa dig som lärare att se hur de tre ämnena kan samspela och integreras. Jag vet att det finns många lärare i åk 4–6 som efterfrågar planeringsstöd till sin NO-undervisning. Det finns också ett stort behov av hjälp med att tolka det uppdrag som styrdokumenten ger läraren, så att läraren kan forma en meningsfull undervisning som leder till goda resultat. Allt detta hjälper denna lärarhandledning er med.

R P K A

En ände att börja i och vägar som leder vidare

M S * **

Böckerna i Lära NO-serien är utformade utifrån min långa erfarenhet av arbete i grundskolan, samt utifrån mina kontakter med tusentals svenska lärare. En av de frågor som intresserat mig mest är att hitta en röd tråd för undervisningen. Ibland kallas den röda tråden för ”progression av innehåll” eller, mer vardagligt, ”ordningen man gör saker i”. Lära NO hjälper dig både med att hitta en ände att börja i och med att finna vägar vidare. Serien är tänkt att bygga elevernas kunskaper, från det enklare till det mer komplexa och sammansatta, längs en röd tråd. Från det enklare till det mer komplexa I den ena änden av den röda tråden, det vill säga i kapitel 1 i Lära NO 4, får eleverna en mjuk ingång, med en introduktion till NO:ns speciella arbetssätt och en översikt över de grundläggande begrepp som kommer användas hela vägen upp genom mellanstadiet. I den andra änden av tråden (i åk 6) finns texter och uppgifter som ställer högre krav på kunskaper i NO, samt på elevernas förmåga att planera och genomföra experiment, att argumentera och att granska information inom NO-området. Det är många mellanstadielärare som har bett mig göra dessa årskursböcker, så jag blev väldigt glad när förlaget Bonnier Lära nappade på idén med denna serie. Jag hoppas att Lära NO kommer vara till glädje både för er lärare och för era elever.

Lära NO och läroplanen Vid utvecklingen och produktionen av Lära NO-serien har jag varit väldigt noggrann med att se till att den följer läroplanen och svarar upp mot alla de krav som ställs där. Detta för att du som lärare, när du använder Lära NO, ska känna dig trygg och veta att eleverna får med sig det de ska.

I_Lära NO 5 LH.indd 4

2020-12-15 14:07

LÄRA NO – EN ÖVERSIKT Mycket förenklat kan man beskriva de övergripande idéerna bakom Lära NO på följande sätt:

Lära NO-serien ger stöd vid planering och genomförande av NO-undervisning utifrån riktlinjerna i Lgr 11 för ämnena biologi, fysik och kemi.

Stöd vid planering ➜ Arbetsområden (kapitel) ➜

Det finns en röd tråd där delarna hänger ihop. Tråden löper genom varje kapitel, vilket gör att de olika delarna tillsammans bildar meningsfulla helheter.

En röd tråd ➜

M S * **

Intressanta lektioner

Varje uppslag i boken ger underlag för intressanta lektioner. Lärandet fördjupas i arbetet med arbetsböckerna.

➜

Förhoppningen är förstås att Lära NO-serien ska ge dina elever goda kunskaper som leder till goda resultat. Som stöd för bedömningen av elevernas kunskaper finns prov med facit här i lärarhandledningen.

V O

R P K A

* **

De tre elevböckerna är indelade i kapitel, som utgör arbetsområden där man arbetar med delar ur det centrala innehållet från Lgr 11. Arbetsområdena, och områdenas ordning, är planerat och framtaget i samråd med många svenska lärare.

Goda resultat

I_Lära NO 5 LH.indd 5

2020-12-15 14:07

VAD ÄR NO? Fysik + kemi + biologi = NO NO är en förkortning av ”naturorienterande”, och ett samlingsnamn för de tre naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi. I länder där man undervisar i ”science” ingår ofta även ämnet geologi, och det finns länder där tekniken är en del av det vi kallar NO. Eftersom Lära NO bygger på den svenska läroplanen kan det vara på sin plats att se vad Skolverket säger om NO i Lgr 11. Kursplanerna för de tre NO-ämnena inleds med tre meningar som beskriver respektive ämne. Den första meningen är identisk för biologi, fysik och kemi: ”Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.” Efter detta kommer en mening som beskriver några olika områden där kunskaperna i de tre NO-ämnena ”haft stor betydelse”. För fysiken nämns till exempel ”energiförsörjning och meteorologi”. För kemiämnet nämns ”materialutveckling och miljöteknik” och för biologin ”miljö och hälsa”. Den tredje meningen inleds och avslutas på samma sätt, men de exempel som ges är olika för de tre NOämnena: Biologi: ”Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna främja hållbar utveckling.” Fysik: ”Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna främja hållbar utveckling.” Kemi: ”Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna främja hållbar utveckling.” Avlutningen pekar på detta sätt tydligt ut att undervisningen ska leda till att eleverna uppfyller ett av de övergripande målen i läroplanen: att varje elev ”visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv”. Redan på s 6 i Lära NO åk 4 så finns de tre ämnenas särarter beskrivna på ett lite lättsammare och mer elevnära sätt.

V O

* **

R P K A

SYFTET MED UNDERVISNINGEN I BIOLOGI, FYSIK OCH KEMI

M S * **

När Lgr 11 väl beskrivit ämnenas identitet och betydelse följer en längre text som handlar om syftet med undervisningen i biologi, fysik och kemi. Denna viktiga text kom vid revideringen 2019 att få ett delvis nytt utseende. Texten slår fast att eleverna ska ges ”förutsättningar att utveckla”: 1) kunskaper om ämnet för att beskriva och förklara 2) förmåga att använda ämnet för att argumentera/kommunicera/granska 3) förmåga att genomföra systematiska undersökningar i ämnet. Man skulle kunna tolka ordningen 1, 2, 3 som att man behöver begrepp och kunskaper både för att kunna argumentera och för att på ett meningsfullt sätt genomföra systematiska undersökningar.

Syftestexten – ett bra stöd

Syftestexten i läroplanen är ett bra stöd till dig som lärare, eftersom den både beskriver de tre ämnena biologi, fysik och kemi och vad det är tänkt att undervisningen i NO ska leda till. Det hjälper dig också när du ska kommunicera vad NO är till dina elever. Det första kapitlet i Lära NO åk 4 heter för övrigt just ”Vad är NO?”. Det är tänkt att ge dina elever en begriplig, lockande och relevant bild av vad NO är. Det ger också exempel på kunskaper från naturvetenskapen som haft stor betydelse för oss människor. I det inledande kapitlet finns också ett uppslag som beskriver skapelsemyter från olika kulturer. Förhoppningsvis kommer detta avsnitt hjälpa dina elever att ”…utveckla sin förmåga att skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att beskriva och förklara omvärlden” ( Lgr 11). Denna förmåga har alltid varit av stor betydelse, men i den föränderliga värld som vi och våra elever lever i behövs dessa kunskaper i allt högre grad. Bland annat för att förstå vad av det som sägs på sociala medier som är sant och vad som är fake news.

I_Lära NO 5 LH.indd 6

2020-12-15 14:07

ELEVBOKENS DELAR Här kommer en översikt över hur Lära NO-serien är uppbyggd. Översikten hjälper dig att förstå syftet och tankarna bakom de olika byggstenarna i läromedlet, så att du kan få ut så mycket som möjligt av innehållet.

Kapitlen i de tre Lära NO-böckerna VÄXTER FRÅN HELA SVERIGE

Lära NO 6

Lappland – Fjällsippa Jämtland – Brunkulla

I Sverige finns nästan 2000 olika växtarter. Alla arter växer inte överallt, så ett sätt att sortera växter på är att ordna dem efter var de växer. 1908 fick biologilärare från hela Sverige lämna förslag på vilka växter som skulle bli landskapsblommor. Växterna som valdes växer inte bara i ”sina” landskap, men de är typiska för just det landskapet.

Värmland – Skogsstjärna

Härjedalen – Mosippa

Dalarna – Ängsklocka

Lära NO 5

Norrbotten – Åkerbär

Dalsland – Äkta förgätmigej Bohuslän – Vildkaprifol

Västerbotten – Kung Karls spira Ångermanland – Styvmorsviol Medelpad – Gran Västergötland – Ljung

Hälsingland – Lin Gästrikland – Liljekonvalj

Halland – Hårginst Uppland – Kungsängslilja Västmanland – Mistel

Närke – Gullviva Södermanland – Vit näckros

Skåne – Prästkrage Östergötland – Blåklint

DISKUTERA: Vilken av landskapsblommorna är inte gömfröig?

Småland – Linnea

Öland – Ölandssolvända

Gotland – Murgröna

Blekinge – Ek

Lära NO 4 Vad är NO? Växter Djur Grundläggande kemi Luft Energi Värme och väder

Repetition Växter och djur Svampar, alger och mikroorganismer Magnetism El Lösningar och blandningar Ljud och vår hörsel Ljus och vår syn Människokroppen

Repetition Kraft och rörelse Livets utveckling Sexualitet och relationer Syror och baser Kemiska reaktioner Hållbar utveckling Astronomi Systematiska undersökningar

V O

* **

R P K A

Var och en av de tre Lära NO-böckerna består av 7–8 kapitel. Dessa kapitel fångar in hela det centrala innehållet för årkurs 4–6 i de tre ämnena biologi, fysik och kemi. Genom alla kapitel löper en röd tråd. Den väver kunskaper från det enkla till det mer sammansatta och komplexa. Kapitlen bygger på varandra, så att grunden läggs till det som kommer senare i serien. Som du ser i översikten ovan börjar böckerna för åk 5 och 6 med korta repetitioner av vad man lärt sig i tidigare årskurser. Dessa repetitioner hjälper eleven att inte tappa den röda tråden.

M S * **

Hur är kapitlen uppbyggda?

SVAMPAR, LAVAR OCH MIKROORGANISMER Visste du att världens största levande organism, alltså den största levande varelsen på jorden, är en svamp? Det är en 2 400 år gammal honungsskivling som växer i Oregon i USA. Svampens nätverk nere i marken är 3,8 kilometer brett på det bredaste stället.

I det här kapitlet lär vi oss:

sorts organism svampar är • vilken den största delen av en svamp finns • var svampens olika delar • om fortplantning • om svampens som menas med att många svampar är parasiter • vad att känna igen några ätliga och några giftiga svampar • om mögel mikroskopiska svampar • lavar ärochuppbyggda • hur • om bakterier och virus

Introsidor Varje kapitel startar med ett inledande uppslag med en stor, intresseväckande bild och en kort text som ger en ingång till vad arbetsområdet handlar om.

På alla inledande uppslag hittar du också rubriken ”I det här kapitlet lär vi oss”. Under den finner du en sammanfattning av kapitlets lärandemål. Det är förstås viktigt, både för dig som är lärare och för dina elever, att ni vet vad det är ni arbetar med och vad det är meningen att eleverna ska lära sig

I_Lära NO 5 LH.indd 7

2020-12-15 14:08

SVAMPAR

Svampens delar

Är svampar växter eller djur? Håller du med om det som trädet säger? Svamparna liknar i alla fall växter när de på hösten visar upp sig med sina färgglada hattar. Men nu ska du få höra! Forskare har kommit fram till att svamparna är närmare släkt med oss djur än med växterna. Hur kan det komma sig? Mest handlar det om att svampar inte kan tillverka sin egen näring.

Hatt

De allra flesta svamparna är så små att man bara kan se dem med mikroskop. Den typ av svamp som man brukar hitta när man plockar svamp i skogen kallas för storsvamp. I fruktkropparna finns sporerna. Deras uppgift är att se till att svampen fortplantas. Sporerna är små och lätta, och kan spridas med vinden. Alltså behöver de inte bli uppätna av djur för att spridas. Sporerna är så små att de inte syns. Men om man trampar på en mogen röksvamp pyser det ut ett moln av rök. Det är sporerna. På många svampar sitter sporerna under hatten.

Svampar ser ut som växter eller hur? För visst liknar de växter mer än de liknar djur?

Ring

Fruktkropp

Fot Strumpa

Svamptrådar Trådarna breder ut sig åt olika håll.

När biologerna ritar släktträd över allt som lever så får svamparna ett helt eget rike vid sidan av växtriket och djurriket. Så tänkte man inte förr. Bara för några tiotal år sedan hörde svamparna till växtriket. I alla fall i biologiböckerna. Soppsvampar har rör på undersidan av hatten.

Många svampar är parasiter

Ett underjordiskt nätverk Det som vi vanligen kallar svamp är det som sticker upp ur marken. Det är svampens så kallade fruktkropp. Men det mesta av svampen syns inte. Svampen bildar nämligen ett stort nätverk av långa tunna trådar nere i marken, inne i stockar eller i annat material. Trådarna heter hyfer. I en handfull jord kan det finnas flera kilometer svamptrådar. Hela svampens underjordiska nätverk kallas för mycel.

De flesta svampar är parasiter. Det betyder att de växer på annat som lever och överlever med hjälp av näring från djur eller växter. Andra svampar lever på döda växter eller djur som de bryter ner. Det finns också svampar som skickar in sina tunna hyfer i levande växters rötter och stammar. Svampen och växten samarbetar, och både svampen och växten tjänar på samarbetet. Svampens underjordiska nätverk av tunna trådar är fenomenalt på att suga upp vatten och näringsämnen ur marken. Svampen ger en del av vattnet och näringen till växten. Svampen får lite av det socker som växten tillverkat.

Så här ser en skivling ut.

Det här är en fingersvamp.

Det här sättet att hjälpa varandra kallas för symbios. De sammanflätade delarna av svampen och trädens rötter kallas för mykorrhiza.

Miljontals svampar Det finns en miljon olika arter av svampar i hela världen. En del forskare tror att det egentligen finns fem miljoner. Många svampar är alltså oupptäckta.I Sverige finns det 10 000 arter. 50 av dem går att äta .

Faktatexter Faktatexterna i Lära NO är utformade så att de både väcker intresset och håller intresset vid liv. Eleverna får möta en stor variation av texttyper. Många texter är enkla faktatexter, men det finns också tidningsartiklar, berättande i serieform och porträtt av forskare. Här finns en spännvidd från både historiskt innehåll till det aktuella, och innehållet har både ett lokalt och ett globalt perspektiv. Du och dina elever kommer dessutom möta en glimt av humor. Sammantaget gör detta att du kan genomföra en varierad och tillgänglig undervisning där det abstrakta och komplexa blir begripligt, utan att du tappar riktigheten och sanningshalten i förklaringarna eller att innehållet avviker från det centrala innehållet i Lgr 11.

Ord och begrepp På många ställen i Lära NO finns rutor med blå ram. Här förklaras ord och begrepp som används i NO:n. Dessa rutor hjälper eleven att utöka sitt naturvetenskapliga ordförråd.

Med buller menas inte bara starka ljud. Buller är alla oönskade ljud.

V O

FAKTARUTA Alldeles sant om bakterier

I din kropp finns minst hundra biljoner bakterier. • Det finns alltså tio gånger fler bakterier i din kropp än vad det finns celler.

Bakterier kan leva där det inte finns syre. Det är • därför de kan överleva i våra tarmar. När vi kokar vår mat dör bakterierna. De kan inte • leva där det är för varmt. Bakterier extrem kyla och kan överleva även • om de varittålnedfrysta länge. På en smartphone finns det ofta 20 gånger fler • bakterier än på en toalettsits. en vanlig sedel finns det cirka 3 000 bakterier. • På En hel del antibiotika, som är medicin mot sjuk• domar som orsakas av bakterier, är framställd av just bakterier.

R P K A

Faktaruta Håll också utkik efter faktarutorna som har orange ram.

ATT ATTGÖRA: GÖRA Programmera och styra en Microbit

Du behöver: BBC-Microbit, dator, sladdar, servo, motor och en strömkälla. Det finns oändligt många roliga saker man kan bygga, programmera och styra om man har en dator, en BBC-Microbit och en servomotor. Det kan bli robotar, tjuvlarm och mycket annat. På www.microbit.org hittar man programspråken och information om hur man kommer igång. Samtidigt som man lär sig programmera och styra föremål får man bygga saker och vara påhittig. Kanske kan du bygga en myra… som går att styra? Lycka till!

Att göra De gröna rutorna med rubriken ”Att göra” innehåller korta uppgifter. Arbetet med dessa uppgifter ger eleverna förutsättningar att utveckla sina kunskaper, sin förmåga att beskriva och förklara, samt sin förmåga att använda NO-ämnet för att kommunicera, argumentera och granska.

M S * ** Microbit

Servomotor

Att diskutera Här får eleverna möjligheten att fördjupa sina kunskaper genom att, tillsammans med någon eller några i klassen, fundera över och samtala om innehållet i en text eller en bild. ”Att diskutera”-rutorna ger eleverna även chansen att utveckla sin förmåga att använda NO-ämnet för att kommunicera, argumentera och granska.

Titta i en sked

Du behöver: en blank sked. Se hur din spegelbild blir i en blank sked. Jämför spegelbilderna i den konvexa och den konkava sidan. Beskriv skillnaden. Titta också riktigt nära i den konkava sidan. Hur ser ditt öga ut då?

* **

DISKUTERA: Har du varit med om ett strömavbrott? Vad hände hemma hos dig när det blev strömavbrott? Vad var det som inte fungerade? Vad var svårast att klara sig utan? Vad gjorde ni för att lösa de problem som uppstod? Hur länge var det strömavbrott? Vad kan hända ute i samhället vid ett strömavbrott? Hur kan man förbereda sig inför ett strömavbrott? Hur tror du att det var att leva innan det fanns elektricitet?

Experiment Naturligtvis finns det mängder av experiment i Lära NO. De gröna prickarna ramar in beskrivningar av enkla, men meningsfulla och lärorika experiment. I Lära NO åk 4 hittar du både historien bakom experimenterandet inom naturvetenskap och en beskrivning av hur man genomför systematiska undersökningar. I Lära NO-boken för åk 6 finns ett helt kapitel med massor av exempel på systematiska undersökningar.

Experimenten i Lära NO-serien är genomgående vardagsnära och enkla. Det krävs med andra ord ingen labbsal med avancerad utrustning vid genomförandet. På sida s 26–27 i denna Lärarhandledning hittar du en lista med den utrustning som behövs till experimenten i Lära NO åk 5. Det mesta är sådant som går att hitta i en vanlig mataffär. I de fall där det behövs speciellt NO-materiel, som magneter, sladdar och glödlampor, anges några lämpliga firmor att kontakta för inköp.

I_Lära NO 5 LH.indd 8

2020-12-15 14:08

Bilder Det finns mycket inom NO:n som förklaras enklare om texten är kopplad till en tydlig bild. I Lära NO kommer du och dina elever möta många häpnadsväckande bilder, både teckningar och vackra foton. Dessa bilder lyfter och tydliggör innehållet i texterna, och gör att man vill lära sig mer. Det häckar över 50 olika fågelarter i dessa områden. Med häckning menas tiden från att fåglarna väljer vilka de ska para sig med till dess att ungarna är redo att lämna boet.

NÄRINGSKEDJOR VID NORRA ISHAVET Längst norrut i Europa hittar vi Norra ishavet. Som man hör på namnet är det till största delen täckt av is. Den äldsta isen finns vid norra Grönland. Den är ungefär Ismåsen äter isbjörnens av6 m tjock. föring (bajs). Ett annat ord för detta kalla område är Arktis. De växter och djur som finns i Arktis har anpassat sig till just denna naturtyp. De skulle inte klara ett liv i de naturtyper som vi hittar i andra delar av världen. Möjligen skulle de kunna leva vid Södra ishavet och Antarktis.

De landområden som finns så här långt norrut är oftast täckta av snö och is. Därför är det ingen bra miljö för växter eller djur som är växtätare. Här finns inga träd utan mest mossa.

SPIKJAKTEN Ett exempel på anpassning till kallt klimat är hårstråna i isbjörnens päls. De är nämligen ihåliga. Det gör att pälsen isolerar bättre.

Eftersom isbjörnen inte har någon naturlig fiende så kallas den för toppkonsument.

Hej! Jag heter Nora. I somras bytte vi tak på vårt hus.

När taket var färdigt låg det massor av vassa plåtbitar och spikar på marken runt hela huset. Det var sådant som byggjobbarna hade tappat.

Jag och min bror Axel började att plocka upp skräpet så att ingen skulle trampa på det och göra sig illa.

När jag frågade Leif varför det blir så här sa han:

Spikarna och plåten är av järn. Och alla magneter drar till sig föremål av järn.

Fjällräven letar efter mat. Kanske kommer det finnas rester kvar när isbjörnen ätit sig mätt.

Vi hittade också en del skräp som inte fastnade på pinnen, bland annat bitar av en krossad fönsterruta och en söndertrampad klädnypa av plast.

Det var också några stenar som fastnade. Om dem sa Leif:

De stenarna måste vara gjorda av järnmalm.

Exempel på fåglar som lever här är stormfåglar, tärnor, måsar och vissa rovfåglar. Isbjörnen har vandrat länge på isen. Nu väntar den vid ett hål i isen. En säl sticker upp huvudet och fångas av isbjörnen. Äntligen ger jakten resultat och näringskedjan får en länk till.

De isbjörnshonor som ska föda ungar går i ide på vintern. Mamman föder ungarna i idet och ammar dem tills ljuset kommer tillbaka på våren.

Anledningen till att så många olika djur kan överleva här är att havet är fullt av plankton. Plankton är pyttesmå djur och växter.

Djurplankton äts av små kräftdjur och isräkor. De äts i sin tur av fiskar som äts av sälar. Det är en näringskedja i fyra steg.

Det kan vara svårt att tro, men det finns gott om mat här. Maten finns nere i vattnet. De djur som lever här hittar alltså sin föda i havet.

När vi berättade för vår granne Leif vad vi höll på med hämtade han en uppfinning som han gjort. Det såg ut som en pinne med något i ena änden.

De plankton som är växter förökar sig explosionsartat under de ljusa sommarmånaderna. Sommaren så här långt norrut är som en enda sex månader lång ljus dag. Och vintern är en sex månader lång mörk natt.

Det ser ödsligt ut med bara is och snö, men det finns ändå en stor biologisk mångfald. Ett exempel på detta är att det finns nästan 1 100 olika fiskarter i Nordatlanten och i Norra ishavet. Det finns troligen ännu fler olika fiskar, men alla är inte upptäckta ännu.

Här finns flera arter av valar, till exempel vitval, grönlandsval och narval. Valar är inte fiskar, utan däggdjur.

Människan påverkar ekosystemen Vi människor påverkar alla ekosystem, även i Norra ishavet fastän det ligger en bra bit från städer och fabriker. Människans utsläpp når nämligen ända hit, till de nordligaste delarna av Europa. Några exempel på sådant som påverkar ekosystemet är växthusgaser, plastskräp i haven och olika gifter.

Leif berättade att det som satt i ena änden var en superstark magnet.

Djurplankton lever av att äta växtplankton. De är de första två länkarna i en typisk näringskedja här.

Först förstod vi ingenting. Då sa Leif att jag skulle dra pinnen över marken med magneten nedåt. Jag hörde direkt hur det lät ”klick”. Längst ner på pinnen satt en liten sylvass plåtbit hårt fast på magneten. Den biten hade vi inte haft en chans att upptäcka utan magneten.

Det visade sig vara en supersmart uppfinning. Vi satte igång att leta runt hela huset. Kolla här! Det blev nästan en halv hink till slut!

Innan vi slutade spikjakten frågade vi Leif vad en superstark magnet var för något. Då gick han och hämtade en blank rund magnet.

Det här är en superstark neodynmagnet. Den är mycket, mycket starkare än magneterna ni har på kylskåpet.

Sedan satte han magneten mot ovansidan av ena handen och tog upp en näve spikar. Jag trodde inte det var sant, men när han öppnade handen satt alla spikarna fast! De stack ut som piggar från handens undersida. Det kallar jag superstark!

DISKUTERA:

OMG!

Hur påverkas livet i Norra ishavet av utsläppen? Vad händer med ekosystemet i Norra ishavet om klimatet förändras?

Bild: Magda Korotynska

Bild: Kjell Thorsson

QR-koder Vid de allra flesta experiment finns QR-koder som är länkade till nyproducerade filmer. Dessa filmer kan användas på många olika sätt, till exempel: • för att introducera experimentet (då stoppar man enkelt filmen innan resultatet visas), • för att checka av att man förstått (man tittar vidare, ser vad som händer och lyssnar till förklaringen), eller • som ett alternativ till att göra experimentet i klassrummet.

V O

* **

R P K A

Sammanfattning Varje kapitel avslutas med uppslag där vänstersidan har rubriken ”Viktiga upptäckter”. Här blandas exempel från naturvetenskapens historia med aktuella rön. Dessa sidor täcker det centrala innehållet ”Några upptäckter inom Biologi/Fysik/Kemi-området och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen” (Lgr 11). Högersidan har rubriken ”Sammanfattning”. Där finns en sammanfattande ruta med titeln ”Ord och begrepp”, där man hittar 10–12 av kapitlets viktigaste ord och begrepp. Kontrollera gärna att eleverna, vid arbetsområdets slut, har lärt sig vad begreppen betyder. Eleverna kan exempelvis få sätta in begreppen i meningar så att du kan stämma av och bedöma hur goda deras kunskaper är om ämnets ”begrepp och förklaringsmodeller” (Lgr 11), samt hur de använder begreppen och förklaringsmodellerna för att beskriva fenomen eller samband som hör ihop med fysik, kemi eller biologi. På högersidan finns också en ruta med meningar som sammanfattar vad eleverna ska ha lärt sig i detta kapitel. Dessa meningar överensstämmer med de lärandemål som gavs på kapitlets inledande uppslag. Det är förstås viktigt både för dig som är lärare och dina elever att ni vet vad ni har arbetat med och vad eleverna lärt sig. VIKTIGA UPPTÄCKTER

SAMMANFATTNING

Transporter

Just nu utvecklas ny teknik som leder till att fler och fler transporter görs med fordon som drivs med el. I motorn på en elbil finns stora, superstarka magneter. Även tågtrafiken förändras av nya upptäckter och ny teknik. I bland annat Japan finns det tåg som svävar ovanför rälsen med hjälp av magnetisk kraft. De senaste tågmodellerna (när detta skrivs) har en maxhastighet på 500 km/h. Man hoppas att sådana snabbtåg ska ersätta många flygplan.

ORD OCHP: BEGREP

Magnetism Järn Kompass Attrahera Repellera Sydände

M S * ** Forskning pågår

Forskare arbetar med att konstruera pyttesmå så kallade nanorobotar. Robotarna släpps in i kroppen och använder sedan magnetism för att lämna av medicin på rätt plats.

Komagneter

Sjukvård

Även inom sjukvården har det gjorts fantastiska uppfinningar som har med magnetism att göra. Med en magnetkamera kan man skapa bilder av kroppens inre som ger mycket mer information än en röntgenbild. Magnetkameran skapar ett så starkt magnetfält att vattnet i kroppen magnetiseras.

Nordände Magnetfält Elektromagnet Elmotor Generator

Det finns faktiskt magneter som man med flit stoppar ned i kossors magar. När kor betar får de nämligen inte bara i sig gräs, utan även spikar, bitar av ståltråd och annat som är av metall. Dessa metallbitar kan skada kossan när de passerar genom magar och tarmar. En lösning är att låta kon svälja en komagnet. Magneten hamnar i kossans första mage. Där drar magneten till sig föremål av järn. Då vandrar inte föremålen vidare och skadar kon. Magsaften fräter sönder och löser upp metallföremålen.

• Magneter kan dra till sig föremål av de tre metallerna järn, nickel och kobolt. • Man kan sortera skrot med en magnet, eftersom inte alla saker fastnar på magneter. • Magneter har en osynlig dragningskraft. • Två magneter kan dra sig till varandra eller putta bort varandra. Andra ord för detta är attrahera och repellera. atom är som en pytteliten magnet. • Varje • Om man vill att en magnet ska behålla sin kraft ska man inte slå och banka på den, inte värma den och inte ha andra magneter nära den. använder magneter till många olika saker i hemmet. • Vi • Om det går en ström genom en sladd bildas ett magnetfält runt sladden. • Jorden är som en stor magnet. Det gör att alla kompasser pekar mot norr. • Inne i både elmotorer och generatorer finns magneter.

Fantastiska fakta Missa inte de två uppslagen i slutet av boken där vi samlat lite wow-fakta som knyter an till olika delar av bokens innehåll. Den här typen av fakta brukar både elever och lärare gilla.

I_Lära NO 5 LH.indd 9

2020-12-15 14:08

ARBETSBOKEN MAGNETER ANVÄNDS TILL MYCKET

För att ytterligare fördjupa lärandet, och för att ge eleverna möjlighet till att arbeta enskilt med innehållet i Lära NO-böckerna, finns en arbetsbok för varje årskurs. Där finns övningar till i stort sett alla elevbokens uppslag. Övningarna är utformade så att eleverna ska kunna arbeta på egen hand med arbetsboken. De ska, med hjälp av texten och bilderna i elevboken (och ibland utifrån egna idéer), kunna lösa uppgifterna.

4) På bordet i bilden finns tre magneter. Planera ett test som tar reda på vilken magnet som är starkast.

1) Magneter är väldigt användbara och finns på många ställen i vår vardag. Till vad används magneter på bilderna ovan?

2) Hur kommer det sig att gemet svävar, tror du? (Ledtråd: Det ser ut som att något är gömt i handsken.)

3) Vad heter de tre metaller som fastnar på en magnet?

Tips till alla hemmafixare Vill du ha en HEL VÄGG som du kan sätta upp magneter på? Då gör du bara så här: Måla väggen med magnetisk färg. Sedan målar du väggen i den färg du vill ha eller tapetserar den.

DISKUTERA:

Blandat skrot? Visst vore det bra om man kunde sortera de olika metallerna på bilden? Diskutera med en kompis hur man skulle kunna göra. Sök sedan på internet efter ”sortering av metaller”.

Facit till arbetsboken Allra sist här i lärarhandledningen finns facit till samtliga uppgifter i arbetsboken.

LÄRARHANDLEDNINGEN

V O

Lärarhandledningen är ett planeringsverktyg som hjälper dig att enkelt skapa struktur i din undervisning när du använder läromedlet Lära NO. I lärarhandledningen hittar du hjälp vid planering av läsåret, terminen, arbetsområdet och faktiskt ända ned på LÄRA ÅK 5 lektionsnivå. LÄRARHANDLEDNING Till varje uppslag i elevboken finns de tre viktigaste lärandemålen angivna under rubriken ”Det viktigaste att lära av detta uppslag”. Du får sedan hjälp med några ”Frågor att besvara efter arbetet med uppslaget”, så att det blir enkelt att stämma av elevernas kunskapsutveckling. Efter detta får du metodiska tips som hjälper dig vid lektionsplaneringen. De är samlade under rubrikerna ”Något att samlas kring”, ”Att göra” och ”Att diskutera”. Du får också här i lärarhandledningen en bild av hur elevbokens texter och bilder, samt arbetsbokens innehåll, är kopplat till Lgr 11. För varje kapitel anges inte bara vilket av NO-ämnena som är i fokus, utan även vad i det centrala innehållet som behandlas och vilka delar av kunskapskraven som kan vara i fokus vid bedömningen. Till varje kapitel finns också ett prov med facit. Detta prov kan vara till stöd för din bedömning av elevernas kunskapsutveckling. Du får med andra ord tillgång till bedömningsstöd och tips som hjälper dig att utforma intressanta och meningsfulla lektioner som gör att dina elever når goda resultat. I lärarhandledningen finns också QR-koder som länkar till filmer på författarens hemsida www.hanper.se. Där finns över 200 olika filmklipp som du kan använda vid planering och genomförande av din NO-undervisning. Dessa filmer går även att nå via författarens Youtubekanal. FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI

Hans Persson

* **

LÄRA NO ÅK 5

LÄRARHANDLEDNING

Hans Persson

R P K A

M S * **

I_Lära NO 5 LH.indd 10

2020-12-15 14:08

VAR HITTAR DU DET CENTRALA INNEHÅLLET? De kursplaner som är en del av läroplanen innehåller inte bara den text som beskriver syftet med undervisningen i ämnena. Där finns även både kunskapskrav för de olika betygsstegen och ett centralt innehåll för varje ämne. Efter revideringen av Lgr 11 har indelningen av det centrala innehållet förändrats. Den oreviderade versionen av Lgr 11 hade fyra huvudrubriker: Fysiken/Kemin i naturen Fysiken/Kemin i vardagen och samhället Fysiken/Kemin/Biologin och världsbilden Fysikens/Kemins/Biologins metoder och arbetssätt För biologin var de två första rubrikerna: Natur och samhälle Kropp och hälsa I den reviderade kursplanen ser huvudrubrikerna ut på detta sätt: Fysiken i naturen och samhället Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen De två första rubrikerna under biologiämnet är: Natur och miljö Kropp och hälsa Sedan följer en rubrik som är gemensam för alla tre NO-ämnena: Systematiska undersökningar och granskning av information Texten under dessa rubriker pekar, i både den oreviderade och den reviderade versionen, ut det centrala innehåll som undervisningen i varje ämne ska behandla. Där står dock inget om i vilken ordning innehållet ska behandlas eller hur det kan bilda meningsfulla helheter i form av arbetsområden. Just detta får du hjälp med då du använder Lära NO-serien. Ordningen, progressionen av innehållet, ges av kapitlen i de olika böckerna. Kapitlen utgör arbetsområden som är fördelade på de olika årskursböckerna. Här är därför en uppställning som visar i vilka kapitel i Lära NO-serien du hittar det centrala innehållet för åk 4–6 i ämnena biologi, fysik och kemi.

V O

Den oreviderade Lgr 11

* **

R P K A

M S * **

BIOLOGI

Natur och samhälle • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. Lära NO åk 4: kap 2 och 3 Lära NO åk 5: kap 2 och 3 Lära NO åk 6: kap 7 • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske. Lära NO åk 4: kap 2 och 3 Lära NO åk 5: kap 2 och 3 Lära NO åk 6: kap 6 och 7 • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön. Lära NO åk 4: kap 2 och 3 Lära NO åk 5: kap 2 och 3 Lära NO åk 6: kap 7 • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den. Lära NO åk 5: kap 2 och 3 Lära NO åk 6: kap 7 Kropp och hälsa • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Lära NO åk 5: kap 9 Lära NO åk 6 kap 4

I_Lära NO 5 LH.indd 11

2020-12-15 14:08

• Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. Lära NO åk 5: kap 9 Lära NO åk 6 kap 4 • Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Lära NO åk 6: kap 4 Biologin och världsbilden • Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. Lära NO åk 4: kap 2, 3 och 4 Lära NO åk 5: kap 2, 3 och 9 Lära NO åk 6: kap 3 och 7 • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. Flera kapitel i hela serien • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Lära NO åk 4: kap 1, 2 och 3 Lära NO åk 5: kap 2 och 3 Lära NO åk 6: kap 3 och 7

V O

* **

Biologins metoder och arbetssätt • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. • Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Flera kapitel i hela serien FYSIK

R P K A

Fysiken i naturen och samhället • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Lära NO åk 4: kap 6 Lära NO åk 6: kap 7 • Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid. Lära NO åk 4: kap 7

M S * **

Fysiken och vardagslivet • Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering. Lära NO åk 4: kap 7 • Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor. Lära NO åk 5: kap 5 • Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället. Lära NO åk 4: kap 4 • Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling. Lära NO åk 6: kap 2 • Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat. Lära NO åk 5: kap 7 • Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat. Lära NO åk 5: kap 8

I_Lära NO 5 LH.indd 12

2020-12-15 14:08

PLANERING AV LÄSÅR, ARBETSOMRÅDEN OCH LEKTIONER En av de bärande tankarna bakom läromedlet Lära NO är att serien ska ge dig stöd vid planeringen av din NO-undervisning. Här är nedan ser du ett förslag på hur många veckor det kan vara lämpligt att arbeta med varje arbetsområde. Du ser också vilka sidor i elevboken, arbetsboken och lärarhandledningen som behandlar de olika arbetsområdena.

Läsårsplanering i NO åk 4–6

* **

Åk 4

Antal veckor

Sidor i elevboken

Sidor i arbetsboken

Sidor i lärarhandledningen

Vad är NO?

4–27

6–23

28–45

Växter

28–63

24–51

46–67

Djur

64–91

52–73

68–85

Grundläggande kemi

92–117

74–93

86–103

Luft

Energi

Värme och väder

V O

R P K A 118–133

94–105

104–116

134–151

106–115

117–131

152–165

116–124

132–144

Sidor i arbetsboken

Sidor i lärarhandledningen

Åk 5

Antal veckor

Sidor i elevboken

Repetition

4–7

Växter och djur

Svampar, lavar och mikroorganismer

Magnetism

M S * **

28–29

8–27

6–19

30–44

28–43

20–29

45–56

44–59

30–40

57–68

60–81

41–53

69–84

Lösningar och blandningar

82–101

54–66

85–101

Ljud och vår hörsel

102–117

67–75

102–114

Ljus och vår syn

118–131

76–86

115–127

Människokroppen

132–167

87–116

128–153

I_Lära NO 5 LH.indd 17

2020-12-15 14:08

VARIATION AV ARBETSSÄTT Det kanske viktigaste jag lärde mig under alla mina år som verksam lärare är hur viktigt det är att undervisningen är varierad. Både för att väcka elevernas intresse och för att hålla det vid liv, så att undervisningen leder till god kunskapsutveckling. Jag är inte den ende som menar att det är viktigt med variation. I Lgr 11 står det exempelvis: ”i undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer”. Både vid planering av arbetsområden och lektioner är därför val av arbetssätt och arbetsformer en viktig parameter att ha med.

Olika gruppstorlekar En form av variation av arbetssätt är att dela in eleverna i olika stora grupper. Här några exempel: • Helklass: Läs texten tillsammans. Diskutera gemensamt kring bilderna. • Grupparbete: I ”Lära NO åk 5” passar sidorna 134–165 om kroppen bra att göra som grupparbeten. • Pararbete: Många av diskutera-uppgifterna i elevboken lämpar sig att göra i par. • Enskilt: Eleverna kan arbeta självständigt i elevboken och svara på arbetsbokens frågor. Nedan ser du exempel på ett flertal olika arbetssätt. Som du ser finns det också en stor möjlighet till variation inom varje arbetssätt.

V O

Experiment/Systematiska undersökningar

* **

• Demonstrationsförsök: Klassen samlas runt experimentet och observerar det. Under din ledning reflekterar eleverna över det som händer och hur det kan förklaras. I Lära NO åk 5 finns på s 70–71 ett exempel, ”Elexperiment med leksakskyckling”, där även eleverna är aktiva och deltar i den systematiska undersökningen. På s 86–87 hittar du ett annat experiment att samlas kring som heter ”Färgat saltvatten i en glasburk”. • Gruppexperiment (grupperna gör samma experiment): Eleverna delas in i små grupper som får varsin uppsättning av de saker som behövs för att genomföra experimentet. De dokumenterar och redovisar vid lektionens slut iakttagelser och resultatet för hela klassen. Exempel på detta är ”Öka ljudet” och ”Låt ljudet studsa” på s 113, men många andra av experimenten i boken passar att utföras på detta sätt. • Gruppexperiment (grupperna gör olika experiment): Eleverna delas in i grupper och gör olika experiment som de sedan redovisar för varandra. För detta passar exempelvis experimenten på s 68–69 som handlar om statisk elektricitet. • Hemexperiment: Eleverna får göra och dokumentera experimenten hemma. Ett exempel på ett passande experiment är ”Gör din egen regnbåge” på s 125. • Filmade experiment: Använd QR-koderna för att titta på filmade experiment. Stanna filmen, låt eleverna komma med förslag på vad som kommer hända eller ge förklaringar till det som redan hänt. Titta sedan vidare.

R P K A

M S * **

Uteundervisning

Speciellt inom biologi finns flera moment som är lämpliga att, som Lgr 11 säger, genomföra som ”Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg”. På sidorna 106 i Lära NO åk 5 hittar du ett exempel på hur man utomhus kan göra ett experiment för att ta reda på ljudets hastighet i luft.

I_Lära NO 5 LH.indd 21

2020-12-15 14:08

BEDÖMNING I kursplanerna som är en del av Lgr 11 finns, förutom den så kallade syftestexten och det centrala innehållet för NO-ämnena, även de kunskapskrav som gäller för bedömning inför betygssättning. Eftersom det är tre olika ämnen som behandlar olika kunskapsområden så är inte alla kravformuleringarna identiska för NO-ämnena. Men där finns, som matrisen på s 25 visar, stora likheter i kraven för biologin, fysiken och kemin. I det som skiljer ämnena åt kan vi logiskt nog hitta en del av de begrepp som förekom som huvudrubriker i det centrala innehållet för ämnena, till exempel Naturen och samhället (Fysik) respektive Miljö och hälsa (Biologi och Kemi). Kunskapskraven speglar det som syftestexten i Lgr 11 pekade ut att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla, nämligen: 1) kunskaper om ämnet vilka gör det möjligt för dem att beskriva och förklara 2) förmåga att använda ämnet för att argumentera/kommunicera/granska 3) förmåga att genomföra systematiska undersökningar i ämnet. I matrisen på s 25 anges detta något kortare som: 1) att använda kunskaper och begrepp 2) att använda information och resonera 3) att utföra systematiska undersökningar.

V O

Prov kopplade till varje arbetsområde

* **

Som ett stöd för din bedömning finns här i lärarhandledningen prov kopplade till de olika kapitlen.

R P K A

Skolverkets stöd för likvärdig bedömning

För att elever i grundskolan ska vara garanterade en likvärdig bedömning har Skolverket publicerat omfattande stödmaterial till dig som undervisar. Dessa resurser är samlade i ”Bedömningsportalen” på skolverkets hemsida. Skriv in webbadressen eller använd QR-koden. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan En del av bedömningsportalen är det utmärkta DINO-materialet som ger stöd i alla tre NO-ämnena. Där finns konkreta uppgifter att arbeta med och bedömningsstöd med elevsvar till just dessa uppgifter. I matriser visas sedan hur de olika elevsvaren bör bedömas. I DINO-materialet finns också texten ”Att bedöma för lärande”, som både förklarar skolverkets syn på bedömning och hur bedömning kan gå till.

M S * **

I bedömningsportalen finns också tidigare nationella prov samlade under rubriken ”Provmaterial – bedömningsstöd i årskurs 4–6”. Även här finns det konkreta exempel på hur skolverket menar att olika elevsvar bör bedömas. Skulle du vilja har mer stöd för din bedömning så har även många kommuner och andra aktörer publicerat bedömningsmatriser på internet.

I_Lära NO 5 LH.indd 23

2020-12-15 14:08

KAPITEL 1: REPETITION Boken inleds med en kort repetition av de mest centrala och viktiga NO-kunskaperna från Lära NO åk 4. Det handlar om grundläggande begrepp och kunskaper från de tre NO-ämnena. De arbetsområden som behandlades i åk 4 var: • Vad är NO? • Växter • Djur • Grundläggande kemi • Luft • Energi • Värme och väder

* **

Ett bra sätt att få ut så mycket som möjligt av de två inledande uppslagen är att följa rådet från trädet: Arbeta först med frågorna själv. Jämför sedan med en kompis. Kolla till slut hela klassens svar.

V O

Nedan finns facit till frågorna.

Sida 4

REPETITION

Visst kommer du ihåg en hel del av det du lärde dig i fyran? Arbeta först med frågorna själv. Jämför sedan med en kompis och kolla till slut hela klassens svar.

R P K A

Vilka är de tre NO-ämnena? Svar: Biologi, fysik och kemi. Vilket NO-ämne hör ihop med vilken bild? Svar: Solsystemet – fysik, molekylen – kemi, fisken – biologi.

Vad föreställer bilderna? Svar: En atom, en annan atom, en molekyl av en kemisk förening, en molekyl av ett grundämne.

M S * **

Vilka är de tre NO-ämnena?

Vilket NO-ämne hör ihop med vilken bild?

Vad föreställer bilderna?

Vad använder man när behöver förstora riktigt mycket? Varför gör man experiment?

Vad heter det ämne som växterna tillverkar i sina blad?

Vilken är den största skillnaden mellan växter och djur? Vad menas med ryggradslösa djur? Ge exempel på några djurgrupper.

Hur går de till när man gör experiment?

Vad använder man när behöver förstora riktigt mycket? Svar: Mikroskop

Varför gör man experiment? Svar: För att undersöka frågor och få fram resultat som man kan lita på. Hur går de till när man gör experiment? Svar: Från början har man ett problem eller en fråga som man söker svaret på. Utifrån vad man tror svaret är planerar man experimentet där man mäter noga och bara ändrar en sak i taget. Vid utförandet av experimentet gör man noggranna iakttagelser. Utifrån resultaten formulerar man sedan en slutsats.

Sida 5 Vad är det växten tillverkar i sina blad? Svar: Druvsocker (näring) Vilken är den största skillnaden mellan växter och djur? Svar: Djur kan inte tillverka sin näring själva. Vad menas med ryggradslösa djur? Svar: Det är djur som saknar skelett inne i kroppen. De har ingen ryggrad. Ge exempel på några djurgrupper. Svar: Exempelvis ringmaskar, insekter, spindeldjur, blötdjur, fiskar, kräldjur, fåglar och däggdjur.

I_Lära NO 5 LH.indd 28

2020-12-15 14:08

REPETITION

Sida 6

Vad är det i bubblorna på bilden? Varför är det en pil i bilden som pekar uppåt? Vad kallas luftlagret runt jorden? Vilka ämnen består luften av?

Ge exempel på hur man kan sortera sakerna ovan. Svar: Här finns många olika korrekta svar. Man kan exempelvis sortera efter vad sakerna används till, vad de är gjorda av för material eller vad de har för egenskaper.

Ge exempel på hur man kan sortera sakerna ovan.

GASFORM

(varmare än 100 °C)

Ge exempel på några olika energiformer. Vilka energiomvandlingar sker i bilden med mobilen? FLYTANDE FORM (0–100 °C)

Varför håller fluffiga kläder oss varma när det är kallt? Vad heter det när man gör så att värmen inte läcker ut eller in?

Det där gick ju bra! Nu är det dags att gå vidare.

FAST FORM

(kallare än 0 °C)

Vad heter det när ett ämne förändras från flytande form till fast form? Svar: Det stelnar.

Vad heter det när ett ämne förändras från flytande form till fast form? Vad heter det när ett ämne förändras från flytande form till gasform? Hur kan det komma sig att vissa insekter kan springa omkring på vattenytan?

Vad heter det när ett ämne förändras från flytande form till gasform? Svar: Det avdunstar eller kokar. Hur kan det komma sig att en insekt kan springa omkring på vattenytan? Svar: Det beror på vattnets ytspänning.

V O

Sida 7 Vad är det i bubblorna på bilden? Svar: Luft

* **

R P K A

Varför är det en pil i bilden som pekar uppåt? Svar: Luftbubblan stiger mot ytan. Vad kallas luftlagret runt jorden? Svar: Atmosfären

M S * **

Vilka ämnen består luften av? Svar: Mest kväve och syre, men också lite av några andra gaser.

Ge exempel på några olika energiformer. Svar: Rörelseenergi, lägesenergi, strålningsenergi, elektrisk energi, kärnenergi, värmeenergi, kemisk energi och ljudenergi. Vilka energiomvandlingar sker i bilden med mobilen? Svar: Kemisk energi blir elektrisk energi. Elektrisk energi blir rörelse-, ljud- och strålningsenergi. Varför håller fluffiga kläder oss varma när det är kallt? Svar: Fluffiga kläder innehåller mycket luft. Luft leder värme dåligt. Vad heter det när man gör så att värmen inte läcker ut eller in? Svar: Man isolerar. Hoppas det går bra med repetitionen. Det är ett bra avstamp när man ska lära sig mer NO.

I_Lära NO 5 LH.indd 29

2020-12-15 14:08

KAPITEL 8: LJUS OCH VÅR SYN Bokens näst sista kapitel heter ”Ljus och vår syn”. Det är ett arbetsområde med inslag mest från fysiken, men då kapitlet tar upp ögat och synen så finns där även en del biologi. På det inledande uppslaget hittar du kapitlets lärandemål: I det här kapitlet lär vi oss: • varför vi kan se saker • vad som menas med en ljuskälla • vad som menas med att ljus reflekteras • hur det går till när det blir skuggor • om olika typer av speglar • på vilka sätt ljuset kan ändra riktning • hur olika linser fungerar • om regnbågen och dess färger • om ljus som vi inte kan se • om ögats delar och vår syn

V O

* **

Kapitel 8 kompletterar det föregående kapitlet (Ljud), så att vi uppfyller läroplanens krav på att följande innehåll behandlas: ”Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras.” För att fånga in detta centrala innehåll tar kapitlet sitt avstamp i frågan ”Varför ser vi saker?” På det första uppslaget introduceras begreppet ljuskälla och det faktum att ljus sprids som stålar som kan reflekteras. För att ge handfasta exempel på ljusets egenskaper följer två uppslag där det finns gott om enkla experiment. Det första av dessa uppslag handlar om ljuskällor och olika typer av speglar, det andra ger exempel på vad som händer när ljuset bryts. Att det finns ljus som vi inte kan se berättas det om på uppslaget ”Den synliga och den osynliga regnbågen”. Därefter följer ett uppslag som ger fakta och kunskaper om ögat och synsinnet. På sidan 130 berättas sedan om några viktiga upptäckter inom ljus-området. På det avslutande uppslaget sammanfattas dessutom kapitlets centrala lärandemål. Använd dem för att kontrollera att eleverna lärt sig de viktigaste punkterna i kapitlet.

R P K A

M S * **

Hur du kan bedöma elevernas kunskaper

Eleverna kan visa vad de lärt sig genom att göra det avslutande provet på s 125–126. Alternativt kan du låta dem använda sin dokumentation av arbetet med kapitlet för att skriftligt eller muntligt redogöra för kapitlets lärandemål. På s 115–116 finns en matris som visar vilka punkter i kursplanerna som behandlas i kapitlet. Matrisen kan ligga till grund för bedömning.

Vilket centralt innehåll från Lgr 11 behandlas i detta kapitel? Oreviderade läroplanen Fysik

Kemi

Biologi

Fysiken och vardagslivet • Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.

Kemin i naturen • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.

Kropp och hälsa • Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

115

I_Lära NO 5 LH.indd 115

2020-12-15 14:13

Fysiken och världsbilden • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. Fysikens metoder och arbetssätt • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. • Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar. • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

V O

* **

R P K A

Reviderade läroplanen Biologi

Fysik

Kropp och hälsa • Människans organsystem. Några organs namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

Fysiken i naturen och samhället • Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras.

M S * **

Kemi

Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen • Materiens uppbyggnad visualiserad med hjälp av enkla partikelmodeller.

Systematiska undersökningar och granskning av information • Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller. • Några upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. • Kritisk granskning och användning av information som rör fysik.

116

I_Lära NO 5 LH.indd 116

2020-12-15 14:13

Vilka kunskapskrav från Lgr 11 behandlas i detta kapitel? Det som eleverna ges ”förutsättningar att utveckla” här i kapitel 8 och som kan ligga till grund för bedömning enligt den reviderade Lgr 11 är: Eleven får möjlighet att visa kunskaper om biologins/fysikens/kemins begrepp och förklaringsmodeller. Eleven får använda av begreppen och förklaringsmodellerna för att beskriva enkla: – biologiska samband i naturen och människokroppen – fysikaliska fenomen i naturen och samhället – kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen Eleven får använda information som rör biologi/fysik/kemi för att föra resonemang i frågor som rör: – miljö och hälsa – energi, teknik och miljö Eleven får söka svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven får insikt i hur man värderar resultaten och beskriver undersökningarna.

V O

* **

R P K A

M S * **

117

I_Lära NO 5 LH.indd 117

2020-12-15 14:13

s 118–119: Ljus och vår syn

LJUS OCH VÅR SYN Med hjälp av satelliter kan man se jorden från rymden, även den sida där det är natt. Man ser hur det lyser från alla städerna. Men det kan också vara bränder man ser. En gång upptäcktes en jättestor brand i Australien när man tog den här typen av bilder från rymden.

Vad är det man ser på den stora bilden på • s 118–119? (Svar: Bilden är tagen från en • • • • satellit. Den visar nästan hela jordklotet.) • • • • • Läs texten på s 118 som berättar mer om bilden. Varför är det olika ljust på olika delar av jordklotet? (Svar: Det är dag på ena halvan och natt på den andra.) Varför blir det natt? Vad är de ljusa prickarna man ser på den mörka delen? Vilka länder kan ni se? Tror ni att man skulle kunna upptäcka en brand från rymden? (Svar: Det kan man, om det är en väldigt stor brand.) I det här kapitlet lär vi oss:

varför vi kan se saker vad som menas med en ljuskälla vad som menas med att ljus reflekteras hur det går till när det blir skuggor om olika typer av speglar på vilka sätt ljuset kan ändra riktning hur olika linser fungerar om regnbågen och dess färger om ljus som vi inte kan se om ögats delar och vår syn

V O

VARFÖR SER VI SAKER?

s 120–121: Varför ser vi saker? Det viktigaste att lära av detta uppslag. 1) Vi kan se saker som sänder ut ljus, så kal�lade ljuskällor. 2) Vi kan också se saker som ljuset från en ljuskälla reflekterats (studsat) mot. 3) Ljuset går rakt fram och man ritar det ofta som strålar.

Här är det konsert. Starka strålkastare lyser mot scenen så att vi kan se dem som uppträder. Det finns två anledningar till att en sak syns: – Den är en ljuskälla som sänder ut eget ljus. – Den skickar inte ut eget ljus, men ljuset från en ljuskälla har studsat mot föremålet. Strålkastarna är ljuskällor som skickar ut eget ljus. De som framträder är inte ljuskällor. Men ljuset från ljuskällorna studsar bra mot deras kläder som då glittrar vackert. Alla mobiler som publiken filmar med är också ljuskällor. De lyser inte lika starkt som strålkastarna. Ett annat ord för att ljuset studsar är att ljuset reflekteras.

R P K A Solen är en ljuskälla

Solen brinner och sänder ut energirika stålar av ljus. Det ser ut som att solen rör sig på himlen, med det är jorden som snurrar. På ett dygn snurrar jorden ett varv runt sig själv. När man är på den sida av jorden som är vänd bort från solen är det natt och mörkt. Ljuset har mycket hög hastighet. Det rör sig 300 000 km på en sekund. Ändå tar det 8 minuter för ljuset från solen att nå oss här på jorden. Det beror på att avståndet till solen är 150 000 000 km. Man skulle kunna tro att månen är en ljuskälla eftersom ett starkt månsken kan göra att man ser riktigt bra mitt i natten. Men månen lyser inte av sig själv. Det är solens strålar som reflekteras mot månen. På natten kan vi se stjärnor. Stjärnor är solar som sänder ut ljus. De är så långt bort att det tar miljontals år för deras ljus att nå hit. Vissa av ljusprickarna vi ser är planeter. Venus syns bra trots att den inte är en ljuskälla. Den ligger nära solen och reflekterar därför mycket av solens ljus.

Andra ljuskällor

Dagens tekniker för att lysa upp vår tillvaro har utvecklats enormt mycket från den tid då vi levde i grottor. En lampa som är tänd är en ljuskälla. När den är släckt ser vi den ändå, eftersom ljuset från någon annan ljuskälla lyser mot den.

* **

När en ljuskälla sänder ut ljus kan man tänka sig ljuset som strålar. Strålarna går rakt fram. Här har vi ritat ljusstrålarna med hjälp av en linjal. Här är en bild på två kompisar som gått in i ett helt mörkt rum.

Vänta ett tag så börjar man se! Ögonen vänjer sig vid mörkret.

Frågor som eleven bör kunna besvara efter arbetet med uppslaget På vilka två olika sätt kan det gå till när vi ser saker? Vad är typiskt för en ljuskälla? Varför bör man använda en linjal när man ritar ljusstrålar? 120

Nej. Utan ljuskällor kommer vi inte se någonting, hur länge vi än väntar.

121

M S * **

Något att samlas kring Mitt favoritintro till arbetsområdet ”Ljus” är att mörklägga klassrummet. Dra för gardinerna, släck lyset och samlas runt ett tänt ljus. Detta gör det tydligt för eleverna att vi ser saker som sänder ut ljus och sådant som ljuset reflekterats mot. Det är alltid lika intressant att utmana elevernas idéer om varför vi ser saker. Det kan man göra med hjälp av bilden av det mörka rummet med pratbubblorna på s 121. Det är många som har svårt att ta till sig det faktum att man inte ser någonting alls om det inte finns någon ljuskälla. Att diskutera Lägg märke till att storleksförhållandena och avstånden mellan jorden, solen och månen på bilden inte stämmer. Det är en bild som visar hur det blir ljust på jorden och varför vi för det mesta kan se månen (i alla fall delar av den). Vilka ljuskällor gör att ni ser saker i ert klassrum just nu? Vilka andra ljuskällor känner ni till? Vad är det för energikällor (bränslen) i de olika ljuskällorna på s 121? Sök fakta om garfågeln och hur den utrotades eftersom dess fett användes som bränsle i ljuskällor. Kunskapskontroll Arbeta med arbetsboken, s 76–77.

118

I_Lära NO 5 LH.indd 118

2020-12-15 14:13

KOPPLINGAR TILL DEN OREVIDERADE LÄROPLANEN Biologi • Människans organsystem. Några organs namn, utseende, placering, funktion och samverkan. Fysik • Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat. • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. KOPPLINGAR TILL DEN REVIDERADE LÄROPLANEN Biologi • Människans organsystem. Några organs namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

* **

Fysik • Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras. • Några upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

V O

R P K A

M S * **

119

I_Lära NO 5 LH.indd 119

2020-12-15 14:13

SKUGGOR OCH SPEGLAR

s 122–123: Skuggor och speglar

Speglar En vanlig platt spegel kan få allt ljus att studsa tillbaka. Man kan göra solkatter med speglar och annat som är blankt. Om man vill träffa något med sin solkatt så är det bra att veta att ljuset studsar ut med samma vinkel som det studsar in mot spegeln. Precis på samma sätt som en boll studsar när man rullar den mot en vägg.

Om man lyser med en ficklampa mot en vägg och håller handen mitt i ljuset blir det en skugga på väggen. Eftersom ljusets strålar går rakt fram kommer de stoppas på vägen mot väggen. Om det är en hand som stoppar strålarna kommer skuggan att se ut som en mörk hand. Om det är ett huvud man lyser mot ser skuggan ut som ett huvud. Skuggan av ett huvud från sidan kallas för en siluettbild.

Det viktigaste att lära av detta uppslag 1) Om något kommer i vägen för ljuset från en ljuskälla stoppas ljuset och det blir en skugga. 2) Namnet på några olika typer av speglar. 3) Hur bilden ser ut i olika typer av speglar.

Reflexer EXPERIMENT:

Gör egna siluettbilder Du behöver: en kompis att lysa på, en stark ljuskälla som går att flytta, en stol, A3-papper, penna, tejp, svart färg. Tejpa upp ett A3-papper på väggen och tänd ljuskällan. Den som ska skapa skuggan sätter sig med ansiktets ena sida riktad mot ljuset. Flytta stolen och ljuskällan så att det blir en så skarp och tydlig skugga som möjligt. Rita av ansiktets konturer med en penna. Sätt upp ett nytt papper, byt plats och rita den andra personens konturer. Måla hela området innanför konturerna HELT SVART! När alla gjort klart sina bilder kan andra få gissa vem som är vem på bilderna.

När strålarna från en ljuskälla träffar tyget i dina kläder eller andra oregelbundna ytor studsar strålarna åt olika håll. Ljuset sprids.

Konvexa och konkava speglar Det finns speglar som inte är plana. I en spegel som buktar utåt blir spegelbilden mindre. Sådana speglar används i trafiken när man behöver få en bild av ett stort område. Spegeln hjälper den som kör att se runt hörn. En utåtbuktande spegel kallas också för en konvex spegel. En spegel som buktar inåt kallas för konkav. En konkav spegel är inte bra i trafiken, eftersom bilden blir upp och ned.

Men när ljuset träffar en reflex studsar strålarna tillbaka åt samma håll som de kom ifrån. Fler strålar från reflexerna kommer därför skickas tillbaka mot ljuskällan.

EXPERIMENT:

Titta i en sked

EXPERIMENT:

Frågor som eleven bör kunna besvara efter arbetet med uppslaget Varför blir det skuggor? Hur funkar en reflex? Hur reflekteras ljuset i en platt spegel? Hur kan bilden bli i en buktig spegel?

Gör egna skuggbilder Du behöver: en flyttbar ljuskälla, mobil med kamera och saker som ska göra skuggor. Gör skuggor med olika saker och fotografera skuggorna. Låt kompisar gissa vad det är som gör skuggorna.

Om strålarna kommer från strålkastarna på en bil ser föraren reflexerna på långt håll.

H ORD OC P: BEGREP

Konvex spegel En spegel som buktar utåt.

Konkav spegel En spegel som buktar inåt.

Man syns mycket bättre i mörkret om man har reflexer på sig.

122

123

* **

Något att samlas kring Mörklägg och släck i klassrummet. Använd en ficklampa eller ljuset från en mobiltelefon för att göra en skugga. Samtala om hur och varför det blir skuggor.

V O

Att diskutera Titta på filmer som visar hur mycket bättre man syns om man använder reflexer. Via QR-koden här intill kan ni se en kort film från Räddningstjänsten i Skåne. http://www.rsnv.se/syns-du-inte-finns-du-inte-anvand-reflexer/

R P K A

Att göra Gör de enkla experimenten på uppslaget. Experimentet ”Gör egna siluettbilder” kan bli en utställning. Experimentet ”Titta i en sked” fungerar allra bäst med riktigt blanka skedar utan repor.

Med några platta speglar kan man göra solkatter och jaga varandras skuggor (både inomhus och utomhus).

M S * **

Kunskapskontroll Arbeta med arbetsboken, s 78–79.

KOPPLINGAR TILL DEN OREVIDERADE LÄROPLANEN Fysik • Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat. • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. KOPPLINGAR TILL DEN REVIDERADE LÄROPLANEN Fysik • Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras. • Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller. • Några upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

120

I_Lära NO 5 LH.indd 120

2020-12-15 14:13

NÄR LJUSET BRYTS

s 124–125: När ljuset bryts Det viktigaste att lära av detta uppslag 1) Ljuset kan ändra riktning när det passerar från ett material till ett annat. 2) När ljuset ändrar riktning säger man att det bryts. 3) I en konvex lins samlas ljuset i en brännpunkt. I en konkav lins sprids ljuset. 4) Vitt ljus är en blandning av många olika färger. Man kan se detta när ljuset från solen bryts i regndroppar och det blir en regnbåge.

EXPERIMENT:

När man tittar på någonting som man stoppat ner under vattenytan kan det ibland se konstigt ut. Det beror på att ljuset kan ändra riktning när det går från ett material till ett annat, till exempel från luft till vatten eller tvärtom. Man brukar säga att ljuset bryts. Att ljuset bryts vid vattenytan beror på att ljuset har lägre hastighet i vatten än i luft.

LUFT VATTEN

Linser Ljuset bryts också när det går från glas till luft, eller tvärtom. Detta utnyttjar vi på många olika sätt. Några exempel är de linser av glas som användas i allt från glasögon till kameror, kikare och mikroskop. Konvexa linser kallas ibland samlingslinser, eftersom de samlar ljuset i en brännpunkt. Om man tittar genom en konvex lins blir bilden förstorad. Därför används konvexa linser i förstoringsglas och luppar. Konkava linser kallas för spridningslinser. De ger en förminskad bild och används därför bland annat i kameror.

Ett glas med vatten och en ficklampa Du behöver: ett dricksglas utan mönster, vatten, en mobiltelefon eller ficklampa, ett vitt A4-papper. Ställ glaset ovanpå pappret på ett bord. Fyll glaset med vatten. Lys med mobilen (eller ficklampan) genom glaset och vattnet. Lys med lite olika vinklar mot glaset. Hur går ljusstrålarna? Hur ser det ut på pappret när ljuset har passerat glaset? Vad kallas den här typen av lins?

Sant eller falskt Här har någon gjort en väldigt stor konvex lins av is. Är det sant att man kan göra upp eld med is-linsen? Ja, det är faktiskt sant. Linsen fångar solens strålar i en brännpunkt.

Regnbågen Och så här går ljuset genom en konvex lins.

EXPERIMENT:

Två glas Du behöver: två likadana dricksglas (utan mönster), vatten. Ställ glasen bredvid varandra på ett bord. Fyll det ena glaset med vatten. Stoppa ned ett finger i glaset utan vatten. Titta på fingret från sidan, genom glaset. Stoppa sedan ned fingret i glaset med vatten. Beskriv skillnaden i hur det ser ut.

Så här bryts ljuset när det passerar genom en konkav lins.

Ljuset från solen ser vitt ut, men egentligen består det av många olika färger. När solljuset passerar genom en vattendroppe glider färgerna isär. Det är därför vi ibland kan se en regnbåge när det regnar. Regnbågen bildas på grund av att ljuset bryts i vattendropparna som faller.

EXPERIMENT: EXPERIMENT:

Ett glas med vatten och en bok Du behöver: ett dricksglas utan mönster, vatten, en bok. Ställ glaset på ett bord. Fyll det med vatten. Håll boken bakom glaset så att du kan läsa texten. Jämför med hur det blir när glaset inte är mellan dig och boken. Vad blir det för skillnad?

Gör din egen regnbåge Du behöver: ett mörkt rum, en CD- eller DVD-skiva, en ficklampa eller mobiltelefon. Gå in i ett mörkt rum. Tänd ficklampan och rikta ljuset mot den blanka sidan av CD-skivan. Rikta det reflekterade ljuset mot väggen. Prova att hålla ljuskällan på olika avstånd från skivan. Prova också att lysa med olika vinklar. Måla av färgerna du ser.

124

125

* **

Frågor som eleven bör kunna besvara efter arbetet med uppslaget Vad händer med ljuset när det passerar från ett material till ett annat, till exempel från luft till vatten? Vilket NO-ord använder man när man pratar om att ljuset ändrar riktning? Vad händer med ljus som passerar genom en konvex lins? Vad menas med brännpunkt? Vad händer med ljus som passerar genom en konkav lins? Hur kommer det sig att man ibland ser en regnbåge när det regnar?

V O

R P K A

Något att samlas kring Mörklägg klassrummet och samlas kring experimentet ”Två glas”. Följ beskrivningen av experimentet och låt eleverna beskriva vad de ser. Använd filmen (QR-koden) som stöd och inspiration. Leta rätt på några gamla myter om regnbågen från olika världsdelar. Läs dessa högt för eleverna. De kan sedan få rita bilder utifrån någon av myterna. Att diskutera Kan man tända eld med is? Javisst kan man det. Sök på internet på ”make fire from ice” eller ”make fire with ice”.

M S * **

Att göra Gör de andra experimenten på uppslaget. Dessa krävs ingen avancerad utrustning. Titta även på filmerna som du når via QR-koderna i elevboken. Kunskapskontroll Arbeta med arbetsboken, s 80–81.

121

I_Lära NO 5 LH.indd 121

2020-12-15 14:13

DEN SYNLIGA OCH DEN OSYNLIGA REGNBÅGEN

s 126–127: Den synliga och den osynliga regnbågen Det viktigaste att lära av detta uppslag 1) När vi ser en regnbåge är det ljuset från solen som har delats upp i de färger som det vita ljuset består av: röd, orange, gul, grön, blå, och violett. 2) Det finns ljus som vi inte kan se. 3) Ljus är en form av energi och ljuset kan ha olika energi (olika våglängd).

När vi ser en regnbåge så är det solljuset som har delats upp så att vi ser olika färger. Röd, orange, gul, grön, blå, violett. Men det finns också färger och ljus som vi inte kan se – den osynliga regnbågen. En del djur kan se några av de färger som vi inte kan se. Ljus är en form av energi. Till vänster om den synliga regnbågen finns ljus som har lägre energi än det ljus som vi kan se. Det ljuset är inte farligt. Till höger om den synliga regnbågen finns ljus som har högre energi än det ljus vi kan se. Dessa typer av ljus kan vara skadliga för oss människor och allt annat som är levande. Ofta används ordet våglängd när man beskriver ljus med olika energi. Ljus med låg energi har lång våglängd och ljus med hög energi har kort våglängd.

Har du tänkt på en sak? Ljudet har olika toner. Ljuset har olika färger.

Här är en bild tagen med en värmekamera. En värmekamera översätter infrarött ljus till en bild som vi kan se. Ser du vad det är på bilden?

Mikrovågor kan få vattenmolekyler att röra sig. Det är mikrovågor som gör att maten blir varm i en mikrovågsugn.

Radiovågor

De signaler som datorer och mobiler använder när de kommunicerar med varandra och nätverk är radiovågor. Tänk om vi kunde se det ljuset. Vilket myller av signaler det skulle vara!

Mikrovågor

Ultraviolett strålning (UV-strålning) finns i solens ljus. I lagom mängd kan detta ljus vara bra mot vissa hudsjukdomar, men det är skadligt att få för mycket UV-strålning på sig. Solkräm kan skydda oss från en del av solens UV-strålning.

IR-Ljus

Det infraröda ljuset (IR-ljus) kallas ibland värmestrålning. Det används i utevärmare, i lampor som värmer för tidigt födda barn samt för att skicka signaler från fjärrkontrollen till TV:n.

UV-strålning

Röntgenstrålning används för att ta bilder av hur skelettet ser ut inne i våra kroppar. Det är inte bra att utsätta sig för stora mängder av röntgenstrålning. Det beror på att strålningen har hög energi.

Det finns många djur, till exempel insekter, fiskar och fåglar, som kan se ultraviolett ljus.

Röntgenstrålning

Gammastrålning

Gammastrålning frigörs vid kärnvapenexplosioner och i kärnkraftverk. Denna strålning har extremt hög energi och är mycket farlig. Gammastrålning användas för att bestråla cancertumörer.

126

127

Frågor som eleven bör kunna besvara efter arbetet med uppslaget Vilka är regnbågens färger? Ge exempel på några typer av ljus som vi inte kan se. Ge exempel på vad man kan använda ljus som inte syns till.

V O

Något att samlas kring Använd bilderna i boken och läs om de olika typerna av ljus från vänster till höger. Vilka känner eleverna igen?

Att diskutera Vad har de strålningar som är farliga gemensamt? (Svar: Hög energi.) Vad kan hända om man utsätts för mycket strålning med hög energi? Hur kan man skydda sig mot den farliga strålningen? Hur gör tandsköterskan för att skydda sig från den farliga strålningen när hon tar en röntgenbild?

* **

R P K A

Förklara att färgen indigo ibland förekommer vid uppräkningar av regnbågens färger. Det är en övergångsfärg mellan blått och violett. Visa gärna bilder så eleverna får se hur färgen ser ut.

M S * **

Att göra Låt eleverna gruppvis söka mer fakta om de olika typerna av ljus i den osynliga regnbågen. Kunskapskontroll Arbeta med arbetsboken, s 82–83.

KOPPLINGAR TILL DEN OREVIDERADE LÄROPLANEN Fysik • Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat. • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. Kemi • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform. KOPPLINGAR TILL DEN REVIDERADE LÄROPLANEN Fysik • Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras. • Några upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. Kemi • Materiens uppbyggnad visualiserad med hjälp av enkla partikelmodeller.

122

I_Lära NO 5 LH.indd 122

2020-12-15 14:13

ÖGAT OCH SYNEN

s 128–129: Ögat och synen

Hur funkar 3D?

I våra ögon finns speciella celler som reagerar på ljus. Om dessa celler träffas av ljus skickar de signaler till hjärnan. I den del av hjärnan som kallas syncentrum omvandlas signalerna till bilder. Det är så det funkar när vi ser saker.

Det viktigaste att lära av detta uppslag 1) I ögonen finns vårt synorgan. 2) Vårt synorgan är uppbyggt av många olika delar som samarbetar. 3) Med 3D menas att man kan se djup i bilder, det vill säga hur långt bort något är.

Linsen Muskler Ögat kan röra sig inne i ögonhålan. Det är muskler som gör att vi kan röra ögonen och titta åt olika håll utan att behöva vrida på huvudet.

Linsen är en konvex lins som samlar ljuset. I den sitter muskler fästa som kan göra den tjockare eller plattare. Linsen behöver kunna ändra form för att vi tydligt ska kunna se både sådant som är nära och sådant som är långt borta.

Glaskroppen Hornhinnan

Hela ögat är fyllt av en genomskinlig gelé som kallas glaskroppen.

Hornhinnan är det yttersta lagret vid ögats öppning. Hornhinnan är helt genomskinligt, annars skulle ljuset inte kunna komma in.

Två dimensioner: Längd och bredd.

Synnerven Alla signaler som nervcellerna i näthinnan samlat in skickas till hjärnan via synnerven. När informationen tolkats i hjärnans syncentrum ser vi en bild.

Regnbågshinnan

Pupillen är en öppning i regnbågshinnan. Det är där ljuset släpps in till de inre delarna av ögat. Pupillen kan bli större och mindre. Det kan du se om du tittar i en spegel, håller för ena ögat och snabbt tar bort handen.

Blinda fläcken

Vad är en 3D-film?

Där synnerven är kopplad till näthinnan finns inga tappar eller stavar. Därför kallas det området för blinda fläcken.

När du ser en 3D-film så tittar du på två nästan likadana filmer samtidigt. Filmerna är filmade samtidigt med ett litet avstånd mellan kamerorna, precis som mellan dina ögon. När man ser de två filmerna utan 3D-glasögon ser det bara suddigt ut. Om du har 3D-glasögon delar glasögonen upp det du ser till två filmer som hjärnan sedan sätter ihop till en bild med djup.

Senhinnan

Näthinnan

Den starka senhinnan skyddar allt det ömtåliga som finns inne i ögat. Den vita delen av senhinnan som man kan se när man tittar in i någons öga kallas för ögonvitan.

På näthinnan finns två typer av ljuskänsliga nervceller. De heter tappar och stavar. Det är tapparna som gör att vi kan se färger. Stavarna kan inte känna av olika färger, men de kan fånga upp svagare ljus än tapparna. När det är mörkt är det bara stavarna som används, och vi ser inga färger, utan bara svart och grått.

Tre dimensioner: Längd, bredd och djup.

Det är svårt att få pennorna att träffa varandra om du bara tittar med ena ögat. Jämför med hur mycket enklare det är när du använder bägge ögonen och ditt inbyggda 3D-system. När vi tittar med bägge ögonen är det faktiskt två bilder vi ser. Det beror på att ögonen sitter en bit ifrån varandra. Tänk dig två kameror som tar bilder från lite olika håll. Sedan sätter din hjärna ihop de två 2D-bilderna till en 3D-bild med djup i.

Regnbågshinnan ger dina ögon deras speciella färg. Den kallas också iris.

Pupillen

Frågor som eleven bör kunna besvara efter arbetet med uppslaget Nämn några av ögats delar och vad de har för funktion.

Att vi har två ögon gör att vi kan se i tre dimensioner, eller 3D som man ofta säger. Ett platt foto har två dimensioner – längd och bredd. Verkligheten har en tredje dimension. Den tredje dimensionen heter djup. Djupet gör att man kan se hur nära eller långt borta något är.

EXPERIMENT:

Titta med 3D-glasögon Du behöver: 3D-glasögon, dator. Använd internet för att hitta 3D-filmer. Kanske du hittar en film som handlar om synen och våra ögon? Det går att tillverka egna 3D-glasögonen av genomskinlig röd och grön plast. Om du vill titta på 3D-filmer på YouTube ska du ha den röda plasten på det vänstra ögat och den gröna plasten på det högra.

128

129

* **

Något att samlas kring På många skolor finns modeller av ögat som man kan plocka sönder. Dessa ger en konkret och levande bild av hur synsinnets delar samverkar. Om ni inte har en sådan modell kan man använda en bild istället. Följ ljusets väg in och igenom ögats delar.

V O

Låt eleverna titta riktigt nära på varandras ögon. Håll för det ena ögat en stund och ta sedan snabbt bort handen. Då ser man tydligt hur pupillen blir mindre. Pupillen är bara ett hål i regnbågshinnan som reglerar hur mycket ljus som släpps in.

R P K A

Rena rama trolleriet Så här kan man hitta blinda fläcken: Samlas runt ett bord och lägg ett mynt på bordet. Be någon av eleverna stå vid bordet, blunda med vänster öga och titta rakt ned på myntet med höger öga. Eleven ska sedan lägga sitt vänstra pekfinger mot bordet ungefär 20 cm till vänster om myntet. Om hen sedan tittar mot pekfingernageln och flyttar fingret fram och tillbaka (närmare och längre bort från myntet) så kommer myntet i ett läge försvinna. Men myntet är inte borta. Det ligger kvar på bordet. Det är bara bilden av myntet som har hamnat i blinda fläcken.

M S * **

Att diskutera Hur tror de elever som inte har någon synnedsättning att det är att ha en? Hur fungerar punktskrift? Hos Synskadades Riksförbund (SRF) finns både bilder och fakta, bland annat spännande information om ledarhundar. SRF:s webbplats nås via www.srf.nu eller QR-koden nedan. Kunskapskontroll Arbeta med arbetsboken, s 84–85.

KOPPLINGAR TILL DEN OREVIDERADE LÄROPLANEN Biologi • Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. Fysik • Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat. • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. KOPPLINGAR TILL DEN REVIDERADE LÄROPLANEN Biologi • Människans organsystem. Några organs namn, utseende, placering, funktion och samverkan. Fysik • Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras. • Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

123

I_Lära NO 5 LH.indd 123

2020-12-15 14:13

VIKTIGA UPPTÄCKTER

SAMMANFATTNING

s 130–131: Viktiga upptäckter/ Sammanfattning

H ORD OC P: BEGREP Ljuskälla Reflekteras Konkav spegel Konvex spegel Ljusets brytning Linser Energi Ultraviolett ljus Infrarött ljus Ögats delar

Flera av de grekiska filosofer som levde för över 2000 år sedan hade idéer om ljus. Några av dem menade att våra ögon sände ut strålar som sedan studsade tillbaka in i ögonen när de träffade olika föremål. Det är så det går till vi ser saker, menade de. Filosofen Demokritos höll inte med om detta. Han hade en annan teori som stämmer ganska bra med hur vi förklarar ljus idag. Han menade att ljuset bestod av små partiklar som sändes ut av ljuskällor. Grekerna Heron och Ptolemaios undersökte noga hur ljusets strålar bryts när de går från luft till vatten. Men de kom aldrig fram till någon enkel matematisk formel som kunde beskriva hur ljuset ändrar riktning. Den som lyckades hitta denna formel var den arabiske vetenskapsmannen Alhazen (965–1038). Hans enkla formel används än idag.

Vitt ljus är inte vitt

Det viktigaste att lära av detta uppslag 1) Några naturvetenskapliga upptäckter om ljus och ljusets natur.

När engelsmannen Isaac Newton (1642–1727) var cirka 20 år gammal var han tvungen att avstå från studierna i Cambridge i 18 månader eftersom böldpesten härjade som värst. Under denna period gjorde han flera stora upptäckter som handlade om ljus. Han lät till exempel det vita ljuset som strålade in genom ett hål i hans gardiner passera genom två stycken glasbitar som kallas prismor. I det första prismat bröts ljuset till regnbågens alla färger. När det färgade ljuset sedan passerade det andra prismat samlades färgerna till vitt ljus igen. Newton kunde dra slutsatsen att vitt ljus består av många olika färger.

• Vi kan se saker som sänder ut ljus, så kallade ljuskällor. • Vi kan också se saker som ljuset från en ljuskälla reflekterats (studsat) mot. • Ljuset går rakt fram. Man kan rita ljuset som strålar. något kommer i vägen för ljuset från en ljuskälla stoppas ljuset och det blir • Om en skugga. • I en vanlig platt spegel reflekteras allt ljus. En spegel som buktar utåt ger en förminskad, men rättvänd bild. • En • spegel som buktar inåt ger en upp och nervänd bild. • Speglar och linser som buktar utåt kallas konvexa. • Speglar och linser som buktar inåt kallas konkava. kan ändra riktning när det passerar från ett material till ett annat, till • Ljuset exempel från luft till vatten. Det kallas för att ljuset bryts. • I en konvex lins samlas ljuset i en brännpunkt. • En konkav lins sprider ljuset. •

Avsluta och knyt ihop arbetsområdet ”Ljuset och vår syn” • • Vad visar bilden på s 131? (Svar: En regnbåge som bildas då det sprutar vatten.) På den avslutande sidan sammanfattas kapitlets centrala lärandemål. Denna sida kan användas för att kolla av att eleverna har lärt sig det viktigaste i kapitlet. Repetera orden som ligger under ”Ord och begrepp”. Fråga eleverna vad orden betyder. Läs tillsammans igenom sammanfattningen innan ni gör provet. När ljuset från solen passerar igenom regndroppar kan det brytas så att man ser en regnbåge. Då ser man de färger som vitt ljus är en blandning av. Det finns ljus som vi inte kan se, till exempel infrarött ljus och ultraviolett ljus. I ögonen finns vårt synorgan. Det är uppbyggt av många olika delar som samverkar.

130

V O

Kunskapskontroll Arbeta med arbetsboken, s 86. KOPPLINGAR TILL DEN OREVIDERADE LÄROPLANEN

131

* **

R P K A

Fysik • Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat. • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. KOPPLINGAR TILL DEN REVIDERADE LÄROPLANEN

M S * **

Fysik • Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras. • Några upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

124

I_Lära NO 5 LH.indd 124

2020-12-15 14:13

Hans Persson

LÄRA

NO V *** ÅK 5

ARBETSBOK FACIT

O R

P K A

M S * **

FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI

I_Lära NO 5 LH.indd 155

2020-12-15 14:14

I_Lära NO 5 LH.indd 156

Temperaturen

De är olika näringsrika

De har olika mycket plankton och fisk

Salt vatten

Stora hav

Ligger i Europa

2) Med anpassning menas att djur och växter har utvecklats för att överleva på olika platser.

1) Det beror på att det finns så många olika naturtyper och livsmiljöer i Europa.

ANPASSNING TILL OLIKA NATURTYPER

8) Elevens eget svar.

Olika

Lika

6) Högst salthalt: Hav Lägst salthalt: Insjö

5) Den har tjock päls som skyddar mot kyla. Den har vit färg som gör att djuret inte syns mot snön.

4) Elevens eget svar.

3) Elevens eget svar.

2) Fjäll, hav, insjöar, barrskogar, lövskogar, städer, odlad mark, tundra, bergsområden.

1) Områden i vatten eller på land som har liknande växt- och djurliv tillhör samma naturtyp.

VÄXTER OCH DJUR I EUROPA

KAPITEL 2: VÄXTER OCH DJUR

4) Den har långa ben, så att den kan gå i djup snö.

3) a) Den lever i mörker. Därför behöver den inte kamouflera sig. b) Den lever i mörker. Därför behöver den inte kunna se.

2) Elevens svar bör innehålla: Kan göra sina hovar större och mindre, vilket ger bra fäste mot klipporna.

1) Elevens svar bör innehålla: Tjock päls, tjockt lager av fett under pälsen, små öron, tjock kort nos.

MER OM ANPASSNING

b) Giraffens långa hals gör att den når de blad som växer högt upp i träden. Gräsanden har simfötter, fjädrar och en näbb som är anpassningar till ett liv i vatten. Kaktusen kan lagra vatten för att överleva torkan.

3) a) Fågelns långa ben och långa näbb är anpassningar till att leva i strandkanten. b) Växten kan lagra vatten för att överleva torka. c) Den tjocka vita pälsen ger skydd mot kylan och mot att bli upptäckt mot den vita snön. 4) a)

M S * **

NÄRINGSKEDJOR OCH NÄRINGSVÄVAR

4) De döda växterna och djuren bryts ned.

3) - Växterna växer. - Sorken äter växterna. - Sorken äts av en ormvråk. - Växterna och djuren dör. - Nedbrytarna tar vara på den näring som finns i de döda växterna och djuren.

2) Nedbrytarna bryter ned de stora molekylerna i döda växter och djur till mindre molekyler.

1) De är nedbrytare. De äter av det döda materialet.

ÅRET RUNT I NATUREN: NEDBRYTNING OCH KRETSLOPP

7) Elevens eget svar. Bör innehålla något om nedbrytare, maskar, insekter, ett hungrigt djur eller motsvarande.

6) Elevens eget svar. Bör innehålla något om att det är stora skillnader mellan olika årstider.

3) Allt det som påverkar livet i ett ekosystem.

2) Vad händer om det blir färre bin i Sverige? Vad händer med fiskarna om det blir mindre syre i Östersjön?

1) Allt, både levande och icke-levande, som finns i ett visst område.

EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD

5) Elevens eget svar. Bör visa att katten äter musen som äter gräset. Rovfågeln äter både musen och blåmesen, som äter av gräset.

2) Barren är täckta av ett lager med vax. Det gör att träden inte förlorar så mycket vatten. Vaxet skyddar trädet mot uttorkning. 1) Man beskriver hur växter och djur hör ihop och samspelar. 3) En del flyttar till varmare ställen. Andra 2) Pilarna visar vem som äter vad. stannar och överlever på den mat de kan hitta under vintern. 3) Växterna får sin näring med hjälp av fotosyntesen. 4) Björnen behöver lägga upp ett stort lager med energi. 4) De kan äta växter, andra djur eller svampar. 5) De lämnar frön efter sig.

1) a) De energirika molekyler som bygger upp det gröna klorofyllet åker in i trädet. b) Trädet tappar sina löv för att spara vatten.

ÅRET RUNT I NATUREN: VAD HÄNDER PÅ HÖSTEN?

Det finns mycket barrskog i Sverige och älgar kan äta barr.

R P K A V O

* **

2020-12-15 14:14

Bonnierförlagen Lära utvecklar alla sina läromedel tillsammans med Lärarpanelen, en referensgrupp som består av undervisande lärare runtom i Sverige. Vill du vara med? Mejla hejlara@bonnierforlagenlara.se och skriv ”Lärarpanelen” i ämnesraden!

Lära NO åk 5 – Lärarhandledning ISBN: 9789178231287 © 2020 Hans Persson och Bonnierförlagen Lära Projektgrupp: Hans Persson, Mattias Ljung och Eva Skarp Form: Marit Messing Redaktion: Mattias Ljung Illustrationer: Kjell Thorsson och Magda Korotynska Bildredaktör: Susanna Mälarstedt Produktionsledare: Merete Lind Första upplagan 1 Tryck: BALTOprint, Litauen 2020

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver det som regleras enligt BONUS-avtalet, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Undantag: Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade ”Kopiering tillåten”. Sådan kopiering får endast ske till eleverna på den egna skolan. Upphovspersonens ideella upphovsrätt enligt upphovsrättslagen och källangivelse i övrigt ska respekteras på sätt som anges i BONUS-avtalet.

O_NO årskurs 5 lärarhandledning.indd 4-5

2020-12-16 10:36

FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI

Hans Persson

LÄRA NO ÅK 5

ÅK 5

LÄRARHANDLEDNING

LÄRA

ISBN 978-91-7823-128-7

9 789178

O_NO årskurs 5 lärarhandledning.indd 2-3

231287

Hans Persson 2020-12-15 14:04