Tidiga insatser i förskolan
Det kompensatoriska uppdraget
Tidiga insatser i förskolan
Tidiga insatser i förskolan
Det kompensatoriska uppdraget
GUNILLA NISS & CHRISTINA WIDSTRÖM
© 2025 Författarna och Gothia Kompetens AB
ISBN 978-91-7741-503-9
Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Verket får inte användas för analys av text och data, till exempel för att utveckla AI-system och -tjänster eller för att skapa nytt material såsom texter, bilder, filmer, ljud.
Redaktör: Cecilia Lindvall
Omslag, grafisk form och illustrationer (utom trygghetscirkeln): Anna Söderberg, annasoderberg.com
Illustration, trygghetscirkeln (s. 76): Anna Bylund
Första upplagan, första tryckningen
Tryck: ADverts, Lettland 2025
Gothia Kompetens
Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se
Gothia Kompetens erbjuder verksamhetsnära kompetensutveckling baserad på forskning och erfarenhet. Kompetensutveckling med både hjärta och hjärna som får dig, dina kollegor och organisationen att växa. För en bättre dag på jobbet.
Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.
Innehåll
Förord
Alla barn behöver en förskola av hög kvalitet och utbildade pedagoger. En del barn har större behov av stöd och hjälp än andra. Det kompensatoriska uppdraget innebär att arbeta förebyggande och främjande för barnens hälsa, utveckling och lärande.
När föräldrarna inte kan ge den omsorg som barnet behöver blir andra vuxna i barnets omgivning extra viktiga. Eftersom barnets egna kontakter utanför familjen framför allt finns i förskolan har du som pedagog stor betydelse för att barnets situation uppmärksammas och stöd sätts in tidigt. Syftet med denna bok är att visa på hur viktigt det är att tidigt uppmärksamma barns hälsa och välbefinnande. Om ett barn saknar god omsorg i vardagen får det stora konsekvenser för barnet både här och nu och på lång sikt.
Boken vänder sig till alla som möter barn, men framför allt till dig som är pedagog i förskolan. När vi skriver förskola inkluderar det även pedagogisk omsorg. I boken har vi valt att använda titeln pedagog för den som arbetar med barnen och förälder för de vuxna som barnet lever med. Vårdnadshavare används i utdrag ur läroplanen och olika juridiska dokument, vilket avser den person som har det juridiska ansvaret för barnet.
I bokens första del fokuserar vi på förskolans uppdrag, lagar och förordningar. Här beskriver vi det kompensatoriska uppdraget och samarbetet med föräldrar, socialtjänsten och barnhälsovården. Bokens andra del handlar om det pedagogiska arbetet med barnen, deras behov och vad den relationella kompetensen innebär för att kunna ge alla barn möjligheten att utveckla hela sin potential.
För att levandegöra texten och visa på olika situationer som kan uppstå i förskolan delar vi även med oss av praktikexempel. Berättelserna är fiktiva men utgår från verkliga händelser som vi eller våra kollegor varit med om.
Vi hoppas att boken ska ge dig inspiration, bekräftelse och stolthet över det fantastiska arbete som sker i förskolan. Genom att föra vidare våra kunskaper och erfarenheter, inspirerade av möten med er pedagoger, vill vi bidra till att utveckla arbetet med det kompensatoriska uppdraget.
Gunilla Niss och Christina Widström, Stockholm 2025
Livet är inte så lätt och mycket kan faktiskt gå snett
Att se hela bilden är viktigt om vi vill göra skillnad på riktigt!
Ur filmen Livet är inte så lätt (Skolverket, 2019)
DEL 1 Uppdraget
10 Lorem ipsum
Förskolans förebyggande insatser
Under de första fem åren vistas barnen en stor del av sin vakna tid i förskolan. Forskning visar tydligt att dessa år är de mest betydelsefulla och eftersom barndomen inte går i repris blir deras erfarenheter i förskolan viktiga även för deras fortsatta liv (Drugli & Lekhal, 2020; Killén, 2014).
I förskolan får alla barn erfarenheter och upplevelser som de vanligtvis inte får någon annanstans. Det gör att förskolan kompletterar hemmen på olika sätt. Barnen får möta andra vuxna och barn än sina föräldrar och syskon och delta i en gruppverksamhet som ger andra utvecklingsmöjligheter än vad familjen kan erbjuda. Här delar barnen sina vardagliga liv med varandra, som att äta, sova och leka tillsammans. Vänskapsband knyts oavsett vilken bakgrund, hudfärg eller kön barnen har.
Men förskolan ska också vara kompensatorisk. Det innebär att de barn som inte får sina grundläggande behov av omsorg och trygghet i hemmet ska kompenseras för det i förskolan. Dessutom ska förskolans olika verksamheter vara likvärdiga.
I detta kapitel tar vi upp hur begreppen kompensatoriska insatser och kravet på en likvärdig förskola kan uppfattas, tolkas och definieras. Syftet är att ge en bakgrund till innebörden av att förskolan ska vara en förebyggande och främjande arena för alla barn som går där.
Kompensatoriska insatser
För att väga upp för barns olika förutsättningar och behov har förskolan ett kompensatoriskt uppdrag som kräver att förskolan ska arbeta förebyggande och främjande. Men trots att många rapporter och skrivningar om förskolan och även skolan handlar om just detta arbete saknas det en tydlig definition av uppdraget.
I läroplanen står det:
Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd�
Lpfö18
I skollagen står det:
Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt� En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen� SFS 2010:800, 1 kap� § 4
Vår tolkning av skolmyndighetens definition är att förskolan och skolan ska göra sitt yttersta för att alla barn ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Om något barn behöver extra stöd för att kunna utvecklas så långt som möjligt ska hen ges ett anpassat stöd. Detta kräver att du som pedagog får de förutsättningar som behövs för att kunna ge varje barn det stöd som de har rätt till, både när det gäller utbildning och personalresurser. Framför allt behövs tid och kontinuitet i samspelet mellan dig och barnen. Förskolan har goda möjligheter att arbeta förebyggande och därmed kompensatoriskt. Enligt Skolverkets statistik går 95 procent av alla femåringar i förskolan och många av dem har gått där sedan de var ett år gamla. Vi har själva erfarenhet av att förskolan kan göra stor skillnad för många barn genom att rusta dem med
12 Förskolans förebyggande insatser
en god självkänsla, trygghet, nyfikenhet och ett rikt språk. Tiden i förskolan ska ge dem goda förutsättningar inför skolstarten, men framför allt en trygg barndom att växa upp i. Det ger positiva effekter som enligt beprövad erfarenhet och forskning kvarstår långt upp i åldrarna. Detta gör att förskolan är en mycket betydelsefull verksamhet under barndomen (Killén, 2008).
Samhällets stora insatser för föräldraledighet, förskola och skola är en generell social investering i vårt gemensamma humankapital. Förskolan kan ses som att samhället satsar på barnen för att förhindra, förebygga och reducera nutida eller framtida utanförskap.
En del barn behöver även sin förskola för att kompenseras för omsorgssvikt i hemmet. Här följer en berättelse om vilken betydelse den kan ha för ett barn och barnets förälder när livet är svårt och föräldraskapet brister. Ett positivt samarbete med socialtjänsten har ibland betydelse för både er pedagoger och föräldrarna.
Den unga mamman sitter med ett leende och lyssnar när vi beskriver hennes dotter, som för det mesta är glad, omtänksam och sprudlande av liv� Orsaken till samtalet är att mammans socialsekreterare vill att förskolan ska få en förklaring på varför dottern sedan en tid tillbaka bor hos släktingar som hämtat och lämnat henne� Plötsligt börjar tårarna trilla nerför mammans kinder� Hon berättar sin historia för oss som är både sorglig och tragisk� Om vägen ut ur sitt missbruk� Mellan gråten visar hon en stor tacksamhet över att hennes barn får vara på förskolan varje dag och ges möjlighet att utvecklas tillsammans med de andra barnen�
Vi ser en kämpande mamma som precis lämnat sin tonårsperiod bakom sig och som nu med samhällets stöd och kärleken till sitt barn långsamt påbörjat sin resa mot ett bättre liv för sig och sin dotter� Glädjetårarna rinner då hon med stolt blick berättar att hon återigen ska få börja hämta och lämna sitt barn på förskolan några dagar i veckan�
Förskolans förebyggande insatser 13
Förskolan, med sina rutiner och där livet går sin gilla gång, blev för denna mamma och hennes barn en viktig och trygg plats som gav dem möjligheter till en positiv förändring. Mamman visste att hennes barn hade det bra på förskolan, vilket gav henne kraft och ork att kämpa vidare med sina problem. För pedagogerna blev det också en lättnad att få träffa mamman och socialsekreteraren för att få information om barnets hemsituation och veta att mamman fick stöd.
Pedagogers egna tolkningar av det kompensatoriska uppdraget
Begreppet kompensatorisk skapar ibland starka känslor och debatt om varför detta ska vara ett krav på pedagogerna i förskolan. Det kan upplevas provocerande att de ska bidra med det som föräldrarna inte klarar av. Men varje pedagog är skyldig att ge barnen vad de behöver när de befinner sig i förskolan. Även om föräldrarna har ett helhetsansvar för sina barn ansvarar pedagogen för den tid som de vistas där. Föräldrarna kan trots allt inte ta ansvar för att tillmötesgå barnens behov när de själva inte är närvarande. Vad som händer med barnen i förskolan är alltså alltid pedagogernas ansvar.
I vår ambition att beskriva det kompensatoriska uppdraget blev vi nyfikna på hur andra som är verksamma i förskolan tolkar och uppfattar begreppet. Vi frågade därför pedagoger från olika förskolor vad det kompensatoriska uppdraget betyder för dem. En av pedagogerna säger så här:
Om det kompensatoriska uppdraget tänker jag att det är förskollärarens ansvar att tillsammans med arbetslaget arbeta fram ett sätt som gynnar varje barns nyfikenhet och lust att lära� Att det är alla barns rättighet i förskolan� Att hela arbetslaget jobbar mot samma mål, med den kompensatoriska undervisningen och att det ingår i vårt förhållningssätt och barnsyn�
14 Förskolans förebyggande insatser
För oss är detta svar inte en beskrivning av det kompensatoriska uppdraget utan en god beskrivning av det kompletterande uppdraget. Det vill säga vad som gäller för alla barn och handlar om vad alla barn har rätt till.
Flera av de beskrivningar vi fick är exempel på att arbeta just kompletterande och att förskolan ska vara likvärdig. Det visar att det är svårt att skilja de olika begreppen åt. Så här säger två andra pedagoger:
För mig är det kompensatoriska uppdraget att ge varje barn möjlighet att utvecklas så mycket som möjligt utifrån vars och ens förutsättningar Det gäller att tända alla barns stjärnögon, att alla får känna att de är kompetenta och värdefulla och är någon som kan utvecklas
För mig handlar det om att alla barn ska få med sig känslan av att klara av och duga� Att arbetslaget fokuserar på barnens förmågor och hela tiden arbetar med ett driv att utmana och locka fram det bästa ur varje individ�
Båda dessa svar är en bra beskrivning av att arbeta kompletterande och likvärdigt, men det handlar återigen inte om det kompensatoriska uppdraget.
En annan pedagog menar att det handlar om att kompensera för något som barnet saknar och att det är en svår del i arbetet.
Jag tycker inte att själva ordet är bra eftersom det fokuserar på svårigheter och brister i stället för förmågor och ger förskolan ansvaret för att fixa det som föräldrarna brister i�
Att fokusera på barnets förmågor behöver inte vara motsatsen till att upptäcka barnets svårigheter eller missförhållanden som barnet kan vara utsatt för. Tvärtom kan barnets förmågor få en chans att
Förskolans förebyggande insatser 15
utvecklas tack vare att pedagogerna uppmärksammar och arbetar för att åtgärda de svårigheter och brister som kan finnas, det vill säga det kompensatoriska uppdraget. Förskolans uppdrag är att uppmärksamma och åtgärda det som fattas barnet och ibland kan det behövas ett samarbete med olika myndigheter som socialtjänsten, barnhälsovården och barnpsykiatrin.
Ett annat svar som vi fick från en av pedagogerna är däremot en tydlig beskrivning av det vi menar med det kompensatoriska uppdraget. Det överensstämmer också med vår tolkning av vad styrdokumenten, läroplanen och skollagen menar.
För barn som av olika anledningar inte har samma förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska det ges riktade insatser i stället för mer generella Det är huvudmannens ansvar, genom en god analys, att anpassa verksamheten till barnens olika förutsättningar genom resursfördelning, organisation och val av arbetssätt och metoder� Barnen ska alltså på olika sätt kompenseras genom att huvudmannen styr insatserna för att uppväga skillnader i barnens olika förutsättningar�
Utifrån svaren ovan blev det tydligt för oss att det finns en oklarhet kring vad uppdraget handlar om och att det inte görs någon tydlig skillnad mellan innebörden av att komplettera barnens hemmaliv och uppdraget att kompensera för de svårigheter en del barn har beroende på hur deras liv ser ut utanför förskolan och då framför allt i hemmet. Den osäkerhet som kan uppstå i och med detta riskerar att skapa svårigheter och bli en onödig belastning i arbetslaget. Det behövs därför en tydlig definition av begreppet för att veta hur arbetet ska genomföras, utvärderas och utvecklas.
16 Förskolans förebyggande insatser
Diskutera
• Hur tolkar ni det kompensatoriska uppdraget i ert arbetslag?
• Ge exempel på hur ni arbetar kompensatoriskt.
• Vilket stöd får ni i det arbetet?
• Formulera en definition av det kompensatoriska uppdraget som gäller för er förskola och som ni kan arbeta efter. Förankra den sedan hos er rektor.
En likvärdig förskola
För att kunna leva upp till det kompensatoriska uppdraget i förskolan krävs det att den är likvärdig. Alla barn ska enligt läroplanen få maximala möjligheter att utvecklas, må bra och lära oberoende av vilken förskola de går i eller vilken familjesituation de har. Detta är extra betydelsefullt för barn som växer upp med föräldrar som lider av psykisk ohälsa, olika beroenden eller andra svårigheter orsakade av stress eller sjukdom.
För att en likvärdighet ska kunna uppnås måste alla verksamheter få förutsättningar att kompensera för de skillnader som finns mellan barnen. Resurser ska enligt läroplanen och skollagen fördelas efter behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Det handlar inte om att alla ska få exakt samma resurser utan att utbildningen ska utformas utifrån de egna behoven. Målet är därför inte en rättvis fördelning. I en likvärdig och kompensatorisk förskola med hög kvalitet finns det utbildade förskollärare och barnskötare som får förutsättningar att skapa en anpassad undervisning för varje barn.
Trots detta finns det stora variationer i kvaliteten på landets förskolor, vilket påverkar barnens möjligheter att nå så långt som möjligt i sin utveckling under förskoleåren. Detta gör att alla barn inte får den utbildning de har rätt till. Enligt Skolinspektionens
Förskolans förebyggande insatser 17
granskning ”Förskolans kvalitet och måluppfyllelse” saknas det genomarbetade och likvärdiga arbetssätt för barn, trots att det i både skollagen och läroplanen uttryckligen står att ”barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt”.
Barn som är i behov av extra mycket stöd i förskolan är helt beroende av att det finns tid för omsorg och trygghet för att kunna få sin lagstadgade rätt till utveckling och lärande. Skolinspektionens granskning visar att personalen är duktig på att upptäcka och uppmärksamma barnens behov, men att det ofta saknas både tid och arbetssätt för att undersöka och analysera deras stödbehov samt följa upp och utvärdera olika stödinsatser. Samtidigt visar utredningen att en del av de granskade förskolorna har ett välfungerande arbete med barn i behov av särskilt stöd, där insatser och stöd ofta ges i den ordinarie verksamheten.
På många förskolor saknas även kunskaper och en gemensam syn på vad som är det extra eller särskilda stöd som barnen behöver och hur arbetet med detta ska bedrivas. Det förekommer att pedagogerna helst inte talar om särskilt stöd, utan menar att alla barn får stöd men på olika sätt. Det leder till en otydlighet om vad som faktiskt menas med ”särskilt stöd” och till att en del barn därför riskerar att inte få sina stödbehov tillgodosedda på ett sådant sätt att de får möjlighet att utvecklas och lära utifrån sin potential och sina förutsättningar.
18 Förskolans förebyggande insatser
Alla barn har rätt till en trygg uppväxt. För en del barn är förskolan den enda plats där det är möjligt. I Tidiga insatser i förskolan – det kompensatoriska uppdraget beskrivs hur förskolan kan arbeta förebyggande och främjande för att tidigt uppmärksamma barns behov och ge stöd till barn och familjer i utsatta livssituationer. Boken tar sin utgångspunkt i skollagen, läroplanen och barnkonventionen.
Bokens första del handlar om förskolans uppdrag att verka kompensatoriskt, om samverkan med vårdnadshavare, barnhälsovård och socialtjänst, och om hur orosanmälningar kan hanteras i praktiken. Den andra delen fokuserar på det pedagogiska arbetet med barnens trygghet, anknytning, känslor, hälsa och relationer. Genomgående varvas forskningsbaserad kunskap och styrdokument med fiktiva berättelser baserade på verkliga händelser. Reflektionsfrågor i varje kapitel ger stöd för kollegiala samtal och utveckling i arbetslaget.
Boken förklarar skillnaden mellan att komplettera barns hemmiljö och att kompensera för brister och tydliggör förskolans ansvar i barnets liv när föräldrarna inte förmår ge den omsorg som behövs. Den riktar sig till alla som arbetar i förskolan.
Gunilla Niss är förskolepsykolog och författare. Hon arbetar med pedagogisk-psykologisk konsultation och handledning för pedagoger inom förskolan.
Christina Widström är leg. förskollärare och specialpedagog.
Hon har arbetat hela sitt yrkesliv i förskolan och arbetar nu som biträdande rektor i Stockholms stad.