Pernilla Lundgren
Anna Karlefjärd
ÄMNESBETYG
I GYMNASIESKOLAN
En handbok
ÄMNESBETYG
I GYMNASIESKOLAN
En handbok
Pernilla Lundgren
Anna Karlefjärd
© 2024 Författarna och Gothia Kompetens AB
ISBN 978-91-7741-444-5
Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.
Redaktör: Erika Larsson
Omslag och grafisk form: Hanna S. Larsson
Första upplagan, första tryckningen
Tryck: ADverts, Lettland 2024
Gothia Kompetens
Box 22543, 104 22 Stockholm
Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se
Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.
Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.
Innehåll Förord .............................................................................................7 Gymnasiereformen 2025............................................................11 Den långa resan mot ämnesbetyg ....................................................12 Hur har ämnesplaner ändrats? .......................................................... 15 Ämnen och nivåer .................................................................................. 16 Centralt innehåll 18 Storstädade betygskriterier 21 Att använda och tolka ämnesplaner och betygskriterier............ 25 Att använda ämnesplanen 25 Att använda betygskriterier 29 Stöd för tolkning......................................................................................30 Nivå- och ämnesbetyg – vad innebär det? .................................... 31 Ämnesbetyg och strategiska överväganden 37 Betygs- och bedömningsunderlag ....................................... 39 Vilka kunskaper bedöms? .................................................................... 40 Vilka syften kan bedömningar ha? 41 Giltiga och tillförlitliga bedömningar............................................... 43 Betygsunderlag ...................................................................................... 47 Behöver elever informeras om vad som bedöms? .............52 ”Vad ska jag göra för att få ett A?” .................................................... 56 Informera elever om betygssättning ................................................57 Vem sätter betyg och när – och vem får ändra? ................ 59 När sätts betyg? 59 Vem får sätta betyg? ............................................................................. 60 Kan betyg ändras eller överklagas? 63
Att sätta betyg............................................................................ 66 Tolka betygskriterier .............................................................................. 70 Värdera underlag 74 Sammantagen bedömning – att titta på delar och helhet....... 76 Godkäntgränsen 79 Betygsdilemman ..................................................................................... 81 Särskilt beakta nationella prov .......................................................... 85 F eller streck ............................................................................................. 86 När används undantagsbestämmelsen? ....................................... 87 Dokumentation och rättssäkerhet ......................................... 89 Betygssamtal...............................................................................91 Behöver elever ges F-varning? 93 Prövning ...................................................................................... 94 Betyg på vetenskaplig grund.................................................. 97 Betygspraktiken sedan 2011 ................................................................. 97 Bedömning i digitala plattformar 101 Betyg på enskilda uppgifter .............................................................. 105 Betyg och likvärdighet 110 Sambedömning 111 Slutord ......................................................................................... 113 Referenser .................................................................................. 115
FÖRORD
Som gymnasielärare har vi varit med om tidigare stora reformer. Vi minns hur luften gick ur oss och våra kollegor när gymnasiereformen 2007 skrotades, efter timmar av informationsmöten och planering. Vi var även involverade i implementeringen av Gy11. När vi nu har haft möjligheten att på olika sätt delta i framtagandet av ämnesbetygsreformen är det med stor ödmjukhet vi ger oss i kast med boken som sätter fokus på betygssättningen inom ramen för Gy25.
Många lärare vi möter vittnar om att betygssättning kan orsaka både stress och press, och känslan att vara ifrågasatt kopplas många gånger just till betygssättningen. Det är en känsla som kan bero på många saker, såsom mediarapportering, politik, synpunkter från vårdnadshavare och elever – men också misstro från kollegor och dem själva. Denna rädsla leder också till att många lärare efterfrågar tydliga riktlinjer och ”rätta svar” i relation till de regleringar som handlar om betyg. Skolverket har uttryckt det såhär:
Betygssättningen riskerar att bli en mekanisk avprickning som gör att elever inte får betyg som speglar deras kunskaper. Vi vill se en förflyttning av fokus i skolsverige till att lita på lärarnas professionella yrkeskunnande om bedömning och betygssättning.1
Läraryrket är tänkt att bygga på tillit med ett inneboende handlingsutrymme. Idén är att samhället har en tillit till att det är du som lärare som är den bästa att avgöra hur undervisningen ska anpassas för varje elevgrupp. Samhället behöver också ha en tillit till att du
7
fattar bra beslut, som till exempel beslut om betyg, i relation till de styrdokument som finns. Tilliten bygger på att lärare ses som en kunnig kår – en kunnighet som är tänkt att bottna i en yrkesutbildning.
Det handlingsutrymme som ges lärare inom ramen för styrdokumenten är centralt för uppdraget och ett tecken på tillit, då det är svårt och kanske inte heller önskvärt att skriva fram regleringar som kan fungera som enhetliga recept för alla lärare och elever. Idén är istället att kloka, kunniga lärare, med stöd i beprövad erfarenhet och vetenskap, omsätter styrdokument, ämneskunnande och elevkännedom till undervisning som är gynnsam för de elever de har just nu. Inom ramen för handlingsutrymmet kan lärare göra olika vägval och möta elever på olika sätt för att de ska lära sig så mycket som möjligt.
När det kommer till betygssättning är tilliten till lärare betydelsefull eftersom det är en myndighetsutövning där elevers rättssäkerhet, det vill säga deras rätt att bli behandlade lika inför lagen, är av största vikt. Dessutom är det en myndighetsutövning som inte är möjlig att överklaga, något som kanske gör det extra viktigt att samhället litar på lärares kompetens att avgöra vilket betyg som motsvarar en elevs kunskaper.
Vår förhoppning är att vi med denna bok, utifrån vår expertis, svarar på de frågor där det finns rätta svar. Men än mer hoppas vi kunna synliggöra det hantverk som betygssättning faktiskt är och beskriva flera av de avvägningar som du som lärare gör vid betygssättning. Vår önskan är med andra ord att omvandlingen av bilden av en elevs kunskap till betyg och eventuella osäkerheter kring den ska underlättas med hjälp av denna bok. Vår förhoppning är också att vi kan bidra till att du som lärare blir stärkt i ditt yrkesutövande och
8
känner dig lugnare inför det som är nytt, så att lite av den stress som omger betygssättandet kan minska.
Boken baseras på frågor vi har stött på under åren vi arbetat med bedömnings- och betygsfrågor, men också frågor som dyker upp under det implementeringsarbete som nu påbörjats runt om i Sverige. Korta svar varvas med resonerande texter för att belysa de avvägningar som du behöver göra. Boken kan användas som uppslagsverk eller läsas från pärm till pärm.
Då såväl undervisning som betygssättning ska vila på vetenskaplig grund så har det varit viktigt att inte enbart hänvisa till styrdokument utan också vetenskap. Vi har därför valt att lyfta in forskning som belyser bakgrunden till Gy25 och dilemman kopplade till betygssättning i gymnasieskolan.
Stockholm i mars 2024
Pernilla & Anna
9
GYMNASIEREFORMEN 2025
Från och med den 1 juli 2025 införs ämnesplaner i gymnasieskolan som är anpassade till ämnesbetyg. Samtidigt börjar också nya examensmål, programmål och programstrukturer att gälla för alla gymnasieprogram. Dessa planer gäller för all gymnasial utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Elever som påbörjar sin gymnasieutbildning innan den 1 juli 2025 fortsätter läsa enligt de tidigare ämnesplanerna och får kursbetyg. Inom vuxenutbildningen har elever möjlighet att avsluta påbörjade kurser och få kursbetyg under en övergångsperiod fram till den 30 juni 2030. Införandet av ämnesbetyg har följande syften:
• Eleven får längre tid att fördjupa sig i ett ämne innan det slutliga betyget sätts.
• Läraren ges större möjligheter att bedriva undervisning långsiktigt och utifrån en helhetssyn.
• Betyget kommer i högre grad att återspegla vad eleven kan i slutet av sina studier i ämnet.2
Införandet av ämnesbetyg bygger på förslag från utredningen ”Bygga, bedöma och betygssätta – betyg som bättre speglar elevernas kunskaper”3. Förslagen från utredningen ledde till en proposition om ändringar i skollagen som riksdagen sedan fattade beslut om.
11
Den ledde bland annat till dessa ändringar:
• Ämnesbetyg. Betyg sätts i ämnen, inte i kurser, vilket ger en mer sammanhängande bild av elevens kunskapsutveckling.
• Sammantagen bedömning. Betygssättningen baseras på en sammantagen bedömning av elevens kunskaper.
• Betygskriterier. Eftersom kunskapskraven i och med sammantagen bedömning inte fungerar som kravnivåer ersätts de med begreppet betygskriterier.
Det är sannolikt inte enbart ämnesbetyg som kan möjliggöra syftena med Gy25-reformen, utan kombinationen ämnesbetyg, sammantagen bedömning och reviderade betygskriterier. Denna triad, tillsammans med ett gott samarbete med kollegor och andra goda förutsättningar på skolan du arbetar på, är viktiga för att förverkliga intentionerna med reformen.
Den långa resan mot ämnesbetyg
”Äntligen!” tycker många om återinförandet av ämnesbetyg. Frågan har varit levande ända sedan 1994 när ämnesbetyg togs bort till förmån för kursbetyg genom införandet av Lpf 94. Syftet med kursbetyg var att ge ökade möjligheter för elever och skolanordnare att göra egna val. Vid reformen gjordes alla program, inklusive yrkesprogrammen, till treåriga utbildningar som alla gav grundläggande högskolebehörighet.
Utvärderingar av 1994 års reform visar bland annat att skolor inte utnyttjade kursutformningens flexibilitet samt att korta kurser kunde
12
FRÅGA:
Elevens föräldrar kräver att jag ska ändra betyget jag har satt. De har låtit en vän som är lärare titta på elevens uppgifter och säger att vännen tycker att jag är alldeles för hård. Hur ska jag tänka?
SVAR:
Läraren är suverän i sin betygssättning, vilket innebär att ingen kan tvinga dig att ändra ett satt betyg utifrån de grunderna. Ingen annan kan heller ändra ett betyg du satt.51 Den enda skyldigheten du har som lärare när betyget är satt är att kunna upplysa om skälen för det om elever och vårdnadshavare efterfrågar det.
65
ATT SÄTTA BETYG
Att sätta betyg är att göra en professionell bedömning med stöd i styrdokument och vetenskap. Vid varje betygstillfälle gör du som lärare en ny bedömning där du värderar ditt underlag i förhållande till betygskriterierna och tolkar dem utifrån syfte, centralt innehåll och din undervisning. Du höjer och sänker alltså inte betyg utan gör en ny professionell bedömning när du sätter ett nivåbetyg.
Vid betygssättningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.52
Betygskriterierna uttrycker kännetecken på kunskaper i tre steg: E (godtagbara), C (goda) och A (utmärkta). Med stöd av kriterierna avgör läraren vilket betyg på skalan som bäst motsvarar elevens kunskaper. Med sammantagen bedömning, som infördes 2022, behöver elevens kunskaper för betygen C och A inte motsvara allt som står i kriterierna för dessa betyg. Styrkor inom någon del kan uppväga svagheter inom en annan. Styrkor eller svagheter inom mer väsentliga delar påverkar betyget mer. Rent teoretiskt kan en elev få ett högt betyg även om någon eller några delar, framför allt mindre viktiga sådana, värderas lägre. Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C. Kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E.
66
HANDBOKEN FÖR DIG SOM SÄTTER BETYG I GYMNASIESKOLAN
Ämnesbetyg i gymnasieskolan är en handfast guide för varje lärare som står inför den viktiga och komplexa uppgiften att sätta betyg. Korta frågor och svar varvas med resonerande texter för att belysa de avvägningar som du som lärare behöver göra.
Boken går igenom allt från vad gymnasiereformen 2025 innebär och hur betygskriterier kan tolkas till vad som menas med betygssättning på vetenskaplig grund och hur en sammantagen bedömning går till. Boken riktar sig främst till verksamma och blivande lärare men även till skolledare och huvudmän.
Författarna stödjer sig på styrdokument och aktuell forskning och innehållet baseras på frågor som de ofta får.
UR INNEHÅLLET:
• Hur har ämnesplaner ändrats?
• At t använda och tolka ämnesplaner och betygskriterier
• Nivå- och ämnesbet yg – vad innebär det?
• Bet ygs- och bedömningsunderlag
• Vem sätter betyg och när – och vem får ändra?
• Sammantagen bedömning – at t titta på delar och helhet
• Bet ygssamtal
• Bet yg på enskilda uppgifter
Pernilla Lundgren är föreläsare om bedömningsfrågor, gymnasielärare och tidigare forsknings- och utvecklingsansvarig på Stockholms stads utbildningsförvaltning. Som undervisningsråd på Skolverket ansvarade hon för att ta fram Allmänna råd om betyg och betygssättning. Hon har lång erfarenhet av bedömnings- och betygsfrågor och är en Sveriges främsta experter inom området. Pernilla skrev bilagan Om betyg och betygssättning – en forskningsöversikt i Betygsutredningen.
Anna Karlefjärd är gymnasielärare, föreläsare och utbildningsledare vid rektorsutbildningen på Karlstads universitet där hon också forskat om styrdokument och bedömning. Hon är expert på bedömning och betyg inkluderat skolans styrdokument och dokumentation. Anna har varit involverad i att ta fram Allmänna råd om betyg och betygssättning, grundskolans reviderade kursplaner samt Betygsutredningens betänkande.
ISBN 9789177414445 9 78917 74 14445
Plats för EAN-kod