9789177414438

Pernilla Lundgren

Anna Karlefjärd

BETYG I GRUNDSKOLAN

En handbok

BETYG I GRUNDSKOLAN

En handbok

Pernilla Lundgren

Anna Karlefjärd

© 2024 Författarna och Gothia Kompetens AB

ISBN 978-91-7741-443-8

Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Erika Larsson

Omslag och grafisk form: Hanna S. Larsson

Första upplagan, första tryckningen

Tryck: ADverts, Lettland 2024.

Gothia Kompetens

Box 22543, 104 22 Stockholm

Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se

Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.

Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.

EN BOK OM BETYG – BEHÖVS DET?

Läraryrket är ett yrke som till stor del bygger på tillit och handlingsutrymme. Idén är att samhället har en tillit till att det är du som lärare som bäst avgör hur undervisningen ska anpassas för varje elevgrupp. Samhället behöver också ha en tillit till att du fattar bra beslut, så som till exempel beslut om betyg, i relation till de styrdokument som finns. Tilliten bygger på att lärare ses som en kunnig kår – och den kunnigheten är i sin tur tänkt att bottna i en akademisk yrkesutbildning. Det handlingsutrymme som ges lärare inom ramen för styrdokumenten är central för uppdraget, och ett tecken på tillit, då det är svårt att skriva fram regleringar som kan fungera som enhetliga recept för alla lärare och elever. Idén är istället att kloka, kunniga lärare, med stöd i beprövad erfarenhet och vetenskap, omsätter styrdokument, ämneskunnande och elevkännedom till undervisning som är gynnsam för de elever de har just nu. Inom ramen för handlingsutrymmet kan lärare göra olika vägval och möta elever på olika sätt för att de ska lära sig så mycket som möjligt.

När det kommer till betygssättning är tilliten till lärare central eftersom det är en myndighetsutövning där elevers rättssäkerhet, det vill säga deras rätt att bli behandlade lika inför lagen, är av största vikt. Dessutom är det en myndighetsutövning som inte är möjlig att överklaga, något som kanske gör det extra viktigt att samhället litar på lärares kompetens att avgöra vilket betyg som motsvarar en elevs kunskaper.

Frågan är hur det står till med samhällets tillit till lärarkåren idag? Många lärare vi möter vittnar om en känsla av att inte vara betrodda.

Det kan bero på mediarapportering, politik, synpunkter från vårdnadshavare och elever – men också misstro från kollegor och lärarna själva. Ofta kopplas känslan att inte vara betrodd till just betygssättning. Rädslan att bli ifrågasatt kan göra att betygssättningen upplevs som stressande och svår. Denna rädsla leder också till att många lärare idag efterfrågar tydliga riktlinjer och ”rätta svar” i relation till de regleringar som handlar om betyg. Skolverket har uttryckt det såhär:

Betygssättningen riskerar att bli en mekanisk avprickning som gör att elever inte får betyg som speglar deras kunskaper. Vi vill se en förflyttning av fokus i skolsverige till att lita på lärarnas professionella yrkeskunnande om bedömning och betygssättning.1

Vår förhoppning med den här boken är att vi, utifrån vår expertis, svarar på de frågor som har ett rätt svar. Men än mer hoppas vi kunna synliggöra det hantverk som betygssättning faktiskt är och beskriva flera av de avvägningar som du som lärare gör vid betygssättning. Vår önskan är med andra ord att omvandlingen av bilden av en elevs kunskap till betyg och eventuella osäkerheter kring den ska underlättas med hjälp av denna bok.

Boken baseras på frågor vi har stött på under åren vi arbetat med bedömnings- och betygsfrågor. Korta svar varvas med resonerande texter för att belysa de avvägningar som du behöver göra. Boken kan användas som uppslagsverk eller läsas från pärm till pärm.

Då såväl undervisning som betygssättning ska vila på vetenskaplig grund så har det varit viktigt att inte enbart hänvisa till styrdokument

utan också vetenskap. Vi har därför valt att lyfta in forskning som belyser betygssättning i grundskolan utifrån frågeställningar som varit särskilt aktuella under senare år.

Stockholm i januari 2024

Pernilla & Anna

Betygssättningen riskerar att bli en mekanisk avprickning som gör att elever inte får betyg som speglar deras kunskaper. Vi vill se en förflyttning av fokus i skolsverige till att lita på lärarnas professionella yrkeskunnande om bedömning och betygssättning.

Anna Westerholm (Skolverket)

VEM FÅR SÄTTA BETYG?

Grundregeln är att läraren ska vara legitimerad och helst behörig i ämnet.2

Legitimerade lärare får sätta betyg i ämnen de inte är behöriga i.3 Några undantag finns. Till exempel krävs inte att lärare i modersmål har legitimation.4

Lärare utan legitimation sätter betyg i samråd med legitimerad lärare.5

Den medbedömande legitimerade läraren behöver inte vara behörig i ämnet.6

Rektorn kan inte direkt gå in och ta rollen som medbedömande lärare om hen inte delvis arbetar som lärare och har lärarlegitimation.7

Om lärarna inte kan enas om betyget för en elev, avgörs betyget av den legitimerade läraren, under förutsättning att denne har behörighet att undervisa i det aktuella ämnet. Saknar den legitimerade läraren ämnesbehörighet, faller ansvaret på rektorn att sätta betyget.8 En medbedömande, legitimerad lärare tillser att betygen verkar rimliga utifrån tillgänglig dokumentation och annan information. Det innebär:

° Den medbedömande läraren går inte i god för kollegans hela arbete.

° Den medbedömande läraren behöver inte delta i undervisningen eller samla in eget bedömningsunderlag.

Rektorn har ett ansvar att säkerställa att betyg sätts utifrån de bestämmelser som gäller.9 Det är därför viktigt att rektorn ger den medbedömande läraren tid för uppgiften.

Om två lärare som undervisat tillsammans i ett ämne är oeniga om betyget gäller följande:

° Om bara en lärare är legitimerad och ämnesbehörig sätter hen betyget.10

° Om bara en lärare är legitimerad sätter hen betyget.11

° Har båda lärarna samma ämnesbehörighet (båda behöriga eller båda obehöriga) sätter rektorn betyget.12

FRÅGA:

Jag vill inte gå i god för min obehöriga kollegas betyg, måste jag skriva på?

SVAR:

Om du och din kollega är oense om hur betygen kan motiveras utifrån den information som finns om elevens kunskaper så har du som legitimerad och ämnesbehörig lärare företräde att besluta om betyg. Det är bra att komma ihåg att du då inte går i god för kollegans arbete i sin helhet utan intygar att betygen verkar kunna motiveras utifrån den sammanfattande dokumentation som finns, annan information om elevens kunskaper som diskuterats samt att betygen verkar vara rimliga i förhållande till vetenskap och de bestämmelser som gäller. Om du har fått dåliga förutsättningar av rektorn att vara medbedömare och inte vill skriva på kan rektorn inte skriva under i ditt ställe om inte hen samtidigt är legitimerad, behörig i ämnet och har undervisning i sin tjänst. Eftersom elever har rätt att få betyg är det viktigt att säkerställa att förutsättningar för medbedömare finns på plats i tid.

KAN BETYG ÄNDRAS ELLER ÖVERKLAGAS?

Betyg kan aldrig överklagas till exempelvis Skolverket, Skolinspektionen, Lärarnas ansvarsnämnd, rektor eller skolans huvudman.

Betyg kan i några undantagsfall ändras på skolan.

Om läraren har råkat skriva fel i betygskatalogen och upptäcker det ändras betyget av rektorn.13 Följande gäller:

° Ändringen syns inte i betygsdokumentet.

° Om det finns anledning att informera eleven eller vårdnadshavaren om ändringen så kan det göras men det krävs inte.

Om betyget i betygskatalogen blivit uppenbart fel, till exempel att viktig dokumentation förbisetts av den eller de som satte betyget, får betyget ändras.14 Följande gäller:

° Betyget ändras av den eller de som satte betyget.

° I undantagsfall får rektorn ändra betyget om läraren som satte betyget till exempel blivit sjuk eller slutat på skolan.

° Ändringen får inte innebära att betyget sänks.

° Ändringen syns i betygsdokumentet.

Rektorn får alltså enbart ändra betyg i undantagsfall. Ändrar rektorn betyg i andra fall kan det anmälas till huvudmannen. Är man missnöjd med huvudmannens hantering kan det sedan anmälas till Skolinspektionen.

FRÅGA:

Elevens föräldrar kräver att jag ska ändra betyget jag har satt. De har låtit en vän som är lärare titta på uppgifterna eleven har gjort och säger att vännen tycker att jag är alldeles för hård. Hur ska jag tänka?

SVAR:

Läraren är suverän i sin betygssättning, vilket innebär att ingen kan tvinga dig att ändra ett satt betyg utifrån de grunderna. Ingen annan kan heller ändra ett betyg du satt.15 Den enda skyldigheten du har som lärare när betyget är satt är att kunna upplysa om skälen för det om elever och vårdnadshavare efterfrågar det.

NÄR SÄTTS BETYG?

Betyg sätts från årskurs 6.

Rektorn får även besluta att betyg ska sättas i årskurs 4 och 5.16

Följande gäller i detta fall:

° Rektorn ska rådgöra med lärarna på skolan innan beslutet tas.

° Rektorn behöver meddela huvudmannen om beslutet.

° Huvudmannen är sin tur ansvarig för att informera Skolverket om beslutet.

Betyg sätts vid terminens slut i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.17

I anpassad grundskola sätts betyg endast om eleven eller någon av vårdnadshavarna begär det.18

Om någon av dem motsätter sig att betyg sätts så ges betyg ändå.

Det är viktigt att skolledningen respekterar elevernas rätt till undervisningstid och ger lärarna den tid de behöver för att sätta rättvisa och välgrundade betyg.

För att kunna sätta betyg så sent som möjligt så kan betygen skickas hem till eleverna istället för att ges personligen.

BETYGS- OCH BEDÖMNINGSUNDERLAG

Som lärare kan du aldrig veta exakt vad en elev kan eftersom elevens kunskaper finns eller sätts samman från hjärnans komplexa struktur. Därför är underlag för bedömningar, belägg eller prestationer, i själva verket bara indirekta bevis – tecken på – en elevs kunskaper. Även om vi förenklat pratar om att ”bedöma elevens kunskaper” är det viktigt att komma ihåg detta. När bedömningssituationer utformas är det därför alltid bra att fråga sig hur uppgifter eller frågor på bästa sätt kan fånga och synliggöra elevernas ”dolda” kunskaper.

Ett betygsunderlag är ett bedömningsunderlag men ett bedömningsunderlag behöver inte vara ett betygsunderlag. Bedömningar kan ha olika syften och det är enbart när du sätter betyg eller bedömer om eleven behöver stöd som du måste jämföra ditt bedömningsunderlag med betygskriterierna. Det innebär att allt som du kan behöva veta för att följa och främja elevers kunskapsutveckling inte står i betygskriterierna (och därmed inte utgör underlag för betygssättning).

Giltiga

och tillförlitliga bedömningar

Det är viktigt att bedöma det som ska bedömas, alltså att dina bedömningar är giltiga i förhållande till sina syften. Det brukar även kallas validitet. Bedömningar som utgör underlag för betyg ska ge en bra bild av elevernas kunskaper, relatera till din undervisning och de syften du hade med den, och kunna jämföras med betygskriterierna. Det är viktigt att alla elevers kunskaper får komma till uttryck på ett så rättvisande sätt som möjligt. Detta innebär till exempel att

säkerställa att alla elever förstår uppgifterna språkligt och att bedömningarna inte gynnar någon grupp av elever mer.

Dina bedömningar ska även utföras på ett sådant sätt att de är tillförlitliga. Det brukar kallas reliabilitet. Det innebär till exempel att även om samma bedömningssituation upprepades två veckor senare eller om urvalet av uppgifter var något annorlunda skulle resultatet bli likartat. Reliabilitet innefattar även att två olika bedömare skulle göra en likartad tolkning (interbedömarreliabilitet) och att resultatet inte tolkas olika av den som bedömer beroende på irrelevanta faktorer som elevers kön, hur trevliga elever är eller vilket humör bedömaren är på (intrabedömarreliabilitet).

Validiteten är den primära faktorn, och ett test eller annat bedömningsunderlag kan inte ha högre validitet än reliabilitet. Det innebär att även om ett test som är tänkt att utgöra betygsunderlag kan verka ha en hög reliabilitet på grund av att det är lätträttat, har det en låg validitet och därmed en skenbart hög reliabilitet om det inte kan jämföras med betygskriterierna. Med andra ord: det är viktigt att göra det väsentligaste bedömbart och inte det enkelt mätbara till det väsentligaste.19

Att göra det väsentligaste bedömbart och inte det enkelt mätbara till det väsentligaste.

Astrid Pettersson

HANDBOKEN FÖR DIG SOM SÄTTER BETYG I GRUNDSKOLAN

Betyg i grundskolan är en handfast guide för varje lärare som står inför den viktiga och komplexa uppgiften att sätta betyg. Korta frågor och svar varvas med resonerande texter för att belysa de avvägningar som du som lärare behöver göra.

Boken går igenom allt från hur betygskriterier kan tolkas och vad sammantagen bedömning innebär till vad som menas med betygssättning på vetenskaplig grund och om man kan sätta betyg på enskilda uppgifter.

Pernilla Lundgren och Anna Karlefjärd, båda experter inom bedömning och betygssättning, stödjer sig på styrdokument och aktuell forskning och innehållet i boken baseras på frågor som författarna ofta får.

UR INNEHÅLLET:

• Vem får sätta betyg?

• Kan betyg ändras eller överklagas?

• Bet ygs- och bedömningsunderlag

• Giltiga och tillförlitliga bedömningar

• Tolka betygskriterier

• Sammantagen bedömning –at t titta på delar och helhet

• Bet yg på enskilda uppgifter

• Bet ygssamtal

Pernilla Lundgren är föreläsare om bedömningsfrågor och tidigare lärare och forskningsoch utvecklingsansvarig på Stockholm stads utbildningsförvaltning. Som undervisningsråd på Skolverket ansvarade hon för att ta fram Allmänna råd om betyg och betygssättning. Hon har lång erfarenhet av bedömnings- och betygsfrågor och är en Sveriges främsta experter inom området. Pernilla skrev bilagan Om betyg och betygssättning – en forskningsöversikt i Betygsutredningen.

Anna Karlefjärd är föreläsare och utbildningsledare vid rektorsutbildningen på Karlstads universitet och tidigare lärare och utvecklingschef. Hon är expert på bedömning och betyg inkluderat skolans styrdokument och dokumentation. Anna har varit involverad i att ta fram Allmänna råd om betyg och betygssättning, grundskolans reviderade kursplaner samt Betygsutredningens betänkande.