9789177413936

Denna femte upplaga är anpassad till det delvis nya sätt att pedagogiskt beskriva MI som William R. Miller och Stephen Rollnick har introducerat 2023. Boken innehåller en särskild del för psykiatrin. Den beskriver även tillämpning av MI vid samtal med människor som av olika skäl har svårigheter att förstå och kommunicera.

MI – motiverande samtal vänder sig till praktiker inom hälso- och sjukvård och friskvård samt till studerande på vårdutbildningar.

Författaren Barbro Holm Ivarsson, legitimerad psykolog, är medlem i International Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT).

Hon har under lång tid varit konsult och utbildare på MI-området och är författare till många böcker, filmer och utbildningsprogram om MI. Läs mer på www.barbroivarsson.se.

Jag vill varmt rekommendera boken som den bästa handboken i MI. Mina kursdeltagare uppskattar mycket att den är lättläst och praktisk. Så bra kapitel om MI vid samtal med psykiskt sjuka, och mycket efterfrågat och välbehövligt!

Yvonne Bergmark Bröske, leg. sjuksköterska, konsult, lärare i MI, medlem i MINT.

Lättfattligt och inspirerande om att använda MI i psykiatrin – ett gott tillskott till samtalet som utgör basen för all behandling.

Jill Taube, psykiatriker, konsult, aktiv i Svenska Läkaresällskapets arbete med implementering av Socialstyrelsens riktlinjer.

mi MOTIVERANDE SAMTAL Praktisk handbok för hälso- och sjukvården

i alla sammanhang när man vill stimulera en annan person att förändra ett beteende. MI-metoden är evidensbaserad och används i dag på hela livsstilsområdet.

Här får läsaren en lättillgänglig introduktion av MI med teoretisk grund, steg-för-steg-anvisningar för tillämpningen och många praktiska exempel i dialogform. Bokens exempel utgår huvudsakligen från de fyra ohälso­ samma levnadsvanor som omfattas av Socialstyrelsens Nationella rikt­ linjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, samt övervikt: • tobaksbruk • otillräcklig fysisk aktivitet • ohälsosamma matvanor • riskbruk av alkohol.

Barbro Holm Ivarsson

M

otiverande samtal, MI (motivational interviewing), passar

mi Barbro Holm Ivarsson

MOTIVERANDE

SAMTAL Praktisk handbok för hälso- och sjukvården

ISBN 9789177413936

9 789177 413936

77413936.5.1_Omslag.indd Alla sidor

2023-09-05 12:50:01

Innehållsförteckning Förord

5

DEL 1

MI i hälso- och sjukvården 1. Inledning

9

2. Vad är MI?

11

3. MI – förhållningssätt

14

4. MI – samtalets förlopp

16

5. Grundläggande kommunikationsfärdigheter – reflektivt lyssnande Öppna frågor Reflektioner Sammanfattning Bekräftelse

6. Erbjud information i dialog

22

7. Hantera brister i kommunikationen

26

8. Inledningen på samtalet – engagera patienten

29

9. Fokusera på ämnet

30 30

Meny och agenda

10. Framkalla förändringsprat Förändringsprat som kompass Skalfrågor Låg beredskap för förändring: skapa diskrepans Medelhög beredskap för förändring: lös ambivalensen Beslutsbalans

11. Planera Stöd självtilliten

12. Avsluta samtalet – åtagande

77413936.5.1_Inlaga.indd 3

18 18 19 21 21

32 32 33 37 41 42 47 48 54

2023-09-05 09:45:47

13. Uppföljning – stöd vidmakthållandet

56

14. Samtal med patienter som har svårigheter att förstå och kommunicera

59

DEL 2

MI-samtal med personer med psykisk sjukdom 15. Inledning

67

16. Skapa samarbetsklimat med hjälp av MI

69 69 71 73

MI:s förhållningssätt MI:s kommunikationsfärdigheter Att bemöta dissonans

17. Stimulera motivationen till förändring Locka fram förändringsprat När motivationen till förändring är låg När patienten är ambivalent Hög motivation – planering Avsluta samtalet – locka fram ett åtagande Följ upp samtalet och hantera återfall

76 76 78 84 88 96 96

18. Telefonlinjer, webbplatser, litteratur, utbildning

102

BILAGOR

77413936.5.1_Inlaga.indd 4

Bilaga 1 AUDIT-screening av riskbruk av alkohol

104

Bilaga 2 Om läkemedel för tobaksavvänjning

107

Bilaga 3 Förteckning över läkemedel för rökavvänjning

109

Bilaga 4 Arbetsblad för handlingsplan

110

2023-09-05 09:45:47

Förord

M

O T I V E R A N D E S A M TA L , MI, lämpar sig väl för samtal

med patienter om livsstilsförändringar inom hälso- och sjuk­ vården.

Metoden engagerar patienten i lösningen av problemen i sitt eget liv.

Det viktigaste för rådgivaren är att lyssna för att försöka förstå patientens synsätt, visa att hen tror på patientens förmåga att hitta de rätta vägarna i sitt eget liv och stimulera och förstärka steg i positiv riktning.

Samtidigt behöver rådgivaren visa respekt för patientens självbestämmande. När man känner sig sedd, hörd, förstådd och accepterad av någon som verkligen är intresserad och har positiva förväntningar händer det någonting viktigt. Man blir motiverad och stärkt och växer som människa.

MI kan användas inom Socialstyrelsens fyra nyckelområden för sjukdomsförebyggande arbete: tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.

Vi är som mest effektiva i våra MI-samtal när vi ser det som att vi arbetar i en trädgård. Trädgårdsarbetare vet att man inte kan dra upp en planta innan den är mogen för det. Man kan inte få den att växa.

Man kan inte tvinga en knopp att snabbt slå ut. Om vi skulle försöka oss på något sådant skulle vi ställa till skada. Det vi kan göra är att vara där och tålmodigt försöka skapa gynnsamma förhållanden för den lilla plantan, vattna och göda den, försiktigt luckra upp jorden omkring den och ställa den så att ljuset kan nå den.

Denna upplaga är anpassad till Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor och till det delvis nya sätt att pedagogiskt beskriva MI som Miller och Rollnick har introducerat i sin senaste bok 2023, se litteratur.

Stockholm i augusti 2023 Leg. psykolog Barbro Holm Ivarsson

förord

77413936.5.1_Inlaga.indd 5

5

2023-09-05 09:45:47

Författarens tack Första upplagan av denna bok är skriven i samarbete med dåvarande Riskbruksprojektet, Landstinget i Värmland. Jag vill tacka Ulrika Sälgeback, Riskbruksprojektet Värmland, som bidragit med fallbeskrivning 1; Kerstin Agnetun, Västra Götalandsregionen, för fallbeskrivning 2 och Jörg Rosowski, Riskbruksprojektet Värmland, som gjort fallbeskrivning 3.

Utöver nämnda personer vill jag tacka följande personer för värdefulla synpunkter på innehållet i första upplagan: Annika Sundelin och Hans Kleine, Riskbruksprojektet Värmland; Margareta Pantzar, konsult; Peter Prescott, Universitetet Bergen, Norge; Lisen Sylwan, tidigare vid Statens folkhälsoinstitut; Carl Åke Farbring, konsult; Lars Forsberg, konsult, och Peter Wirbing, konsult.

Tredje upplagan utökades med kapitlet ”Samtal med patienter som har svå­rig­ heter att förstå och kommunicera”, som bygger på texter som har skrivits tillsammans med Liria Ortiz, konsult, och medförfattare till flera andra böcker om MI. Nytt i upplaga 3 var också del 2, ”MI-samtal med personer med psykisk sjukdom”, och jag vill tacka följande personer för värdefull hjälp med denna del: Liria Ortiz, Yvonne Bergmark Bröske, Jill Taube, Ylva Lyander, Carl Åke Farbring och Lisbeth Höddelius, samtliga konsulter, samt Yvonne Lowert, Affektiva Livsstilsmottagningen, PRIMA Vuxenpsykiatri, Danderyd. För hjälp med de fina fallbeskrivningarna vill jag tacka Yvonne Bergmark Bröske (fallbeskrivning 6–7), Aleksandar Drazic, Allmänpsykiatriska mottagningen Växjö (fallbeskrivning 8), Monica Gustavsson, konsult (fallbeskrivning 5) och Robin Fristedt, då verksam vid Rättspsykiatriska kliniken, Säters sjukhus (exempel 1–2, kapitel 16).

Slutligen vill jag tacka Lena Lundh, Akademiskt Primärvårdscentrum, Stockholm, för hjälp med bilaga 2–3 om läkemedel för avvänjning.

6

77413936.5.1_Inlaga.indd 6

m o t i v e r a n d e s a m ta l – m i

2023-09-05 09:45:47

mi DEL 1

i hälsooch sjukvården

77413936.5.1_Inlaga.indd 7

2023-09-05 09:45:47

77413936.5.1_Inlaga.indd 8

2023-09-05 09:45:47

1

Inledning F Ö R VÄ N T N I N G A R N A VÄ X E R PÅ att personal inom hälso- och sjuk-

vården ska kunna motivera patienter till ändrade levnadsvanor. Det sker i takt med att kunskapen ökar kring att en mycket hög andel sjukdomar går att påverka med en ändrad livsstil. Socialstyrelsen har publicerat Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Där beskrivs tre rådgivningsnivåer med olika intensitet för samtal om ohälsosamma levnadsvanor: enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. Rådgivande samtal är ett patientcentrerat samtal som vanligtvis bygger på motiverande samtal.

Vid kvalificerat rådgivande samtal är motiverande samtal ofta ett komplement. Motiv­er­ande samtal sprids snabbt i Sverige idag. På engelska kallas metoden Motivational interviewing – MI – och i fortsättningen används denna förkortning.

MI är en evidensbaserad metod som i många fall har visat sig effektivare och samtidigt mer tillfredsställande för både rådgivare och patient än traditionell rådgivning. Metoden används idag på de flesta livsstils­områden, till exempel riskbruk av alkohol, användning av droger, tobaksbruk, ohälsosamma matvanor, övervikt, otillräcklig fysisk aktivitet, spelberoende och sexuellt riskbeteende. MI har även spritts till områden som behandling av stresstillstånd, egenvård vid kroniska sjukdomar och följsamhet till behandling. Arenorna för motiverande samtal är många: primärvården, företagshälsovården, mödra- och barnhälsovården, friskvården, skolhälsovården, ungdomsmottagningar, beroendevården, slutenvården, psykiatrin, äldreomsorgen och tand­-

inledning

77413936.5.1_Inlaga.indd 9

9

2023-09-05 09:45:47

vården. Dessutom används MI idag inom socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att motivera klienter att till exempel på olika sätt aktivera sig, i skolan för att minska negativa mönster som skolk samt i Kriminalvården för att minska kriminaliteten.

Ett MI-samtal kan vara kort eller långt och metodiken är densamma oavsett om den man talar med är ung eller gammal och oavsett ämne, även om innehållet i ett samtal med en högstadieelev om rökning naturligtvis skiljer sig väldigt mycket från ett samtal med en hjärtinfarktpatient om riskfaktorer för en ny hjärtinfarkt. Så korta MIsamtal som 10–15 minuter kan ha effekt även om längre samtal liksom fler samtal oftare leder till livsstilsförändring hos patienten. MI kan även användas i samtal där man vill motivera någon att hjälpa någon annan, till exempel i samtal med en förälder om ett överviktigt barn. MI-samtal kombineras ofta med andra behandlingsmetoder och program, som till exempel de KBT-inriktade metoder som används vid tobaksavvänjning, arbete för hälsosamma matvanor och viktreduktion, och kan förstärka effekten av dem. Ett eller flera MIsamtal före behandlingen kan öka patientens motivation att gå igenom den. Rådgivaren kompletterar också ofta själva behandlingen med MI. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor fokuserar på fyra nyckelområden för hälso- och sjukvårdens arbete med att förebygga ohälsa:  tobaksbruk  riskbruk av alkohol  otillräcklig fysisk aktivitet  ohälsosamma matvanor.

Det behövs därför en lättläst handledning i MI som ger tydliga exempel på dessa områden. Läsaren får genom handboken en grundläggande förståelse av metoden och kan direkt tillämpa delar av den. Rekommendationen är dock att gå en utbildning i MI, för att nå en fördjupad kunskap, förståelse och träning. Boken lämpar sig väl som kursbok till utbildning.

10

77413936.5.1_Inlaga.indd 10

m o t i v e r a n d e s a m ta l – m i

2023-09-05 09:45:47

2

Vad är MI? är en amerikansk psykolog, professor William R. Miller, som började utveckla metoden under 1980-talet i sitt arbete med alkoholberoende patienter. Senare började han samarbeta med Stephen Rollnick, psykolog, professor och metod­utvecklare på området rådgivning inom hälso- och sjukvården. En definition av Miller och Rollnick lyder så här: U P P HOV S M A N N E N T I L L M I

Motiverande samtal är ett särskilt sätt att samtala med människor om att förändras och om att växa, som syftar till att stärka en persons egen motivation och åtagande till förändring. (Författarens översättning)

Beskrivningen anger några viktiga utgångspunkter för att beskriva vad ett MI-samtal är. Det är först och främst personcentrerat, vilket betyder att det är patientens syn på sin situation och sina levnadsvanor som är i fokus under samtalet, inte rådgivarens. MI-samtalet är även målinriktat. Rådgivaren har ett mål för sin rådgivning; att locka fram motivation till förändring i en viss riktning. MI är en styrande eller guidande metod, även om livsstilsförändring måste ske i patientens takt och på patientens egna villkor. Som rådgivare styr man genom att ställa frågor som har fokus på att utforska förändring, samt genom att uppmärksamma och förstärka det patienten säger som leder i en positiv riktning för hen själv. Det finns förstås många tillfällen när rådgivaren inte har någon grund för att försöka stimulera patienten i en viss

va d ä r m i ?

77413936.5.1_Inlaga.indd 11

11

2023-09-05 09:45:47

riktning, till exempel vid val mellan två likvärdiga metoder för träning.

Rådgivaren kan då använda MI:s tekniker för att hjälpa patienten att utforska olika alternativ.

Ofta växer motivation, intresse för och förmåga till beteendeförändring fram naturligt under lång tid. Patienten kan uppleva många år med mer eller mindre lyckade försök att exempelvis gå ner i vikt, börja motionera, minska alkoholkonsumtionen eller sluta röka. MI kan bli en katalysator som påskyndar förändringsprocessen. Rådgivaren måste ha tålamod med att patienten söker sig fram till de metoder och den tidpunkt som passar just hen för att genomföra en livsstilsförändring. Ibland kommer dock förändringen snabbt och överraskande och alla praktiker har säkert erfarit att det inte alltid finns något samband mellan fallets synbarliga svårighetsgrad och den tid det tar att åstadkomma en förändring. I MI-samtalet försöker rådgivaren stärka personens egen inre motivation till förändring. Rådgivaren vill hjälpa patienten att bli medveten om och utforska den ambivalens hen ofta känner när det gäller levnadsvanor. Med ambivalens menar vi att patienten är osäker på vad hen vill när det gäller saken i fråga. Detta blir ett hinder för förändring. Rådgivaren vill hjälpa patienten att göra ett välgrundat val i positiv riktning. När beslutet om förändring väl är fattat stödjer rådgivaren patienten i att sätta ett mål och utveckla en handlingsplan.

MI innebär att använda motiverande strategier för att starta eller påskynda en förändringsprocess hos patienten. Metoden bygger också på ett särskilt förhållningssätt och på viktiga kommunikationsfärdigheter.

Förhållningssättet och det reflektiva lyssnandet är en grund i MI. Det som utmärker MI-samtalet – kronan på verket – är dock att rådgivaren använder det reflektiva lyssnandet till att framkalla prat om förändring och stödja självtilliten hos patienten för att stimulera motivationen. Rådgivaren uppmärksammar och förstärker det som leder i positiv riktning – med en metafor säger vi att rådgivaren ”plockar blommorna och ger tillbaka till patienten som en ’bukett’”.

12

77413936.5.1_Inlaga.indd 12

m o t i v e r a n d e s a m ta l – m i

2023-09-05 09:45:47

va d ä r m i ?

77413936.5.1_Inlaga.indd 13

13

2023-09-05 09:45:48

3

MI – förhållningssätt Motiverande samtal kommunicerar inte ”Jag har vad du behöver” utan i stället ”Du har vad du behöver, och tillsammans ska vi finna det” (Författarens översättning) j . hettema , mi - forskare

D E N V I K T I G A S T E G R U N D S T E N E N i MI är det särskilda MI-för­håll­

nings­­sättet, som på engelska kallas MI-spirit. MI har sina rötter i humanipsykologi. stisk psykologi, social inlärningspsykologi och motivations­ Den humanistiska psykologin utgår från att människan kommer hit till världen med en potential som hen strävar efter att utveckla. Varje människa har viktiga förmågor och erfarenheter, har de bästa lösning­arna på sina egna problem och har själv ansvaret för hur hen lever. Rådgivarens uppgift är att hjälpa patienten att finna dessa resurser hos sig själv.

Förhållningssättet innebär att rådgivaren är värderingsfri, visar stor respekt för patientens autonomi eller rätt till självbestämmande och går in för att finna den lösning som är bäst för patienten. Det rådgiv­aren erbjuder är att samarbeta med patienten medan hen funderar på vad hen tänker göra i valet mellan olika alternativ. Metoden är alltså starkt patientcentrerad. Rådgivarens främsta uppgift är att bjuda in patienten att prata om ämnet och utforska sitt sätt att tänka om sitt beteende. Vi säger i MI att rådgivaren försöker framkalla förändringsprat. Rådgivaren lyssnar med intresse och respekt, accepterar patienten, försöker förstå hens syn på saken och hjälper personen att utveckla en medvetenhet kring problemet. På samma gång visar rådgivaren optimism och tilltro

14

77413936.5.1_Inlaga.indd 14

m o t i v e r a n d e s a m ta l – m i

2023-09-05 09:45:48

till patientens förmåga att hitta de rätta vägarna i sitt eget liv. Rådgivaren är med detta synsätt inte den som förmedlar visdom, motivation, idéer eller lösningar, utan har en rådgivningsstil som går ut på att försöka ”locka fram” detta hos patienten. Rådgivaren vill stärka patientens egenmakt, något som kallas empowerment med ett engelskt ord.

Att visa medkänsla och empati har stor betydelse för att ett gott samarbetsklimat ska utvecklas. Empati innebär att förstå och känna med en annan person medan medkänsla kan definieras som att genuint vilja hjälpa patienten till välbefinnande och hälsa.

I MI:s förhållningssätt ligger också att inte argumentera och försöka övertyga patienten om sin ståndpunkt, eller pressa patienten till ett beslut som hen inte är mogen för, eftersom det kan försvåra förändringsprocessen, se kapitel 7. Detta är ofta den största utmaningen för vårdpersonal som ser patienten skada sin hälsa.

Nyckelelement i MI:s förhållningssätt är:  Acceptans  Medkänsla  Samarbete  Stärka egenmakt – empowerment.

m i – f ö r h å l l n i n g s s ät t

77413936.5.1_Inlaga.indd 15

15

2023-09-05 09:45:48

12

Avsluta samtalet – åtagande V I D AV S LU T N I N G E N AV MI-samtalet försöker rådgivaren framkalla

ett beslut och ett åtagande från patienten, stimulera patienten att konkret åta sig att göra något.  Om patienten fortfarande har en låg beredskap för förändring kanske åtagandet blir att fundera över tobaksbruket.  Om patienten har en medelhög beredskap för förändring kanske hen beslutar sig för att göra ett experiment och hålla upp med alkoholen en kort tid, som i exemplet nedan.  Om patienten har en hög beredskap för förändring kanske hen beslutar sig för att ändra sina kost- och motionsvanor för att försöka gå ner i vikt, som i fallbeskrivning 3 i förra avsnittet.

Samtidigt markeras återigen patientens självbestämmande och att ansvaret ligger hos patienten: ”Det är ju bara du som kan veta vad du tänker göra, vad du är beredd till just nu.” Slutligen sammanfattar rådgivaren vad som bestämts och kontrollerar att det är rätt uppfattat.

Forskning visar att det är åtagandet som har starkast samband med att en förändring faktiskt kommer att äga rum. Åtagande och planering kommer man dock inte alltid till i ett MIsamtal. Det är inte säkert att patienten blir motiverad nog att prova att göra någon förändring.

54

77413936.5.1_Inlaga.indd 54

m o t i v e r a n d e s a m ta l – m i

2023-09-05 09:45:50

EXEMPEL PÅ FRÅGOR AVSEDDA ATT FRAMKALLA ETT ÅTAGANDE FRÅN PATIENTEN

Hur tänker du göra nu?

Vad blir nästa steg för dig?

Vilket blir ditt beslut?

Hur kommer du att gå tillväga?

När tänker du sätta igång?

EXEMPEL PÅ ATT FRAMKALLA ETT ÅTAGANDE

Rådgivaren: Du har bestämt dig för att prova att inte dricka någon alkohol på kvällarna i en vecka för att se om du sover bättre utan. Du ska göra ett experiment helt enkelt.

Du ska tala med din sambo om att du behöver hans stöd och att du önskar att han också låter bli att dricka på kvällarna, och det tror du han kommer att hjälpa dig med. Sen tänker du försöka ta promenader på kvällarna för att slappna av, och stänga av datorn i god tid. Är det rätt uppfattat?

(Sammanfattning, kontrollfråga)

Patienten: Ja, jag ska stänga datorn senast halv nio och sedan ta promenaden och sedan duscha och så i säng. (Åtagande) R: Du har en plan. När tänker du börja?

(Enkel reflektion, sluten fråga) P: Jag börjar efter helgen, på måndag. (Åtagande) R: Finns det något som kan skapa problem? (Sluten fråga) P: Det får inte stå en vinbox på bänken, och min sambo får inte dricka, i alla fall inte så jag ser det … då kommer det nog att gå. Jag måste säga till honom, han måste hjälpa till.

(Förändringsprat)

R: Hur säker är du på att du tänker göra det här på en skala 0–10? (Skalfråga avsedd att stimulera åtagande) P: Det är 10. Jag ska absolut försöka. (Åtagande) R: Så bra. Det låter viktigt. Väldigt bra idéer. (Bekräftelse)

av s l u ta s a m ta l e t

77413936.5.1_Inlaga.indd 55

55

2023-09-05 09:45:50

77413936.5.1_Inlaga.indd 64

2023-09-05 09:45:50

mi DEL 2

Samtal med personer med psykisk sjukdom Läsanvisning I denna del av boken beskriver vi hur MI kan modifieras vid användning i samtal med personer med psykisk sjukdom.

Grundtexterna finns i del 1. Vi kommer i de olika avsnitten att hänvisa till motsvarande sidor i del 1. Läs igenom hela del 1 innan du läser del 2. När du läser del 2, repetera det avsnitt i del 1 som vi hänvisar till.

m o t i v e r a n d e s a m ta l – m i

77413936.5.1_Inlaga.indd 65

65

2023-09-05 09:45:50

77413936.5.1_Inlaga.indd 66

2023-09-05 09:45:50

15

Inledning

IN OM A L L H ÄLS O - O CH S JU KVÅR D , oavsett om den är öppen, sluten,

kommunal, psykiatrisk eller somatisk, och inom socialpsykiatrin, behandlas och vårdas människor med många olika typer av psykiska problem och diagnoser. En del kan lida av vanföreställningar som ger en annorlunda verklighetsuppfattning, andra av depression och ångest som passiviserar eller personlighetsstörningar som medför svårigheter med tillit och relationer. I denna del av boken beskriver vi hur MI kan modifieras vid användning i samtal med personer med såväl lättare som svårare psykisk ohälsa. Många människor med psykisk sjukdom har problem med till exempel kognition, koncentration och minne, och rådgivaren har då nytta av de råd som gavs i kapitel 14. Psykiatrin hanterar även tvångsvård, vilket medför sina egna särskilda utmaningar i relationen till dem man är satt att vårda. Flertalet psykiska sjukdomar behandlas med läkemedel, ibland i kombination med KBT eller annan psykoterapi. Ett eller flera MI-samtal kan fungera som en inledning för att motivera patienten till en behandling. Det händer också att följsamheten under pågående behandling sviktar. Då rekommenderar vi att använda MI:s tekniker för att stärka motivationen att fortsätta med behandlingen. Följsamhet till läkemedelsbehandling är ett annat vanligt område för MI-samtal. Det är till exempel inte ovanligt att en patient med diagnosen schizofreni slutar att ta en medicin som verkligen hjälper därför att patienten tror att hen inte behöver den, eller upplever obehagliga biverkningar. Risken att patienten försämras är då uppenbar, se fallbeskrivning 6 på s. 86.

in l e d n i n g

77413936.5.1_Inlaga.indd 67

67

2023-09-05 09:45:50

Ohälsosamma levnadsvanor Alltfler enheter inkluderar patienternas levnadsvanor i arbetet. Personer med psykisk sjukdom lyfts särskilt fram i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor på grund av mer ohälsosamma levnadsvanor jämfört med befolkningen i stort och ökad dödlighet på grund av livsstilsrelaterade sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar.4 Rökningens – och även snusets – effekter på hälsa och privatekonomi är förödande och drabbar dessa grupper särskilt hårt på grund av att de ofta har en hög tobakskonsumtion.5 Personer som slutar röka rapporterar minskad depressivitet, ångest och stress samt ökning av positiva känslor och upplevd livskvalitet och det gäller såväl människor med som utan psykisk sjukdom.

Rökstopp kan även leda till minskat behov av läkemedel, till exempel antipsykosmedel och antidepressiv medicinering. Studier visar också att var tredje man och var femte kvinna som söker psykiatrisk öppenvård har en riskkonsumtion av alkohol.4 Ohälsosamma matvanor och dålig måltidsordning, som att hoppa över frukosten, tros vara vanligare bland personer med psykisk sjukdom och kan i vissa fall ha en koppling till omfattande rökning som minskar aptiten och gör det svårare att ha råd med mat. Läkemedel som används vid vissa diagnoser ökar även risken för oönskad viktuppgång.

Otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande är i sig en riskfaktor för sjukdom. Fysisk aktivitet ger ett generellt ökat välbefinnande, minskar stresshormonerna, förbättrar sömnen och är en viktig del av behandlingen vid depression och ångest. Fysisk aktivitet kan även underlätta att sluta med cigaretter och snus, minska på alkoholen och gå ner i vikt.5, 6

4) Socialstyrelsen (2014). Nationella riktlinjer – utvärdering. Sjukdomsförebyggande

metoder. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning.

5) Psykologer mot Tobak (2015). Rådgivning och tobaksavvänjning i psykiatri, beroendevård och socialtjänst.

6) FYSS 2017. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.

Läkartidningen förlag AB.

68

77413936.5.1_Inlaga.indd 68

m o t i v e r a n d e s a m ta l – m i

2023-09-05 09:45:50

Denna femte upplaga är anpassad till det delvis nya sätt att pedagogiskt beskriva MI som William R. Miller och Stephen Rollnick har introducerat 2023. Boken innehåller en särskild del för psykiatrin. Den beskriver även tillämpning av MI vid samtal med människor som av olika skäl har svårigheter att förstå och kommunicera.

MI – motiverande samtal vänder sig till praktiker inom hälso- och sjukvård och friskvård samt till studerande på vårdutbildningar.

Författaren Barbro Holm Ivarsson, legitimerad psykolog, är medlem i International Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT).

Hon har under lång tid varit konsult och utbildare på MI-området och är författare till många böcker, filmer och utbildningsprogram om MI. Läs mer på www.barbroivarsson.se.

Jag vill varmt rekommendera boken som den bästa handboken i MI. Mina kursdeltagare uppskattar mycket att den är lättläst och praktisk. Så bra kapitel om MI vid samtal med psykiskt sjuka, och mycket efterfrågat och välbehövligt!

Yvonne Bergmark Bröske, leg. sjuksköterska, konsult, lärare i MI, medlem i MINT.

Lättfattligt och inspirerande om att använda MI i psykiatrin – ett gott tillskott till samtalet som utgör basen för all behandling.

Jill Taube, psykiatriker, konsult, aktiv i Svenska Läkaresällskapets arbete med implementering av Socialstyrelsens riktlinjer.

mi MOTIVERANDE SAMTAL Praktisk handbok för hälso- och sjukvården

i alla sammanhang när man vill stimulera en annan person att förändra ett beteende. MI-metoden är evidensbaserad och används i dag på hela livsstilsområdet.

Här får läsaren en lättillgänglig introduktion av MI med teoretisk grund, steg-för-steg-anvisningar för tillämpningen och många praktiska exempel i dialogform. Bokens exempel utgår huvudsakligen från de fyra ohälso­ samma levnadsvanor som omfattas av Socialstyrelsens Nationella rikt­ linjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, samt övervikt: • tobaksbruk • otillräcklig fysisk aktivitet • ohälsosamma matvanor • riskbruk av alkohol.

Barbro Holm Ivarsson

M

otiverande samtal, MI (motivational interviewing), passar

mi Barbro Holm Ivarsson

MOTIVERANDE

SAMTAL Praktisk handbok för hälso- och sjukvården

ISBN 9789177413936

9 789177 413936

77413936.5.1_Omslag.indd Alla sidor

2023-09-05 12:50:01