9789147155675 by Smakprov Media AB

S VR K I A

SKRIVA

CARIN EKLUND • INNA RÖSÅSEN

Innehåll

1.Att skriva

2.Argumenterande texter

3.Utredande texter

4. Kreativt skrivande

Övning ger färdighet!

Om du vill bli riktigt bra på något kan du inte ta några genvägar. Det som gäller är att öva, öva och åter öva. Så är det med allt, även förmågan att skriva. Elever som bearbetar sina texter efter återkoppling de har fått utvecklas mer och lyckas ofta bättre. I den här boken finns uppgifter med lösta elevexempel som du kan ha som mall när du börjar skriva själv, och elevexempel att förbättra om du hellre börjar med det, och förstås massor av övningar för att du ska kunna skriva och ta emot återkoppling. De flesta som på olika vis har blivit framgångsrika brukar alltid säga att det de lärt sig mest av är sina misstag. Så, håll till godo med en bok som är full av möjligheter att öva och göra misstag att lära dig av.

Skriva ingår i en serie läromedel om tre delar som utgår från svenskämnets grundstenar: skriva, läsa och tala – och så heter också böckerna.

Förutom många övningar och tydliga elevexempel får du i Skriva grundkunskaper om vad som skiljer olika texttyper åt. Dessutom visar vi vad som kännetecknar varje genre när det kommer till syfte, disposition och språk med hjälp av lättöverskådliga faktarutor.

Här möter du olika typer av argumenterande, utredande och kreativa texter. Genrerna är:

• insändare

• inlägg

• debattinlägg

• debattartikel

• essä

• utredande uppsats

• jämförande analys

• vetenskapligt pm

• krönika

• dikt

• novell

• filmmanus.

Den här boken har allt du behöver för att utvecklas till en duktig skribent!

Carin & Inna

1. Att skriva

Samtidigt som alla kan skriva hyfsat är förmågan att skriva i olika genrer och med specifika syften också ett slags hantverk som kräver övning för att du ska bli riktigt bra på det. Det bästa med att uttrycka sig i skrift är att man har full kontroll över sitt budskap eftersom det går att omformulera det och ändra ordning på meningar och ord, ända tills mottagaren får det. Man kan ändra sig om och om igen tills man är helt nöjd och tycker att texten verkligen representerar och bär fram exakt det man vill få sagt, och det är ju fantastiskt kul att kunna påverka sitt budskap så till 100 procent eftersom man inte i någon annan kommunikationssituation har den makten.

Alla texter tjänar på att bearbetas och omarbetas och kan alltid bli bättre för att få avsedd effekt hos sin mottagare. Att arbeta med textproduktion innebär att välja och väga sina ord och uttryck samt att hitta sin språkliga ton och tänka igenom i vilken ordning det man skriver ska stå. Det kan nästan vara ett slags evighetsarbete eftersom du så länge din text inte har lämnat din dator eller ditt anteckningsblock nästan alltid kan förbättra och putsa den. Det är du som väljer hur många omarbetningar och genomläsningar den får, och det brukar vara nära sammankopplat med kvaliteten på slutversionen av det du skrivit. Och bäst av allt är att de flesta som skriver och övar ganska snart blir säkrare på att avgöra när en text är tillräckligt bra och går att släppa ifrån sig.

Genrer

Det finns många olika typer av texter som var och en passar in i sitt speciella sammanhang. Olika texter har olika syften och mottagare och på så sätt skiljer de sig åt genom språk, stil och disposition. Med ett finare ord kallas olika texttyper för genrer. I den här läroboken ska du få stifta bekantskap med tolv olika genrer: insändare, inlägg, debattinlägg, debattartikel, essä, utredande uppsats, jämförande analys, vetenskapligt pm, krönika, dikt, novell och filmmanus. Genrerna är uppdelade utifrån sina primära syften i bokens kapitel – Kapitel 2: Argumenterande texter, Kapitel 3: Utredande texter och Kapitel 4: Kreativt skrivande. Tanken är att du genom övning och återkoppling ska bli riktigt bra på att skriva i olika genrer och framöver bli trygg i hur du ska skriva, oavsett genre.

Oavsett vilken genre du ska skriva är det värdefullt att träna på och bli riktigt bra på hur man bygger upp och disponerar en text, hur man binder ihop språket så att texten får flyt, hur man söker och värderar information samt hur man refererar något man har läst och redovisar sina källor. Du behöver också öva på att bearbeta textrespons, korrigera fel, grammatik och ordval. Kort sagt, allt man ska tänka på för att skriva en så bra text som möjligt.

Rubrik som ger en ledtråd om textens infallsvinkel.

Disposition

Alla textgenrer innehåller förutom sin rubrik tre stora delar: inledning, mittparti och avslutning. För att läsaren ska kunna följa skribentens resonemang är det viktigt att rubrik, inledning, mittparti och avslutning hänger ihop.

Alla texter delas upp i stycken, för att det visuellt förenklar för läsaren men även för att olika delar av texten behandlar olika saker. Inledning och avslutning utgör egna stycken, och beroende på genre och längd på texten består mittpartiet av ett eller flera stycken.

För att texten ska ha en god disposition med smidiga övergångar mellan sina olika stycken bör alla stycken sitta ihop med hjälp av så kallade textbryggor. Det betyder att ett ord som avslutar ett stycke på något sätt återkommer i nästa styckes början. Se exempel nedan.

Exempel på textbryggor och textbindning

Svenskar måste börja

klä sig bättre!

Man kan med fördel återanknyta till rubriken i avslutningen. Det ger ett sammanhållet intryck av att texten har en god disposition och textbindning.

Människors val av kläder signalerar både personlighet och status men kläder kan även bäras för att visa en sorts respekt för omgivningen. Idag klär sig många svenskar slappt och för ledigt tycker jag, och det är pinsamt. Man ser folk gå hemifrån i mjukisbyxor och t-shirtar med stora företagstryck och man ser nerklädda människor vart man än går. Det här ger en negativ bild av Sverige om man jämför med resten av Europa.

Att resa i Europaär ofta en påminnelse om att folk har stil, och det har de trots värmen, alla månader, året runt. När sommaren slår till i Sverige ser vi folk i shorts och sandaler till och med på arbetsplatser runt om i landet. På jobbet ska man visa respekt genom att vara korrekt klädd oavsett årstid och vad man arbetar med.

En arbetsplats är inte ett ställe att gå runt och känna sig bekvämt ledig på! De flesta jobb behöver signalera värdighet och professionalitet, det görs inte i sandaler och shorts! Det är dags för svenskarna att anamma sydeuropéernas stil, oavsett årstid!

En 60+kille med stil

SAMBANDSORD

Ett sätt att skapa textbindning är genom de så kallade sambandsorden. De är ord som leder texten framåt, och som utvecklar och sammanfattar samt visar samband mellan textens olika delar, till exempel: även om, dessutom, vidare, när det gäller, ytterligare, för det första, för det andra, för det tredje, samtidigt, exempelvis, nästa, dels –dels, slutligen, till sist.

Det finns även sambandsord som markerar jämförelse eller motsättning, till exempel: såsom, på samma sätt, jämfört med, fördelarna, nackdelarna, i likhet med, trots att, tvärtemot, å ena sidan – å andra sidan, tvärtom.

Ytterligare sambandsord signalerar orsak och följd, till exempel: därför, på grund av, således, anledningen är, alltså, vilket leder till.

Att söka och värdera information

I många av uppgifterna i den här boken uppmanas du att söka källor på egen hand för att samla information och fakta samt fördjupa dig i det ämne du ska skriva om. När du söker efter information är det viktigt att du använder dig av de olika kriterier för källkritik som beskrivs nedan.

Kriterier för att värdera en källtext

När man värderar källor behöver man fundera på upphovspersonens syfte med källan, hur gammal den är och om den är äkta. Fundera också över om det finns annan information som säger samma sak. Dessa olika kriterier för källkritik kallas för tendenskriteriet, tidskriteriet,äkthetskriteriet och beroendekriteriet.

• Tendenskriteriet: Ibland kan man ana att information är tillrättalagd av den som skrivit den. När man granskar källor är det viktigt att vara lite misstänksam och observant och hela tiden vara medveten om att den som skrivit har ett syfte med det hen säger. Om man till exempel läser en nyhet i en dagstidning med en viss politisk hållning kan man anta att reportaget är färgat av tidningens politiska ståndpunkt.

• Tidskriteriet: Beroende på vilken typ av frågeställning som ska besvaras har det olika stor betydelse när en källa är skriven. Om du ska skriva en artikel om barns internetvanor är det väldigt viktigt att informationen är så ny som möjligt för att räknas som relevant. Om man ska besvara en frågeställning som handlar om till exempel första världskriget är det snarare en fördel att använda historiska källor.

• Äkthetskriteriet: Är källan det den utger sig för att vara? Det kan vara till exempel en självbiografi som är tillsnyggad för att framställa den biografin handlar om som en mer sympatisk person än hen faktiskt var. Kan du kontrollera uppgifterna? Finns det en oberoende redaktör? Det är två exempel på frågor du kan ställa för att slippa riskera att använda oäkta källor.

• Beroendekriteriet: För att undvika att använda källor som är beroende av samma primärkälla är det viktigt att leta efter fler källor som säger samma sak, men också att säkerställa att de utgår från olika primärkällor. Då kan man börja tala om oberoende information.

En SMART modell för att visa att du behärskar källkritik

För att motivera dina val av källor kan du utgå från anagrammet SMART. I det här fallet står S för synvinkel, M för mål, A för auktoritet, R för relevans och T för tid. Genom att ge en kort motivering till varför den information du valt är relevant utifrån dessa begrepp tillämpar du alla källkritiska kriterier. Vi kallar detta SMART-analys och föreslår att du gör denna analys som ett tillägg till dina texter. Nedan följer två olika exempel på hur en SMART-analys kan se ut och de hör till de lösta elevexemplen i essäskrivande som finns på sidorna 89–93. S M A R T ynvinkel ål uktoritet elevans id

Eleven förhåller sig till alla kriterierna och har motiverat sina val av källor enligt hela SMART-analysen på ett utförligt och väl utvecklat sätt. Även språkligt håller eleven en genomgående mycket hög kvalitet.

Mycket gott elevexempel

Synvinkeln i artikeln ”Starkt folk ger språken status” är att en journalist på Språktidningen, 2012:5, återger ett historiskt perspektiv på språk och maktförhållanden. I artikeln ”Därför surrar stekaren som fiskaren från Smögen” beskriver språkvetaren Fredrik Lindström i Språktidningen, 2014:6, bakgrunden till hur dialektala särarter spridits och hur dessa därför fått en statusförskjutning.

Målet med båda artiklarna är att informera om hur man genom historien sett på språk och status och även att ge förklaringar till varför man talar på ett visst sätt på ett visst ställe, kopplat till status.

Auktoriteten i båda artiklarna är att de är pålitliga då Språktidningen är en trovärdig källa för just inhämtning av kunskap om språk och språkhistoria eftersom det är en facktidning för språkintresserade och folk som arbetar med språket. Ansvarig utgivare finns, det som skrivs är skrivet av antingen experter på området eller journalister med språk som specialområde.

Relevansen för båda artiklarna är hög då de utgör goda utgångspunkter för resonemang om nutida förhållanden mellan språk och makt genom att jag återger och tar avstamp i de exempel som ges i artiklarna. De passar som utgångspunkt för uppgiften alltså.

Tid, båda artiklarna är publicerade i nutid (2012 respektive 2014) och är således aktuella samtidigt som de också på varsitt vis behandlar en historisk aspekt av språk och status.

Källor

Lindblom, Per-Åke (2012). Starkt folk ger språken status. Språktidningen, 2012:5. Lindström, Fredrik (2014). Därför surrar stekaren som fiskaren från Smögen. Språktidningen, 2014:6.

Godtagbart elevexempel

SMART-analys

Synvinkel: Båda artiklarna, Lindblom, Per-Åke: ”Starkt folk ger språken status”, Språktidningen 2012:5 och Lindström, Fredrik: ”Därför surrar stekaren som fiskaren från Smögen”, Språktidningen 2014:6, handlar om det jag skriver om.

Mål: Båda artiklarnas mål är att informera sina läsare om språk och status och hur det har sett ut genom historien.

Auktoritet: Båda artiklarna är publicerade av Språktidningen som är en facktidning för språknördar. Många som arbetar med språk professionellt skriver i den.

Relevans: Båda artiklarna är relevanta eftersom de handlar om det jag skriver om.

Tid: Båda artiklarna är rätt nya och handlar om historien så inget har ändrats. 2014 och 2012.

Källor

Lindblom, Per-Åke (2012). Starkt folk ger språken status. Språktidningen, 2012:5. Lindström, Fredrik (2014). Därför surrar stekaren som fiskaren från Smögen. Språktidningen, 2014:6.

En mer kortfattad och inte så utvecklad analys som utgår ifrån alla kriterier i SMART-analysen och därför fungerar som godtagbart i sammanhanget. Ett plus för att analysen språkligt håller en god kvalitet. Eleven har dock gjort en perfekt källhantering.

Att värdera och sammanfatta en text

När du möter en text som är helt ny för dig är det bra att börja med att fundera över vilken typ av text det är, och vilket syfte den har. Du behöver sedan läsa texten noggrant och bestämma dig för vad som är det huvudsakliga innehållet.

Detta gör du genom att värdera information och plocka ut nyckelord, det vill säga de centrala ord som lyfter fram budskapet. Ett bra tips är att först läsa texten översiktligt så att du får en överblick över vad den handlar om. Sedan läser du texten mer detaljerat, stycke för stycke, och sammanfattar med egna ord så att du vet att du förstått. Skriv ner nyckelord ur texten, alltså de ord som ”bär” förståelsen och textens kärnbudskap.

Oftast är inte all text i en källa relevant för just det som du är ute efter. Därför är det viktigt att sålla bort sådant som inte har med saken att göra och välja ut den information som är betydelsefull för just din uppgift. Nedan kommer en källtext som är ett utdrag ur en dokumentärroman, och i just den här uppgiften ska eleven diskutera det ökade våldet bland unga. I texten syns de markerade stycken som är relevanta för uppgiften och efter källtexten kommer elevens sammanfattning.

Ur: Tills alla dör

Diamant Salihu är en grävande journalist som i många år studerat gängvåldet i Sverige. År 2022 ck han Stora journalistpriset för sin reportagebok Tills alla dör (2021) som handlar om kon ikter mellan olika gäng i Järvaområdet i Stockholm. Följande avsnitt är från det nyskrivna förordet (från 2024) till Tills alla dör, där Salihu berättar om mordet på artisten Nils Einár Grönberg den 21 oktober 2021. Mordet på Einár var en del av den eskalerade gängkriminaliteten.

Nils Einár Grönberg är med två andra rappare när han får syn på de maskerade männen. Alla tre springer åt olika håll, men männen verkar bara vara intresserade av Einár. Han rusar mot en innergård för att söka skydd i en port – men kommer inte in.

Klockan är strax före 22.50 den 21 oktober 2021 och många är fortfarande vakna. Det lyser i era stora fönster bland bostadshusen där Einár sprungit in. Till höger nns det yktvägar, längs Sickla kanal. Men det är redan för sent. Flera skott avlossas i tät följd. En av grannarna tror först att ljudet kommer från lmen som han tittar på. Efter en kort paus följer ytterligare skott. Han går ut på balkongen för att se vad som händer och ser två maskerade personer springa från platsen. De är tunna, ser ut att vara unga. En ser ut att bära ett vapen i handen.

Jag ska precis ta en dusch efter ett sent träningspass när det plingar till i min telefon. Det är en person med bra inblick i det mesta som händer i Stockholms kriminella miljö.

”Man skjuten i Hammarby Sjöstad. Ryktas vara Einar.”

Jag tänker direkt på en bild som den 19-årige Grammisbelönade artisten nyligen postat på Instagram. Där poserar han med era rappare från Järvaområdet, bland annat en person som öppet visar att han ingår i Dödspatrullen.

Har mordet med hans umgänge att göra? Jag tänker också på en låt som han precis släppt, i vilken det spekuleras att en textrad är en diss mot artistkollegan Haval, den forne vännen som tillsammans med rapparen Yasin och en rad andra personer i Stockholms kriminella miljö dömts för inblandning i kidnappningen av Einár våren 2020.

Centralt stycke där mordet på Einár kopplas ihop med gängkriminalitet.

KÄLLTEXT

Centralt stycke stycke där mordet på Einár kopplas ihop med gängkriminaliteten och där Salihu beskriver hur mordet uppmärksammades.

Det hinner bara gå någon minut efter det första meddelandet innan en annan trovärdig person hör av sig med samma uppgifter. En tredje ringer och låter stressad på rösten.

’’Einár är död!’’

Jag får en bild skickad till mig som ska föreställa Einár. Det ser ut som han på kläderna, slitna jeans och vita sneakers, men ansiktet syns inte. Intill kroppen har en blodpöl bildats och ovanför kroppen böjer sig poliser som ser ut att göra en sista ansträngning för att rädda hans liv.

Jag larmar SVT:s redaktion, tar en snabb dusch och sitter snart i en taxi på väg till mordplatsen.

Det är en iskall natt och frusna poliser möter mig. De har redan spärrat av ett stort område. Flera fotografer från de stora redaktionerna är redan framme i Hammarby Sjöstad i södra Stockholm, en osannolik mordplats där de boende har höga medelinkomster. Det är inte här dödsskjutningarna sker i normala fall.

Jag pratar med en nyvaken man som nyligen yttat hit från norra Sverige. Han har såklart läst om gängskjutningarna i Stockholm, men tänkt att de framför allt hände i förorterna. Inte här i trygga ”Sjöstan”.

I vanliga fall passerar många dödsskjutningar numera som rapporterande artiklar som snabbt hamnar långt ner på nyhetssajterna. Mordet på Einár – en av Sveriges mest framgångsrika rappare – blir däremot en stor nyhet, både i Sverige och internationellt. Flera toppolitiker är snabbt ute och kommenterar mordet. Moderatledaren Ulf Kristersson berättar för Aftonbladet att det är förfärligt med ”ännu en avrättning mitt i ett bostadsområde’’ och att det den här gången sker ”mitt i Stockholm – så här kan vi bara inte ha det’’.

Dåvarande statsminister Stefan Löfven har svårt att ducka frågor om mordet när mikrofonerna sträcks fram under ett toppmöte i Bryssel. Han upprepar ordet ”tragiskt” era gånger, konstaterar att artisten betyder mycket för många unga människor och att det är ”tragiskt att ännu ett liv har släckts”. Uppmärksamheten väcker samtidigt kritik från anhöriga och boende i det våldsdrabbade Järvaområdet. Anhöriga som förlorat söner och bröder i gängvåldet, utan att statsministern eller någon minister uttalat sig, tolkar det som att resten av samhället värderar Einárs liv högre.

Efter mordet på Einár är det många som hoppas att vi nått ännu en gräns som ska bli en väckarklocka för samhället i allmänhet och för de gängkriminella i synnerhet. Kanske kan det leda till att artisterna tonar ner den hätska ton som alltmer kommit att förknippas med unga svenska gangsterrappare?

Det blev istället bara värre.

Hur utbrett våldet var och hur många som var involverade hade börjat avslöjas året före mordet på Einár när polisen via utländska kollegor ck ta del av miljontals svenska kriminellas krypterade chattar, bland annat från Encrochat. Knarksmugglingen visade sig var mer än tiodubbelt så stor som man tidigare uppskattat. Uppemot 150 ton kom in i landet årligen. Sverige hade blivit ett transitland för smugglingen. Förutom att droger fraktades hit i lastbilar och i containrar hittade polisen även amfetaminlaboratorier på den svenska landsbygden. Förutom Dödspatrullen fanns det era andra mordpatruller som var så professionaliserade att de hyrdes in för uppdrag över hela landet. De krypterade chattarna visade tydligt att de som smugglade och sålde narkotikan var samma gäng som också beställde morden.

Gängledarna från Sverige skötte sina a ärer från den spanska solkusten, Turkiet, Irak, Marocko och Förenade arabemiraten. De hade dessutom direktkontakt med drogkartellerna i Sydamerika.

Med hjälp av bevisning i chattarna dömdes över fyrahundra personer, varav många ledande kriminella, till långa fängelsestra . Efter det hoppades många politiker och personer inom rättsväsendet att kampen mot gängen var vunnen. Alla hade fel. I det maktvakuum som uppstod väntade anarki och kaos bland yngre kriminella.

Diamant Salihu

Ur: förordet (2024) till ljudboken till Tills alla dör. Mondial, 2021.

Elevexempel – referat av texten ovan med fokus på det ökade våldet

Min pappa brukar dra historier om de fruktade skinheadgängen som stökade och bråkade med andra ungdomar på stan när han var tonåring, men om man jämför med dagens våldsamma gängkriminalitet var 80-talets gängbråk ingenting. Idag är det så vanligt att unga människor skjuts till döds på grund av gängkonflikter att ingen längre reagerar. Trots att barn mördas och helt oskyldiga ungdomar råkar komma i vägen för en kula verkar det som om hela samhället bara har accepterat dagens våldsamma gängkriminalitet. En som däremot inte blundar för detta hemska samtidsfenomen är journalisten och författaren Diamant Salihu. I sin reportagebok Tills alla dör (2021) Stockholm visar han upp den råa verkligheten bakom den ökade gängkriminaliteten i Stockholm. I förordet till boken tar han upp mordet på den unga rapparen Einár som var ytterligare ett offer för det ökade våldet.

Salihu beskriver hur politiker och medier reagerade starkt när mordet gällde en ung, känd musiker skjuten i ett fint bostadsområde, men inte ens det var tillräckligt för att stoppa gängkriminalitetens ökade våldsspiral.

Salihu, Diamant (2021). Tills alla dör. Stockholm: Mondial.

Citat- och referatteknik

Att referera betyder att du kortfattat och neutralt sammanfattar det viktigaste i en text utan att det huvudsakliga innehållet förändras. Den språkliga stilnivån ska vara saklig så att det inte märks vad du själv tycker om den text du återger. När du refererar en källa är det viktigt att det redan från början är tydligt att det är någon annans åsikter i en viss fråga som du återger. Använd neutrala referatmarkörer när du återger andra så att det aldrig hörs vad du själv tycker. Icke-neutrala referatmarkörer avslöjar din inställning till det du skriver om och är helt förbjudna i den vetenskapliga texten, men kan användas i argumenterande texter.

• Neutrala referatmarkörer: menar, anser, påpekar, framhåller, tydliggör, sammanfattar, säger, skriver, tycker, enligt, konstaterar, betonar, påtalar, belyser, framhäver, diskuterar, förklarar

• Icke-neutrala referatmarkörer: påstår, hävdar, tror sig veta, säger sig kunna, verkar tro, påverkar oss att tänka, ljuger

Primär- och sekundärkällor

En text kan innehålla mer än en sakkunnig persons åsikter och det kan vara svårt att hitta ett smidigt sätt att få med både skribenten som är den första (primära) källan och den andra (sekundära) källan. Ett exempel på en text med två sakkunniga i kan vara en svensk forskare som skrivit något du tar del av och så har hen i sin tur återgett ytterligare en forskare i ämnet. För att hålla isär dessa två källor kan du skriva exempelvis: Annika Åkerblom skriver i sin inledning om vad begreppet språk kan inbegripa. Hon tar bland annat upp den danske språkforskaren Jens Normann Jørgensens definition om att språket utvecklas av människor som lever tillsammans för att de ska kunna samarbeta och kommunicera, och att människan har en förmåga att kommunicera genom tid och rum med hjälp av godtyckliga tecken (Åkerblom, 2024, s. 10). I exemplet är Åkerblom primärkälla och Normann Jørgensen sekundärkälla.

Citat

Om du skriver av mer än tre ord i följd av originaltexten måste du citera. Det visar du med citattecken. Tänk på att du verkligen skriver av precis som det står i originaltexten och att du källhänvisar i anslutning till citatet: ”Barn behöver vuxna som aktivt och tålmodigt lyssnar och språkar med dem – på alla språk” (Jederlund, 2023, s. 24). När du citerar måste det alltid finnas med en sidhänvisning till var i källan det citerade återfinns. Många webbaserade artiklar och texter är inte paginerade, de saknar alltså sidnumrering. Om du citerar en sådan text behöver du förstås inte ha med en sidhänvisning.

Olika käll- och referenshänvisningssystem

Allt du redogör för, exempelvis böcker och artiklar där du hämtat andras idéer och tankar, behöver du källhänvisa till. Det finns flera vedertagna referenssystem som universitet och högskolor i hela världen använder. De vanligaste har traditionellt varit Harvardsystemet och Oxfordsystemet (som är uppkallade efter de universitet där de ursprungligen började användas), men på senare år har det så kallade APA-systemet börjat bli allt vanligare. APA står för American Psychological Association och är en vidareutveckling av Harvardsystemet. Universitet och högskolor har ofta en tydlig guide för hur källor ska redovisas hos just dem, och ibland skiljer sig valet av system åt mellan olika ämnesinriktningar. Forskare i historia använder sig till exempel traditionellt av Oxfordsystemet. Fråga din lärare hur ni ska göra på just din skola, och titta gärna på olika universitets hemsidor för att få de senaste uppdaterade beskrivningarna av det referenssystem du vill använda.

Det viktiga när du redovisar dina källor är att du är konsekvent och håller dig till ett system och inte blandar dem. Ett bra tips är också att alltid tänka på läsaren – se till att din läsare kommer förstå varifrån du har fått dina fakta och citat. Oavsett vilket system du använder när du skriver ska du avsluta din text med en samlad referenslista.

Harvardsystemet och APA

Harvard- och APA -systemen kallas ibland för källparentessystem och som namnet antyder skriver man källorna direkt i den löpande texten inom parentes. Eftersom systemen underlättar för läsaren som slipper hoppa med blicken i texten (som man får göra med Oxfordsystemet) föredrar många dem. Parentesen kan placeras på olika sätt beroende på vad som passar din text bäst, antingen i direkt anslutning till namnet på en referens eller i slutet av ett stycke:

Källhänvisning i texten, variant 1:

Lennart Karlsson (2015) skriver att en av de viktigaste förändringsåtgärderna för att vända Östersjöns hälsotillstånd är att få båtägare att välja miljöcertifierad båtfärg till sina skrov. För att upplysa om riskerna har intresseorganisationen Östersjöns vänner börjat uppvakta landets

båtklubbar med informationskampanjer. Karlsson rapporterar om en utbredd nonchalans i frågan och att okunskap är en del av problemet.

Källhänvisning i texten, variant 2:

båtklubbar med informationskampanjer. Karlsson rapporterar om en utbredd nonchalans i frågan och att okunskap är en del av problemet (Karlsson, 2015).

Oxfordsystemet

Oxfordsystemet innebär att du infogar noter i texten, hänvisningen ges i form av en liten siffra i den löpande texten och själva källan skrivs sedan längst ner i en så kallad fotnot. Beroende på textens omfång och stil kan man också välja att lägga alla noter sist i texten, då kallas de slutnoter. I Oxfordsystemet ska skribentens förnamn, och inte efternamnet, stå först i noten, dessutom ska årtalet stå sist.

Källhänvisning med notsystem:

Lennart Karlsson skriver att en av de viktigaste förändringsåtgärderna för att vända Östersjöns hälsotillstånd är att få båtägare att välja miljöcertifierad båtfärg till sina skrov. För att upplysa om riskerna har intresseorganisationen Östersjöns vänner börjat uppvakta landets båtklubbar med informationskampanjer. Karlsson rapporterar om en utbredd nonchalans i fråga och att okunskap är en del av problemet.1

1. Lennart Karlsson. Båtfärg bidrar till fiskdöden i Östersjön, Östersjönytt, 3, 2015.

Bildförteckning

Vyte Noreikiene/Shutterstock 7

pio3/Shutterstock 9

Martins/Shutterstock 13

GaudiLab/Shutterstock 14

Mondial 18

Drazen Zigic/Shutterstock 32

EldoradoSuperVector/Shutterstock 39

Rawpixel.com/Shutterstock 42

Pascal Huot/Shutterstock 54

winX/Shutterstock 56

Fredrik Sandberg/TT 67

Yuri A/Shutterstock 69

Maria Petrishina/Shutterstock 71

FamVeld/Shutterstock 80

Roman Samborskyi/Shutterstock 81

Onizuka Yoshiki/Shutterstock 82

Dikushin Dmitry/Shutterstock 85

Maria Petrishina/Shutterstock 93

Iryna Inshyna/Shutterstock 95

fizkes/Shutterstock 99

winX/Shutterstock 107

sav_an_dreas/Shutterstock 112

Zuzana Habekova/Shutterstock 114

Ur ”Äldre Västgötalagen. Översatt och förklarad”.

AB Norblads bokhandel, Uppsala 1924 122

Maria Petrishina/Shutterstock 127

Stockholm Auktionsverk 130

Popova Valeriya/Shutterstock 132

EldoradoSuperVector/Shutterstock 139

Gorodenkoff/Shutterstock 148

Maria Petrishina/Shutterstock 153

Alexander Gold/Shutterstock 159

Jessica Gow/TT 164

Charlotte Payne/Shutterstock 175

diignat/Shutterstock 180

Sinart Creative/Shutterstock 182

Gabriela Bertolini/Shutterstock 205

Kamerareportage/TT 206

Maria Petrishina/Shutterstock 208

ISBN 978-91-47-15567-5

Text- och datautvinning ej tillåten.

Förläggare: Anna Lindstam

Projektledare: Susanna Thulé

Redaktör: Sara Lindberg

Bildredaktör: Mikael Myrnerts

Formgivare och omslag: Lotta Rennéus

Produktion: Helene Ågren

Första upplagan

Repro: Exakta Print AB, Malmö

Tryck: Livonia Print, Lettland 2025

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsrättshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se

SKRIVA är ett läromedel i svenska för gymnasieskolans alla nivåer och är en av tre böcker i en serie.

Böckerna utgår från svenskämnets tre grundstenar: skriva, läsa och tala – och så heter också böckerna.

SKRIVA ger kunskaper om vad som skiljer olika texttyper åt. Den är uppbyggd kring övningar och elevexempel, som kan utgöra mall för den som ska börja skriva själv. Boken har följande kapitel:

- Att skriva

- Argumenterande texter

- Utredande texter

- Kreativt skrivande

Genomgående visas vad som kännetecknar varje genre när det kommer till sy e, disposition och språk med hjälp av lättöverskådliga faktarutor.

Genom många exempel och olika typer av texter finns här allt för den som vill utvecklas till en duktig skribent.