CHRISTINA CLASÉN WIBRING
HANDBOK FÖR
TAND SKOTERSKOR • •
Handbok för tandsköterskor – instrument, material och rutiner vänder sig till dig som blivande och yrkesverksam tandsköterska. Boken går igenom tandvårdens basala instrument, vad de används till och hur de används samt nu gällande hygienrutiner. Dessutom beskrivs tandsköterskans roll i vanligt förekommande rutiner och arbetsmetoder, till exempel behandlingar där olika bricksystem används. Boken ger kunskap, vägledning och riktlinjer i praktiskt och kliniskt patientarbete och vill stärka och inspirera dig att känna trygghet och kvalitet i din yrkesroll. Författare är Christina Clasén Wibring, leg. tandhygienist och tidigare tandsköterska med lång och bred erfarenhet av kliniskt arbete och som föreläsare på tandsköterske utbildningar.
HANDBOK FÖR TANDSKÖTERSKOR – instrument, material och rutiner
INSTRUMENT MATERIAL & RUTINER
CHRISTINA CLASÉN WIBRING
INSTRUMENT, MATERIAL & RUTINER
TAND HANDBOK FÖR
SKOTERSKOR • •
ISBN 978-91-7741-071-3
9
77410713.1.2_Omslag.indd 2
789177 410713
2021-03-03 07:50
Handbok för tandsköterskor – instrument, material och rutiner
Christina Clasén Wibring
© 2018 Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-071-3 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Linnéa Isheden Omslag: Helena Lunding Hultqvist Grafisk form: Roger Johansson Fotografier: Filip Klasén Avsnittet från ”Allmänt om hygieniska åtgärder” till ”Smittrening av ytor” (förutom ”Olika typer av handskar”) på sidan 13–22 är författat av Inger Spencer, tandsköterska och hygienansvarig, Folktandvården Västra Götaland. Avsnittet ”Dental laser” på sidan 80–83 är författat av Jan Tunér, leg. tandläkare och föreläsare i lasertandvård. Inregistrerade varumärken som nämns är skyddade. Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2018 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se
INNEHÅLL
Förord
5
Inledning
7
Tandsköterskans yrkesroll Så fungerar tandvården Lagar och föreskrifter 1. Tandläkarmottagningen
7 8 8 10
Reception 10 Väntrum 10 Sterilrum 11 Behandlingsrum 11 2. Praktikhygien
Smittspridning och smittvägar Allmänt om hygieniska åtgärder Klädsel och personlig hygien Basala hygienrutiner Smittrening av ytor 3. Sterilrummet
Sterilrummets utrustning Renhetsgrader 4. Behandlingsrummet
12
12 13 14 17 22 23
23 23 28
Unit 28 Övrigt i behandlingsrummet 32 Tandsköterskans ansvarsområde 32 5. Handinstrument
34 Undersökningsinstrument 35 Pincetter 36 Fyllningsinstrument 37 Exkavator 37 Tandstensinstrument 37 Kirurgiska instrument 39
6. Hand-, vinkelstycken och roterande instrument
Hand- och vinkelstycken Roterande instrument
40
40 42
7. Tillbehör till behandlingar
44
Matriser 44 Torrläggning 46 Spatlar och blandningstillbehör 47 8. Anestesi
Olika slags bedövning Bedövningsmedel Injektionssprutor 9. Tänger och hävlar
48
48 49 49 51
Extraktion 51 10. Behandlingar
54
Bricksystem 54 Undersökning 56 Profylaxbehandling 56 Extraktion 58 Fyllningsterapi/kariesexkavering 59 Preparation/cementering 62 Endodonti 64 Parodontal behandling 68 Kirurgi 70 11. Protetik
Kronor och broar Avtagbar protetik Implantat Avtryckstagning 12. Röntgen
Intraoral röntgen Övriga röntgenutrustningar Intraoral kamera
73
73 73 74 74 77
77 78 79
13. Lasertandvård
80
Dental laser
80
14. Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård
84
Referenslista
86
Förord I mitt arbete som föreläsare på tandsköterskeutbildningar har jag observerat ett ökat behov av en lärobok med inriktning på instrument, material och arbetsrutiner för tandvården. Handbok för tandsköterskor – instrument, material och rutiner är i första hand en lärobok för studerande inom tandsköterske utbildningar. Den kan också läsas med behållning av tand hygieniststudenter. Målet med boken är att ge tandsköterskan god kunskap, vägledning och riktlinjer i praktiskt och kliniskt patientarbete. Syftet är att läsaren snabbt och enkelt får grundläggande kunskap om tandvårdens basala instrument, vad de används till och hur de används samt kännedom om nu gällande hygienrutiner. Tandsköterskans yrkesroll blir allt bredare och detta innebär bland annat ett mer aktivt deltagande i både omhändertagande och i patientbehandling. Särskild vikt är därför lagd vid att beskriva tandsköterskans roll i de grundläggande rutiner och arbetsmetoder som är vanligt förekommande, till exempel vid behandlingar där olika bricksystem används. Min förhoppning är att boken kan stärka och inspirera tandsköterskan till att känna trygghet och kvalitet i sin yrkesroll. Boken är även en referens och ett stöd vid fortsatt arbete på kliniken.
5
I mitt arbete med boken vill jag rikta ett särskilt tack till: • Folktandvården i Tranås • Team tandläkare Magnus Johansson Söderlund, H uskvarna • TUC Sweden, Tranås • Filip Klasén, Tranås, foto. Ett stort tack vill jag också framföra till Inger Spencer och Jan Tunér som båda har bidragit med texter till boken. Tranås i juni 2018 Christina Clasén Wibring, leg. tandhygienist
6
4. Behandlingsrummet Behandlingsrummets centrum är behandlingsstol och unit. All övrig utrustning grupperas på ett rationellt sätt runt omkring dessa.
Unit Unit kallas den enhet på vilken borrmotorer, sugar, belysning och andra tillbehör är monterade. En unit är monterad i golvet som en pelare och behandlingsstolen kan vara monterad direkt på uniten eller i golvet. På en modern unit finns som regel följande enheter: • högvarvsmotor – luftdriven • lågvarvsmotor – luft-/eldriven • flerfunktionsspruta/bläster – vatten, luft och spray • vattenenhet med sugsystem – ejektorsug, vakuumsug • operationsbelysning • brickbord • härdljuslampa • ultraljudsscaler • bildskärm.
Borrbrygga Borrbryggan heter den del av uniten där kopplingarna och anslutningarna finns för hand- och vinkelstycken, flerfunktionsspruta/bläster och ultraljudsscaler. Borrbryggan sitter på en ledbar arm som kan ställas in för bästa ergonomiska arbetsställning. I vissa fall finns också härdljuslampan monterad på borrbryggan. 28
Bild 4.1. Exempel på borrbrygga med instru ment: a) bläster med flergångsblästerspets, b) härdljuslampa, c) vinkelstycke lågvarv, d) turbinvinkelstycke högvarv, e) ultraljudsscaler med ultraljudsspets
Brickbord Brickbordet kan antingen vara monterat på uniten eller fristående och används för de instrument och tillbehör som ska användas vid aktuell behandling.
Bild 4.2. Engångsblästerspetsar
Flerfunktionsspruta/bläster På flerfunktionssprutan fäster man blästerspetsar. Denna kan då spruta luft, vatten eller en kombination av luft och vatten. Blästerspetsar är hålformiga/rörformade instrument som finns både som flergångs och engångs. Flergångsblästerspetsar körs igenom med vatten och luft före byte av spetsen. Detta för att avlägsna eventuellt kontaminerat vatten och luft som kommit in genom återsug. Flergångsblästerspetsar rengörs i fem minuter i ultraljudsbad och desinfekteras därefter till höggradigt rent via autoklavering. Blästerspetsar av engångstyp kastats direkt efter användning. Härdljuslampa En härdljuslampa finns ofta monterad på borrbryggan eller som sidoapparat. De lampor som vanligen används är LED. Lamporna används för att ljushärda material som komposit, kompositcement, bondingmaterial med mera. Härdljuslampan rengörs med ytdesinfektion. Ultraljudsscaler En ultraljudsscaler finns oftast monterad på borrbryggan eller som en separat sidoapparat och finns i flera olika utföranden. Den används för maskinell avverkning av biofilm och tandsten. En fördel med maskinell avverkning är att risken för mikroskopiska repor på tänderna reduceras i jämförelse med användning av handinstrument. Ultraljudsscalern har ett speciellt handstycke med flera instrumentspetsar i olika former.
Bild 4.3. Handstycke för ultraljudsscaling med monterad spets
Ultraljudsscalerns funktion är att instrumentets spets vibrerar med en viss frekvens samtidigt som spetsen kyls med vatten. När vattenstrålen når instrumentspetsen splittras vattenstrålen av vibrationerna (kavitation), vilket ger en renspolande effekt samtidigt som biofilm och tandsten avverkas.
29
Rengöring av handstycket görs genom att först torka av från synlig smuts innan det rengörs i till exempel Dac eller likvärdig instrumentrengöringsapparat. Om sådan utrustning saknas ska hantering ske på följande sätt: Gör en yttre desinfektion med ytdesinfektionsmedel. Desinfektera därefter genom autoklavering (för att dessa instrument är rörformade). Samma sak gäller för ultraljudsspetsen.
Operationsbelysning En operationsbelysning sitter oftast monterad på en rörlig arm på uniten. En modern operationsbelysning är av LED-typ och levererar bländfritt ljus av dagsljuskvalitet. Med nyare teknik behövs heller ingen kylfläkt för belysningen som tidigare. Flera modeller på marknaden har också löstagbara handtag som kan autoklaveras. En patientspegel finns ofta monterad på operationsbelysningen. Röntgenapparat Röntgenapparaten är monterad på en ledbar arm och kan vara monterad på uniten eller på väggen. Till röntgenapparaten hör ett tidur som används för att styra exponeringstiden. Tiduret är ofta placerat på väggen precis utanför behandlingsrummet. Vattenenhet med sugsystem Vattenenheten består oftast av ett sugsystem som i sin tur består av salivfontän, ejektorsug och vakuumsug. Allt är anslutet till vatten- och avloppssystemet. Salivfontän
Salivfontän används av patienten i samband med sköljning av munnen och består av en skål som är gjord av glas och en automatisk muggpåfyllare. I salivskålen finns en sil som samlar upp de största avfallsresterna. Ejektorsug
Ejektorsugen har en smal slang från vattenenheten och är försedd med en adapter (koppling) där salivröret monteras. Hygoformic är ett exempel. Ejektorsugen fungerar endast om den är nedsänkt i överskottsvätska (saliv och vatten) som förekommer vid behandling. 30
B c e
Vakuumsug
Vakuumsugen har en kraftigare sugkapacitet än ejektorsugen och används bland annat när större mängder vatten ska sugas bort från patientens mun. Vakuumsugen är ansluten direkt till klinikens gemensamma sugmotor. Den har en kraftigare slang än ejektorsugen och används med de olika större vakuum sugarna.
Bild 4.4. a) Operationsbelysning, b) borrbrygga, c) salivfontän, d) vakuumsug och ejektorsug, e) fotkontroll, f) röntgen
Unitens vattenledningssystem Uniten är försedd med ett system av rör, slangar och ventiler som leder vattnet fram till kopplingarna för borrmaskiner, ultraljudsinstrument och bläster. Det är ofta långa plastledningar. Vattnets genomströmningshastighet är låg och det finns många retentionsställen. När kliniken är stängd för semester eller längre ledighet kan vattnet stå stilla i rumstemperatur under långa perioder. Detta skapar förutsättningar för tillväxt av mikroorganismer som lätt bildar en biofilm på ledningens insida. Unitens vattendesinfektionsutrustning bör kontrolleras två gånger per år för att säkerställa funktionen. Källa: Edwardsson & Bäckman, 2012 31
CHRISTINA CLASÉN WIBRING
HANDBOK FÖR
TAND SKOTERSKOR • •
Handbok för tandsköterskor – instrument, material och rutiner vänder sig till dig som blivande och yrkesverksam tandsköterska. Boken går igenom tandvårdens basala instrument, vad de används till och hur de används samt nu gällande hygienrutiner. Dessutom beskrivs tandsköterskans roll i vanligt förekommande rutiner och arbetsmetoder, till exempel behandlingar där olika bricksystem används. Boken ger kunskap, vägledning och riktlinjer i praktiskt och kliniskt patientarbete och vill stärka och inspirera dig att känna trygghet och kvalitet i din yrkesroll. Författare är Christina Clasén Wibring, leg. tandhygienist och tidigare tandsköterska med lång och bred erfarenhet av kliniskt arbete och som föreläsare på tandsköterske utbildningar.
HANDBOK FÖR TANDSKÖTERSKOR – instrument, material och rutiner
INSTRUMENT MATERIAL & RUTINER
CHRISTINA CLASÉN WIBRING
INSTRUMENT, MATERIAL & RUTINER
TAND HANDBOK FÖR
SKOTERSKOR • •
ISBN 978-91-7741-071-3
9
77410713.1.2_Omslag.indd 2
789177 410713
2021-03-03 07:50