Gerontologi & geriatrik
MARIE BÄCKLINDER SETTERLUND
Innehåll
1.
2. Perspektiv på åldrandet
5. Kvalitet i vård och
omsorg
7. Kognitiva sjukdomar 136
Kognitiva nedsättningar 138
Nedsatta kognitiva förmågor 138
Demens 139
Tidiga symtom på demens 139 Minnet 140
Demenssjukdomens olika faser 144
Demenssjukdomar 147
Alzheimers sjukdom 148
Vaskulär demens 150
Lewykroppsdemens 152
Frontallobsdemens 154
Utredning och behandling 156
Basal minnesutredning 156
Utvidgad minnesutredning 158
Behandling vid demenssjukdom 159
Kognitiva hjälpmedel 160
Olika kognitiva hjälpmedel 160
Din roll 164
Sammanfattning 165
8. Bemötande vid 168 kognitiv sjukdom
Att möta en person med kognitiv 170 sjukdom
Lära känna personen 171
Utgå från personens verklighet 174
Beteendemässiga och psykiska 175 symtom vid demenssjukdom
176
BPSD 178
dilemman 184
187
hygien 187
sexuella beteenden 188
9. Kultur och religion 192 inom palliativ vård
Palliativ vård och omsorg 194
Vårdtagare och närstående 194 i centrum
Religiösa perspektiv vid palliativ 196 vård och omsorg
198
199
200
201
202
roll 204 Sammanfattning 205
Gerontologi är läran om åldrandets biologiska, psykologiska och sociala processer.
Geriatrik är en medicinsk specialitet som fokuserar på sjukdomar och vård och omsorg av äldre människor.
KAPITEL 2
Perspektiv på åldrandet
Med åldrandet följer olika behov. Vilka behoven är beror på många faktorer. För att kunna uppmärksamma alla behov behöver den som arbetar med äldre se den åldrande människan ur flera perspektiv och bilda en helhetssyn. I det här kapitlet får du lära dig om den åldrande människans behov ur ett fysiskt, psykiskt, socialt, kulturellt och existentiellt perspektiv.
CENTRALA BEGREPP
fysiskt perspektiv
psykiskt perspektiv socialt perspektiv kulturellt perspektiv existentiellt perspektiv biologisk ålder
psykologisk ålder
social roll
sinnesstimulans
åttonde åldern
existentiella frågor
MÅLET ÄR ATT DU EFTER DETTA KAPITEL SKA KUNNA
• beskriva de olika perspektiven på den åldrande människan
• förklara de behov som uppstår i det normala åldrandet
• arbeta på ett sinnesstimulerande sätt.
KERSTINS HÄLSA
Sedan relativt unga år har Kerstin haft högt blodtryck. Hon tar blodtryckssänkande medicin och har inte haft så mycket besvär förrän på senare tid. Det senaste året har Kerstin blivit väldigt trött när hon ansträngt sig för mycket. Hon orkar till exempel inte längre dammsuga hela huset på en gång. En dag svimmade hon nästan när hon var ute på promenad med Morris. Dagen var väldigt varm och de hade gått långt. Hon hade också druckit och sovit för lite. Hon fick sätta sig under ett träd och vila en lång stund innan hon orkade resa sig upp. Morris tittade olyckligt på henne och väntade bredvid tills hon kände sig redo att gå hem.
Läkaren på vårdcentralen säger att den nedsatta orken har med blodtrycket att göra. Motion är viktigt, så Kerstin ska fortsätta med de dagliga promenaderna med Morris. Tack vare dem, och att hon städar, tvättar, handlar och lagar all mat själv, håller hon sig aktiv. Men läkaren varnade för att hon även behöver ta det lugnt ibland.
Kerstin har inte så många nära vänner, men trevliga grannar och hundägare i grannskapet som hon brukar småprata med. Hon har bra kontakt med sina barn och barnbarn, även om barnbarnen är tonåringar nu. De är inte hemma hos henne lika ofta som när de var yngre. Ibland tänker hon tillbaka på när hennes egna barn var små och det liv hon levde med dem och sin man Lennart. Jämfört med då har hon ett mycket lugnare liv idag. Det händer inte så mycket.
När Kerstin går ut till brevlådan i morgonrock och hämtar morgontidningen, som alltid varit viktig för henne, känner hon en stor tacksamhet över sitt liv. Till frukostkaffet lyssnar hon på radions P1 och på kvällen ser hon nyheterna på tv. Kerstin är intresserad av politik och vill vara insatt i vad som händer i samhället. Vad hon kan sakna är samtalen med Lennart. De delade samma politiska värderingar.
SAMTALA
Formulera fyra frågor om Kerstin.
Använd frågeorden Vem?, Varför?, Var? och Hur?.
Olika perspektiv
ÖVERSIKT
För att se helheten hos en människa behöver man utgå ifrån ett fysiskt, psykiskt, socialt, kulturellt och existentiellt perspektiv.
Att ha helhetssyn innebär att se människan ur flera perspektiv samtidigt: ett fysiskt, ett psykiskt, ett socialt, ett kulturellt och ett existentiellt perspektiv.
FYSISK
EXISTENTIELL
PSYKISK
KULTURELL SOCIAL
Att ha en helhetssyn gör det lättare att uppmärksamma och förstå de äldres förutsättningar och behov.
Det fysiska perspektivet utgår ifrån hur människan fungerar kroppsligt, alltså de biologiska processerna. Det psykiska perspektivet fokuserar istället på hur människans tankar och känslor fungerar. Det sociala perspektivet handlar om hur människor lever och fungerar i samhället, medan det kulturella perspektivet undersöker kultur, normer och värderingar. Det existentiella perspektivet berör livsfrågor, till exempel hur det är att vara människa.
Att ha en helhetssyn kan hjälpa till i arbetet med att uppmärksamma och förstå de äldres förutsättningar och behov.
Fysiskt perspektiv på åldrandet
ÖVERSIKT
De fysiska åldersförändringarna uppstår i cellerna.
Det är normalt att kroppens organsystem får sämre funktion när vi blir äldre.
I och med det fysiska åldrandet uppstår många behov.
Kroppens fysiska ålder är individuell, men gemensamt för alla människor är att kroppsliga åldersförändringar kommer med åldern. Redan vid 25 års ålder börjar förändringarna i kroppens alla celler. Ju äldre vi blir, desto tydligare blir förändringarna. Med stigande ålder är det bland annat normalt att vävnaderna och organsystemen tappar i kapacitet och funktion.
En kropps fysiska tillstånd och funktion vid en viss ålder kallas biologisk ålder. Ett exempel på att en kvinna har uppnått en viss biologisk ålder är att hon har förlorat sin förmåga att bli gravid efter klimakteriet.
Den biologiska åldern varierar mellan människor som i övrigt är lika gamla. Den påverkas av både arv och miljö och sådant som rökning, alkohol, matvanor och träning. Det går också att se att 70-åringar idag har bättre hälsa och är mer aktiva än 70-åringar för 50 år sedan.
Fysiska åldersförändringar är en del av det normala åldrandet.
Fysiska åldersförändringar sker i kroppens alla celler, som långsamt får en förändrad funktionsförmåga. Olika delar av kroppen påverkas olika mycket. Några exempel på normala åldersförändringar är
• förändringar i lungkapacitet
• minskad muskelmassa
• nedsatt hjärtfunktion
• försämrad syn och hörsel
• stelare leder
• minskad rörelseförmåga
• skörare skelett
• långsammare ämnesomsättning
• längre återhämtningstid.
Fysiska behov
De normala åldersförändringarna ger upphov till olika fysiska behov. Här är några exempel på behov som uppstår på grund av att kroppens organsystem åldras.
• Hjärtat och kärlen får behov av regelbunden fysisk aktivitet i ett tempo som inte höjer pulsen alltför mycket.
• Andningsorganen får behov av att vara aktiva, men i ett lugnt tempo med regelbundna pauser.
• Huden och slemhinnorna får behov av fukt. Huden behöver smörjas in för att förebygga torrhet och narighet.
• Immunförsvaret får behov av vaccin mot den årliga influensan.
• Nervsystemet får behov av 7–9 timmars sömn per natt.
• Mag-tarmkanalen får behov av näringstät kost för att förebygga undernäring.
• Urinorganen får behov av tätare toalettbesök. Vissa äldre är i behov av inkontinenshjälpmedel.
• Sinnesorganen får behov av hjälpmedel som glasögon, förstoringsglas eller hörapparat, kryddor som tar fram mer smak i maten och anpassad klädsel eftersom kroppen har sämre förmåga att reglera värme än förut.
SANT ELLER FALSKT?
1. Kroppen börjar åldras redan när vi föds.
2. När vi åldras uppstår fysiska behov.
3. Några exempel på att vi har åldrats fysiskt är att vi fått försämrad syn och hörsel, stelare leder och minskad rörelseförmåga.
När vi blir äldre uppstår många fysiska behov.
KAN DU DET HÄR?
Sammanfatta avsnittet om det fysiska perspektivet genom att använda begreppen biologisk ålder, normala åldersförändringar och fysiska behov. Skriv ner din sammanfattning eller berätta muntligt för den du sitter bredvid.
Psykiskt perspektiv
på åldrandet
ÖVERSIKT
Det psykiska perspektivet fokuserar på hur människor lär sig och utvecklas.
Hur människor lär sig och utvecklas är nära kopplat till hur våra tankar, känslor och beteenden fungerar.
Gerotranscendens är en teori som förklarar den positiva mänskliga utvecklingsprocessen.
Berättande kan stärka äldres identitet och självkänsla.
Det psykiska perspektivet fokuserar på allt det som människor lär sig av livet och som gör att vi utvecklas. Det har med våra tankar, känslor och beteenden att göra.
Psykologisk ålder är den ålder någon känner sig som. Den hänger ihop med mognad och självuppfattning. Precis som den biologiska åldern är den psykologiska åldern individuell. Personligheten utvecklas hela livet. Utgångspunkterna för utvecklingen är kriser i barndomen och vuxen ålder. Kriser gör att människor utvecklas och mognar.
Gerotranscendens är en teori om en positiv utveckling där åldrandet ses som en livslång process mot mognad och vishet. I slutet av livet uppnår individen livsvisdom. Enligt teorin om gerotranscendens beror det på att människor lär känna sig själva bättre med stigande ålder. Toleransen mot andra människor växer och tillfredsställelsen med livet ökar. Ett tecken på att en person utvecklats enligt teorin om gerotranscendens kan vara ett minskat behov av att träffa många människor och ett ökat behov av ensamhet. De relationer som finns kvar är istället genuint meningsfulla.
Psykiska behov
Förändringarna under åldrandet leder ofta till ökade psykiska behov. Det kanske största psykiska behovet hos äldre är behovet av trygghet och stabilitet i tillvaron. Det innebär bland annat att få
• vara sig själv och behålla sin värdighet och självkänsla
• känna sig accepterad och betydelsefull för den man är
• uttrycka sina känslor
• reflektera över livserfarenheter
• organisera, planera och sätta sina egna gränser.
Det finns flera sätt att stötta äldre så att de får behålla sitt psykiska välmående. Ett effektivt sätt att få den äldre att känna sig accepterad och betydelsefull är genom berättelser. Berättandet är en metod för att stärka individers identitet och självkänsla. Genom att berätta om sina erfarenheter får de äldre möjlighet att uttrycka sina känslor och tankar, samtidigt som de blir lyssnade till.
Genom att berätta om sitt liv får äldre möjlighet att uttrycka sin kunskap, sina känslor och sina tankar.
Det är vanligt att be äldre skriva ner eller berätta muntligt hur deras liv har varit. Det kan exempelvis handla om viktiga händelser och personer och betydelsefulla erfarenheter i den äldres liv. Berättelsen om det egna jaget är läkande och hjälper till att bevara och omforma minnen, vilket gör det lättare att fortsätta utvecklas som människa.
Ett annat sätt att möta äldres psykiska behov är att använda sina kunskaper om gerotranscendens. Om personer i den äldres omgivning har kunskaper om gerotranscendens kan de hjälpa till i den positiva utvecklingsprocessen. De kan då till exempel avgöra om den äldre är i en positiv utvecklingsfas eller om önskemålet att få vara ensam handlar om negativ social isolering. Men för att kunna avgöra sådant är det viktigt att personer som umgås med äldre har funderat på sin uppfattning om åldrandet. Ibland kanske den inte överensstämmer med hur den äldre själv ser på sin sociala situation.
SANT ELLER FALSKT?
1. Självkänsla heter gerotrancendens på latin.
2. Gerotranscendens är en livslång process mot mognad och vishet.
3. Berättandet kan få äldre att känna sig accepterade och betydelsefulla.
4. Psykologisk ålder kan sägas vara den ålder någon känner sig som.
KAN DU DET HÄR?
Sammanfatta avsnittet om det psykiska perspektivet genom att använda begreppen psykologisk ålder, gerotranscendens och psykologiska behov. Skriv ner din sammanfattning eller berätta muntligt för den du sitter bredvid.
Socialt perspektiv
på åldrandet
ÖVERSIKT
Det sociala perspektivet fokuserar på de olika roller som människor har.
Den sociala rollen beskriver vad som förväntas av en individ i ett visst sammanhang.
Med åldrandet sker förändringar i rollerna.
Att inte ingå i en gemenskap kan orsaka lidande.
Människor behöver få vara del av ett socialt sammanhang för att må bra. Det sociala perspektivet på åldrande handlar om de sociala roller som äldre har och har haft i samhället. En social roll beskriver hur en individ förväntas bete sig i ett visst sammanhang. Människor har flera olika roller under sin livstid. Några exempel är rollen som studerande, partner, förälder, yrkesarbetande, kollega, äldre, nybörjare, erfaren och pensionär.
Att ha ett socialt perspektiv på åldrande innebär att vara uppmärksam på samhällsförändringar och förändringar som sker i de äldre människornas roller. Ur ett socialt perspektiv medför åldrandet nästan alltid att roller förändras. De ändrar successivt karaktär eller upphör. Ett exempel är när någon går i pension. Det innebär en rollförlust, men lämnar samtidigt utrymme för nya roller. Den äldre kan ha längtat efter livet som pensionär och är beredd på att det nya livet kräver anpassning.
En individ som tidigare haft en stark yrkesroll kan få tid att fördjupa sig i andra områden i livet, exempelvis arbeta som volontär eller vara en närvarande mormor eller farfar. Vissa roller kan istället upplevas som negativa eller oönskade, exempelvis rollen som sjuk och som patient.
Med åldern blir vissa människor mer ensamma och isolerade. Att bo själv, sällan träffa vänner och ha ett mindre nätverk av människor omkring sig kan vara frivilligt, men det kan också handla om ofrivillig ensamhet.
Sociala behov
Precis som alla andra har äldre personer ett behov av social gemenskap. Att ha en familj, vänner och grannar skapar en känsla av samhörighet och gemenskap. Samma känsla kan uppstå hos den som är medlem i en förening eller intressegrupp. Att vara delaktig i en grupp ger möjlighet till att vara behövd och aktiv. Samhörighet med personer i samma ålder som en själv skapar också en känsla av gemenskap.
Det är viktigt att vara uppmärksam på om en äldre person inte känner sig delaktig i någon social gemenskap. Ensamhet påverkar individen negativt och kan skapa ett stort lidande. Upplever den äldre ensamhet behöver omgivningen hjälpa till att försöka hitta sociala aktiviteter som är meningsfulla för just den personen.
Den åldrande människan är en del av samhället och samhällets förändringar.
GRUPP
SANT ELLER FALSKT?
1. Sociala roller förändras genom livet.
2. Det finns både frivillig och ofrivillig ensamhet.
3. Äldre behöver inte meningsfulla aktiviteter.
KAN DU DET HÄR?
Sammanfatta avsnittet om det sociala perspektivet genom att använda begreppen social roll, ensamhet och sociala behov. Skriv ner din sammanfattning eller berätta muntligt för den du sitter bredvid.
KAPITEL 2 – PERSPEKTIV PÅ ÅLDRANDET
Kulturellt perspektiv
på åldrandet
ÖVERSIKT
Det kulturella perspektivet riktar in sig på samhällets normer och värderingar.
Kultur innebär också att få ta del av konst, musik, fest, hantverk, litteratur och teater.
Kultur kan stimulera äldres sinnen.
Det kulturella perspektivet fokuserar på åldrandet i relation till individen, gruppen och samhällets normer och värderingar.
Normerna och värderingarna kan kretsa kring allt från hur någon vill dricka sitt kaffe och vad denne äter till middag till vad denne vill fira och med vem. Kulturen hänger nära samman med etnicitet, religion och vad olika individer tycker är rätt och riktigt. Många anser att det är viktigt att vara lojal mot sin kultur, sin trosuppfattning och sina traditioner.
Till kulturen hör också det sköna i livet. Möjligheten att få sinnesstimulans, det vill säga att låta sinnen stimuleras, genom olika kulturformer kan ha en positiv inverkan på äldres livskvalitet. Sinnesstimulans är allt vi ser, hör, doftar och känner som kan väcka minnen och ge kontakt.
Vad det innebär att vara äldre skiljer sig mellan olika kulturer. Den kulturella bakgrunden har med andra ord betydelse för hur en person ser på åldrandet. Det finns till exempel olika föreställningar om när någon räknas som äldre och vad det går att förvänta sig av äldre.
Den kulturella delen av åldrandet påverkar de äldres fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsa. Därför är det viktigt att tillgodose deras behov av kultur och sinnesstimulans.
Kulturella behov
Genom att hjälpa äldre att behålla sina vanor, sina intressen och sin kulturella identitet kan deras kulturella behov tillgodoses. Ett sätt att hjälpa till är att uppmärksamma och fira olika traditioner och högtider. Det skapar en känsla av tillhörighet och gemenskap. Att ha personer omkring sig som förstår ens kulturella seder och bruk kan med andra ord bidra till ökad livskvalitet.
I det kulturella perspektivet ingår även sinnesstimulans. Kommunerna och de verksamheter som de samarbetar med ska erbjuda dagliga kulturella aktiviteter för att uppfylla de äldres behov av sinnesstimulans. Ett exempel är musikaktiviteter där de äldre får lyssna på, sjunga med i eller spela musik de tycker om. Att spela, lyssna på och känna igen musik kan väcka många minnen till liv. Kommunerna kan även erbjuda visningar av filmer eller teaterpjäser, liksom arrangera utflykter till museer, konstgallerier eller konserter. Tekniska lösningar med virtuella upplevelser är ett alternativ för äldre som inte kan följa med på utflykterna. Inom områdena konst och hantverk kan lämpliga aktiviteter till exempel vara att måla, skulptera, snickra eller skapa hantverk.
Att använda
VR-glasögon är ett sätt att stimulera sinnena.
Det är vanligt att yngre har missuppfattningar om äldres kulturella intressen. Unga personer kan exempelvis tro att alla äldre gillar dragspel och gammeldans, trots att många av dem tycker om pop och rock.
KAN DU DET HÄR?
Sammanfatta avsnittet om det kulturella perspektivet genom att använda begreppen sinnesstimulans, kulturella behov och kulturella aktiviteter. Skriv ner din sammanfattning eller berätta muntligt för den du sitter bredvid.
Existentiellt perspektiv
på åldrandet
ÖVERSIKT
Det existentiella perspektivet handlar om frågor om livet och döden.
Den åttonde åldern är den livsfas då äldre upplever acceptans, helhet och meningsfullhet.
Ibland kan äldre ha behov av existentiella samtal med exempelvis en kurator.
Det existentiella perspektivet utgår ifrån människors tankar om livet och behov av att tala om livsfrågor. Frågorna kan handla om tro och hur det är att vara människa. Vanliga teman är livet, döden och vem man är. Både yngre och äldre människor reflekterar över livsfågor, även om det varierar mellan individer hur ofta det sker. Hos vissa äldre kan behovet av att tänka på och diskutera livets mening vara större än hos andra.
Livserfarenheter har stor betydelse för vem en person är och hur personen ser på livet, åldrandet och döden. Äldre personer har många erfarenheter som kan leda till reflektioner över livsval, upplevelser och förluster. Psykoanalytikern Erik Homburger Erikson (1902–1994) intresserade sig för dessa existentiella reflektioner i olika åtta olika åldersfaser: spädbarnsålder, tidig barndom, småbarnålder, skolålder, pubertet, ungdomsålder, tidig vuxenålder och mogenhet.
Den sista åldersfasen, mogenhet, kallade Erikson för den åttonde åldern. I den åttonde åldern upplever den äldre att allt går samman till en helhet som är meningsfull. Utmaningen i denna fas är att förstå och acceptera livet som det blev och kunna se fram emot den sista tiden med trygghet. Tryggheten
gäller både i relationerna till andra människor och i relation till livet och den egna personen.
För att nå tryggheten behöver den äldre ha utvecklat sin förmåga att hantera kriser under livet. Tillsammans med större acceptans i livet och en större förståelse för andra människor skapas välfungerande relationer.
Existentiella behov
I livets slutskede kommer det ofta upp existentiella frågor om livets mening, kärlek, skuld, lidande och död. Frågorna är kopplade till sådant som hänt genom åren. Den äldre kan ha behov av att prata om hur livet varit och blivit, och även om framtiden. Att få prata om livet och tidigare upplevelser kan hjälpa den äldre mot djupare personlig tillfredsställelse och acceptans.
Om samtalen blir för svåra att hantera för personer i den äldres närhet är det viktigt att ta hjälp av en kurator eller någon inom en annan profession som är utbildad i existentiella samtal.
SANT ELLER FALSKT?
1. Den åttonde åldern är ett annat ord för livets slutskede.
2. Enligt Erik Homburger Erikson har människor olika åldersfaser.
3. I livets slutskede är det för sent att prata om existentiella frågor.
KAN DU DET HÄR?
Sammanfatta avsnittet om det existentiella perspektivet genom att använda begreppen den åttonde åldern, existentiella frågor och existentiella behov. Skriv ner din sammanfattning eller berätta muntligt för den du sitter bredvid.
DIN ROLL
Du har fått lära dig om den åldrande människans behov ur olika perspektiv. Du förstår att den äldre behöver ses i ett helhetsperspektiv där de fysiska, psykiska, sociala, kulturella och existentiella delarna är lika viktiga. Med den kunskapen kan du lättare anpassa din omsorg till den äldres individuella behov.
Du har även fått lära dig hur viktig sinnesstimulans är för livskvaliteten. Tack vare den kunskapen förstår du att du behöver arbeta aktivt för att de äldre ska få möjlighet att uppleva konst, hantverk, musik och teater på sina villkor.
ANVÄND DINA KUNSKAPER
Läs texten om Kerstin på sidan 19 igen. Svara på frågorna och motivera dina svar utifrån de olika perspektiven.
1. Vad verkar Kerstin nöjd med i sitt liv?
2. Vilka behov ser du att hon har?
3. Vilka typer av sinnesstimulans tror du kan öka Kerstins livskvalitet?
SAMMANFATTNING
FYSISKT PERSPEKTIV PÅ ÅLDRANDET
• Kroppen börjar åldras i 25-årsåldern.
• En kropps fysiska tillstånd och funktion vid en viss ålder kallas biologisk ålder.
• Några exempel på normala åldersförändringar är minskad muskelmassa och minskad rörelseförmåga.
PSYKISKT PERSPEKTIV PÅ ÅLDRANDET
• Psykologisk ålder är den ålder vi känner oss som.
• Från ett psykiskt perspektiv är åldrandet en livslång process.
• Det vanligaste och största psykiska behovet hos äldre är trygghet och stabilitet i tillvaron.
SOCIALT PERSPEKTIV PÅ ÅLDRANDET
• Det sociala perspektivet på åldrande utgår från att de sociala rollerna förändras genom livet.
• Varje människa har ofta flera olika roller.
• Några exempel på roller är partner, förälder, yrkesarbetande och pensionär.
KULTURELLT PERSPEKTIV PÅ ÅLDRANDET
• Kultur hänger nära samman med traditioner och religion.
• En viktig del ur det kulturella perspektivet är sinnesstimulans.
• Några vanliga kulturella inslag som kan stimulera sinnena är konst, musik och teater.
EXISTENTIELLT PERSPEKTIV PÅ ÅLDRANDET
• Det existentiella perspektivet utgår från människors behov av att tala om livsfrågor.
• Den sista livsfasen kallas för den åttonde åldern.
• I livets slutskede är det väldigt vanligt med existentiella frågor.
• Det är viktigt att våga möta de äldres behov av att samtala om döden, att våga lyssna och ställa frågor.
CENTRALA BEGREPP
fysiskt perspektiv utgår ifrån hur människan fungerar kroppsligt
psykiskt perspektiv fokuserar på hur människans tankar och känslor fungerar.
socialt perspektiv handlar om hur människor lever och fungerar i samhället
kulturellt perspektiv undersöker kultur, normer och värdringar.
existentiellt perspektiv intresserar sig för livsfrågor
biologisk ålder kroppens fysiska tillstånd och funktion vid en viss ålder
psykologisk ålder den ålder någon känner sig som social roll samhällets förväntningar på en individ i ett visst sammanhang
sinnesstimulans intryck från mat, musik, bildkonst, handarbete, film och teater
åttonde åldern fas i livet där äldre kan uppleva acceptans, helhet och meningsfullhet
existentiella frågor tankar om hur livet blev, livsval och viktiga händelser
Instuderingsuppgifter till kapitel 2 hittar du på s. 212.
NIVÅ 1
Gerontologi & geriatrik
Gerontologi & geriatrik nivå 1 för Gy25 är en lärobok i ämnet gerontologi och geriatrik. Boken riktar sig till elever som utbildar sig till vårdbiträde eller undersköterska. Ämnet är brett och tar upp såväl normala åldersförändringar som läran om sjukdomar hos äldre. Alla kapitel har tydliga kopplingar till ämnesplanen, och syftar till att på olika sätt synliggöra den äldre människan för att eleverna ska förstå hur det är att vara äldre. En sådan förståelse lägger grunden för arbetet med äldre i behov av stöd och hjälp.
Gerontologi & geriatrik nivå 1 består av:
• Lärobok
• Lärobok Digital
• Elevwebb
• Lärarhandledning
Läs mer om de olika komponenterna på nok.se/vardochomsorg