Affärsjuridiska uppsatser
ISSN 1104-0629
ISBN 978-91-7737-302-5
© Författarna
Upplaga 1:1
Vingestipendiet 2024, Advokatfirman Vinge
Produktion: eddy.se ab, Visby 2024
Förlagets adress: Iustus Förlag AB, Box 1994, 751 49 Uppsala
Telefon: 018-65 03 30
Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se
Printed by Eurographic Group, 2024
Förord
Advokatfirman Vinge delar sedan starten 1992 varje år ut stipendium till ett urval av de bästa examensarbetena inom området affärsjuridik vid landets juristutbildningar. Utöver stipendiesumman erbjuds stipendiaterna möjligheten till publikation av sitt examensarbete. På det sättet vill vi både uppmärksamma begåvade studenter och i någon mån bidra till rättsutvecklingen inom det breda och mångfacetterade område som ryms under rubriken affärsjuridik.
Stipendienämnderna som har delat ut Vingestipendiet 2024 har följande ledamöter:
• Uppsala: Professorerna Daniel Stattin och Torbjörn Ingvarsson samt advokat Helena Rosén Andersson
• Lund: Professor Ulf Maunsbach och docent Patrik Lindskoug samt advokat Anders Forkman
• Stockholm: Professorerna Lars Gorton och Jan Rosén samt advokat Helena Rosén Andersson
• Göteborg: Professor David Kleist, adjungerad professor Rolf Skog och advokat Silvia Dahlberg
• Umeå: Universitetslektor Jan Leidö och advokat Daniel Daun
• Örebro: Professor Eleonor Kristoffersson, universitetslektor Johan Adestam och advokat Fredrik Lundblom
Från Vinges sida har dessutom advokat Erik Sjöman som vanligt medverkat i stipendiearbetet.
Vingestipendiet 2024 har tilldelats Elsa Kalén (Uppsala universitet), William Carlberg Johansson (Lunds universitet), William Karlgren (Stockholms universitet), Luna Cabrejas Bergill (Göteborgs universitet), Klas Törmä (Umeå universitet) och Niclas Töreki (Örebro universitet).
De premierade uppsatserna håller genomgående en hög kvalitet och utreder på ett föredömligt sätt frågor som är av intresse i det praktiska rättslivet. Det är Vinges förhoppning att genom utgivandet av Affärsjuridiska uppsatser kunna bidra till att dessa goda arbeten sprids och kommer till användning bland praktiserande jurister.
Utan en aktiv medverkan från universitetens representanter i stipendienämnderna hade Affärsjuridiska uppsatser aldrig kommit till stånd. Vi vill därför framföra ett varmt tack till universiteten för deras engagemang i samband med stipendiearbetet.
Juni 2024
Advokatfirman Vinge KB
Innehållsförteckning
Kapitel 1 9
Skatteflykt och källskatt på gränsöverskridande utdelningar. Tax abuse and withholding tax on cross-border dividend payments
Elsa Kalén
Kapitel 2
Företagsobligationsmarknaden och likabehandlingsprincipen – en analys av principens tillämplighet och räckvidd
William Carlberg Johansson
Kapitel 3
Händelsestyrda insiderförteckningar. Ett nödvändigt ont för transparens på aktiemarknaden?
William Karlgren
Kapitel 4
Du får mitt rykte – vad händer nu? En analys av lojalitet och ansvar för offentliga personer vid överlåtelse av varumärke i eget namn
Luna Cabrejas Bergill
119
197
291
Kapitel 5
Rättskipning i rättssäkerhetens diffusa gränsland – Separabilitetsdoktrinen som skiljedomsrättslig håv och (o)konstitutionell hasp i svenska skiljeförfaranden
Klas Törmä
Kapitel 6
Den ersättningsberättigade kretsen vid fel eller brister i prospekt
Niclas Töreki
393
487
Skatteflykt och källskatt på gränsöverskridande utdelningar
Tax abuse and withholding tax on cross-border dividend payments
Elsa Kalén
Förord 13
Summary 14
Förkortningar och vissa uttryck 16
1 Inledning 18
1.1 Bakgrund och problem 18
1.2 Syfte och avgränsningar 22
1.2.1 Syfte 22
1.2.2 Avgränsningar 22
1.3 Metod och material 25
1.4 Disposition 30
2 De EU-rättsliga reglerna mot missbruk 32
2.1 Behovet att motverka skatteflykt – ett tvingande allmänintresse 32
2.1.1 Utrymmet för tillåten skatteplanering 32
2.1.2 EU:s allmänna missbruksprincip 33
2.1.3 Missbruksregler i sekundärrätten 34
2.2 Omfattningen av den allmänna missbruksprincipen 35
2.3 Kriterier för att styrka missbruk 40
2.3.1 Det subjektiva testet 40
2.3.2 Det objektiva testet 42
2.4 Skatteflyktsregeln i ändringsdirektivet – en minimiregel 43
2.5 Omfattningen av skatteflyktsregeln i ändringsdirektivet 45
2.6 Kriterier för att styrka missbruk enligt ändringsdirektivet 48
2.6.1 Det subjektiva testet 49
2.6.2 Det objektiva testet 50
2.7 EU-rättens företräde och EU-konform tolkning 51
2.8 Slutsats och reflektioner 55
3 Är bulvanregeln otillräcklig? 57
3.1 Kupongskattskyldighet och bulvanregeln 57
3.2 EU-samarbetets inverkan på KupL och bulvanregeln 59
3.3 Kritiken mot bulvanregeln 60
3.4 Svårigheterna i att tolka bulvanregeln EU-konformt 65
3.4.1 Utgångspunkter för en direktivkonform tolkning 65
3.4.2 Obehörighetsrekvisitet 65
3.4.3 Svårigheter i praktiken: Skatterättsnämnden tolkar bulvanregeln 66
3.4.4 Att inneha aktier för annans räkning 68
3.5 Slutsats och reflektioner 70
4 Förhållandet mellan skatteflyktslagen och ändringsdirektivet 71
4.1 Skatteflyktslagen – en generalklausul 71
4.2 Förslaget att tillämpa skatteflyktslagen i källskattesammanhang 74
4.3 Uppfyller 2 § skatteflyktslagen ändringsdirektivets minimikrav? 76
4.3.1 Rättshandling som ingår i ett förfarande 76
4.3.2 Giltiga kommersiella skäl i missbruksbedömningen 78
4.3.3 Övervägande skälet och det huvudsakliga syftet 79
4.3.4 Väsentlig skatteförmån 81
4.3.5 Medverkan i rättshandlingen 82
4.3.6 I strid med lagstiftningens syfte 85
4.4 Slutsats och reflektioner 88
5 Skatteflyktslagens förenlighet med den fria rörligheten för kapital 92
5.1 Den fria rörligheten för kapital 92
5.2 Föreligger en restriktion? 93
5.2.1 Gränsöverskridande moment 93
5.2.2 Objektivt jämförbara situationer 94
5.2.3 Negativ särbehandling 96
5.3 Kan (den eventuella) restriktionen rättfärdigas? 98
5.3.1 Tillämplig på ett icke-diskriminerande sätt 98
5.3.2 Motiverad med hänsyn till ett tvingande allmänintresse 100
5.4 Slutsats och reflektioner 104
6 Avslutande kommentarer 107
Käll- och litteraturförteckning 111
Offentligt tryck 111
Propositioner 111
Statens offentliga utredningar 111
Departementsserien 112
Övrigt svenskt offentligt tryck 112
Offentligt tryck från Europeiska kommissionen 112
Rättspraxis 112
Högsta förvaltningsdomstolen 112
Kammarrätten 113
Skatterättsnämnden 113
EU-domstolens domar 113
Generaladvokatens förslag till avgörande 115
Litteratur 115
Kalén Uppsala universitet
Elsa
Skatteflykt och källskatt på gränsöverskridande utdelningar
Tax abuse and withholding tax on cross-border dividend payments
Elsa Kalén
Förord
Tack till alla i min närhet som förgyllt min tillvaro och stöttat mig under studietiden. Jag vill även tacka min handledare professor Mattias Dahlberg för värdefulla synpunkter och fina ord som jag tar med mig.
Elsa Kalén
Företagsobligationsmarknaden och likabehandlingsprincipen – en analys av principens tillämplighet och räckvidd
William Carlberg Johansson
Förord 123
Summary 124
Sammanfattning 126
Förkortningar 128
1 Inledning 129
1.1 Bakgrund 129
1.2 Syfte och problemformulering 131
1.3 Metod 132
1.4 Material 136
1.5 Disposition 137
2 Allmänt om obligationer och företagsobligationsmarknaden 138
2.1 Vad är en företagsobligation? 138
2.2 Primär- och sekundärmarknaden 142
2.3 Aktörer 143
2.4 Rättsligt regelverk 144
3 Krav och rätt till likabehandling 146
3.1 Allmänt om EU-regleringen och införlivandet i svensk rätt 146
3.2 Likabehandling enligt EU-rätten 148
3.2.1 Lexikalisk tolkning 148
3.2.2 Systematisk tolkning 149
3.2.3 Syftes- och ändamålsenlig tolkning 150
3.2.4 Tolkning av artikeln i ett antal medlemsländer i samband med införlivandet 156
3.2.5 Sammanfattande reflektioner avseende likabehandling och artikel 18.1 i öppenhetsdirektivet 158
3.3 Likabehandling enligt svensk rätt 160
3.3.1 Inledning 160
3.3.2 Jämförelser med aktiebolagsrättens likabehandlingskrav 161
3.3.3 Finns det en likabehandlingsprincip på den svenska företagsobligationsmarknaden? 165
3.4 Sammanfattande reflektioner avseende rätt och krav på likabehandling utifrån EU-rätten och svensk rätt 168
4 Likabehandlingsprincipens räckvidd 169
4.1 Allmänt om partsförhållandena och utgångspunkter för den fortsatta analysen 169
4.2 Emittent och fordringsägare 170
4.3 Obligationslåneagent och fordringsägare 172
4.4 Fordringsägare och fordringsägare 174
4.5 Sammanfattande reflektioner avseende i vilka relationer en likabehandlingsprincip är gällande 184
5 Avslutning 184
Källförteckning 186
Offentligt tryck 186
Sverige 186
Utredningsbetänkanden 186
Propositioner 186
Danmark 186
Finland 186
Norge 186
Litteratur 187
Internetkällor 192
Rättsfallsförteckning 194
Högsta domstolen 194
Hovrättsavgöranden 194
EU-domstolen 194
Lunds universitet
William Carlberg Johansson
Företagsobligationsmarknaden och likabehandlingsprincipen – en analys av principens tillämplighet och räckvidd
William Carlberg Johansson
Förord
Denna uppsats markerar slutet på min tid i Lund. Vid examen från juristprogrammet vill jag rikta ett hjärtligt tack till dem som har gjort denna tid så minnesvärd.
Till min handledare – din hjälp har varit ovärderlig. Tack för att du har delat med dig av din erfarenhet och för dina givande kommentarer.
Till mina kollegor vid ACLU – ett stort tack för all tid.
Till mina vänner – era skratt och glädje har gjort dessa år oförglömliga.
Tack för alla delade stunder.
Och sist men inte minst, till min fantastiska flickvän Amalie – ditt stöd har varit min trygghet. Tack för att du alltid finns där vid min sida.
Ni har alla präglat min tid i Lund, och jag kommer se tillbaka på studietiden med glädje.
Tack,
William Carlberg Johansson
Lund, december 2023
Händelsestyrda insiderförteckningar
Ett nödvändigt ont för transparens på aktiemarknaden?
William Karlgren
Förord 203
Abstract 204
Förkortningar 206
1 Inledning 208
1.1 Introduktion till ämnet 208
1.2 Syfte och problemformulering 210
1.3 Metod och material 210
1.4 Disposition 212
1.5 Avgränsningar 213
2 MAR-regimen i kontext 214
2.1 Inledning 214
2.2 Finansmarknadens funktion 214
2.3 Utgångspunkter för reglering av finansmarknaden 216
2.4 Särskilt om lagstiftningsmetodik på finansmarknaden 217
2.4.1 Något om ESMA:s roll 218
2.4.2 Relationen till marknadsplatsernas regelverk 219
2.5 MAR:s syften 220
2.5.1 Bekämpning av marknadsmissbruk 220
2.5.2 Informationsgivningsregleringen 220
2.6 MAR:s tillämpningsområde 222
2.7 Sanktionssystemet 223
2.7.1 Administrativa sanktioner 223
2.7.2 Straffrättsliga sanktioner 224
3 Insiderinformation och dess offentliggörande 225
3.1 Inledning 225
3.2 Vad är insiderinformation? 226
3.2.1 Information av ”specifik natur” 227
3.2.1.1 ”Inträffat eller rimligtvis kan komma att inträffa” 229
3.2.2 ”Inte har offentliggjorts” 229
3.2.3 ”Väsentlig kurspåverkan” 230
3.2.4 Handledning från handelsplatserna 231
3.3 Att offentliggöra insiderinformation 231
3.3.1 På vilket sätt ska informationen offentliggöras? 233
3.3.2 Försiktighetsprincipen och offentliggörande av information som inte är insiderinformation 235
3.4 Uppskjutet offentliggörande 236
3.4.1 Omedelbart offentliggörande skadar sannolikt emittentens legitima intressen 237
3.4.2 Uppskjutet offentliggörande vilseleder sannolikt allmänheten 238
3.5 Insiderförteckningar 239
3.5.1 Händelsestyrda och permanenta insiderförteckningar 240
3.5.2 Formkrav och innehåll 241
3.5.3 Särskilt om upprättandet av insiderförteckning i relation till beslut om uppskjutet offentliggörande 243
4 Insiderförteckningar – boven i dramat? 244
4.1 Inledning 244
4.2 En olycka kommer sällan ensam – en praxisöversikt 244
4.2.1 Nexar Group AB 245
4.2.2 Smoltek Nanotech Holding AB 246
4.2.3 Cell Impact AB 248
4.2.4 AIK Fotboll AB 249
4.2.5 Medfield Diagnostics AB 251
4.2.6 Nanexa AB 253
4.2.7 Impact Coatings AB 254
4.2.8 Hoylu AB 256
4.3 FI:s tillsynsrapport 257
4.4 ESMA:s MAR Review 258
4.4.1 Potentiell eller faktisk tillgång till insiderinformation 259
4.4.2 Förtydligande av vem som ska upprätta insiderförteckningar 260
4.4.3 Det permanenta avsnittet i insiderförteckningar 262
4.4.4 Åtgärder för att minska den administrativa bördan för emittenter 263
4.5 Analys av förändringsbehov 265
5 MAR i förändring – Noteringsakten 266
5.1 Generellt om förslagets innebörd och syfte 266
5.2 Förslagets påverkan på insiderförteckningar 268
5.2.1 Särskilt om tidigare införda regellättnader för
SME:s 268
5.2.1.1 Sverige kräver fortsatt händelsestyrda insiderförteckningar 270
5.3 Kommissionens konsekvensanalys av förslaget 272
5.4 Relevanta aktörers syn på förslaget 272
5.4.1 Regeringen, FI och Ekobrottsmyndigheten 272
5.4.2 ESMA:s inställning 273
5.4.3 Logwise AB 274
6 Analys och slutsatser 277
6.1 Den nuvarande regleringens förändringsbehov 277
6.2 Konsekvenser av kommissionens förslag 278
6.2.1 Insiderförteckning som tillsynsverktyg 278
6.2.2 Insiderförteckning som hjälpmedel för att hantera informationsflöde 279
6.2.3 Transparens på och förtroende för marknaden 280
6.3 Kan förslagets önskade effekter uppnås med andra, mindre ingripande åtgärder? 281
6.4 Slutsats avseende förslagets ändamålsenlighet 283
Källförteckning 285
Offentligt tryck 285
Sverige 285
Propositioner 285
Statens offentliga utredningar 285
Finansinspektionen 285
Regeringskansliet 285
EU 285
EU-kommissionen 285
ESMA 286
Rättspraxis 286
EU-domstolen 286
Svenska domstolar 286
Myndighetsbeslut m.m. 286
Finansinspektionen 286
Börsers & marknadsplatsers disciplinnämnder 287
Litteratur 287
Övrigt 288
Elektroniska källor 288
ESMA 288
Logwise 288
Nasdaq 289
Karlgren Stockholms universitet
William
Händelsestyrda insiderförteckningar
Ett nödvändigt ont för transparens på aktiemarknaden?
William Karlgren
Förord
Det var inte helt utan vemod denna uppsats lämnades in en regnig förmiddag i januari 2024. Nio terminer hade passerat sedan jag som förväntansfull 23-åring för första gången stegade in på Göteborgs universitet för att påbörja mina studier på juristprogrammet. Vid den tidpunkten var jag helt ovetande om hur stor påverkan utbildningen skulle komma att ha på mig: all kunskap, alla upplevelser och framför allt alla vänner (som dessvärre är för många för att alla nämnas vid namn). Många timmar (och ett byte av lärosäte) senare, kan jag nu med glädje se tillbaka på min studietid och den berikning utbildningen inneburit för mig. För detta är jag evigt tacksam!
Ett särskilt stort tack vill jag emellertid rikta till min handledare, jur. dr Sara Göthlin, som med varm hand hjälpt mig navigera alla utmaningar som uppsatsskrivande medför.
Till sist vill jag rikta det allra största tacket till min familj som outtröttligt stöttat mig genom hela utbildningen och, kanske framförallt, snällt stått ut med att lyssna till otaliga monologer om diverse juridiska spörsmål vid middagsbordet. Utan er, ingen examen.
Stockholm, augusti 2024
William Karlgren
Du får mitt rykte – vad händer nu?
En analys av lojalitet och ansvar för offentliga personer vid överlåtelse av varumärke i eget namn
Luna Cabrejas Bergill
Förord 297
Abstract 299
Förkortningar 300
1 Inledning 301
1.1 Problemformulering – när varumärkets värde kommer utifrån 301
1.2 Syfte och mål – undersöka offentliga personers ansvar och risk i relation till varumärken i eget namn utanför deras direkta kontroll 303
1.2.1 Preciserade frågeställningar 303
1.3 Avgränsningar 304
1.3.1 Det praktiska perspektivet 304
1.3.2 Den offentliga personens intressen 304
1.3.3 Varumärke utanför den offentliga personens direkta kontroll 306
1.3.4 Varumärke i eget namn 306
1.4 Metod och teori – vad är ett problem? 307
1.4.1 Teoretisk grund 308
1.4.2 Analytisk metod 310
2 Koncept och värden 310
2.1 EU:s centrala värden 311
2.1.1 Varumärkesrättsliga mål och värden 311
2.1.2 EU-stadgan 312
2.2 Om kändismärken och deras särskilda värde 313
2.3 Bakgrundsscenario 315
3 Grundläggande rätt 317
3.1 Personnamn som skyddsbara objekt 317
3.2 Intrång 319
3.3 Rätt att använda det egna personnamnet som varumärke 320
3.4 Skadestånd och lojalitetsplikt 320
3.5 Medgivande 322
3.5.1 I kontexten kändismärken 323
4 Utredning preciserade frågor 325
4.1 Hur kan den offentliga personen skydda sitt rykte i relation till påverkan från ett icke-kontrollerat varumärke i eget namn? 325
4.1.1 Scenario 325
4.1.2 Rättsutredning 326
4.1.3 Instrumentalistisk analys 328
4.2 I vilken mån kan den offentliga personen hållas ansvarig för dennes agerandes effekt på ett varumärke utanför deras kontroll? 331
4.2.1 Scenario 331
4.2.2 Rättsutredning 332
4.2.3 Instrumentalistisk analys 334
4.2.3.1 Effekt på marknaden 334
4.2.3.2 Proportionalitet och rätten till privatliv 336
4.2.3.3 Investeringar i renommé och ursprungsgarantifunktionen 338
4.2.3.4 Upplysningsplikt 339
4.3 Innebär den offentliga personens personliga rykte en ökad risk för sammanblandning av varumärken i dennes namn på olika produktmarknader? 342
4.3.1 Scenario 342
4.3.2 Lojalitetsplikt och konkurrensförbud 342
4.3.3 Rättsutredning 344
4.3.3.1 Förväxling 344
4.3.3.2 Snyltning 346
4.3.3.2.1 Till skada för särskiljningsförmåga eller anseende 347
4.3.3.2.2 Otillbörlig fördel 349
4.3.3.2.3 Skälig anledning 351
4.3.4 Instrumentalistisk analys – skälig anledning 353
4.4 Hur stort är utrymmet för den offentliga personen att uttrycka förändrade värderingar i konflikt med varumärket? 356
4.4.1 Scenario 356
4.4.2 Rättsutredning 356
4.4.2.1 När varumärket inte nämns 356
4.4.2.2 Uttrycklig distansering 358
4.4.2.2.1 Intrångsfrågan 358
4.4.2.2.2 Brott mot lojalitetsplikten 361
4.4.3 Instrumentalistisk analys 365
4.4.3.1 Introduktion 365
4.4.3.2 Marknaden 366
4.4.3.3 Renommé 367
4.4.3.4 Ursprungsgaranti 369
4.4.3.5 Rättigheter 371
4.4.3.6 Proportionalitet 373
5 Analys av relevanta konfliktpunkter 375
5.1 Lojalitetsplikt och avtalstyp 375
5.2 Näringsidkare och privatperson 377
5.3 Hur påverkar medvetet risktagande? 378
5.4 Ursprungsgaranti och investeringar i renommé 379
5.5 Uppmuntra eller avskräcka? 380
6 Frågor för vidare forskning 382
6.1 Medgivande till kändismärke som särskild avtalstyp 382
6.2 Licensgivarens vårdplikt i relation till immateriella rättigheter 382
6.3 Gränsen mellan privatliv och näringsverksamhet för offentliga personer 383
6.4 Faktiska effekter på särskillnad och association 383
7 Slutsats 384
8 Källförteckning 386
8.1 Offentligt tryck 386
8.1.1 Svenskt offentligt tryck 386
8.1.2 EU-dokument 386
8.2 Litteratur 386
8.2.1 Böcker 386
8.2.2 Artiklar 387
8.2.3 Referensverk och uppslagsverk 388
8.2.4 Online-resurser 389
8.3 Rättsfall 389
8.3.1 Svenska avgöranden 389
8.3.2 EU-domstolen 389
8.3.3 OHIM överklagandenämnd 391
8.3.4 Europadomstolen 391
8.3.5 Utländska avgöranden 391
Luna Cabrejas Bergill Göteborgs universitet
Du får mitt rykte – vad händer nu?
En analys av lojalitet och ansvar för offentliga personer vid överlåtelse av varumärke i eget namn
Luna Cabrejas Bergill
Förord
Så tog ännu ett kapitel slut. En central lärdom från denna tid är att juridiken inte är något ytterligare, separerat från verkligheten, utan något högst mänskligt. Som en person som värdesätter det mänskliga och det kreativa skapandet har det varit fantastiskt givande att få gräva ner mig i just detta för min examensuppsats. Jag hoppas att uppsatsen kan illustrera att såväl komplexiteten som det mänskliga i juridiken kan återfinnas även i något så abstrakt som ett varumärke.
Jag vill tillfället i akt att tacka några av de personer som hjälpt mig på vägen:
Tack till min familj och till min älskade Jonathan för allt stöd, för att du lyssnat på mina snurriga tankar och för att du vägrade tro för en sekund att jag inte skulle lyckas med mina mål.
Tack till mina två musketörer Kevin och Arad för alla goda bråk om juridiska detaljer och för ert sällskap under skrivprocessen.
Tack till Claes Martinsson för utmaningen och perspektivet som möjliggjorde denna uppsats.
Ett särskilt stort tack till min handledare Kristoffer Schollin – för att du såg guldkornet i mitt flöde av idéer, för att du hjälpte mig att hitta dit och för alla välbehövda ”nej” när jag fann ytterligare intressanta tangenter att jaga.
Avslutningsvis vill jag rikta ett hjärtligt tack till föreningen Mistluren, för att vi aldrig glömmer att ge plats åt livsglädjen.
Luna Cabrejas Bergill
Rättskipning
i rättssäkerhetens diffusa gränsland
Separabilitetsdoktrinen som
skiljedomsrättslig håv och (o)konstitutionell hasp i svenska skiljeförfaranden
Klas Törmä
Förord 397
Förkortningar 399
1 Introduktion 400
1.1 Bakgrund 400
1.2 Syfte och frågeställningar 402
1.3 Avgränsningar 403
1.4 Metod och material 403
1.5 Terminologi 408
1.6 Disposition 409
2 Skiljedomsrättslig kontext 410
2.1 Skiljedomsrätten 410
2.1.1 Inledning 410
2.1.1.1 Skiljeförfarandet som privat tvistlösningsform 410
2.1.1.2 Skiljeförfarandet och civilprocessen – i strid eller symbios? 411
2.1.2 Olika typer av skiljeförfaranden 413
2.1.2.1 Allmänt 413
2.1.2.2 Legalt eller konventionellt 413
2.1.2.3 Institutionellt eller ad hoc 414
2.1.3 Skiljeförfarandets grundläggande principer 414
2.1.3.1 Partsautonomi 414
2.1.3.2 Konfidentialitet 415
2.1.3.3 Opartiskhet och likabehandling 416
2.2 Skiljeavtalet 417
2.2.1 Inledning 417
2.2.1.1 Skiljeavtalet som tvistlösningsgrund 417
2.2.1.2 Skiljeavtalet som processhinder 417
2.2.2 Uppkomst och upplösning 418
2.2.2.1 Legala (form)krav 418
2.2.2.2 Avtalsbindningen 419
2.2.2.3 Avtalets upplösning 420
2.2.3 Skiljedomsmässighet 420
2.2.4 Skiljeavtalets objektiva räckvidd 422
2.2.4.1 Tolkning av skiljeavtal 422
2.2.4.2 Identifieringskravet 423
3 Separabilitetsdoktrinen 424
3.1 Inledning 424
3.1.1 Historik 424
3.1.2 Kärt barn har många namn 426
3.2 Premisser för den fortsatta utredningen 427
3.2.1 Allmänt 427
3.2.2 NJA 1936 s. 521 428
3.2.3 NJA 1976 s. 125 429
3.3 Separabilitetsdoktrinens innebörd – karaktär och huvuddrag 430
3.3.1 Utgångspunkter 430
3.3.2 Grundläggande aspekter och tolkningar 431
3.4 Separabilitetsdoktrinens innebörd – praktiska typfall 436
3.4.1 Utgångspunkter 436
3.4.2 Invändningar riktade mot huvudavtalet 437
3.4.2.1 Påståenden om huvudavtalets obundenhet 437
3.4.2.2 Påståenden om huvudavtalets ogiltighet 441
3.4.2.3 Påståenden om huvudavtalets overksamhet 444
3.4.3 Invändningar riktade mot skiljeavtalet 446
3.4.4 Sammanfattning 448
4 Rätten till domstolsprövning 449
4.1 Inledning 449
4.1.1 Allmänt 449
4.1.2 Rättslig innebörd 451
4.1.2.1 Konventionsartikelns tillämpningsområde 451
4.1.2.2 Rättstillgänglighet 451
4.2 Domstolsbegreppet 452
4.2.1 Konstitutionella aspekter 452
4.2.2 Skiljenämnden som domstolssubstitut? 455
4.3 Att avsäga sig rätten till domstolsprövning 457
4.3.1 Allmänt om processuella överenskommelser 457
4.3.2 Legala förutsättningar 458
4.3.2.1 Utgångspunkter 458
4.3.2.2 Europarättslig praxis 458
4.3.2.3 Sammanfattning 461
5 Analys, synpunkter och slutsatser 461
5.1 Utgångspunkter 461
5.2 Separabilitetsdoktrinen och EKMR 462
5.2.1 Inledning 462
5.2.2 Frivillighet 464
5.2.3 Klarhet och otvetydighet 472
6 Avslutande kommentarer 474
Käll- och litteraturförteckning 476
Offentligt tryck 476
Rättspraxis 477
Litteratur 479
Klas Törmä
Umeå universitet
Rättskipning i rättssäkerhetens diffusa gränsland
Separabilitetsdoktrinen som skiljedomsrättslig håv och (o)konstitutionell hasp i svenska skiljeförfaranden
Klas Törmä
Förord
När jag nu, efter den allra sista korrekturläsningen av denna uppsats, stänger igen tangentbordet innebär det också att min studietid i Umeå nått vägs ände och att flyttlasset inom kort styrs mot nästa kapitel i livet. Därför är det nu på sin plats att uppmärksamma de personer som på olika sätt bidragit till att mina nio terminer på juristprogrammet utgör en oförglömlig del av livet som jag för alltid kommer att bära med mig och se tillbaka på med idel värme och djup glädje.
Först; ett stort tack till er, mamma och pappa. Utan ert ständiga stöd, er kärlek och uppmuntran genom åren hade jag kanske aldrig övervägt en karriär som jurist. Ni har lärt mig vikten av att tro på sina egna förmågor, att ta initiativ och att ingenting är omöjligt, men att det absolut viktigaste till syvende och sist är att vara en god medmänniska i sin omgivning. Tack för allt.
Tack också till min handledare, professor Johan Lindholm, för värdefulla och, när det påbjudits, brutalt ärliga synpunkter, en hjälpsam uppriktighet och för din roll som engagerat bollplank under mitt sista uppsatsskrivande. Din entusiasm för skrivprocessen har inte gått att ta miste på.
Livet på juristprogrammet är ingenting utan människorna man delar vardagens alla toppar och dalar med. Att tiden går fort när man har roligt är en klart sliten klyscha, men inte för den sakens skull mindre sann. Slutligen riktar jag därför, från djupet av mitt hjärta, ett innerligt tack till alla fantastiska människor, både kursare och andra, som jag haft den stora äran att få lära känna sedan den där sensommardagen i augusti 2019. Tack för er vänskap, er humor och för att just vi fick uppleva dessa fyra och ett halvt år tillsammans. Ingen nämnd, ingen glömd. Ni vet vilka ni är.
Mot framtidens utmaningar och äventyr – nu är jag klar!
Örnsköldsvik i vintersolen den 30 december 2023
Klas Törmä
Den ersättningsberättigade kretsen vid fel eller brister
Niclas Töreki
i prospekt
Förord 491
Sammanfattning 492
Förkortningar 493
1 Inledning 495
1.1 Bakgrund 495
1.2 Syfte 496
1.3 Avgränsning 497
1.4 Metod och material 498
1.5 Disposition 502
2 Värdepappersmarknadens funktion 502
2.1 Inledning 502
2.2 Hypotesen om effektiva marknader 504
2.3 Teorin om marknadsbedrägeri 504
3 Prospekt 506
3.1 Inledning 506
3.2 Prospektets innehåll 507
3.3 Annonsering 509
3.4 Undantag från prospektskyldighet 510
3.5 Fel och brister i prospekt 512
4 Prospektansvar 513
4.1 Inledning 513
4.2 Fullgörande av uppdrag 516
4.3 Culparegeln 517
4.4 Normavvikelse 520
4.5 Skada 520
4.6 Adekvat kausalitet 522
5 Den ersättningsberättigade kretsen 522
5.1 Inledning 522
5.2 Primärmarknad och sekundärmarknad 525
5.3 Krav på närhet 527
5.4 Krav på tillit 529
5.5 Presumerad tillit 531
5.6 Befogad tillit 533
5.6.1 BDO-domens betydelse för årsredovisningar 533
5.6.2 Åtskillnad mellan faktisk tillit och fog för att hysa tillit 537
5.6.3 BDO-domens betydelse för prospekt 540
6 Slutsatser 543
6.1 Inledning 543
6.2 Behovet av att avgränsa den ersättningsberättigade kretsen 544
6.3 Normskyddet som avgränsande kriterium 546
6.3.1 Allmänt 546
6.3.2 Primärmarknadstransaktioner 547
6.3.3 Sekundärmarknadstransaktioner 548
6.4 Bevisbördeplacering 549
Källförteckning 551
Offentligt tryck 551
Departementsserien 551
Propositioner 551
Statens offentliga utredningar 551
Myndighetspublikationer 551
Angloamerikansk rättspraxis 551
Svensk rättspraxis 551
Litteratur 552
Töreki Örebro universitet
Niclas
Den ersättningsberättigade kretsen vid fel eller brister i prospekt
Niclas Töreki
Förord
Jag vill tacka min handledare, Johan Adestam, vars värdefulla feedback och engagemang har varit till stor hjälp under arbetets gång.
Stockholm i januari 2024
Niclas Töreki
ISSN: 1104-0629
ISBN: 978-91-7737-302-5