UPPSÅT OAK TSAMHET OC H URSÄKTAN DE OMSTÄND IGHETER
EN HANDBOK
Petter
Asp
Uppsåt, oaktsamhet och ursäktande omständigheter
En handbok
petter asp
© Författaren och Iustus Förlag AB, Uppsala 2024
Upplaga 1:1
ISBN 978-91-7737-298-1
Produktion: eddy.se ab, Visby 2024
Omslag: John Persson
Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala
Telefon: 018-65 03 30
Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se
Printed by Eurographic Group, 2024
Förord
Denna bok är, på samma sätt som De osjälvständiga brottsformerna (Iustus 2021), avsedd att utgöra en handbok för praktiker. Den täcker i den meningen en genremässig lucka mellan å ena sidan de läroböcker som finns – och vars innehåll alltid begränsas med hänsyn till vad studenter kan förväntas läsa – och å andra sidan avhandlingar och andra mer forskningsinriktade framställningar. Fokus ligger alltså på att hantera frågor som rättstillämparen eller den som annars har att i praktiken hantera frågor om uppsåt, oaktsamhet och ursäktande omständigheter kan möta.
Min uppfattning om hur dessa frågor ska lösas har naturligtvis framför allt påverkats av de källor till vilka jag hänvisar i texten. Frågor om uppsåt och oaktsamhet återkommer man emellertid ständigt till i det straffrättsliga samtalet, och ens uppfattningar påverkas hela tiden av andras synpunkter. Inte minst viktigt har genom åren varit att emellanåt få höra uppfattningar som står i bjärt kontrast till den egna. Ibland leder sådant till att man byter uppfattning, ibland till att man utvecklar skälen för den uppfattning man redan har. Hur som helst så leder diskussionerna framåt. Jag vill därför framföra ett varmt tack till alla som jag genom åren har samtalat med om dessa ämnen.
Jag vill rikta ett särskilt tack till Dennis Andreev, Martin Borgeke, Emelie Kankaanpää, Catharina Månsson och Stefan Reimer, vilka alla läst ett utkast till hela eller delar av texten och kommit med
många värdefulla påpekanden både stort och i smått. Catharina och jag har också under senare tid haft ett gemensamt ansvar för undervisning i hithörande frågor för Domstolsverkets räkning och därför haft särskild anledning att diskutera de frågor som berörs i boken.
Jag är emellertid – och naturligtvis – ensam ansvarig för återstående fel och brister. Några av dessa kan kanske ursäktas av att boken har skrivits under en längre tid och vid sidan av ordinarie sysslor.
Delar av texten bygger på äldre publikationer. Jag har sålunda låtit några festskrifts- eller vänboksuppsatser från senare år inflyta i boken i mer eller mindre ograverat skick (detta gäller framför allt Asp 2017, 2022 och 2022a, men även delar av Asp 2019); i den mån jag har funnit det befogat har jag lagt till och ändrat.
Lagrumshänvisningar avser brottsbalken om inte annat sägs.
Uppsala strax efter påsk 2024
PAP
6 Förord
Innehåll
Förord 5
Kapitel 1. Inledning 13
I. Allmänt 13
II. Ämnet för boken satt i relation till brottsbegreppet 18
III. Något om tillgänglig litteratur på området 25
AVDELNING I – UPPSÅT
Kapitel 2. Utgångspunkter 31
I. Allmänna utgångspunkter 31
II. Särskilt om s.k. överskjutande uppsåtsrekvisit och andra subjektiva faktorer i brottsbeskrivningarna 36
Kapitel 3. Uppsåtsbegreppet 40
I. Inledning 40
II. Allmänt om de tre uppsåtsformerna 41
III. Avsiktsuppsåt 44
a. Avsiktsuppsåtets innebörd 44
b. Särskilt om Alf Ross och hans tanke att hensigt (avsiktsuppsåt) inte är uppsåt 49
c. Om Katerine Holter och tanken på hensikt som en meningsgivande struktur 52
IV. Insiktsuppsåt 53
V. Likgiltighetsuppsåt 58
a. Bakgrund 58
b. Om de båda leden i likgiltighetsuppsåtet 63
Innehåll
aa. De båda leden 63
bb. Närmare om det första ledet i prövningen 63
cc. Närmare om det andra ledet i prövningen 66
c. Petters fem enkla – några tumregler som kan användas för att undvika de misstag man lätt gör vid tillämpning av likgiltighetsuppsåtet 78
Kapitel 4. Vad ska uppsåtet täcka? 96
I. Inledning 96
II. Täckning i relation till brottsbeskrivningen 98
a. En första utgångspunkt: Frågan om uppsåt till gärningen i snäv mening prövas på ett särskilt sätt 98
b. En andra utgångspunkt: man behöver i princip skilja mellan täckning av effekter och täckning av omständigheter 100
c. Huvudregeln beträffande vad som ska täckas såvitt avser brottsbeskrivningen är med dessa utgångspunkter enkel 106
III. Täckning i relation till gärningens otillåtlighet i övrigt 109
IV. Särskilda frågor 117
a. Täckning och underlåtenhetsbrott 117
aa. Gällande rätt beträffande frågor om uppsåtstäckning vid underlåtenhetsbrott 117
bb. Exkurs kring den betydelse som ställningstagandena i Vildsvinet har 121
b. Avvikelser från det föreställda händelseförloppet (error in persona vel obiecto, aberratio ictus och andra avvikelser avseende orsakandet) 124
c. Uppsåtstäckning vid alternativa rekvisit 132
d. Uppsåtsfel som ändå täcker det som ska täckas 132
V. Undantag från kravet på uppsåtstäckning 133
a. Rekvisit som inte behöver uppsåtstäckas 133
b. Specialreglering enligt vilken uppsåtstäckning inte krävs 135
VI. Särskilt om den norska s.k. haglesaken och liknande situationer 136
Kapitel 5. Hur ska uppsåtet täcka det som ska täckas? 140
I. Inledning 140
II. Utgångspunkt: det är ofta tillräckligt att gärningsmannen har uppsåt i förhållande till de faktiska omständigheterna 142
8
III. Ibland fordras att gärningsmannen har en ungefärlig uppfattning om vad de faktiska omständigheterna innebär 145
IV. I ytterligare andra fall fordras täckning av den rättsliga kvalifikationen 149
V. Särskilt om relationen mellan kravet på uppsåtstäckning och regleringen i 24 kap. 9 § om straffrättsvillfarelse 154
Kapitel 6. Det allmänna kravet på medvetenhet samt reglerna om straffansvar vid rus 161
I. Kravet på medvetenhet 161
II. Särskilt om uppsåt vid rus och vid psykisk störning 169
Kapitel 7. En exkurs om bevisning av uppsåt – om Wittgensteins jagande katt 176
I. Inledning 176
II. Är uppsåt svårt att bevisa (ett privat inre faktum), eller enkelt (uppsåtet syns i gärningen)? 179
III. Vi bevisar uppsåt genom att se på det objektiva 185
IV. Avslutande ord om dualism och gärningens olika sidor 190
AVDELNING II – OAKTSAMHET
Kapitel 8. Allmänt om oaktsamhet som skuldrekvisit 197
I. Inledning 197
II. Något om relationen mellan gärningens oaktsamhet och personens oaktsamhet 198
Kapitel 9. Oaktsamhetsbegreppet i vad angår dess skulddel 205
I. Inledning 205
II. Medveten oaktsamhet 205
III. Omedveten oaktsamhet 207
Kapitel 10. Täckningsprincipen vid ansvar som bygger på oaktsamhet 213
I. Inledning 213
II. Täckning i relation till brottsbeskrivningen 213
III. Täckning i relation till gärningens otillåtlighet i övrigt 216
Innehåll 9
Kapitel 11. Relationen mellan omedveten och medveten oaktsamhet – i klandervärdhetsperspektiv 217
I. Inledning 217
II. En utgångspunkt i skillnaden mellan medveten och omedveten oaktsamhet 221
III. Vändning – del I 223
IV. Vändning – del II 226
V. Vändning – del III 229
AVDELNING III – SKULDTÄCKNINGSLÄRANS SPECIELLA DEL
Kapitel 12. Skuldtäckningslärans speciella del: sex exempel 245
I. Inledning 245
II. Skuldtäckning vid de vanligaste formerna av brott mot liv och hälsa (3 kap.) 246
a. Inledning 246
b. Kravet på skuld i relation till att den som drabbas är ”annan” (en annan människa) 247
c. Kravet på skuld i relation till den effekt som krävs för ansvar 249
III. Uppsåt vid stöldbrottslighet 250
a. Inledning 250
b. Uppsåtstäckning av att ett tagande överhuvudtaget sker 251
c. Uppsåtstäckning av att tagandet sker olovligt 253
d. Uppsåtstäckning av att stöldobjektet tillhör annan 257
e. Uppsåtstäckning av att tillgreppet innebär skada 260
f. Oaktsam medverkan till stöld blir häleriförseelse 261
g. Exkurs om det överskjutande uppsåtsrekvisitet tillägnelseuppsåt 262
IV. Uppsåtstäckning vid bedrägeri 265
a. Inledning 265
b. Uppsåtstäckning avseende själva vilseledandet 266
c. Uppsåtstäckning avseende dispositionen och förmögenhetsöverföringen 267
10 Innehåll
V. Skuldtäckning vid penningtvättsbrott 269
a. Inledning 269
b. Uppsåt vid penningtvättsbrott enligt 3 och 4 §§ 269
c. Uppsåt vid brott enligt 7 § (näringspenningtvätt och penningtvättsbrott utan styrkt förbrott utanför näringskontexten) 273
d. Oaktsam penningtvättsförseelse 276
VI. Skuldtäckning vid narkotikabrott 278
a. Inledning 278
b. Uppsåt i förhållande till att det är fråga om narkotika 279
c. Uppsåt i förhållande till befattningen 281
d. Uppsåt till att befattningen sker olovligen 282
VII. Skuldtäckning vid olovlig körning 282
a. Inledning 282
b. Uppsåtstäckning avseende själva förandet 283
c. Uppsåt avseende det förhållandet att fordonet är körkortspliktigt 283
d. Uppsåt avseende att personen inte är berättigad att föra fordonet 285
e. (Förslaget om) ansvar för oaktsamhet 287
AVDELNING IV – STRAFFVÄRDE, GRADINDELNING OCH PROCESSUELLA NOTERINGAR
Kapitel 13. Något om uppsåtets och oaktsamhetens betydelse vid bedömningen av straffvärde och gradindelning 293
I. Inledning 293
II. Särskilt om straffvärde och gradindelning vid oaktsamhetsbrott 300
a. Allmänt om straffvärde och gradindelning vid oaktsamhetsbrott 300
b. Om bedömningen av graden av oaktsamhet 305
c. Sammanfattning 309
Kapitel 14. Processuella noteringar 311
I. Beviskrav 311
II. Processuella krav för att alternativa rättsliga möjligheter ska kunna tillämpas 314
Innehåll 11
AVDELNING V – URSÄKTANDE OMSTÄNDIGHETER
Kapitel 15. Allmänt om ursäktande omständigheter 321
Kapitel 16. Straffrättsvillfarelse 323
I. Inledning 323
II. Repris – om förhållandet mellan uppsåt och straffrättsvillfarelse 324
III. När föreligger en villfarelse? 327
IV. Under vilka förutsättningar kan en straffrättsvillfarelse vara ursäktlig 328
Kapitel 17. Ansvarsfrihet i excessituationer 335
I. Inledning 335
II. Något om de situationer i vilka en ursäktlighetsbedömning aktualiseras 336
III. Bedömningen av om gärningsmannen svårligen kunnat besinna sig 338
Kapitel 18. Tillfällig sinnesförvirring 347
Litteratur m.m. 353
Rättsfall 365
12 Innehåll
DENNA BOK INNEHÅLLER en utförlig handboksinriktad framställning avseende det allmänna kravet på uppsåt eller oaktsamhet. I tillägg till en beskrivning av de mer generella normer som finns om uppsåt och oaktsamhet (uppsåts- och oaktsamhetsbegreppen, täckningsprincipen osv.) finns även en beskrivning av kravet på uppsåt eller oaktsamhet vid vissa vanligt förekommande brottstyper. Boken innehåller också en framställning om de ursäktande omständigheter som finns i svensk rätt, framför allt undantagsregeln om straffrihet i vissa fall av excess och undantagsregeln om straffrättsvillfarelse.
Petter Asp är justitieråd vid Högsta domstolen och har tidigare varit professor i straffrätt vid Uppsala universitet (2003–2009) och Stockholms universitet (2009–2017).
ISBN: 978-91-7737-298-1