En liten vital 100-aring
FESTSKRIFT TILL 1924 ÅRS LAG OM VERKAN AV AVTAL, SOM SLUTITS UNDER PÅVERKAN AV EN PSYKISK STÖRNING Redaktör Therése Fridström Montoya
En liten vital 100-åring
Festskrift till 1924 års lag om verkan
av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning
Red. Therése Fridström Montoya
© Författarna och Iustus Förlag AB, Uppsala 2024
Upplaga 1:1
ISBN 978-91-7737-260-8
Produktion: eddy.se ab, Visby 2024
Omslag: John Persson
Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala
Telefon: 018-65 03 30
Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se
Printed by Eurographic Group, 2024
INNEHÅLL
Ja må du leva! Festskrift till en liten vital 100-åring 7
Mikael Hansson
Avtal, rättshandlingar och rättens själsliv – 1924 års
lags tillämplighet på andra rättshandlingar än avtal 9
Joel saMuelsson
1924 års lag och rättshandlingsläran. Några anmärkningar 27
Mikael Mellqvist
Rete Mirabile – bryderier kring 21 gram 41
oskar Mossberg
Begrepp och benämningar. Teori. Språkpolitik. Rättsvetenskap. 65
tHerése FridströM Montoya
1924 års lag i 2020-talets underrättspraxis – frågor om störningar, bristande förmågor och rättshandlingsförmåga 127
gustaF alMkvist
Bristande rättshandlingsförmåga, viljefel och
viljefelsbrott – en probleminventering 175
Per WestMan
Nytta, underhåll eller både och? Reparationsmodellen vid ersättning enligt 1924 års lag och kopplingen till FB 9:6 och 9:7 239
torbJörn odlöW
Ekon från det förflutna 249
katrine kJærHeiM FredWall
Gir selvbestemmelsesretten behov for å modernisere reglene om disposisjoner foretatt «under påverkan av en psykisk störning»? En nordisk analyse av reglenes klassifikasjon og evne til å gi nødvendig beskyttelse ved nedsatt funksjonsevne
Cyril HolM oCH anders sandberg
Artificiell intelligens, rätten, och individens autonomi. En kommentar till 1924 års lag om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning
271
299
JA MÅ DU LEVA!
Festskrift till en liten vital 100-åring
Den 27 juni 1924 antogs lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under inflytande av rubbad själsverksamhet. Efter en språklig ändring år 1991 är lagens namn idag lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning, men normalt refereras den till som ”1924 års lag”. Innevarande år har alltså denna lilla lag – blott fyra meningar lång – varit ikraft i 100 år, vilket i sig är ett gott skäl att uppmärksamma den med en festskrift.
Det finns dock även andra goda skäl. Trots sin ålder, och trots att den är en betydelsefull pusselbit i personrätten och alltjämt tillämpas i våra domstolar, har den mycket sällan varit föremål för rättsvetenskapliga analyser. Inte heller har den prövats i något större antal vägledande domar, och den praxis från HD som finns är gammal. Bristen på vägledande rättspraxis beror dock inte på att lagen skulle sakna bäring idag – den åberopas och tillämpas relativt frekvent i underrätterna. Stora förändringar har emellertid skett i den svenska rätten och dess samhälleliga kontext under de förflutna 100 åren. Allt fler människor lever också allt längre liv, med åldersrelaterade sjukdomar och nedsatta hälsotillstånd som följd, vilka kan aktualisera lagens tillämpning. Därmed finns anledning att förutspå att 1924 års lag kan aktualiseras i allt fler fall i den nära framtiden, vilket i sin tur ökar behovet av att den rättsligt analyseras och diskuteras.
Mot ovanstående bakgrund har både praktiskt verksamma jurister och forskare i rättsvetenskap bidragit med analyser av olikartade frågor relaterade till 1924 års lag. Dessa analyser har med generöst bidrag till
tryckningen från Emil Heijnes stiftelse samlats i denna festskrift till lagens 100-årsjubileum. Min förhoppning är att dessa texter kan finna intresserade läsare bland nämnda grupper, men också bland studenter. Lagen må vara gammal och liten, men den är både dagsaktuell och av stor betydelse i enskilda fall. Givet den åldrande befolkningen är det också sannolikt att den kommer få allt större betydelse för framtidens jurister.
Som jag ser det finns det ingen anledning att skjuta denna lilla vitala lag på en skottkärra fram – efter att ha levat uti hundrade år, går den alltjämt stadigt på sina egna ben!
Västerås, 27 juni 2024
Therése Fridström Montoya, redaktör
Mikael Hansson *
AVTAL, RÄTTSHANDLINGAR
OCH RÄTTENS SJÄLSLIV – 1924 ÅRS LAGS TILLÄMPLIGHET PÅ ANDRA RÄTTSHANDLINGAR ÄN AVTAL
INLEDNING
Lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning, 1924 års lag, är enligt sin ordalydelse tillämplig på avtal. Enligt ordalydelsen är den alltså inte tillämplig på andra rättshandlingar, såsom uppsägning av avtal. När lagen nu fyller hundra år och därför firas är frågan för detta bidrag till festen just den: Är tillämpningsområdet för 1924 års lag begränsat till avtal, eller kan den också tillämpas på andra rättshandlingar?
Att en tillämpning av lagen är ett ingrepp i avtalsfriheten är ett argument för att tillämpningsområdet hålls till vad ordalydelsen utvisar. Pacta sunt servanda, avtal ska hållas, är den grundpremiss som avtalsrätten vilar på. Den som ingår ett avtal ska också av förutsebarhetsskäl kunna lita på att avtalet inte ryggas. Till stöd för det kan också
* Universitetslektor i civilrätt, särskilt arbetsrätt och docent i civilrätt vid Uppsala universitet.
Joel Samuelsson *
1924 ÅRS LAG OCH
RÄTTSHANDLINGSLÄRAN.
NÅGRA ANMÄRKNINGAR
”The monolith was 11 feet high, and 11/4 by 5 feet in cross-section. When its dimensions was checked with great care, they were found to be in the exact ratio of 1 to 4 to 9 – the squares of the first three integers. No one could suggest any plausible explanation for this, but it could hardly be a coincidence, for the proportions held to the limits of measurable accuracy.”
Arthur C. Clarke
I.
Jubilaren, lagen (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning (1924 års lag), är en monolit. Dess enda bestämmelse står i ensamt majestät – ett tecken från en svunnen tid, som tycks håna oss för att vi inte kan tyda det. Vi läser, men får inte fäste. Ytan är slät. Innebörden outgrundlig.
”Vad? Är inte innebörden tvärtom uppenbar?” Jo. Exakt! Innebörden är i det närmaste självklar, så pass att man måste fråga sig vad lagen
* Professor i civilrätt, särskilt förmögenhetsrätt, vid Uppsala universitet.
Mikael Mellqvist*
RETE MIRABILE
– BRYDERIER KRING 21 GRAM
INLEDNING
I aprilnumret år 1907 av tidskriften American medicine publicerade läkaren Duncan MacDougall en studie med titeln Concerning Soul Substance Together with Experimental Evidence of The Existence of Such Substance där han, genom att ha vägt sex människors kroppar strax innan och strax efter dödsögonblicket, kommit fram till en viktskillnad – oberoende av den totala kroppsvikten – om 21 gram. Kroppen vägde alltså 21 gram mindre efter döden.1 Hans slutsats av det var att människans själ väger 21 gram. För att verifiera detta gjorde han samma sak med 15 hundar – som ju är djur och därför enligt hans antagande är själlösa – och fann då att det där inte var någon skillnad i vikt före
* Jur. dr h.c. och f.d. lagman.
1 En avancerad våg med tillhörande mätmetoder – som neutraliserade i dödsögonblicket förekommande ”utdunstningar” och ”utsöndringar” – lär ha använts. För övrigt har det ifrågasatts om det rent medicinskt verkligen finns något bestämt ”dödsögonblick”. I stället framförs från flera håll att det är frågan om ett långsamt och successivt ”förtvinande”, där förmåga efter förmåga överger oss. Men det är klart – vi jurister kan ju sätta oss över sådana resonemang och bestämma att det finns ett bestämt dödsögonblick. Och juridiska konstruktioner har en ibland märklig förmåga att sätta sig över verkligheten.
Oskar Mossberg *
BEGREPP OCH
BENÄMNINGAR
Teori. Språkpolitik. Rättsvetenskap.
”Naming is a privilege of reason and the province of bullies. We name to tame and to maim; to honor the great, the dead, and ourselves.”
Jane Leavy
1 INLEDANDE ORDLEKAR
Man kan sätta ord på saker. Fästa ord vid ting. Ge dem namn och göra dem omtalbara. Om någon, till exempel ett barn, inte begriper något, kan vi säga att den saknar begrepp därom; begrepp är medel för förståelse, och sortering – men därmed också för kontroll: Med begreppen be-griper vi världen, vi fattar den, och sorterar den i de fack vilka vi har begrepp om. Orden är vårt medel för att dra världen in på den diskursiva arenan. Även om det inte råder något okomplicerat reflektionsförhållande mellan ”empirisk” och ”verbal” värld så blir orden den brygga mellan materiell verklighet och kognition som fordras för att den förra ska kunna bli föremål för diskurs.
Ord blir medel för uppdelning och hantering av en i sig ouppdelad verklighet. Med våra verklighetsbeskrivningars meningar drar vi linjer
* Docent och universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet.
Therése Fridström Montoya*
1924 ÅRS LAG I 2020-TALETS UNDERRÄTTSPRAXIS
– frågor om störningar, bristande förmågor och rättshandlingsförmåga
1 TILL ATT BÖRJA MED…
… kan det konstateras att det faktum att lagen (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning (1924 års lag) nu har varit i kraft i 100 år inte gör denna lag unik – den välkända lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen) är ännu äldre.1 Till skillnad från avtalslagen som är central i förmögenhetsrätten och ofta har varit föremål för prejudikat och rättsvetenskapliga analyser, finns dock ytterst
* Docent och lektor i civilrätt vid Uppsala universitet, jur. dr i offentligt rätt och socionom. Jag vill särskilt tacka specialisten i rättspsykiatri, professor emerita Marianne Kristiansson, för psykiatrisk sakkunskap av stor betydelse för detta festskriftsbidrag. Jag vill även tacka docent Gustaf Almkvist, docent Mikael Hansson och tingsfiskal Jenny Samuelsson Kääntä för värdefulla kommentarer till detta manus i olika stadier.
1 En festskrift i två band(!) gavs ut till avtalslagens 100-årsjubileum år 2015: Band 1 Aftaleloven 100 år – Baggrund, status, udfordringer, fremtid och Band 2 The Nordic Contracts Act – Essays in Celebration of its One Hundredth Anniversery (red. Andersen, Bärlund, Flodgren, Håstad).
Gustaf Almkvist *
BRISTANDE RÄTTS
HANDLINGSFÖRMÅGA, VILJEFEL OCH
VILJEFELSBROTT – EN PROBLEMINVENTERING
1 INLEDNING
Personer som har svårt att stå emot påtryckningar eller infall blir lätt lurade eller utnyttjade ekonomiskt. Många utsatta är äldre, men det kan också röra sig om personer som kämpar med psykisk ohälsa eller missbruk, eller som har en intellektuell funktionsnedsättning. På senare tid har det fått mycket uppmärksamhet att skrupellösa personer riktar in sig på sådana personer, ringer upp och utger sig för att arbeta på exempelvis banken. Personen i andra änden förmås att lämna ut uppgifter som möjliggör att bankkonton länsas eller kreditkort används till dyrbara köp.
* Docent i straffrätt, juridiska fakulteten i Uppsala. Ett varmt tack för värdefulla kommentarer på utkast till texten i olika skeden riktas till Therése Fridström Montoya, Oskar Mossberg, Marigó Oulis och Erik Svensson samt till deltagarna vid det kammarseminarium i straffrätt där ett tidigt utkast till text diskuterades.
Per Westman
*
NYTTA, UNDERHÅLL ELLER BÅDE OCH?
Reparationsmodellen vid ersättning
enligt 1924 års lag och kopplingen till FB 9:6 och 9:7
1. INLEDNING
1924 års lag om verkan av avtal som ingåtts under påverkan av en psykisk störning ser ut att vara ett udda inslag i den svenska lagstiftningen och den svenska rättstraditionen. I den här artikeln ska jag lämna några synpunkter som kanske kan ge läsaren en förståelse för att det inte riktigt är så. Jag inriktar mig särskilt på den specifika reparationsmodell vid ogiltighet som lagen innehåller.
Bestämmelsen i 1924 års lag tillkom samtidigt som motsvarande bestämmelse i 1924 års förmynderskapslag. Arbetet genomfördes i lagberedningen i följd av den revision av giftermålsbalken som blivit klar strax dessförinnan och som en del i en genomgripande revision av ärvdabalken och de rättsområden som hade samband med den. Förarbetena till 1924 års lag finns i Lagberedningens förslag till revision av ärvdabalken I, Förslag till lag om förmynderskap m.m. 1921 och i
* Advokat, partner, Advokat Per Westman AB.
Katrine Kjærheim Fredwall *
GIR SELVBESTEMMELSES -
RETTEN BEHOV FOR Å
MODERNISERE REGLENE OM
DISPOSISJONER FORETATT «UNDER PÅVERKAN AV EN PSYKISK STÖRNING»?
En nordisk analyse av reglenes klassifikasjon og evne til å gi nødvendig beskyttelse ved nedsatt funksjonsevne
1 INNLEDNING
1.1 Problemstilling
Nesten alle voksne i Norden er formelt sett myndige og har rettslig handleevne (rättshandlingsförmåga). Den rettslige handleevnen kan imidlertid være begrenset ved en rettslig beslutning. I Sverige kalles dette forvalterskap, i Danmark og Norge kan en beslutning om begrens-
* Professor i rettsvitenskap ved Det juridiske fakultet, Universitetet i Oslo.
Cyril Holm och Anders Sandberg*
ARTIFICIELL INTELLIGENS,
RÄTTEN, OCH INDIVIDENS
AUTONOMI
En kommentar till 1924 års lag om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning
INLEDNING: ARTIFICIELL INTELLIGENS OCH SINGLETONS
I den här kommentaren till 1924 års lag om verkan av avtal som slutits under inflytande av rubbad själsverksamhet tar vi upp ett eventuellt framtida problem rörande individens autonomi – eller rättshandlingsförmåga – i ett samhälle där artificiell intelligens är en viktig beståndsdel. De tankar som framförs bygger i allt väsentligt på vår kommande bok Law, Liberty, Leviathan: Individual Autonomy in an Age of Artificial Intelligence and Existential Risk1 där frågeställningen får en mer uttömmande behandling.
* Cyril Holm, Handelshögskolan, Karlstads universitet; Anders Sandberg, Future of Humanity Institute, University of Oxford och Institutet för framtidsstudier, Stockholm. Författarna riktar ett varmt tack till Håkan Salwén, docent i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. För kvarvarande fel ansvarar författarna.
1 Stockholm University Press, 2025.
Vi har den äran att gratulera på 100-årsdagen!
Therése Fridström Montoya (red.)
Mikael Hansson
Joel Samuelsson
Mikael Mellqvist
Oskar Mossberg
Gustaf Almkvist
Per Westman
Torbjörn Odlöw
Katrine Kjærheim Fredwall
Cyril Holm & Anders Sandberg
ISBN 978-91-7737-260-8