Observation av sprĂĽk i dagligt samspel
Art.nr 42506 ISBN: 978-91-7567-093-5 Upplaga 1:3 © För den svenska utgåvan Nypon förlag 2020 Nypon förlag – en del av Studentlitteratur info@nyponochviljaforlag.se www.nyponochviljaforlag.se Studentlitteratur AB, Lund Titel: TRAS-tips. Observation av språk i dagligt samspel Originalets titel: Tiltak Til TRAS Författare: Sidsel Skappen Misund, Aina Nordahl och Gerd Waage Illustrationer: John Buchwald utifrån förlaga av Svein Arne Storesund Foto: Sidsel Skappen Misund, Aina Nordahl och Gerd Waage Copyright © 2008 Info Vest Forlag, Norge Efter en idé från norsk TRAS-utgåva av Unni Espenakk, Jørgen Frost, Margaret Klepstad Færevaag, Erna Horn, Inger Kristine Løge, Ragnar Gees Solheim och Åse Kari H. Wagner Översättning, bearbetning och foto: Christina Helmersen Tryckt av Totem, Poland 2020
Observation av språk i dagligt samspel Sidsel Skappel Misund Aina Nordahl Gerd Waage Tillägg till förord: Christina Helmersen Översättning: Christina Helmersen
Innehåll Förord 7 Tillägg till förord 9
Blått område Samspel
Kommunikation
Uppmärksamhet
2–3 år 13 3–4 år 18 4–5 år 23
2–3 år 28 3–4 år 31 4–5 år 36
2–3 år 40 3–4 år 43 4–5 år 48
Rött område Språkförståelse
Språklig medvetenhet
2–3 år 55 3–4 år 61 4–5 år 67
2–3 år 73 3–4 år 78 4–5 år 82
Grönt område Uttal
Ordproduktion
Meningsbyggnad
2–3 år 91 3–4 år 94 4–5 år 99
2–3 år 102 3–4 år 105 4–5 år 109
2–3 år 115 3–4 år 120 4–5 år 125
Förord Boken med TRAS-tips har utvecklats för att ge exempel på och inspirera till språkstimulerande arbete. Genom att använda TRAS som observationsverktyg får förskolepersonal kunskap om barns språkutveckling och viktiga områden som är knutna till språket i förskoleåldern. TRAS-tips ger konkreta förslag på hur man kan stimulera inom de åtta olika områden som ingår i TRAS. Vi tänker oss att TRAS-tips kan användas för alla barn i gruppen. TRAS-tips innehåller förslag på hur man med hjälp av lekar, spel, böcker och så vidare kan arbeta med barns språk. Idéerna presentas med hjälp av bilder och text som beskriver olika sätt att använda materialet. Bilderna och texten ger exempel på hur man kan anpassa aktiviteter för att varje barn ska utvecklas. Det finns flera idéer/bilder inom varje TRAS-område och på olika utvecklingsnivåer. Några idéer/bilder knyts till utveckling inom mer än ett område och inom flera ålders-/utvecklingsnivåer. Boken är lätt att hitta i. De olika språkområdena är färg kodade på samma sätt som TRAS. Vi vill betona den vuxnas roll i arbetet med språkstimulering hos barn, både som den som anpassar aktiviteter och som den som är en aktiv, positiv och stödjande kommunikationspartner. På samma sätt som TRAS är knutet till dagligt samspel med barnen, bör också åtgärderna knytas till dagligt samspel med andra barn. På det viset undviker man exkludering och att barn som är i behov av särskilt stöd märks ut.
7
förord Man kan till exempel anpassa åtgärder för hela barngruppen i olika stationer så att barnen kommer i olika grupper till stationerna och aktiviteten anpassas efter gruppen. I olika perioder kan man också fokusera på bestämda områden i TRAS-cirkeln på olika nivåer. En del av materialet i boken är producerat av författarna till TRAS-tips. Det är fullt möjligt att själv tillverka egna språkoch rimpåsar, handdockor, flanomaterial och konkret sagomaterial, böcker, sånger o.s.v. Idéerna till TRAS-tips är utarbetade av specialpedagogerna Sidsel Skappel Misund, Aina Nordahl och Gerd Waage. Alla arbetar i ett specialpedagogiskt team i Frogn kommun i Norge. De har i många år arbetat med undervisning av barn i behov av särskilt stöd och med handledning till personal i förskola och skolans tidigare år. TRAS-gruppen tackar för deras stora engagemang och deras bidrag till att konkretisera och inspirera till ett aktivt arbete med barns språkutveckling. Vi önskar lycka till med TRAS-tips.
8
Tillägg till förord När TRAS omarbetades 2011 och senare översattes till svenska skrev Eva-Kristina Salameh ett inledande stycke om flerspråkighetsforskning och vad du som pedagog bör tänka på när du observerar och arbetar med flerspråkiga barn med hjälp av TRAS. Dessa tankar har jag låtit följa med i mitt översättningsarbete av TRAS-tips. Vi vet att barn i olika delar av världen socialiseras in i språket på olika sätt, men att alla sätt fungerar. ”De problem som kan uppstå har sin grund i att man till exempel flyttar till en annan kultur och där fortsätter att använda den språkliga socialisation man är van vid. Den ursprungliga socialisationen riskerar då att bli dysfunktionell i det nya samhället.” (Salameh i Espenakk m.fl. 2013) Personal i förskolan behöver därför ha en insikt i och förståelse för att alla barn inte uppfostras enligt samma principer. Förskolan har också ett särskilt ansvar för att introducera dessa barn i det samhälle i vilket de kommer att växa upp och gå i skola. Salameh beskriver också vilka områden i TRAS som främst påverkas av en uppväxt med flera språk och kulturer: Inom de blå områdena bör du känna till att barn från olika kulturer kan bära med sig olika sätt att fråga och svara på. I Sverige är barn vana vid att vuxna ställer ”kontrollfrågor” som de rimligtvis redan vet svaret på. I andra kulturer socialiseras barnet in i språket på annat vis, och frågor som ställs är genuina frågor. Alla barn är kanske inte heller vana vid att vuxna deltar i lek eller förstår att vi i Sverige förväntar oss att barn ska ta initiativ till och ta plats i samtal. Det kan skapa förvirring för barnet om den vuxna inte inser detta och tydligt bjuder in barnet i samtal.
9
Tillägg till förord Inom de röda områdena kan du tänka på att sagoberättande ser olika ut i olika delar av världen. Barnet kanske kommer från en kultur där den som berättar äger ordet och är den som pratar och alla andra förväntas lyssna. Vi måste då vara extra tydliga med att vi verkligen önskar ett samtal där barnen tar plats. Forskning visar att flerspråkiga barn tidigare utvecklar ett metakognitivt perspektiv på språket (Salameh i Espenakk m.fl. 2013). Språklig medvetenhet handlar om att bygga en metaspråklig förmåga, det vill säga att reflektera över språkets beståndsdelar, och flerspråkiga barn borde därför ha ett försprång i att leka med språkets delar som att rimma, arbeta med språkljud och få en fonologisk med vetenhet jämfört med enspråkiga barn. Inom de gröna områdena är det bra att vara medveten om att det svenska ordförrådet för saker som huvudsakligen finns hemma kan vara mindre utvecklat hos flerspråkiga barn. Här kan du som arbetar i förskolan stödja både det passiva och det aktiva ordförrådet genom att introducera lekar och böcker med ord från dessa barns hemmiljö. Har du ovanstående resonemang i åtanke går de flesta TRAS-tips i boken att använda för flerspråkiga barn. När du observerar enligt TRAS och planerar aktiviteter för barnet bör du dock observera barnet utifrån dess språkliga ålder, det vill säga hur länge barnet befunnit sig i en svenskspråkig miljö. På några ställen har jag kompletterat med ett litet ”kom-ihåg” som anknyter till Salamehs redogörelse. Dessa tankar är skrivna i kursiv stil under övningarna. Christina Helmersen Stockholm i juli 2013
10
SPRÅK LIG ME DV ET EN 1 H
3
2
2
1
3
1
1
1
2–
2
3 2 3
3
2 1
3
2
3
1
2
1 2
3
NAD YGG GSB NIN ME 3
2
1
1
1
3
1
1
2
2
4–5 år
ORD PRO D UK TI O
1
3
2
1
2
3–4 år
3
1
1
3
1
3
1
3
2–3 år
3
2
1 2
3
N TIO IKA N MU 3 M
2
2
Barn 0–2 år
2
2
3
1
2
r
3å
4–
UTTAL
år
2–3
r
5å
r
å –4
1
3
3
r
2
2
1
4å
N
3–
3
UPPMÄRKSAMH ET
1
3
3
r
2
2
5å
3
4–
ET
S
E ELS STÅ ÖR F ÅK PR
KO
SAM SPE L
SAMSPEL KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET
11
SAMSPEL 2–3 ÅR
Material: Duplobitar och en Duplodockfamilj. Tanke: Barnet samtalar om vardagsaktiviteter. Gör så här: Interagera med barnet utifrån situationer som är väl bekanta för barnet. Uppmuntra barnet att vilja vara med i en ”låtsaslek” genom att du som vuxen går in i leken. Kommentar: Var extra tydlig med leksignalerna så att barn som kanske inte är vana vid att vuxna leker förstår vad som pågår. Bjud in till lek.
Material: En enkel småbarnsbok och konkret material som passar till. Tanke: Att hjälpa barnet att ta olika roller i leken med andra genom att lära sig modellmeningar som det kan använda tillsammans med andra barn. Gör så här: Berätta eller läs boken. Uppmuntra barnet att vara med och berätta historien och knyta an till den genom att agera med leksakerna. Lek Kims lek med materialet.
13
samspel 2–3 år
Material: Sångkort. Tillverka egna eller köp färdiga kort. Tanke: Genom sånger, sånglekar och musik stimuleras barnen till kontakt och samspel. Gemenskap och glädje skapas genom att barnen känner igen de vanliga och kända barnvisor som används ofta. Gör så här: Låt barnen vara med och välja sånger. Dra sångkort var sin gång och träna turtagning. Gör på samma sätt många gånger. Sjung sångerna på olika sätt: ”argt”, ”glatt”, ”med papparöst” o.s.v.
14
Material: Ett landskap med häftisar. Tanke: Att barnet och du som vuxen får samspela och interagera över tid. Gör så här: Lek tillsammans med barnet och samtala om miljön och figurerna ni har framför er: Vad äter de? Var bor de? Hur låter de? o.s.v. Kommentar: Var tydlig och bjud in barnet till samtal och visa att du förväntar dig att barnet tar plats i dialogen.
samspel 2–3 år
Material: Handdockor.
Material: Ett lottospel.
Tanke: Att hjälpa barnet att fånga andras uppmärksamhet med hjälp av en leksak.
Tanke: Genom att fokusera på en gemensam aktivitet så tränar barnet på att samspela med andra barn. Barnet övar på att vänta på sin tur. Det lär sig nya ord och begrepp.
Gör så här: Du pratar genom dockan och uppmuntrar barnet att delta i samtalet. Låt barnet uttrycka sig genom att leka med dockan för att fånga de andra barnens uppmärksamhet. Kommentar: Handdockan är ett bra sätt att gå in i och ut ur roller. Du som vuxen kan plötsligt bli ett djur eller en docka som barnet kan prata med på annat sätt.
Gör så här: Varje barn drar ett kort och berättar vad de fått för bild och frågar: ”Vem har …?” eller ”Har du …?” Som variation går det att spela som ett fiskespel genom att sätta gem på bilderna och låta barnen fiska upp korten med en magnet på ett fiskespö.
15
samspel 2–3 år
Material: En bok med sånglekar som till exempel ”I ett hus vid skogens slut”, ”Björnen sover”, ”Lilla snigel akta dig” m.fl. Tanke: Att stimulera till grupplekar genom sånger och rörelser. Ha roligt tillsammans! Gör så här: Barnen får ta olika roller i sånglekarna. Sjung och lek både utomhus och inne.
Material: En Totte-bok och konkret material till. Tanke: Att förstärka barnens erfarenheter av vardagsupplevelser genom enkel rollek. Återskapa barnens egna erfarenheter och sätt ord på dessa. Gör så här: Antingen väljer barnen själva roller eller så fördelar du de olika rollerna mellan barnen och deltar själv aktivt i leken med barnen. Du agerar och sätter ord på dina handlingar. Barnen övar och imiterar det du gör. Kommentar: Var tydlig med leksignalerna och ge barnen möjlighet att förstå att nu leker vi och det är på låtsas.
16
samspel 2–3 år
Material: Bestick och servis. Tanke: Barnen utvecklar samspel genom att delta i dagliga rutiner. Gör så här: Två barn kan samarbeta och duka eller duka av bordet och laga/sätta fram mat. Du kan hjälpa till och till exempel vara kock och/eller sätta ord på aktiviteten.
17
Observation av språk i dagligt samspel Enligt Lpfö (reviderad 2010) har förskolan skyldighet att följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande. Dessutom ska man särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som behöver stöd i sin utveckling. I läroplanen står också att man i förskolan ska stimulera barnens språkutveckling. TRAS är ett observationsmaterial som används av förskolepersonal i det dagliga samspelet, för att få syn på utvecklingen och lärandet hos barnen. I TRAS-tips får du hjälp att hitta lekar, spel, böcker och annat som kan användas för att arbeta med barnens språkliga utveckling. TRAS-tips har översatts från norska och bearbetats för att passa i Sverige av tal- och specialpedagog Christina Helmersen. Hon har även gjort vissa tillägg i boken med fokus på flerspråkiga barn. TRAS-tips är tänkt att användas av förskollärare och barnskötare verksamma i förskolan med barn från ca 2 år och uppåt.