9789170188893

Page 1

Ulf Malmqvist

LÄSFRÄMJANDE FÖR DE YNGSTA

0 m språkstimulering för 0 – 3-åringar

BTJ Förlag

Läsfrämjande för de yngsta

Om språkstimulering för 0–3-åringar

Ulf Malmqvist

BTJ Förlag

Omslagsdesign: Nora Lindkvist Omslagsbild: Unsplash

© Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2024 Tryck: ScandinavianBook, Århus Danmark 2024

ISBN 978-91-7018-889-3

www.btj.se/btj-forlag www.facebook.com/btjforlag Instagram: @btjforlag

Innehåll

Förord 7 Språkutveckling 0–3 år 11 Att göra sin röst hörd – om delaktighet och inflytande 19 De allra yngsta barnens litteratur 27 Rim, ramsor och lyrik 37 Boksamtal med de yngsta 45 Språkmiljöer – korsvägar och mellanrum 53 Språk och lek 63 Modersmålet och vägen till språket 71 Vad kan ett språk vara? 79 Läsfrämjare 87 Barnet och bilden 95 Slutord. Läs, läs, läs och prata, prata, prata 103 Litteratur 109

Förord

För ett tiotal år sedan arbetade jag som förskollärare på en förskola som skulle organisera om sin verksamhet. Från så kallade syskonavdelningar med barn i åldern 0–6 år ville vi nu eftersträva mer åldershomogena grupper där vi delade upp barnen i yngrebarnsavdelningar (0–3 år) och äldrebarnsavdelningar (3–6 år). Vår tanke var att de äldre barnen inte hela tiden skulle behöva ta hänsyn till de yngre. Underförstått ville vi skydda de äldre barnen, eller om det var tvärtom: att de yngsta skulle få vara i fred för de äldre barnens fartfyllda lekar. Oavsett hur vi tänkte så var det inga problem att organisera barnen utifrån födelseår. Problemet uppstod när vi skulle organisera pedagogerna – vem som skulle arbeta på yngre- respektive äldrebarnsavdelningarna. De allra flesta ville vara med de äldre barnen och det vanligaste argumentet var att slippa blöjbyten och att slippa ”ätas upp av rutiner”.

Eftersom förändringsarbetet på förskolan var så pass genomgripande och hade föregåtts av möten och beslut i bland annat föräldrarådet ville vi att även organiseringen av pedagogerna skulle ske i samförstånd. Ingen skulle behöva arbeta med en åldersgrupp mot sin vilja. Därför sköt vi upp organisationsutvecklingen en termin och ägnade oss åt fördjupade reflektioner kring hur vi kunde förstå pedagogiken i verksamheterna med de yngsta barnen. Undervisningsbegreppet var ännu inte etablerat

7

i förskolan, men det var så vi tänkte: Hur kan vi förstå och genomföra förskolans undervisning för de allra yngsta barnen?

När stunden var inne för att organisera oss på de olika avdelningarna fick till slut lotten avgöra vem som skulle få förmånen att arbeta på yngrebarnsavdelningarna. Någonting hade hänt: plötsligt sågs inte åldern 0–3 år som definierad av blöjbyten och rutiner. Här fanns istället både utmaningar och möjligheter.

Idag känns den tanken självklar.

Den här boken handlar om de yngsta barnens möte med språket och litteraturen. Det kan vara lätt att få för sig att barn inte blir språkande människor förrän efter treårsåldern, och framför allt inte har någon egen rätt till ett rikt möte med litteraturen. Det finns till och med ett begrepp för den här åldersgruppen – ”toddlare” – som ställer dem lite vid sidan av den övriga mänskligheten. Därför känns det som en ynnest att få ägna en hel bok åt just de här barnens möte med litteraturen och dess avgörande betydelse för barnets fortsatta språkutveckling och skolgång.

När vi talar om barn i åldern 0–3 år får vi vidga begreppet ”språk” till att omfatta intentioner till kommunikation och en vilja att nå den andre. De yngsta barnen i början av sin språkutveckling är helt beroende av vår förmåga att tolka och förstå vad det är de kommunicerar.

Hugo Lagercrantz, professor i barnmedicin vid Karolinska Institutet, uttryckte det i en intervju (Bohuslänningen 20 september 2011) som att barns språkfönster successivt stängs efter tre års ålder. Det som kommer därefter är en påbyggnad. Det är i åldern 0–3 år som språkfönstret står vidöppet för ett veritabelt korsdrag. Därför är det viktigt att barn möter språket och litteraturen redan då, och framför allt är det avgörande på vilka sätt de får möjligheter att möta språkets hela register.

I Läsfrämjande för de yngsta kommer du att få möta olika professioner som omger barnet i dess tidigaste åldrar. När jag

8

skriver ”pedagoger” syftar jag på all den personal som är verksam på förskolan, oavsett utbildning. Liksom i mina två tidigare böcker Förskolebiblioteket flyttar in! och Förskolebiblioteket gör skillnad! skriver jag ur ett perspektiv som förskollärare och pedagogisk utvecklare. Det vill säga: jag skriver utifrån beprövad erfarenhet men på vetenskaplig grund. Men i den här boken vill jag vidga mitt tilltal och rikta mig till alla som omger de allra yngsta barnen. För när barnet väl kommer till oss i förskolan har språkutvecklingen redan varit i gång ett bra tag, och den sätts inte på paus när barnet går hem för dagen. Så den här boken vänder sig till alla som vinnlägger sig om att föra en dialog med barnet. För det är precis så som språket utvecklas och blir rikt.

Varje kapitel avslutas med en kort sammanfattning och några reflektionsfrågor. Ta gärna med de frågorna till kollegorna och tänk tillsammans, så kommer ert arbete med de yngsta barnens språkande att leda vidare.

9

Följ Ulfs uppmaning att prata och läsa omåttligt mycket tillsammans!

I Läsfrämjande för de yngsta. Om språkstimulering för 0–3-åringar betonar Ulf Malmqvist hur viktigt det är för små barn att komma i kontakt med litteratur för att utveckla sitt språk. Men vad är egentligen ett språk och på hur många olika sätt kan barn interagera med böcker?

Ulf Malmqvist är författare och verksam som pedagogisk utvecklare med inriktning på språk och kommunikation vid Förskoleförvaltningen i Malmö stad. Han har tidigare skrivit böckerna

Förskolebiblioteket flyttar in! (2019) och Förskolebiblioteket gör skillnad! (2022) på BTJ Förlag.

BTJ Förlag

ISBN
9 789170 188893 >
9789170188893

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.