9789152780183

Läsprov Rädda Jorden - sida 1

INLEDNING Mitt syfte med den här boken är att försöka förstå och beskriva utvecklingen av det moderna samhället, som började i Europa efter franska revolutionen. Ansatsen syftar till att analysera och beskriva vår tids viktigaste samhällsfrågor. Jag begränsar mig genom att fokusera på två centrala begrepp, nämligen kapitalism och individualism.

Det är dessa två fenomen som framträder allt tydligare i det nya samhället efter andra världskriget och blir helt dominerande i det postmoderna samhället på 2000-talet.

Hur kan det komma sig att det har blivit på det här viset och vad har det för konsekvenser? Dessa frågor försöker jag besvara i den här boken.

Med den begränsningen riskerar min berättelse att utelämna viktiga positiva utvecklingstendenser och krafter i det nuvarande samhället som kan bära utvecklingen framåt i positiv riktning. Jag hoppas att Platon har rätt när han visar med liknelsen i grottan att vi endast beskriver skuggor av verkligheten. Om min beskrivning av det framtida samhället får en negativ och suddig profil kan det vara så att verkligheten där bakom har en stark utvecklingspotential. Min berättelse är en samhällsvetenskaplig beskrivning av situationen och jag håller den för att vara sann och riktig tills någon bevisat motsatsen. Jag håller fast vid att det vetenskapliga rationella och logiska tänkandet är det mest tillförlitliga perspektivet i en osäker tillvaro.

Jag vill betona att jag inte beskriver hela samhället utan bara den del som kallas det moderna samhället. I min avgränsning väljer jag att utelämna det militära komplexet, klasskampen, kvinnorörelsen och många andra områden, men trots det illustrerar och beskriver det jag tar upp i min bok det moderna samhällets tillblivelse och utveckling Det kan vara vanskligt att avgränsa det moderna samhället och beskriva vad det är och inte är. Men det är nödvändigt för att klargöra utvecklingen. Jag presenterar inte några absoluta sanningar; snarare ska man se min bok som en presentation av antaganden och teser som kan diskuteras. Hur man än läser och förstår så är utvecklingen dramatisk, men pekar också på nya begrepp och möjligheter. Boken gör inte anspråk på fullständighet, men landar till slut i det postmoderna samhället på 2000-talet i en kritisk analys av utvecklingen.

Läsprov Rädda Jorden - sida 2

Jag försöker hitta en röd tråd i utvecklingen vilket är svårt. Det finns kvar rester av de gamla auktoritära principerna med makt, lydnad och disciplin, med krigsindustri, erövringar och kolonialpolitik i det moderna samhället under hela 1900-talet. Det är tydligt att man inte kan bli av med sådant elände genom demokratiska principer. Men så länge som vi endast har en ekonomisk och militär supermakt kan det militära hotet inte utgöra någon större fara. Jag tror och jag ser att det verkliga hotet finns i själva strukturen av det moderna samhället. Men här vill jag göra några preliminära antaganden om samhällsutvecklingen: •

Produktionen i världen kommer att öka.

•

Förbränning av kol, olja och gas kommer att öka.

•

Det kapitalistiska systemet kommer att vara dominerande.

•

Vinsten kommer att vara en drivande kraft i utvecklingen.

•

Individualism kommer att vara ett centralt begrepp i utvecklingen

•

Ojämlikheten i världen kommer att öka.

Dessa antaganden, som till vissa delar är bekräftade av vetenskapen, leder till hypotesen att en viktig orsak till utvecklingen av det moderna samhället har varit det kapitalistiska systemet och individualism. Den här utvecklingen kommer troligen att fortsätta in i det postmoderna samhället.

En fråga jag ställer mig är vad som menas med välfärd. Den frågan är helt central för människan och samhället. För att svara på den frågan måste man veta vem människan är när hen helt och hållet ställs inför företeelsernas ram, sa min vän jesuiten. Jag kan naturligtvis inte besvara den frågan. Men problemet följer med under hela resan och konfronteras i slutet av boken med välfärdsbegreppet i det postmoderna samhället som uteslutande är av ekonomisk natur.

En sociologisk ansats Att förstå sociala fenomen är en vetenskap i sig menade Max Weber och döpte sådana ansatser till ”verstehen”. I en sådan ansats är målet att förstå en kultur eller ett fenomen i sig, utan att försöka skapa förutsägande teorier.

Läsprov Rädda Jorden - sida 3

Forskarna ska ändå använda sig av vetenskapliga metoder när de observerar, samlar data och eventuellt föreslår hypoteser.

Sociologisk forskning handlar också om operationalisering, kvantifiering och mätning. Här finns det brister i min beskrivning av det nya samhället, eftersom min bok i första hand är en deskriptiv nutidshistoria utifrån ett sociologiskt perspektiv.

När det gäller operationalisering har jag dock gjort en del försök att följa den vetenskapliga modellen i och med att jag bara beskriver en del av samhället, nämligen det moderna samhället. Det moderna samhället betecknar ett fenomen med många nya och intressanta funktioner, såsom utvecklingen av rättsväsendet, skolundervisningen och massmediernas utveckling, bara för att nämna några. Jag har dock valt att fokusera min berättelse på det kapitalistiska företagets organisation och funktioner på makronivå, och utvecklingen av det individualistiska perspektivet på mikronivå.

Det finns möjlighet att formulera hypoteser i olika textavsnitt, men det har jag avstått från. Däremot har jag formulerat en del centrala problem och även visat metodiska lösningar. Det finns många möjligheter att gå vidare i analysen av mina textavsnitt genom deduktion eller induktion. Då är man kanske inne i det postmoderna samhället och kan kritisera fenomen och företeelser i det moderna samhället från det perspektivet.

Efter att ha diskuterat den sociologiska ansatsen är det också nödvändigt att notera sociologins begränsningar. Att utgå från sociala enheter eller individer som undersökningsobjekt skapar problem för forskningen; mänskligt beteende är komplext och svårt, eller till och med omöjligt att förutsäga. För att få grepp om den här komplexiteten intar jag två perspektiv. För det första följer jag ett socialpsykologiskt perspektiv vilket innebär att den minsta undersökningsenheten av en medborgare är en triad: du, den andre och situationen. För det andra ser jag människan både som en biologisk och en social varelse som är förankrad i sin familj sedan flera generationer och ska anpassa sig till det nya samhället. Men individen är också ett subjekt och påverkar själv samhällsutvecklingen. Samhället förändras kontinuerligt, vilket gör det svårt att upprätta bestående kunskaper. Detta är även ett problem som uppstår i sociologisk forskning i och med att forskningen i sig kan skapa förändring i samhället. Sociologisk forskning är sällan helt neutral och kan därför inte anamma det naturvetenskapliga forskningsidealet.