FÖRORD AV ÄRKEBISKOP MARTIN MODÉUS 8
INLEDNING 10
Luthers väg till katekeserna 11
Stora katekesens bakgrund och förhistoria 13
Luthers syfte med Stora katekesen 15
Översättning 16
Att läsa och tolka Luther i hans tid och idag 17
Stora katekesens disposition 19
ORDFÖRKLARINGAR 22
MARTIN LUTHERS FÖRETAL 41
FÖRETAL 47
TIO GUDS BUD 55
Första budet 55
Andra budet 65
Tredje budet 73
Fjärde budet 79
Femte budet 95
Sjätte budet 101
Sjunde budet 109
Åttonde budet 117
Nionde och tionde budet 125
Avslutning på de tio buden 131
TROSBEKÄNNELSEN 138
Om Trosbekännelsen 138
Den första artikeln 141
Den andra artikeln 145
Den tredje artikeln 149
Sammanfattning av Trosbekännelsen 154
VÅR FADER (FADER VÅR) 159
Inledning 159
Första bönen 167
Andra bönen 171
Tredje bönen 175
Fjärde bönen 179
Femte bönen 183
Sjätte bönen 187
Sjunde och sista bönen 191
också från oräkneliga läroböcker, uppbyggelseskrifter och konfirmandmaterial i dess efterföljd: Tio Guds bud, Trosbekännelsen, Vår Fader, dopet, nattvarden, bikten. Luthers stora katekes är skriven i en medeltida katekestradition och är på så sätt en del av det allmänkyrkliga arvet. Samtidigt ger han framställningen sin distinkta prägel.
Luthers stora katekes ingår i Svenska kyrkans bekännelseskrifter och är alltså inte bara en historiskt viktig text utan alltjämt ett uttryck för vår kyrkas tro, bekännelse och lära. Här finns briljanta utläggningar om trons karaktär och bönens betydelse. Här möter vi pedagogiska redogörelser för trons innehåll och pastoral vägledning för det kristna livets gestaltning.
Katekesen är ett uttryck för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, men den ger också uttryck för sin tids värderingar, bland vilka det finns sådant som vi har behövt göra upp med. Det gäller till exempel den negativa synen på judisk skrifttolkning och det kraftfulla avfärdandet av andra kristna grupper. Här behöver
vi påminna oss om de lutherska tolkningsprinciperna och använda dem även mot Luthers egna texter. Till dessa principer hör betoningen på semper reformanda – kontinuerlig förnyelse – och insikten att all tolkning behöver ske med evangeliet om Kristus i centrum. Med andra ord finns det skäl att fortsatt, kritiskt och självkritiskt, tolka vår traditions texter med kärleksbudskapet för ögonen och med stöd av den bästa kunskap som varje tid besitter. På det här sättet kan gamla texter få betydelse för en ny generation av läsare.
Den processen har underlättats väsentligt av den fina översättning och det gedigna förklarande material som Göran Agrell och Peter Strömmer arbetat fram. Det är min förhoppning och övertygelse att utgåvan kommer bidra till samtal och fördjupning och så bli till glädje för både kyrka och samhälle.
ärkebiskop Martin Modéus
Det finns ett stort behov av en framställning av den kristna tron som kan användas som grund för undervisning och som på ett resonerande sätt sammanfattar det mest väsentliga. Kunskapen om kristen tro behöver i vår tid fördjupas för såväl nybörjare som för mer erfarna på trons väg. Enbart deltagande i söndagens gudstjänst ger svårligen någon bra översikt över kristen tro som helhet.
Här kan Luthers katekeser vara till stor hjälp. Lilla katekesen har varit en av de främsta läroböckerna i Sverige och utgör fortfarande en del av Den svenska psalmboken. Stora katekesen i sin tur har fungerat världen över som läro- och bekännelsebok inom den lutherska kyrkogemenskapen och är också den alltjämt aktuell, dels som en av Svenska kyrkans bekännelseskrifter, dels för det direkta tilltalet när det gäller att prata om tro. Även om mycket i texten är tidsbundet, vilket vi försöker kommentera i denna utgåva, finns här viktiga och klassiska tankar om tron som är väl värda att ta till sig och diskutera också i vår tid.
katekesens
Luthers grundläggande undervisning om den kristna tron hade tagit sin början redan 1516 och 1517 då han predikade över kateketiskt material. År 1518 trycktes hans utläggningar av budorden och 1519 hans förklaring av Herrens bön.1 De följdes av Kort framställning av De Tio buden, Tron och Fader Vår (1520), En liten bönbok (1522) och Den tyska mässan (1526) där Luther utvecklar och omtalar vikten och betydelsen av kateketisk undervisning.
Omkring 1525 verkar Luther ha tänkt författa och ge ut ett större verk med undervisning för församlingarna, men fick inte tid för det. Istället lät han uppdraget gå vidare till reformatorerna Justus Jonas och Johann Agricola som gav ut ett första utkast 1525 och slutförde det 1527.
De reformatoriska församlingarna i kur furstendömet Sachsen, där Luther själv bodde, hade börjat visiteras 1526. Eftersom en del av församlingarna stod utan präster, många av dem hade flytt undan det stora bondeupproret föregående år, skrev Luthers medreformator och vän Philipp Melanchthon, även kallad »Tysklands lärare«, instruktioner för visitationerna,
1 Se översättning av Carl Axel Aurelius i Herrens bön i Martin Luthers utläggning 1519 (2022).
med förord av Luther. Det var ett försök att skriva ett slags luthersk kyrkoordning.
Som tidigare nämnts var resultatet av visitationerna närmast katastrofalt och blev också det som fick Luther att skriva både Lilla katekesen och Stora katekesen (Tyska katekesen) för att bemöta den stora okunskap de sett och istället förse församlingarna med traditionell katekesundervisning.
Lilla katekesen som var tänkt för »barn och okunniga« gavs ut i januari 1529 i form av tre väggtavlor med budorden, trosbekännelsen och Herrens bön, för att användas i kyrkor och skolor. I mars samma år tillfogades undervisning om dop och nattvard och kort därefter tillkom morgon- och aftonböner, bordsböner och hustavla. Ytterligare två månader senare gavs Lilla katekesen ut också i bokform, vilken sedan 1531 kompletterades med En kort förmaning om bikten. De tidiga utgåvorna av Lilla katekesen var försedda med bilder, och barnets pedagogiska fråga till den undervisande husfadern: »Vad är det?« gällde även som ingång till undervisning utifrån bildernas bibliska motiv. Lilla katekesen kom att bli den mest spridda av reformationens alla texter.
Den större katekesen är mer djuplodande och gavs ut i april – också det 1529 – bland annat
syfte med
Stora katekesen
Precis som med Lilla katekesen är syftet med Stora katekesen att ge barn och okunniga* undervisning i den kristna läran, men inte direkt utan genom att Luther i predikoform visar predikanter, lärare och husfäder hur de kan göra för att utlägga den kristna lärans huvudstycken för barn. I företalet från 1530 riktar sig Luther »till alla kristna, men särskilt till alla präster och predikanter«.5 Han ville alltså ge främst prästerna hjälp till och modeller för predikningar om katekesens olika delar. Dessutom hade Luther gett anvisningar om att de varje söndagseftermiddag skulle predika över framför allt buden, trosbekännelsen och Vår Fader. Stora katekesen kan alltså ses som en predikobok, en samling predikningar över katekesens huvudstycken. Att katekesen i huvudsak är tänkt att vara muntlig framgår av att Luther ofta skriver »som sagt« eller »som vi kommer att höra«. De sista raderna i företalet från 1529 sammanfattar detta:
… predikar vi den flitigt … Så vill vi nu ta oss an de anvisade styckena efter varandra och tydligt förklara dem så långt det är nödvändigt.6
Men predikanterna är inte den enda målgruppen för Stora katekesen. Snarare är den en predikobok med predikningar riktade till en församling som består av barn och vuxna ur alla samhällsgrupper. Jämte predikanterna vänder den sig också till skollärarna och husfäderna. Lärarna skulle en gång i veckan med hjälp av den ägna sig åt den kristna undervisningen. Husfäderna skulle lära av den för att kunna undervisa barn och tjänstefolk. Boken var helt enkelt ett hjälpmedel som angav hur alla slags människor skulle undervisas i lärans huvudstycken. Med sitt konkreta tilltal avsåg Luther väcka känsla för Bibelns ord, inte ge lyssnarna en teologisk begreppsapparat.
Båda katekeserna fick stor spridning inom kyrka och skola, även om det var Lilla katekesen som gick i bräschen för dem. I den svenska skolan var den obligatorisk läsning fram till 1919.
5 Se s. 41.
6 Se s. 51.
översättningen. Här ansluter vi oss till översättningen av Lilla katekesen i Den svenska psalmboken (2018), där till exempel sjätte budet sägs betyda att »vi skall frukta och älska Gud … så att makar älskar och respekterar varandra« (ordagrant: »… att var och en älskar och ärar sin maka«) och tionde budet att »vi skall frukta och älska Gud, så att vi inte lockar och tvingar av vår nästa hennes maka, make, anställda eller boskap …« (ordagrant: »… så att vi inte drar, lockar eller tubbar ifrån vår nästa hans maka, tjänstefolk eller boskap …«).
Att läsa och tolka Luther i hans tid och idag
Luther är självklart ett barn av sin tid. Hans situation som reformator, bannlyst av kyrkan och förklarad fredlös av högsta politiska instans, kejsare och riksdag, visar sig i Stora katekesen som polemik, inte minst mot påven. Att han levde i och inte visste av något annat än ett feodalt samhälle framgår av att han betonar furstens stora betydelse – främst för det goda samhället, för fred och bröd. Hans förmoderna syn innebär att han tänker sig tillvaron fylld av mytologiska makter och därför skriver han ofta om djävulen, dennes hot och onda framfart som förklaring till mycket av det gudsfrånvända och onda i tillvaron. Tidsenligt tolkar han Gamla testamentet som syftande på Kristus eller urkyrkan.
Att Luther levde i ett patriarkaliskt samhälle gör att han självklart ser husfar och make som de som har makten i hushåll och familj. En översättning från ett patriarkaliskt till ett mer jämställt samhälle innebär att Luthers tal om husfar och husmor och deras respektive roller måste tolkas som frågan om både mäns och kvinnors ansvar inom såväl familj som arbetsliv och om allas respekt för dem som har sådant ansvar.
I flera fall förtydligar och nyanserar vi Luthers uppfattning i Stora katekesen genom att citera andra Lutherskrifter. Vi försöker tolka Luther
med Luther till exempel när han talar om att vi strängt taget endast behöver ett bud, nämligen det första budet (se not 92) eller att man måste lyda fursten men alltid lyda Gud mer än människor (se not 161). I alla dessa sammanhang är det viktigt att framhålla att vi för att förstå Luther idag måste tolka »påvekyrkan« som ett uttryck för religiösa instanser som vill utöva yttre makt och tror på moralen som räddningen av vår mänskliga värdighet, »fursten« som ett uttryck för lagstiftande och regerande makt (vår tids riksdag och regering) och »djävulen« som en beteckning för det onda eller onda strukturer. Läst så är Stora katekesen en central, lärorik och uppbygglig framställning av det viktigaste i den kristna tron.
Till saken hör att Luther själv om Stora katekesens första och längsta huvuddel om Tio Gud s bud skriver att buden i sig inte gör någon till kristen. Han skriver:
… Trosbekännelsen är en helt annan lära än de tio buden. För buden lär oss vad vi ska göra, men Trosbekännelsen säger vad Gud gör för oss och ger oss. De tio buden är dessutom skrivna i alla människors hjärtan, men Trosbekännelsen kan ingen mänsklig vishet begripa. Den kan bara den heliga Anden lära oss.
Därför gör budens lära ingen till en kristen. För Guds vrede och onåd förblir alltid över oss eftersom vi inte lever så som Gud kräver av oss. Men trons lära för oss till ren nåd, gör oss rättfärdiga och behagliga inför Gud. För genom denna kunskap får vi lust och kärlek till alla Guds bud, eftersom vi här ser hur Gud helt och hållet ger sig åt oss med allt Gud har och förmår till hjälp och stöd för oss att hålla de tio buden: Fadern med allt skapat, Kristus med alla sina verk och den heliga Anden med alla sina gåvor.8
8 Se s. 154–155.
för både vårt yttre och inre liv, nämligen bröd för vårt jordiska liv, förlåtelse för vårt samvete, hjälp mot yttre och inre prövningar och frestelser och om skydd mot allt ont och skadligt.
Efter den kristna lärans tre huvudstycken presenterar Luther de två sakrament som Kristus instiftat, först dopet genom vilket vi upptas i den kristna gemenskapen. Först måste man känna till de ord som dopet grundas på, Guds bud och instiftelse, så ingen kan tvivla på att dopet är något gudomligt och inte uttänkt av människor.
Dopet är inte endast vanligt vatten utan vatten omslutet av Guds ord. Sedan måste vi lära oss vad som är dopets nytta, gåva och verkan, vilket är att göra oss saliga, som enligt Luther betyder att befrias från synd, död och djävul och komma in i Kristus rike. Vidare ska vi lära oss vem den personen är som mottar dopets gåva och välsignelse och slutligen vad dopet betyder.
Nattvarden
Också om nattvarden tas upp vad den är, vad det är för nytta med den och vem som ska motta den – allt grundat på de ord genom vilka
den är instiftad av Kristus. Nattvarden är Herren
Kristus sanna kropp och blod »i och under bröd och vin«9 som vi kristna fått befallning om att äta och dricka. Det är bröd och vin, men inte enbart vanligt bröd och vin utan omslutet av Guds ord. Den kraft och nytta som nattvarden ytterst är instiftad för är syndernas förlåtelse. Den person som mottar denna kraft och nytta är den som tror på Kristus ord om nattvarden. Kristus erbjuder syndernas förlåtelse och då kan sakramentet inte tas emot annat än genom tron.
Slutligen förmanar Luther oss att inte låta en så stor skatt gå oss förbi till ingen nytta. Med orden »Så ofta ni gör det« tvingar Kristus ingen, utan lämnar det till vårt fria val. Men eftersom han säger »Så ofta ni gör det« är det underförstått att man ska göra det ofta.
Bikten
Stora katekesen avslutas med en kort utläggning av bikten, vilken alltid, betonar Luther, ska vara frivillig. Människan har befriats från plågan att detaljerat berätta om alla synder,
9 Se not 454.
men har också fått veta hur bikten kan vara till tröst och styrka för samvetet – inte minst den hemliga bikten som sker i enrum kan vara betydelsefull när något särskilt tynger, anfäktar eller förtär henne och hon inte finner sig vara tillräckligt stark i tron.
Bikten består av två delar. Den första är människans verk, när hon klagar över sina synder och begär tröst för sin själ. Den andra är Guds verk som genom ordet befriar individen från hennes synder. Slutligen förmanas var och en att inte förakta den dyrbara välsignelse som det befriande gudsordet i bikten ger.
> Nunna på medeltiden.
10 Om Luther som munk, se Agrell & Strömmer, I Luthers fotspår – en resebiografi (2018), s. 68–75.
Luther använder många begrepp och uttryck som är knutna till hans tid. Det kan vara allt ifrån olika myntslag till teologiska utsagor. Här följer korta förklaringar till några av de som är vanligast förekommande i Stora katekesen. Asterisk i översättningen hänvisar till dessa ordförklaringar.
Adam Luther menar att människan lever i synd och är efterföljare till Adam. Han bröt mot Guds bud att inte äta av »trädet som ger kunskap om gott och ont« (1 Mos 2:16) och fördrevs från Edens lustgård tillsammans med Eva. Den nya Adam är Jesus som tagit på sig människornas synd så att de är förlåtna av Gud. Därför skriver Luther att människan behöver frigöra sig från den gamle Adam och leva i förlåtelsen.
ordnar
Medeltidens klosterliv kunde se ut på lite olika sätt, beroende på respektive ordens tillkomst och klosterregler. Viktiga ordnar var benediktiner-, cistercienser-, augustiner-, dominikaner- och franciskanerorden. Luther hade som munk10 t illhört augustinereremitorden, men blev mer