9789127460959

Kemi

Innehåll

Vad är kemi? 4

Kemi undersöker de minsta delarna 6

Kemin runt omkring dig 8

Undersöka och få svar på frågor 10

En undersökning i kemi 12

Fördjupning Kemins olika nivåer 14

Undersök, diskutera och förklara 15

Vatten 16

Vattnets egenskaper 18

Vad flyter och vad sjunker? 22

Vattnets naturliga kretslopp 24

Människans kretslopp med vatten 26

Vattenrening och avloppsrening 28

Reportage Så länge regnet faller 30

Vetenskaplig upptäckt Marie Curie upptäckte radioaktivitet 32

Undersök, diskutera och förklara 33

Luft 34

Luft är livsviktigt 36

Luftens densitet 38

Vad är luftföroreningar? 40

Fördjupning Dykning 42

Vetenskaplig upptäckt Dmitrij Mendelejev ordnade grundämnena 44

Undersök och förklara 45

Matens kemi 46

Maten består av olika ämnen 48

Tillsatser i maten 50

Lösningar och blandningar 52

Surt eller basiskt 54

Syror och baser i naturen 56

Fördjupning Surt regn 58

Intervju Anna på Livsmedelsverket 60

Undersök och förklara 61

Kemikalier och

kemiska reaktioner 62

Kemikalier hemma 64

Vad är en kemisk reaktion? 66

Två livsviktiga kemiska reaktioner 68

Mer om kemiska reaktioner 70

Reportage Farliga kemikalier i naturen 72

Intervju Kemiforskaren Joseph 74

Undersök, diskutera och jämför 75

Råvaror och material

Råvaror genom historien 78

Var rädd om råvarorna 80

Papper 82

Metaller 84

Plaster 86

Glas 88

Grundämnen i vår vardag 90

Reportage Hållbart mode 92

Vetenskaplig upptäckt Stephanie Kwoleks

tyg räddar liv 94

Undersök, diskutera och jämför 95

Fossila och förnybara bränslen 96

Bränslen innehåller kol 98

Fossila bränslen 100

Växthuseffekten 102

Förnybara bränslen – biobränslen 104

Förnybara bränslen utan kol 107

Fånga in koldioxid 110

Reportage Framtidens bränsle 112

Vetenskaplig upptäckt Svante Arrhenius upptäckte klimatförändringarna 114

Diskutera och förklara 115

Ordlista och register 116

I kemin studerar vi de små byggstenarna för att förstå varför enorma isberg och stora båtar kan flyta på vatten.

Vad är kemi?

Varför flyter isbitar i vatten? Vad är plast gjort av?

Vad händer när vi steker ett ägg? Kemi handlar om att få svar på frågor och beskriva vår omvärld med hjälp av dess byggstenar, alltså atomerna. När vi vet hur material i naturen är uppbyggda av olika ämnen kan vi också börja förklara deras egenskaper. Det gör att vi bättre kan ta hand om råvaror i naturen. Kunskaper om hur naturen fungerar hjälper oss också att utveckla nya ämnen och material som vi kan använda i vår vardag.

I ämnet kemi får du lära dig att allt består av atomer och molekyler, och att egenskaperna hos dessa påverkar egenskaperna hos allt vi kan se. Du får också upptäcka kemin genom många spännande undersökningar.

I det här kapitlet får du läsa om

• vad kemi är och hur vi kan använda det i vår vardag

• vad ett undersökande arbetssätt är.

Kemi undersöker de minsta delarna

Vad är det minsta som finns? Om vi kunde zooma in på vårt finger skulle vi se hur huden består av små celler. Cellerna består av ännu mindre delar, som proteiner.

Proteinerna är i sin tur uppbyggda av aminosyror och aminosyrorna är uppbyggda av atomer. Kemi handlar om de minsta beståndsdelarna som bygger upp vår värld.

Atomer

Allting är byggt av atomer, till exempel vatten, molnen och luften. Atomerna binder sig till varandra på flera olika sätt för att bygga upp allt som finns runt omkring oss.

Atomer bildar molekyler ...

Atomer kan binda sig till varandra som molekyler. Molekylerna blir olika stora beroende på hur stora atomerna är och hur många atomer molekylerna består av. En vattenmolekyl har bara tre atomer: en syreatom och två väteatomer. Druvsockermolekylen har 24 atomer: sex kolatomer, sex syreatomer och tolv väteatomer.

Proteiner är ännu större och kan bestå av flera tusen atomer.

vattenmolekyl (3 atomer)

... men inte alltid

druvsockermolekyl (24 atomer)

I en metall sitter atomerna inte samman som molekyler. De bildar i stället ett nätverk där alla atomer i metallbiten är sammanbundna med varandra. Det ger metallen helt andra egenskaper än vad till exempel vatten har.

väteatom syreatom

Atomer

Allt som finns i universum är uppbyggt av små atomer. Vi ritar atomer som bollar i olika storlekar och färger. Det finns 118 olika sorters atomer.

I metall bildar atomerna ett nätverk.

Grundämnen

Ett grundämne är ett rent ämne som bara består av en sorts atomer. Guld är ett exempel på ett grundämne, det är en metall som bara innehåller guldatomer. Syre är också ett grundämne och finns i luften. Där sitter två syreatomer ihop och bildar syrgas. Men luft är inte ett grundämne eftersom det består av en blandning av olika ämnen. Vatten och druvsocker är inte heller grundämnen. De består av molekyler som innehåller olika sorters atomer.

Ämnen kan bilda nya ämnen

Kemiska ämnen kan omvandlas till nya ämnen genom kemiska reaktioner. Cellerna i kroppen kan till exempel omvandla druvsocker och syrgas till koldioxid och vatten. Denna reaktion frigör energi som kroppen behöver.

När du bakar en sockerkaka är det en kemisk reaktion som gör att den blir fluffig. Molekylerna i bakpulvret omvandlas bland annat till koldioxidmolekyler i ugnsvärmen. Koldioxid är en gas som bildar bubblor i smeten. När smeten stelnar blir bubblorna kvar. Det är bubblorna som gör kakan fluffig.

Den här ringen består av enbart guldatomer.

När du bakar en kaka omvandlas molekylerna i bakpulvret till andra ämnen som gör kakan fluffig.

Atomens mindre delar

I varje atom finns en kärna med protoner och neutroner. Kärnan är positivt laddad. Runt kärnan rör sig elektroner, som är negativt laddade.

Kemiska reaktioner

I kemiska reaktioner bildas nya ämnen. Ett exempel är fotosyntesen som sker i växter. Det är en kemisk reaktion där koldioxid och vatten blir till syrgas och druvsocker med hjälp av ljus.

Kemin runt omkring dig

Kemi kan användas för att beskriva och förklara egenskaper hos saker i naturen och i din vardag.

Lukter

Hur vet du att någon bakar?

Värmen i ugnen gör att flyktiga ämnen bildas och övergår i gasform. Dessa gaser kan spridas med luften. Alla lukter kommer från kemiska ämnen som vi andas in genom näsan.

Kemikalier hemma

Vi har många kemikalier i hemmet, till exempel tvål, målarfärg och nagellack. De består av blandningar av kemikalier.

Kretslopp

Vatten från hav, sjöar och mark avdunstar och bildar moln. Molnen bildar regn eller snö som faller ner i haven, sjöarna och på marken. På så sätt ingår vattnet i ett kretslopp.

Kemi i kroppen

Det behövs många olika ämnen för att bygga upp våra kroppar. När vi äter får vi i oss ämnen som kolhydrater, proteiner och fetter. Dessa ämnen kan kallas för kroppens byggstenar.

Bränslen

Vi använder bränslen överallt i samhället, exempelvis bensin till bilen. I bensinbilens motor sker en kemisk reaktion där bensin blir till koldioxid och vatten. Samtidigt frigörs mycket energi som driver motorn.

Naturliga

och konstgjorda material

Material kan komma från naturen eller vara tillverkade av människan. Bomull, trä och sten är naturmaterial. Plast och glas är konstgjorda material som tillverkas genom kemiska reaktioner mellan olika ämnen.

Luft syns inte men kan få en ballong att sväva.

Luft

Luften är osynlig men vi upplever den varje dag. Vi känner luften mot vår hud när det blåser och i våra lungor när vi tar ett djupt andetag. Vi ser även luften när den lyfter en ballong mot himlen. Luften består av en blandning av olika ämnen, där kvävgas och syrgas är de två vanligaste. Syret är viktigt för allt levande, precis som vatten. Förutom syrgas och kvävgas innehåller luften också koldioxid, som spelar en viktig roll för jordens temperatur.

I det här kapitlet får du läsa om

• luftens molekyler

• densitet i gaser

• luftföroreningar.

Luft är livsviktigt

Mellan jordens yta och rymden finns atmosfären. Den sträcker sig flera mil rakt upp och består av luft. Vi kan inte se luften men vi kan känna den, till exempel när det blåser och när vi andas.

I luften finns ämnen i gasform som är livsviktiga för livet på jorden. Ett av ämnena är syre, som vi människor och alla djur behöver till kroppens celler. Vi andas in luft med syrgas. När vi andas ut luft igen följer det med ett annat ämne, nämligen koldioxid. Växterna behöver koldioxid för att leva. Luften innehåller alltså olika ämnen som livet på jorden behöver.

Runt jordklotet finns atmosfären som består av luft.

I luften finns ämnen som är livsviktiga för människor, djur och växter.

andra ämnen

Luftens gaser

Luft är en blandning av olika ämnen i gasform. Det finns både molekyler och enskilda atomer i luften.

Kvävgas

Ungefär 80 procent av luften består av kvävgas. Kväve är ett viktigt grundämne som bakterier, växter, svampar, djur och människor behöver för att kunna leva.

I luften sitter kväveatomer ihop två och två och bildar kvävgasmolekyler.

Syrgas

Ungefär 20 procent av luften består av syrgas. Nästan allt syre kommer från växternas fotosyntes. Syrgasen som människor och djur andas in används för att omvandla maten som vi äter till energi.

I syrgasmolekylen sitter syreatomerna ihop två och två. I ett enda andetag får vi i oss flera miljarders miljarder syrgasmolekyler.

Koldioxid

0,04 procent av luften består av koldioxid som vi andas ut. En koldioxidmolekyl består av en kolatom och två syreatomer.

Argon

Ungefär 1 procent av luften består av gasen argon. Argon i luften består av ensamma atomer och inte av molekyler.

syrgas

kvävgas

Luft innehåller många olika ämnen. Kvävgas och syrgas finns det mest av.

kvävgasmolekyl

syrgasmolekyl

koldioxidmolekyl

argonatom

Atomerna och molekylerna i luft rör sig snabbt och är långt ifrån varandra.

Dmitrij Mendelejev ordnade grundämnena

Dmitrij Mendelejev levde 1834–1907.

Skapar ordning

Dmitrij skrev en förkortning av grundämnets namn i rutorna i tabellen, till exempel O för syre. Förkortningarna kallas i dag för kemiska tecken. Bredvid det kemiska tecknet skrev han ämnets atomvikt. Senare ordnade Dmitrij också rutorna efter ämnenas vikt och placerade ämnen med liknande egenskaper tillsammans.

Tabell som kunde växa

Dmitrij Mendelejev var den som först organiserade grundämnena på ett sätt som liknar dagens periodiska system.

Det viktigaste verktyget inom kemi är det periodiska systemet, som sorterar olika grundämnen utifrån deras egenskaper.

Även om Dmitrij inte visste lika mycket om atomer som vi gör i dag, blev uppdelningen så bra att den har gått att anpassa efter nya upptäckter. Han lämnade nämligen luckor för ämnen han trodde skulle upptäckas senare. Från de 63 grundämnen som Dmitrij lade in har tabellen nu växt till 118 ämnen. Det periodiska systemet är i dag en viktig grund i alla utbildningar inom kemi. Det hjälper oss att förstå vad olika ämnen är gjorda av, hur de fungerar och hur de kan reagera med varandra.

Dmitrij Mendelejev föddes i Ryssland 1834 och var professor i kemi. Han arbetade i perioder även som lärare och skrev läroböcker i kemi.

Det var när Dmitrij på ett tydligt sätt ville kunna visa olika samband mellan grundämnena som han började ordna dem i en tabell. Hans tabell är grunden till det periodiska systemet. Tack vare den har vi fått en bättre förståelse för hur världen är uppbyggd.

Grundämnet natrium

förekommer i

atombeteckning atomnummer

undersök

Hur fungerar dykarklockan?

Du behöver en skål med vatten, hushållspapper och ett glas.

Gör så här

1. Fyll vatten i skålen.

2. Lägg papperet hopknycklat till en boll i botten av glaset. Se till att det inte lossnar om du vänder glaset.

3. Vänd glaset upp och ner och sätt försiktigt ner det så i skålen.

4. Ta upp glaset och se vad som hänt med papperet. Skriv en förklaring.

förklara

Varför stiger en varmluftsballong men inte en vanlig ballong fylld med luft?

förklara

• Varför kan vi känna lukten av mat från ett annat rum?

• Hur kan sand från Saharaöknen ibland hamna i Europa?

Träden i skogen kan bli till papper och papper kan bli till böcker.

Råvaror och material

Alla saker som du använder i din vardag har tillverkats av olika råvaror. Men vad menas med en råvara?

Och hur blir en råvara något användbart?

Stolen som du sitter på är förmodligen gjord av trä eller plast. När du ska göra en smörgås tar du fram olika förpackningar, kanske en glasburk med marmelad och en plastpåse med ost. Om du vill rosta smörgåsen stoppar du ner den i en brödrost av metall.

Stolen, förpackningarna och brödrosten är alla gjorda av ett eller flera material. Materialen är i sin tur tillverkade av olika råvaror. I det här

kapitlet får du läsa om olika råvaror, vilka material som tillverkas av råvarorna och hur det går till.

I det här kapitlet får du läsa om

• vad råvaror är

• hur människor har använt råvaror i historien och hur vi gör i dag

• hur vi kan tillverka papper, plast, metall och glas och använda det som material

• hur vi kan återvinna och återanvända olika material.

Råvaror genom historien

Människor har i alla tider använt råvaror från naturen för att tillverka föremål och olika material. Alla saker som vi använder i vår vardag är tillverkade av en eller flera råvaror.

En råvara är ett ämne som vi tar från naturen, till exempel trä, lin eller järn. Olika råvaror har olika egenskaper. Träet kan bli ett stadigt bord, linet en mjuk tröja och järnet en hård hammare.

Trä som råvara

Trä har varit den viktigaste råvaran för oss under lång tid, för att tillverka olika föremål och bygga hus. I Sverige finns det mycket skog och trä är lätt att både transportera och bearbeta. Av trä kan man också göra pappersmassa, som används för att tillverka papper.

Kläder från olika råvaror

Förr var kläder ofta tillverkade av en enda råvara som ull, lin eller skinn. I dag är kläderna ofta gjorda av flera olika material. En vinterjacka kan ha ett material på utsidan för att vara vattentät, ett annat i fodret för att vara skön att ha på sig och ett tredje som fyllning för att hålla värmen.

I mitten av 1900-talet lärde vi oss att göra syntetiska material. De här materialen tillverkas i en kemisk process. I processen använder vi till exempel cellulosa från trä eller råolja som råvaror.

Vanliga syntetiska material är polyester och akryl, som är både slitstarka och billiga att tillverka.

Råolja och naturgas som råvaror

Råolja och naturgas är råvaror som används för att tillverka massor av saker. Från råoljan kan vi framställa flera olika kemiska ämnen som kan användas för att göra till exempel olika sorters plaster, läkemedel och färgämnen.

Vi har i alla tider använt råvaror från naturen för att tillverka föremål.

I dina kläder finns lappar som berättar vilka material kläderna är gjorda av.

Plastflaskor tillverkas ofta av råolja.

Metaller genom historien

För över 10 000 år sedan lärde sig människor att metallen koppar går att värma och forma till olika verktyg, smycken och vapen. Med tiden upptäcktes andra användbara metaller. De upptäckterna har varit mycket viktiga för människans och samhällets utveckling.

Koppar och tenn

På bronsåldern började vi använda brons för att tillverka olika föremål. Brons är en blandning av metallerna koppar och tenn. Verktyg av brons är hårdare och håller bättre än de som är gjorda av ren koppar.

Järn

Under järnåldern lärde vi oss att framställa järn från råvaran järnmalm. Det finns mycket mer järn än koppar i marken, så det blev möjligt att göra många fler verktyg och saker av metall. Järn håller också bättre än brons. Under 1800-talet började människor att göra stål av järn. Stål är en blandning av järn med lite kol, det är mycket användbart och är i dag ett av de viktigaste materialen i världen.

Litium och kobolt

Vi fortsätter att upptäcka nya egenskaper och användningsområden för metaller. Många av dagens uppladdningsbara batterier i mobiltelefoner och datorer innehåller till exempel metallerna litium och kobolt.

Vår användning av olika metaller har varit så viktig för vår utveckling att vi har uppkallat tidsepoker efter dem. Den här hjälmen är från järnåldern.

Järn och stål framställs av järnmalm som finns i marken.

Lera blir keramik

Lera började användas som råvara i Kina för över 20 000 år sedan. Leran formades till krukor och skålar och brändes till keramik i ugnar. I Sverige är nästan alla föremål som vi har hittat från stenåldern gjorda i keramik.

Var rädd om råvarorna

Den teknologiska utvecklingen har gått väldigt snabbt, samtidigt som folkmängden på jorden ökar. Det gör att vi i dag använder många fler föremål än vad vi gjorde för bara 100 år sedan. Vi har dessutom uppfunnit många nya material att göra saker av. Allt detta bidrar till att vi använder väldigt mycket av naturens råvaror.

Brist på råvaror

En del råvaror kan ta slut i naturen om vi använder för mycket av dem. Det tar miljontals år att bilda de fossila bränslena, alltså kol, råolja och naturgas. Därför måste vi sluta använda dessa råvaror så mycket som vi gör. Annars kommer det att bli brist på dem i framtiden.

Miljön påverkas

Vår ökade befolkning och vårt ökade behov av saker påverkar miljön. Om vi till exempel hugger ner för många träd i skogen hinner de inte växa tillbaka. Det leder till att viktiga ekosystem för djur och växter försvinner. När vi borrar efter råolja eller bryter mineraler i gruvor förstörs miljön runt borrhålen och gruvorna.

Minska behovet av råvaror

När vi inte längre vill ha våra saker eller när de är utslitna är det vanligt att de slängs som sopor eller lämnas in som avfall till återvinningen. Eftersom vi använder så mycket saker blir det mycket avfall som måste tas hand om. Det bästa sättet för att minska allt avfall är att köpa saker som håller länge. Att reparera trasiga kläder och prylar i stället för att slänga dem minskar också avfallet. Vi kan även återanvända saker. En gammal glasburk som det har varit marmelad i kan vi till exempel förvara saker i. Om vi alla tänker till behöver vi inte ta lika många råvaror ur naturen.

Valmöjligheterna när vi ska köpa mat har ökat mycket de senaste 100 åren.

Förnybara råvaror

Råvaror som trä och bomull bildas hela tiden på nytt i naturen. Dem kallar vi förnybara råvaror eftersom de inte tar slut som fossila

Att laga trasiga saker och återanvända mer är bra för både klimatet och plånboken.

råmaterial

hållbar design

åter vinning

insamling

Återvinna råvaror

användning återanvändning reparation

Många av de trasiga saker som vi inte längre kan använda, kan lämnas till återvinning. Material som papper, plast, glas och metall kan återvinnas och bli råvaror till någonting nytt som vi behöver.

Avfall som bränsle

Visst avfall kan vi inte återvinna. För att ändå ta vara på råvarorna kan brännbara material brännas upp i ett kraftvärmeverk. Där omvandlas energin i avfallet till värme och elektricitet som vi kan använda. Men vid förbränningen släpps det ut koldioxid i atmosfären. Vi ska därför bara bränna sådant som vi inte kan återanvända eller återvinna.

Cirkulär ekonomi

Det är viktigt att vi återvinner och återanvänder så mycket vi kan. På så sätt kan vi spara på naturens råvaror. Det kallas cirkulär ekonomi.

tillverkning åter tillverkning

Genom att återvinna kan vi återanvända material i stället för att ta nya råvaror från naturen.

Papper

Människor har kunnat göra papper i över 2 000 år. Det var förmodligen i Kina som man först lärde sig att göra papper av olika typer av växtfibrer.

Pappersmassa av träfibrer

Nästan all pappersmassa som vi gör papper av kommer från råvaran trä. För att göra pappersmassa mals trästockar ner till flis. Sedan blandas fliset med vatten och kokas med olika kemikalier.

Då lossnar träfibrerna som finns i trädets cellväggar och bildar pappersmassa. Fibrerna är uppbyggda av en sorts kedjemolekyler som kallas cellulosa. Cellulosamolekylerna består av hundratals eller tusentals druvsockermolekyler som är sammankopplade med kemiska bindningar i långa kedjor. Det är när cellulosamolekylerna binds till varandra som det bildas pappersfibrer.

För att göra papper formas och pressas pappersmassan till pappersark. Det gäller att pressa ut så mycket vatten som möjligt och sedan torka det färdiga papperet.

Pappersförpackningar

Papper är billigt att tillverka. Det kommer dessutom från en förnybar råvara. Det innebär att papper och kartong är populära och miljövänliga material att till exempel göra olika sorters förpackningar av. Kartong är en tjockare sorts papper.

En nackdel med papper och kartong är att de lätt går sönder när de blir blöta. En förpackning av kartong behöver därför skyddas av ett tunt lager plast. Plastlagret finns på både insidan och utsidan av till exempel mjölkpaket.

För att göra pappersmassa mals trästockar ner till flis.

Träfliset blandas sedan med vatten och värms upp.

På insidan av pappersförpackningar som innehåller vätska finns ett tunt lager plast.

För att göra 1 ton pappersmassa går det åt 2 ton trä.

Från träd till papper

Massan bleks, pressas och torkas innan den manglas till stora ark.

Återanvända och återvinna papper

Kartonger och andra förpackningar av papper kan återanvändas flera gånger. Du kan till exempel stoppa saker i en gammal papperskartong när du ska ge bort en present.

Om du inte behöver en produkt av papper längre ska du lämna den till återvinning. Då går det att göra nytt papper av materialet i stället. Papperet tas sönder i små delar och blöts upp i vatten. Om det finns plast eller metall i förpackningarna tas det bort. Det blöta papperet blir till ny pappersmassa, som det går att göra nytt papper eller ny kartong av. Fibrerna i papperet blir lite kortare varje gång de återvinns, vilket gör att det inte går att återvinna dem hur många gånger som helst.

Nedbrytning av papper

Papper kan brytas ner i naturen på samma sätt som själva råvaran trä. Men om papperet har ett plastlager bryts inte plasten ner. Därför ska du inte slänga pappersförpackningar i naturen.

Genom pappersåtervinning blir gamla pappersförpackningar till nya produkter.

Råvaran kommer till fabriken.

När trädets bark är borta huggs stockarna till flis.

Flismassan kokas med kemikalier och tvättas.

Glas

Glasförpackningar

För att tillverka glas behövs råvarorna sand och kalk. När dessa två råvaror smälts samman och blandas med soda bildar de en glasmassa. Glasmassan kan formas till olika föremål så länge den är varm. När den svalnar blir glaset hårt och genomskinligt.

Vi använder glas för att göra burkar och flaskor som vi förvarar mat och dryck i. Glas är lufttätt och skyddar maten bra. Det tål också både värme och kyla bra. Därför kan vi använda en glasform för att värma mat i ugnen och mikrovågsugnen och sedan stoppa in samma form i kylen eller frysen om det blir rester över. Men glas kan spricka om temperaturen ändras för snabbt, så flytta inte en glasform direkt från ugnen till frysen eller tvärtom. Spola inte heller kallt vatten på glas som precis har varit i ugnen.

Glas är ganska tungt, så det går åt mycket energi för att transportera alla glasförpackningar. Därför bör glasförpackningar undvikas om det finns andra alternativ.

Återanvända och återvinna glas

Glasburkar och glasflaskor går väldigt bra att återanvända. Om du kokar egen sylt eller saft kan du hälla upp den i återanvända burkar eller flaskor.

Glas kan återvinnas genom att glaset smälts ner och blir ny glasmassa.

Glasmassan kan sedan formas till nya glasföremål. För att återvinna glas går det åt mindre energi jämfört med att tillverka ny glasmassa. Återvunnet glas har dessutom samma egenskaper som nytt glas så det går att återvinna glas väldigt många gånger.

Glasblåsning är en teknik för att forma varm glasmassa till olika föremål.

Glas kan återvinnas och bli nya glasförpackningar.

Vad händer med det som slängs i naturen?

Skräp som hamnar i naturen bryts ner långsamt. Ibland tar det mycket lång tid innan skräpet är borta, om det någonsin försvinner. Därför får vi aldrig slänga skräp i naturen. Det är mycket bättre att återvinna sakerna.

Glas bryts inte ner i naturen utan omvandlas bara till små glaskorn.

Bananskal bryts ner på 2–5 veckor.

Plast bryts ner på 450–1 000 år.

Tuggummi bryts ner på 20–25 år.

Aluminiumburkar bryts ner på 200–500 år.

Papperspåsar bryts ner på 1–2 månader.

Hållbart mode

Celinda Palm arbetar med att få modeindustrin mer hållbar. Hon försöker

hitta svar på frågor som: Vad är mode? Hur påverkar mode klimatet och miljön?

Hur kan vi återvinna mer av råvarorna som finns i våra kläder?

Celinda Palm har arbetat länge med att designa och sy kläder, bland annat till artister och kungligheter. Nu är hon doktorand i hållbar utveckling vid Stockholms universitet. Hon är särskilt intresserad av vad vi kan göra för att modesystemet ska bli mer hållbart.

Celinda Palm arbetar med hållbarhetsfrågor inom modebranschen.

Ett gigantiskt modesystem

Celinda förklarar att mode är som en egen, ofantligt stor global industri, som vi kallar modeindustrin.

– Över hela jorden arbetar mängder av människor i olika delar av modeindustrin.

Modeindustrin ingår i ett system av varor och tjänster som kallas modesystemet. Alla som tillverkar, transporterar eller säljer kläder ingår i modesystemet. Det gör också alla vi som köper och använder kläderna.

Modesystemet bygger på att nya kläder snabbt ska bli omoderna och ersättas av ännu nyare plagg.

Mode medför många miljöproblem

Både tillverkningen och transporten av kläder påverkar miljön väldigt negativt. Modesystemet bidrar till föroreningar av bland annat mark och vatten och till stora koldioxidutsläpp i luften. Dessutom kommer över 80 procent av skräpet som tas upp på våra stränder från textilier. Våra kläder är också en av orsakerna till att många mikrofibrer hamnar i haven.

– Jag försöker förstå varför mode som system är så ohållbart, säger Celinda. Därför studerar jag hur modesystemet fungerar. En del av mitt jobb är att läsa forskningsrapporter för att lära mig mer om textilfibrer. Hur produceras de och hur mycket resurser går åt när de återvinns och används vid tillverkning av nya kläder?

Celinda studerar också vad mode betyder för oss som människor, för olika grupper och för vårt samhälle. Vad behövs för att vi ska vilja använda våra kläder under längre tid?

Matematiska modeller räknar på återvinning

Tillsammans med sina forskarkollegor gör

Celinda matematiska modeller som räknar på effekten av att återvinna olika fibrer från våra kläder. I dag återvinns mindre än 1 procent av våra kläder. Modellen räknar ut hur stor effekt på miljön det skulle bli om vi i stället kunde återvinna 50–80 procent av kläderna.

Hur ska vi välja fibrer?

Det går mycket bra att återvinna kläder som är gjorda av enbart bomull. Bomullsfibrerna är lätta att skilja från varandra, separera, och använda i nya plagg. Men när bomullen har blandats med till exempel spandex, som gör tyget lite elastiskt, blir det problem. Det är nämligen svårt att separera bomullsfibrer från andra fibrer. Det gör att själva bomullsfibrerna inte blir tillräckligt starka för att användas igen. Flera forskargrupper arbetar nu med att undersöka hur man kan återvinna mer bomull från våra kläder.

– Akryl är ett material som är bra att undvika i kläder eftersom det kräver mycket energi och kemikalier i tillverkningsprocessen, förklarar Celinda. Men det största problemet är egentligen inte valet av fibrer, utan att vi använder så stora mängder råvaror till textilier.

Vi kan göra mycket

Många frågar vad vi som konsumenter själva kan göra för att modesystemet ska bli mer hållbart.

– Vi kan byta kläder med varandra, köpa och sälja second hand, hyra kläder och skapa klädbanker där man till exempel kan låna finkläder, säger Celinda. Flera butiker tar också emot begagnade kläder och ser till att de återanvänds eller att råvarorna återvinns.

– En enkel sak är att vårda kläderna, så att de håller så länge som möjligt, säger Celinda.

Vi kan också ändra och sy om. På det sättet kan vi förnya våra kläder samtidigt som vi är rädda om naturen, klimatet och miljön.

Cirkulärt mode

I dag tillverkas många kläder som används ganska lite och snart kastas. Cirkulärt mode betyder att kläderna används så länge det går, innan de kommer tillbaka till industrin. Där återvinns fibrerna och blir till nya kläder igen.

Vi behöver bli bättre på att återanvända och återvinna våra kläder.

Kemi

åk 4 –6

• Anders Thapper •

PULS Kemi täcker kursplanens centrala innehåll i kemi för årskurserna 4–6 i läroplanen Lgr22.

Lär dig grunderna i kemi med hjälp av exempel från din egen vardag. Upptäck hur atomer och molekyler finns i allt från luften du andas till maten du äter.

I den här boken varvas faktatexter med reportage, fördjupningar och presentationer av kemister och deras bidrag till vetenskapen. Varje kapitel innehåller frågor för re ektion och diskussion samt enkla undersökningar som stärker din förståelse för kemins roll i samhället och naturen. Centrala begrepp förklaras löpande i texten och finns även samlade i en ordlista.

PULS Kemi består av:

Grundbok Arbetsbok med elevwebb Lärarhandledning med lärarwebb

PULS stadieböcker finns i ämnena: Geogra , Historia, Religion, Samhälle Biologi, Fysik, Kemi, Teknik