9789152637906 by Smakprov Media AB

Godly play

Godly play är ett material som på ett fantasifullt sätt ger barn möjlighet att uppleva Bibelns spännande berättelser. Utgångspunkten är att barn redan vet något om Gud och genom Godly play får de ett språk för att tala om, tänka och uttrycka kristen tro.

Jerome W. Berryman

En Godly play-samling innehåller en berättelse som berättas med hjälp av olika spännande material, tillfälle att undra tillsammans kring de frågor som berättelsen har väckt och möjlighet för barn att arbeta med berättelsen på egen hand utifrån sina behov och val. Det genomtänkta upplägget uppmuntrar barnen att söka och finna sina egna svar på trons frågor, men ger dem också en djup praktisk kunskap i den kristna tron som kan bära dem genom hela livet. Jerome W. Berryman är episkopal präst i USA och den som har utvecklat Godly play utifrån montessoripedagogiken. Han har lång erfarenhet av att arbeta med barn. Godly play - liknelser och julens liturgiska berättelser är den andra boken om Godly play som är översatt till svenska. Boken innehåller ett omfattande material för tiden kring jul och liknelser riktat till dig som arbetar med barn (och ungdomar) i åldrarna 2-18 år. På svenska finns även Godly play - heliga berättelser i GT och Godly play - påskens och pingstens berättelser.

Godly play Liknelser och julens liturgiska berättelser Jerome W. Berryman

ISBN 978-91-526-3790-6

Godly play jul omslag 190410.indd 1

789152 637906

2019-04-10 12:32

526-3790-6 godly play jul_inl_190408.indd 2

2019-04-09 13:00

Godly play Liknelser och julens liturgiska berättelser

Jerome W. Berryman ÖVERSÄTTNING

526-3790-6 godly play jul_inl_190408.indd 3

Evelina Forsberg Svensson

2019-04-09 13:00

Referensgrupp för Godly play har varit Nina Carlsson-Garlöv (stiftspedagog i Uppsala stift) Jenny Sjögreen (präst i Svenska kyrkan och Godly play-instruktör) Elin Rundh Dapo (präst i Svenska kyrkan och Godly play-instruktör) Evelina Forsberg Svensson (Godly play-instruktör) Utgiven med stöd av Växsjö stift och Sensus. Originalboken: The Complete Guide to Godly Play, Volume 3: 20 Presentations for Winter Andra upplagan, första tryckningen © 2016 Jerome W. Berryman och Verbum AB Översättning Evelina Forsberg Svensson Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet Illustrationer ur originalboken The Complete Guide to Godly Play, Volume 3: 20 Presentations for Winter Form omslag och inlaga Anna Hild Tryck Print Best, Estland 2019 ISBN 978-91-526-3790-6 Verbum AB Box 22543 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 verbum.se © 2002, 2006, 2008 by Jerome W. Berryman All rights reserved. No part of this publication may be reproduced or transmitted in any form or by any means, electronic or mechanical, including photocopy, recording, or any information storage and retrieval system, without permission in writing from the publisher. The scripture quotations used in this work are from the New Revised Standard Version of the Bible. © 1989 by the Division of Christian Education of the National Council of Churches of Christ in the USA.

52637906 godly play jul_inl_190412.indd 4

2019-04-12 10:20

INNEHÅLL

Förord av Jenny Sjögreen, referensgruppen

Inledning 12 Berättelse 1: Den heliga familjen

Berättelse 2: Advent I

Berättelse 3: Advent II

Berättelse 4: Advent III

Berättelse 5: Advent IV

Berättelse 6: Barnens julgudstjänst

Berättelse 7: Julens mysterium

Berättelse 8: Trettondedagen

Berättelse 9: Dopet

Berättelse 10: Liknelsen om den gode herden

100

Berättelse 11: Liknelsen om den barmhärtige samariern 111 Berättelse 12: Liknelsen om den dyrbara pärlan

121

Berättelse 13: Liknelsen om sådden

130

Berättelse 14: Liknelsen om surdegen

139

Berättelse 15: Liknelsen om senapskornet

146

Berättelse 16: Liknelsernas liknelse

154

Berättelse 17: Liknelsen om den djupa brunnen

161

Berättelse 18: Liknelsesyntes 1 – Alla liknelser

167

Berättelse 19: Liknelsesyntes 2 – ”Jag är”-orden

175

Berättelse 20: Liknelsesyntes 3 – Liknelsespelet

184

526-3790-6 godly play jul_inl_190408.indd 5

2019-04-09 13:00

526-3790-6 godly play jul_inl_190408.indd 6

2019-04-09 13:00

FÖRORD

”När började du tycka om äpplen?” Ungefär så svarade jag när jag som tonåring fick frågan från klasskompisar om när jag började tro på Gud. Deras respons var nästan alltid likadan: ”Jamen, det har jag väl alltid gjort, jag minns inte när jag började äta äpplen.” ”Exakt. Så är det med Gud och mig”, kunde jag då fortsätta, ”jag har nog alltid trott på Gud, men jag har inte alltid haft ord för det. Ord för min tro hittade jag när jag var konfirmand …” Utgångspunkten i Godly play är att barn redan vet något om Gud. Barnet och Gud har en relation. I leken hittas språket, både bönens – det mellan varje enskilt barn (och vuxen) och Gud – men också språket oss människor emellan. Genom berättelserna får barnen smaka på både den bibliska och den kristna traditionens ord samtidigt som de tillsammans med ledarna får pröva och upptäcka de egna orden för sin tro och upplevelse av det Heliga. Godly play har sin grund i montessoripedagogiken. Maria Montessori (1870–1952) trodde på barnet. ”Hjälp barnet hjälpa sig själv”, är hennes devis. Hon menade att en väl förberedd miljö är den tredje pedagogen (barnet är den första och pedagogen den andra). Maria Montessori var bland annat lärare och levde i en homogen religiös kontext i Italien. I hennes skola fanns ett atrium, en kyrksal eller ett andaktsrum, precis som det fanns rum för matematik, språk, geografi och så vidare. I det rummet kunde det andliga och religiösa språket växa. Jerome W. Berryman, som utvecklade Godly play, inspirerades av Maria Montessori och hennes kollega Sofia Cavaletti, deras tankar om barnet och deras metoder för mötet mellan kyrkan och barnet. En Godly play-samling är en helhet; man ser varje barn och bjuder in barnet till cirkeln, man gör sig redo tillsammans att lyssna, man lyssnar till en berättelse (efter manus berättaren lärt sig utantill och med särskilt material Förord 7

526-3790-6 godly play jul_inl_190408.indd 7

2019-04-09 13:00

för att åskådliggöra berättelsen), man undrar tillsammans, med särskilda frågor, och man undrar och arbetar enskilt (till exempel genom att måla, läsa, skapa med lera, bygga med klossar, leka med berättelsematerialet), och så samlas man igen för att fira en enkel fest tillsammans, innan man avslutar med bön och välsignelse och lämnar varandra. Alla delar i samlingen är viktiga, men ibland har man inte tid att göra alla delar. Då kan man göra samling, berättelse och gemensamt undrande och fortsätta nästa gång med samling, kort påminnelse om berättelsen och det egna arbetet. Det är viktigt att ge barnen chans att reflektera och undra både gemensamt och enskilt. Förutsättningarna för att ha Godly play ser förstås olika ut i olika församlingar. En del kan inbjuda till miniorer eller motsvarande och ha en fast grupp under en termin, en del kan använda Godly play på sina förskolor vid olika tillfällen och ytterligare andra kan ha det som söndagsskola. Jerome W. Berryman har ofta påpekat att Godly play inte ersätter allt arbete med barn i kyrkorna, det tål att påminna om här. Det grundläggande förhållningssättet håller för det mesta man gör, eftersom det handlar om syn på människan och barnet och tron, men metoden i sin helhet kompletterar annan verksamhet. Under de år jag har arbetat med Godly play har jag aldrig haft en återkommande grupp. En kärna med några få barn återkommer regelbundet, men det är en öppen verksamhet under gudstjänsttid. Söndagsskolan har dessutom haft ledare som arbetat på andra sätt, gjort på olika vis, jag har varit den enda som gjort Godly play. Det är en utmaning, men det går det med! Undringsstunderna är högtidsstunder. Med början i frågor som ”Vad tycker du bäst om i berättelsen?” till ”Vad tycker du är viktigast?” till ”Kan man ta bort någon del och ändå ha hela berättelsen kvar?” får man leka och pröva och lära tillsammans. Diskussioner kan utbryta, men barnen är fenomenala på att hitta lösningar. Att jag har rätt betyder inte nödvändigtvis att du har fel, är något jag ständigt får lära mig när vi samtalar om vad som är viktigast i adventberättelsen: herdarna, Jesusbarnet eller åsnan som Maria red på. Ofta när jag berättar om Godly play får jag frågor om det inte är svårt att lära sig berättelserna utantill, man undrar om inte materialet är exklusivt och dyrt och om barnen verkligen klarar av att sitta stilla och lyssna. Det är förstås frestande att svara snabbt med nej, nej och ja, men det är klart att det inte är så enkelt. 8 Förord

526-3790-6 godly play jul_inl_190408.indd 8

2019-04-09 13:00

När det gäller att lära sig berättelserna utantill är min upplevelse att det inte tar mer tid att lära sig en berättelse, med ord och material, än att förbereda en bra söndagsskolträff eller motsvarande. Man lär sig snart att det finns vissa nyckelord och nyckelmeningar som återkommer i många av berättelserna, och som därför är viktiga att formulera på samma sätt. Det hjälper också när man väl börjat lära sig fler berättelser. Det är också lätt att vid läsning av enstaka berättelser fastna i det som inte finns med – eller det som finns med i relation till originaltexten i Bibeln eller kyrkans tradition. Jerome W. Berryman har utvecklat Godly play-berättelserna i många år i barngrupper och prövat och omprövat. Jag har valt att vila i vetskapen om detta samtidigt som det utmanat mig att läsa fler berättelser, mer litteratur, berätta mer för att se hur det är tänkt och prata med andra om det. Det är inte bibelberättelser rakt av, det är teologiska berättelser, det är kyrkans berättelser. I översättningsarbetet har särskilt de liturgiska texterna anpassats till en svensk, närmare bestämt, svenskkyrklig kontext. Materialet är viktigt, men det är inte allt. Det finns en viss risk att man låter materialet bli viktigare än grundsynen, och då är man fel ute. Materialet och miljön är en hjälp, men vårt förhållningssätt till barnen och till kristen tro är viktigare. När det gäller material brukar det sägas att man ska ta det bästa man har råd med. Och varför inte? Barnen är viktiga och genom den miljö vi skapar åt dem och de resurser vi lägger på dem visar vi att de är viktiga i vår kyrka. Jag har själv inte haft möjlighet att köpa färdigt material utan har gjort det mesta själv. Jag har skapat kort och laminerat, klippt filtbitar och letat korgar på loppisar. Också i det finns ett lärande om berättande och om Godly play (och om Gud!). Emellanåt har jag surfat runt på hemsidor och längtat efter en riktigt fin ark eller något annat som känns svårt att göra, det ska erkännas, men jag är glad för det rum som jag kontinuerligt jobbar med att skapa med det jag har. Församlingen har köpt in material till det egna arbetet: vattenfärger, tuschpennor, papper, silkespapper, lera, saxar, klossar, kartong, böcker och så vidare. Orkar barnen sitta still och lyssna så länge då? Och vill de inte direkt ta över materialet? Jag berättade adventsberättelsen för en grupp barn där den yngsta var 3 år och den äldsta 8 år. Redan vid första meningen som konstaterar att lila är en färg för kungar, räcker treåringen upp handen (!) och konstaterar rakt ut i luften att hans kalsonger är lila. Alla i gruppen var nog inte helt redo. Men jag fortsatte med berättelsen, lite mer framåtlutad och Förord 9

526-3790-6 godly play jul_inl_190408.indd 9

2019-04-09 13:00

fokuserad på berättelsen och materialet, och han lyssnade snart nog. Alla barn är inte tysta, inte hela tiden. Alla barn sitter inte stilla hela tiden. Det är en hel del rörelse mot materialet, och ibland får man stanna upp och konstatera att alla inte är redo och påminna att alla får chans att arbeta med materialen när vi har eget arbete. Men det ska också sägas att rutiner, att göra på samma sätt, att upprepa, att känna igen miljön/rummet, att veta att det finns en viss ordning som följs – allt det hjälper oss att vara trygga och öppna. Kanske är det till och med så att den som har svårast att i en vanlig samling sitta still är den som har lättast att göra det här! Att förbereda barnen, och kanske ännu mer ledarna, på ett nytt arbetssätt är inte alltid enkelt. Om detta dessutom är något som sker varje vecka med olika barn som kommer är det förstås ännu mer utmanande. Men det är helt okej att göra det stegvis och introducera en bit i taget. En kollega i England berättade hur han under nästan ett år förändrade sin söndagsskola. Barnen var vana vid att man läste en bibeltext och sedan hade ett slags gemensamt skapande där alla gjorde samma sak, ofta enligt en förlaga. Kollegan började med att ändra typen av pyssel för gruppen – de fick nu välja själva vad de skulle göra efter att de läst bibeltexten. Bara det var en utmaning för både barn och ledare. Från att ha varit styrda, och tydligt styrda, övade de sig i att låta det bli som det blir, under en termin. Barnen fick börja tänka själva och ledarna fick börja backa från att handgripligen hjälpa och i stället lyssna in och följa med. Gissa för vilka det var svårast?! Också jag hade svårt med att inte kunna visa upp något efteråt, men ju mer jag jobbar med det, desto mer befriande är det! Jag tänker ofta på det när jag är på utbildningar eller konferenser där man har gruppsamtal som ska redovisas – de blir nästan alltid stelare och mer pretentiösa än där samtalet får flyta på. Det kräver förstås ett ansvarstagande hos deltagarna för att samtalet ska hålla sig till saken, men det blir ofta mer kreativt och förvånande när miljön är trygg och inte prestationsfokuserad. Åter till kollegan i England. De andra bitarna med att byta läsning från en bibel för barn till en berättelse var enkel. Likaså att samlas i cirkeln efter det egna arbetet och äta lite frukt och så småningom be en bön och välsignelsen och sedan avsluta. Om barnen blir hämtade av föräldrarna direkt efter Godly play-samlingen är det också viktigt att förbereda föräldrarna så att de inte kommer in och stör med många frågor och kommentarer. Helst ska de vänta tills barnen kommer ut ur rummet. Det är bättre att man bjuder in föräldrarna med 10 Förord

526-3790-6 godly play jul_inl_190408.indd 10

2019-04-09 13:00

jämna mellanrum till en kväll där de själva får prova på Godly play för att förstå (och få jobba med frågorna själva!). Där jag har söndagsskola är det en del av högmässan. Vi går ut gemensamt vid introitus och kommer tillbaka under offertoriepsalmen. Det ger oss ca 40 minuter att arbeta. Vi samlas i cirkeln och gör oss redo gemensamt, och varje person får säga sitt namn och vi tänder vårt Kristusljus. Sedan berättas berättelsen och vi undrar gemensamt. Vi hinner för det mesta med en god stund av eget arbete också. Vid trosbekännelsen öppnar en gudstjänstvärd dörren på glänt och vinkar till berättaren, vilket ger oss lagom tid att städa undan det vi arbetat med, samlas i cirkeln och ha en kort bön innan vi går in till den stora festen med resten av församlingen. Kollegor i Sverige jobbar med Godly play i (familje-) gudstjänsten. De löser det på olika sätt; med att samla barnen framme i koret, några har provat med att visa bilder på materialet under berättelsen med power point för dem i bänkarna samtidigt. Några har med framgång provat att använda Godly play på demensboenden. Det som nu följer i boken är en översättning av The Complete Guide to Godly Play, Volume 3 som innehåller berättelser om advent och jul samt liknelser. Det börjar med en inledning som svarar på frågorna ”Vad är Godly play?” och ”Hur arbetar man med Godly play?” Sedan följer en genomgång av de tre delarna: hur man använder tiden man har till förfogande, hur man förbereder rummet och till sist hur ledarna arbetar igenom sina olika roller – en är berättare och en stöder barn och berättare. Sist i kapitlet finns mer information om Godly play, var man kan köpa material och inte minst kontaktuppgifter till nätverk som finns här i Sverige, hemsidor både internationellt och nationellt med mera. På inledningen följer de 20 berättelserna (se innehållet). Vi är många som hoppas att Godly play med hjälp av denna bok ska användas ännu mer i församlingar runt om i Sverige. Är du redo att höra mer om Godly play? Varma hälsningar från referensgruppen genom Jenny Sjögreen

Förord 11

526-3790-6 godly play jul_inl_190408.indd 11

2019-04-09 13:00

INLEDNING

I din hand håller du Godly play – liknelser och julens liturgiska berättelser. I boken finns en samling med liturgiska berättelser och liknelser. Texten som följer ger en kort introduktion till vad Godly play är. Vill man läsa en mer ingående beskrivning rekommenderar vi The Complete Guide to Godly Play, Volume 1: How to Lead Godly Play Lessons. Den finns inte översatt till svenska utan får köpas från till exempel www.godlyplay.com, adlibris eller bokus. Efter inledningen hittar du all information du behöver för att kunna presentera berättelserna för barnen och genomföra samlingarna i din Godly play-grupp. Vi hoppas att det enkla formatet kan hjälpa alla ledare, både nya och erfarna, att hitta den information som behövs för att helt och fullt kunna gå in i den mest givande lek vi alla deltar i: Godly play.

Vad är Godly play? Godly play är det som Jerome W. Berryman kallar sin tolkning av andligt lärande inom montessoripedagogiken. Det är ett fantasifullt sätt att arbeta med barn, ett sätt som stöder, utmanar, ger näring till och leder deras andliga sökande. Den är mer besläktad med andlig vägledning än med vad vi vanligen förknippar med andlig bildning och trosupplärning. Godly play utgår från att barn har erfarenhet av Gudsnärvarons mysterium i sina liv, men att de saknar språk, tillåtelse och förståelse för att kunna ge uttryck för och glädja sig över det. I Godly play går vi in i liknelser, tystnad, heliga berättelser och helig liturgi för att upptäcka Gud, oss själva, varandra och världen runtomkring oss. I Godly play förbereder vi en särskild miljö för barnen där de kan arbeta med vuxna vägvisare. Två personer leder sammankomsten och ger barnen tid att • gå in i rummet och bli välkomnade • göra sig redo för berättelsen

12 Inledning

526-3790-6 godly play jul_inl_190408.indd 12

2019-04-09 13:00

• gå in i en berättelse som grundar sig på en liknelse, helig berättelse eller liturgisk handling • ge respons på berättelsen genom att undra tillsammans • ge respons på berättelsen (eller annan viktig andlig fråga) med eget arbete, antingen eget skapande eller med material från berättelsen • förbereda och dela en festmåltid • säga hej då och gå från rummet. För att lättare förstå vad Godly play är kan vi också ta en titt på vad Godly play inte är. För det första är Godly play inte ett komplett program för barn. Barnkörer, barn- och ungdomsgrupper, barn- och familjegudstjänster, läger, julspel, utflykter och andra delar i en rik och levande barnverksamhet är alla viktiga och konkurrerar inte med Godly play. Godly play bidrar till en rik blandning av aktiviteter med själva kärnan, konsten att kunna och veta hur man använder det kristna språket för att ge mening till livet och döden. Godly play skiljer sig från många andra metoder att arbeta med barn och Bibeln. En populär metod är att ha roligt med Bibeln. Det kanske vi ser på läger, barnsamlingar på konferenser eller andra liknande barnaktiviteter. Att på ett lättsamt sätt ha kul med Bibeln är inte fel, men barn behöver också djupare erfarenheter med Bibeln om de ska kunna ta del av dess kraft på djupet. Om vi utelämnar kärnan löper vi risk att trivialisera det kristna sättet att leva. Vi går även miste om det djupe nöje en existentiell upptäckt ger – ett nöje som håller oss verkligt levande!

Hur arbetar man med Godly play? När man arbetar med Godly play behöver man ha tålamod. Med tiden kommer din egen stil att framträda, präglad av Godly play-vana. Även om du använder ett annat material med din barngrupp kan du börja införliva delar av Godly play i det du gör nu – du kan börja med enkla moment som välkomnandet och avslutningen. Var uppmärksam på den miljö du skapar för barnen. Miljön i Godly play är ”öppen” i betydelsen att barn kan få göra riktiga val både vad gäller de material de använder och den process genom vilken de arbetar. Miljön i Godly play är ”avgränsad” i betydelsen att barn blir fredade och vägledda att göra konstruktiva val; den ska vara trygg och välkänd. Inledning 13

526-3790-6 godly play jul_inl_190408.indd 13

2019-04-09 13:00

Som ledare skapar vi en utvecklande, närande och avgränsad miljö i Godly play med hjälp av tid, rum och relationer på ett klart och tydligt sätt. Miljön behöver sådana gränser för att kunna bli den trygga plats där ett skapande möte med Gud kan växa. Låt oss utforska var och en av dessa lite djupare.

Tid DEN IDEALA SAMLINGEN

I teorin tar en hel Godly play-samling ungefär två timmar. Den ideala samlingen har fyra delar där varje del speglar hur de flesta kristna bygger sina gudstjänster. INLEDNING: ATT GÅ IN I RUMMET OCH FORMA CIRKELN

Berättaren sitter i cirkeln och väntar på att barnen ska komma in. Dörrvärden hjälper barn och föräldrar att säga hej då till varandra utanför rummet, och hjälper barnen att varva ner när de går in i rummet. Berättaren visar varje barn till sin särskilda plats i cirkeln, och välkomnar varmt varje barn och säger barnets namn. Berättaren hjälper barnen att göra sig redo för dagens berättelse både genom att själv vara en förebild och genom tydliga instruktioner. ATT HÖRA GUDS ORD: BERÄTTELSE OCH GENSVAR

Berättaren börjar med att be ett barn att flytta på visaren på planschen med kyrkoårets ”klocka” (se s. 36 i Godly play, Heliga berättelser i GT). Därefter är det dags för dagens berättelse. När berättelsen är slut bjuder berättaren in barnen att tillsammans undra över berättelsen. Berättaren ber sedan varje barn i tur och ordning att välja vad barnet vill arbeta med den här gången. Om det behövs kan dörrvärden hjälpa barnen att ta fram sitt arbete, antingen berättelsematerial eller material för eget skapande. När barnen arbetar kanske en del av dem är kvar med berättaren som berättar en annan berättelse. Den här lilla gruppen består av de som ännu inte kan välja själva vad de vill arbeta med.

14 Inledning

526-3790-6 godly play jul_inl_190408.indd 14

2019-04-09 13:00

ATT DELA FESTMÅLTIDEN: FÖRBEREDA FESTEN OCH DELA DEN TILLSAMMANS I HELIGT LUGN

Dörrvärden hjälper tre barn att ställa fram festmåltiden så att barnen kan ta del av den. Man kan bjuda på vatten eller saft, frukt, kex, russin eller det man vet att alla kan äta. Håll det enkelt, det är själva delandet som är kärnan. Barnen får i tur och ordning be, antingen tyst eller högt och berättaren ber den sista bönen. Barnen och berättaren har festen tillsammans, plockar undan och slänger skräpet i soporna. AVSLUTNINGEN: ATT SÄGA HEJ DÅ OCH GÅ UT UR RUMMET

Barnen gör sig redo att säga hej då. Dörrvärden säger varje barns namn och ber barnet säga hej då till berättaren. Berättaren håller ut sina händer och låter barnet själv bestämma hur barnet vill säga hej då: ge en kram, ta i hand eller på annat sätt. Berättaren säger hej då och uttrycker glädje över att barnet är med i den här gemenskapen. Man kan till exempel säga: ”Vad roligt att du var med idag. Välkommen igen.” I teorin tar inledningen, framställningen av berättelsen och gemensam undran över berättelsen ungefär en halvtimme. Barnens respons eller egen reflektion över berättelsen genom skapande, återberättande eller annat eget arbete kan ta ungefär en timme. Förberedelsen av festen, festen i sig och avskedet kan ta ytterligare en halvtimme.

OM DU BARA HAR FYRTIOFEM MINUTER

Kanske har du en begränsad tid för din samling – till exempel fyrtiofem minuter istället för två timmar. Då har du flera möjligheter. INRIKTA DIG PÅ FESTEN

Ibland tar barn extra lång tid på sig att bli färdiga. Om du behöver en hel kvart för att forma cirkeln, kan du gå direkt till festen. Då får du tid att säga hej då i lugn och ro. Du berövar inte barnen någonting. Den kvalité på tid och relationer som barnen får uppleva i rummet är den viktigaste lärdom man kan få under en sammankomst med Godly play.

Inledning 15

526-3790-6 godly play jul_inl_190408.indd 15

2019-04-09 13:00

INRIKTA DIG PÅ ORDET

För det mesta kommer du ha tid för en berättelse, inklusive den tid då barnen och du ger respons på berättelsen genom att undra tillsammans. Avsluta med festen och sedan med avslutningsritualen. Eftersom barnen inte kommer att ha någon tid att göra någonting skapande som respons, föreslår vi att du var tredje eller fjärde gång utesluter berättelsen och istället inriktar dig på arbetet (se nedan). INRIKTA DIG PÅ ARBETET

Om du vanligtvis måste gå direkt från berättelsen till festmåltiden kan du som sagt var tredje eller var fjärde gång utesluta berättelsen och istället ge barnen tid att arbeta själva. Forma cirkeln först. Sedan går du direkt över till att hjälpa barnen välja vad de vill arbeta med den här gången. Se till att det finns tillräckligt med tid i slutet av samlingen till festen och till att säga hej då.

PLANERING AV KYRKOÅRET

Under den första tiden med Godly play, men också när du sedan arbetar med de yngsta barnen, räcker det att berätta grundberättelser. Du hittar dem i Godly play – heliga berättelser från GT, Godly play –påskens och pingstens berättelser och i den här boken. Materialet till de flesta grundberättelser står enligt rumskartan på översta hyllplanet i varje sektion i rummet, så det finns utrymme att ställa annat material till barnens egna arbete på de nedre hyllorna. Det kan till exempel vara böcker, kartor och pussel, eller en extra uppsättning av ett berättelsematerial om du har det. Allt eftersom barnen (och berättarna) behärskar grundberättelserna (vi tänker att det börjar ske efter att man fått höra berättelsen tre gånger), kan du börja lägga till så kallade förlängande berättelser och fördjupande berättelser. Materialet till dessa berättelser står på hyllan under den berättelse den förlänger eller fördjupar och på så sätt blir hyllorna fulla. Hur din Godly play-planering ser ut beror på hur din församling planerar för året. I de flesta fall börjar man på hösten i samband med skolstart. Då kan du börja med grundberättelserna i Godly play – heliga berättelser i GT. Starta med ”Kyrkoåret” och berätta därefter Gamla Testamentets heliga berättelser från ”Skapelsen” fram till ”Profeterna”. Under vintern berättar du de liturgiska berättelserna om advent, jul och trettondagen och fortsätter 16 Inledning

526-3790-6 godly play jul_inl_190408.indd 16

2019-04-09 13:00

med liknelserna – alla från Godly play – liknelser och julens liturgiska berättelser. Därefter vill du kanske berätta om dopet på dopsöndagen eller ett annat tillfälle då ni firar dop i församlingen. Under våren, när fastan tar vid, kan du fortsätta med ”Påskens ansikten”, och sedan påskberättelser om uppståndelsen, nattvarden och den tidiga kyrkan, alla från den här boken. I andra delar av världen där skolåret börjar i januari eller februari kan planeringen se annorlunda ut. Samma princip gäller där – börja med grundberättelser, följ kyrkoåret så att berättelserna som handlar om kyrkans och de kristnas högtider berättas i samband med den tiden på året. Men kyrkoåret behöver inte styra hur du lägger upp din planering, utan fundera över vad som fungerar bäst där du berättar. Allt eftersom du börjar lägga till förlängande och fördjupande berättelser när du berättar för de barn som har större erfarenhet av Godly play, blir det mer komplicerat att planera eftersom grundberättelserna inte kan lämnas helt och det finns många berättelser. Ett år väljer du kanske därför att fokusera på några av människorna från de fem Moseböckerna och börjar med grundberättelsen ”Den stora familjen” för att sedan fortsätta med de berättelser som förlänger den – Abraham, Sara, Jakob och Josef. Året därpå väljer du kanske att introducera några personer som är profeter. Börja då med att berätta grundberättelsen ”Profeterna” och berätta sedan ”Elia”, ”Jesaja”, ”Jeremia” och ”Hesekiel”*. Andra viktiga saker att överväga: • Grupper som träffas regelbundet, men med lite tid till förfogande för sina samlingar kommer att behöva ersätta berättelser med tillfällen att arbeta med eget skapande var tredje eller fjärde söndag. • Om berättaren inte känner sig bekväm med en viss berättelse rekommenderar vi att man ersätter den dagens berättelse med tid för eget arbete. • Under ett arbetspass kan ett barn ställa en fråga som leder till en berikande berättelse; till exempel: ”Varför finns det kors i kyrkan?” Det är ett tillfälle till lärande och då kan man ta fram materialet till berättelsen om korsen (Godly play – påskens och pingstens berättelser).

* Översättarens kommentar: Samtliga berättelser om individer är förlängande/utvidgande berättelser och finns i The Complete Guide To Godly Play, Volume 6 som inte finns utgiven på svenska ännu Inledning 17

526-3790-6 godly play jul_inl_190408.indd 17

2019-04-09 13:00

Rummet KOM IGÅNG

Vi rekommenderar att du läser igenom listan som står under rubriken Mer information om Godly play i det här kapitlet. Där står det om Godly play i Sverige och länkar till hemsidor med material och filmer. Vill du läsa mer rekommenderar vi att du läser igenom The Complete Guide to Godly Play, Volume 1: How to Lead Godly Play Lessons. Inrikta dig till en början på det som är grundläggande för Godly play – relationer och sätt att vara, snarare än på det material som behövs i ett fullt utrustat Godly play-rum. Vi vet att inte alla församlingar kan anslå mycket pengar till barnverksamhet. Men vi tror att det ändå är värt att börja med Godly play med enkla medel. Utan något som helst material kan två ledare skapa ett Godly play-rum där man varje vecka välkomnar barnen, delar en festmåltid och välsignar dem när de går. När Jerome Berryman och Thea Berryman började undervisa använde de hyllor gjorda av plankor och tegelstenar och endast en berättelse: figurer till liknelsen om den gode herden, utklippta av färgad kartong som han lade i en skokartong som han hade spraymålat med guldfärg. Under det följande året fyllde Berryman hyllorna med mer hemmagjort material till berättelserna. När han fick tillgång till mer tid och pengar skaffade han bättre material. Nu är hans Godly play-rum fullt utrustat med hela urvalet av vackra och hållbara material, till exempel liknelselådor, Noas ark, en ökenlåda fylld med sand. Allt detta material är underbara gåvor till barnen som vistas där, men början till en lyckad Godly play-miljö är att skapa en trygg plats där goda relationer kan växa.

18 Inledning

526-3790-6 godly play jul_inl_190408.indd 18

2019-04-09 13:00

MATERIAL MATERIAL TILL BERÄTTELSERNA

I inledningen till varje kapitel, under Kommentarer till materialet redogörs i detalj för det material som behövs. Hur får man tag på material till berättelserna? Det finns flera alternativ. Du kan tillverka materialet själv eller beställa, antingen färdigt material eller materialsatser, från de ställen som listas sist i det här kapitlet. På de hemsidor som anges kan man se hur materialet ser ut. Detta är en lista på allt material vi föreslår till de berättelser som ingår i den här boken: Under hela året (till samtliga eller många berättelser) • kyrkoårets cirkel (väggplansch) • set med krubbfigurer, inklusive Kristusbarn (Jesusbarn) med utsträckta armar • tygunderlag i de liturgiska färgerna (vit, lila, röd, grön) • figur med den uppståndne Kristus med utsträckta armar • saft/juice, frukt, kakor/kex, saker som alla barn kan äta • matza (osyrat bröd) till berättelsen om uttåget och de berättelser som följer Berättelse 1: Den heliga familjen • den heliga familjen • den uppståndne Kristus • tygunderlag i de liturgiska färgerna (vit, lila, röd, grön) Berättelse 2: Advent I • adventskort • 4 adventsljus • tändstickor • ljussläckare • modell av Betlehem • lila och vitt underlag Berättelse 3: Advent II • adventskort • 4 adventsljus • tändstickor • ljussläckare • modell av Betlehem Inledning 19

526-3790-6 godly play jul_inl_190408.indd 19

2019-04-09 13:00

• Josef, Maria och åsna (från Den heliga familjen) • lila och vitt underlag Berättelse 4: Advent III • adventskort • 4 adventsljus • tändstickor • ljussläckare • modell av Betlehem • herde, får, Josef, Maria, åsna (från Den heliga familjen) • lila och vitt underlag Berättelse 5: Advent IV • adventskort • 4 adventsljus • tändstickor • ljussläckare • modell av Betlehem • Kristusbarn, krubba, tre vise män, herde, får, Josef, Maria, åsna (från Den heliga familjen) • Kristusljus • lila och vitt underlag Berättelse 6: Barnens julgudstjänst • församlingens julkrubba (stall, Maria, Josef, djur m.m.) Berättelse 7: Julens mysterium • bilder, namnskyltar och bibeltexter monterade på kartong eller trä • vitt underlag i filt • guldfärgad låda Berättelse 8: Trettondedagen • adventskort • 4 adventsljus • tändstickor • ljussläckare • modell av Betlehem • Kristusbarn, krubba, tre vise män, herde, får, Josef, Maria, åsna (från Den heliga familjen) • Kristusljus 20 Inledning

526-3790-6 godly play jul_inl_190408.indd 20

2019-04-09 13:00

• rökelse, myrra, guldmynt eller guldmålade stenar • tång Berättelse 9: Dopet • 3 cirklar i vit filt • skål • kanna med vatten • duva • tändstickor • Kristusljus • ljussläckare • docka klädd i dopklänning eller insvept i vit filt • värmetålig bricka eller skål fylld med sand • korg med ljus, ljusmanschetter eller ljushållare Berättelse 10: Liknelsen om den gode herden • underlag i grön filt • guldfärgad liknelselåda med grön prick • 12 bruna filtremsor • 3 svarta former i filt • blå figur/form i filt • 5 får • god herde • vanlig herde • varg Berättelse 11: Liknelsen om den barmhärtige samariern • underlag i jute eller brun säckväv • guldfärgad liknelselåda med mörkbrun prick • ljusbrun väg i filt • 2 svarta former i filt • 2 former av städer • 6 personer (1 skadad person, 2 rövare, 1 präst, 1 levit, 1 samarier) • 1 ”täckande” bit (bild på samariern som hjälper den skadade personen) Berättelse 12: Liknelsen om den dyrbara pärlan • underlag i vit filt • guldfärgad liknelselåda med vit prick • 5 bruna rektangulära platser i filt

Inledning 21

526-3790-6 godly play jul_inl_190408.indd 21

2019-04-09 13:00

• 2 personer (köpman och försäljare) • köpmannens ägodelar (pengar, kista, säng, lampa, vas, stol, pall) Berättelse 13: Liknelsen om sådden • underlag i ljusbrun filt • guldfärgad liknelselåda med ljusbrun prick • guldask med fåglar • 3 bilder på mark (stenig jord, tistlar och god jord) • 3 säckar med säd • såningsman Berättelse 14: Liknelsen om surdegen • underlag i beige filt • guldfärgad liknelselåda med beige prick • kvinna • bord • ask med brödlimpa (1 platt del och en som har fått jäsa) och 3 mått mjöl • ask med triangelformad guldfärgad surdeg Berättelse 15: Liknelsen om senapskornet • underlag i gul filt • guldfärgad liknelselåda med gul prick • grön buske eller träd i filt • guldask med fåglar och bon • person Berättelse 16: Liknelsernas liknelse • en uppsättning olikfärgade lådor med lock som går att stapla i varandra Berättelse 17: Liknelsen om den djupa brunnen • ofärgad liknelselåda • brunn • ask med guldsnören • hink • underlag i brun filt Berättelse 18: Liknelsesyntes 1 – Alla liknelser • korg till alla kort • 40 guldfärgade liknelsekort • 15 ”Jag är”-kort • bibel 22 Inledning

526-3790-6 godly play jul_inl_190408.indd 22

2019-04-09 13:00

Berättelse 19: Liknelsesyntes 2 – ”Jag är”-orden • korg till alla kort • 40 guldfärgade liknelsekort • 15 ”Jag är”-kort • låda till sortering • låda med sammanhangskort Berättelse 20: Liknelsesyntes 3 – Liknelsespelet • korg till alla kort • 40 guldfärgade liknelsekort • 23 gula liknelsespelkort i låda MATERIAL TILL BARNENS EGET ARBETE

Samla material för skapande som barnen kan använda när de ger respons och reflekterar. Materialet förvaras på hyllorna för konstnärsmaterial. Listan som följer är ett förslag. Den är inte komplett. Oavsett om du har stor eller liten budget, försök ha material för flera uttryckssätt. Ett exempel på det kan vara material för att skapa bestående saker (rita, måla) eller material för icke-bestående saker (lera, klossar). Vi föreslår bland annat: • papper • målarbrickor • färg och penslar • ritunderlägg • kritor, färgpennor och tuschpennor • underlägg till lera • lera som rullats till små bollar och förvaras i tättslutande burkar MATERIAL TILL FESTEN

• servetter • brödkorg • muggar • bricka • kanna

Inledning 23

526-3790-6 godly play jul_inl_190408.indd 23

2019-04-09 13:00

Godly play

Jerome W. Berryman

Godly play Liknelser och julens liturgiska berättelser Jerome W. Berryman

ISBN 978-91-526-3790-6

Godly play jul omslag 190410.indd 1

789152 637906

2019-04-10 12:32