Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (också kallat BONUS-avtalet) är det att se som ett engångsmaterial och får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Tryck: Interak, Polen 2025
INNEHÅLL
1. Eget företagande – att starta och driva företag 5
2. Företagande – en del av samhällsekonomin 6
3. Företagets affärsidé är grunden 13
4. Att skydda företagets varumärke och affärsidé 25
5. Kunskap om marknaden 32
6. Olika företagsformer 43
7. Företagets intäkter och kostnader – vägen till lönsamhet 54
8. Företagets skatter och avgifter 68
9. Företagets balans och resultat 76
10. För att driva företag krävs kapital 85
11. Kapitalanskaffning – finansiering 93
12. Kalkylera med rätt pris 99
13. Inköp – alla gör det men få talar om det 120
14. Bokföring – en nödvändighet 133
15. Dubbel bokföring 139
16. Bokslut – företagets ställning och resultat 175
17. Att analysera bokslut 196
18. Budgetering 212
19. Organisera för att möta framtiden 241
20. Möte med kunden 251
21. Handel med andra länder 262
22. Avveckling, konkurs eller rekonstruktion 266
Lösningar 273
Bilaga Nuvärdestabell
Bildförteckning
s. 15 Shutterstock
s. 17 Wasabröd/Barilla Sverige AB
s. 26 Logotyper med rättigheter från respektive företag
s. 39 Internetstiftelsen/Kristina Alexanderson
s. 250 Shutterstock
s. 254 Maslows behovstrappa/Illustration Jonny Hallberg
s. 259 Shutterstock
EGET FÖRETAGANDE – ATT STARTA OCH DRIVA FÖRETAG 1
Första kapitlet syftar i första hand till att få dig att reflektera över begreppet ”eget företagande”. Vad är det som driver människor till att bli företagare? Kapitlet gör ingen djupdykning i ämnet. Det behövs inte för att komma igång. Du och de flesta andra har säkert redan en uppfattning om företagande och dess villkor.
Innan du startar, fundera en stund över vad du har för mål med kursen. Vad vill du lära dig? Skaffa dig också en bild av läromedlet. Vad innehåller det och hur det är strukturerat.
Vissa uppgifter har beteckningen ”Gruppuppgift”. Förutom att de är tänkta som gruppuppgifter är de dessutom oftast av fördjupningskaraktär.
Instuderingsfrågorna och frågorna på texten, syftar till att hjälpa dig att fokusera på viktiga begrepp och faktainnehåll i texten. Använd frågorna i samband med genomläsning av texten eller som repetitionsfrågor för att testa dig själv.
Första uppgiften – planera dina studier
Att starta företag kräver planering och framförhållning. Affärsidén måste testas, finansieringen lösas och företaget registreras. På samma sätt är det med studier. Resultatet blir alltid bättre om man vet vad man vill. Ägna därför lite tid till att förbereda och planera dina studier.
Studera innehållsförteckningen. Bläddra igenom boken – titta på bilder, läs rubrikerna etc. På det sättet får du en orientering om vilka områden som tas upp i boken. Titta även igenom uppgiftsboken och dess upplägg.
Jämför innehållet med eventuella styrdokument eller annan målbeskrivning som styr innehållet i den kurs du nu ska läsa. Och framför allt – fundera en stund på vilka områden som du tycker är mest intressanta. Vilka är dina förväntningar och vilket mål har du med denna kurs?
Sammanfatta dina förväntningar och prioriteringar i några punkter. Som du kanske redan upptäckt är sista uppgiften i denna uppgiftsbok en utvärderingsuppgift. Planering och uppföljning är viktigt när vi studerar. Planering och uppföljning är också viktigt i alla förmer av företagande.
Lycka till! Nu startar vi resan.
1:1
2:4
Arbetslöshet ett socialt problem
Sverige har under olika perioder drabbats av hög arbetslöshet bland annat under 1990-talet och 2010-talet. Diskussionen handlade då om hur nya jobb skulle kunna skapas och om utanförskap och sociala problem.
a) På vilket sätt kan samhället motverka utanförskap och sociala problem?
b) Vilka är de allvarligaste sociala problemen för den som blir långtidsarbetslös?
c) Vad var orsaken till att arbetslöshetstalen sjönk i slutet av 1990-talet och sedan åter ökade tio år senare?
2:5
d) År 2015 ökade invandringen till Sverige. Många sökte sig till Sverige under kort tid. Vad krävs av oss, politiker och myndigheter om målet är att integrera dem i samhället?
Företagen måste anställa fler
Arbetslöshet är givetvis sammanflätad med dess motsats – hur många som har arbete.
a) Vad kan regeringen göra för att få företagen att anställa fler?
b) Vilka grupper på arbetsmarknaden har särskilt svårt att få jobb? Hur kan problemet lösas?
Ungdomslöner
Fram till mitten av 1990-talet var det vanligt med minimilöner för ungdomar. Minimilönerna fanns inskrivna i kollektivavtal, dvs. i de avtal som träffas mellan de fackliga organisationerna och arbetsgivarna och som reglerar villkoren på arbetsmarknaden. Men så ändrades avtalen och skrivningarna om minimilöner föll bort.
a) Ska parterna på arbetsmarknaden reglera ungdomslönerna i kollektivavtal eller ska varje enskild arbetsgivare betala skälig lön utifrån vad företaget klarar av?
b) Vad är skälig lön för en 19-åring som under sommarlovet arbetar:
• som vaktmästare på en skola
• i affär
• i kommunens parkförvaltning
• med ett mindre företags bokföring
En moralfråga
• med ordermottagning i ett större bokförlag
• på bensinmack
• sköter städningen i kommunens sporthall
• på sjukhus.
Fri konkurrens förutsätter att företag kan konkurrera på lika villkor. Men det förutsätter också att alla företag följer samma spelregler. Företag som t.ex. låter bli att betala in moms, arbetsgivaravgifter eller fuskar med andra skatter får en konkurrensfördel jämfört med dem som sköter sina betalningar av skatter och avgifter. Hur utbrett detta fusk är, är det ingen som kan ge ett exakt svar på. Men att det inte är särskilt ovanligt vet man.
a) Skulle du vid något av följande tillfällen kunna tänka dig att anlita svart arbetskraft?
• Tapetsera svart. En målare som hjälpt dig med att tapetsera sträcker fram en faktura på vilket det står 18 000 kr samtidigt som han säger att det också kan ordnas till halva beloppet. Du fattar omedelbart vad det handlar om.
• Städhjälp för att slippa bråk. Både du och din sambo arbetar heltid. Bråkar ni så är det nästan alltid om städningen. Ni bestämmer er för att undersöka vad det kostar att anlita städhjälp. Det visar sig dock, med hänsyn till er ekonomi, bli ganska dyrt. Ni har helt enkelt inte råd. En dag öppnar sig dock en möjlighet. En granne har fått kontakt med en person som är beredd att lösa era problem. Men på ett villkor – betalningen ska vara utan kvitton, dvs. svart.
• Byta tjänster. Bilen är trasig igen. Det är inte mer än fem månader sedan du betalade sextusen kronor för en reparation som en märkesverkstad utförde. En granne erbjuder sig att fixa bilen mot att du lovar att hjälpa till med att måla huset.
b) Det faktum att det numera är tillåtet att göra avdrag för hushållsnära tjänster har det påverkat utbudet av ”svartjobb”?
c) Hur vanligt tror du att det är med företag som erbjuder svarta tjänster?
d) Ska samhället ta i med hårdhandskarna mot de företag som erbjuder svarta tjänster? Vilka åtgärder ska vidtas?
BNP – ett mått på välfärd
Ett mått på välfärd är att ange BNP/capita dvs. BNP/invånare. Ett land som producerar mycket varor och tjänster, oavsett vad det är, kommer att hamna högt upp i välfärdstabellen. Ett land som producerar lite kommer att hamna långt ner.
BNP PER INVÅNARE 1970–2020
1970 1 Schweiz
2 USA
3 Luxemburg
4 Sverige
5 Kanada
6 Danmark
7 Frankrike
8 Australien
9 Nederländerna
10 Nya Zeeland
11 Storbritannien
12 Belgien
13 Tyskland*
14 Italien
15 Österrike
16 Norge
17 Japan
18 Finland 19 Island 20 Spanien
1980 1 USA 2 Schweiz 3 Kanada
4 Luxemburg 5 Island 6 Frankrike
7 Norge
8 Sverige
9 Danrnark
10 Belgien 11 Australien
12 Nederländerna
13 Österrike 14 Italien
15 Tyskland*
16 Japan 17 Storbritannien
18 Finland 19 Nya Zeeland 20 Spanien
2010 1 Luxemburg 2 Norge 3 Schweiz 4 USA
5 Nederländerna
6 Australien
7 Irland 8 Danmark 9 Österrike 10 Kanada 11 Sverige 12 Belgien 13 Tyskland 14 Finland 15 Storbritannien 16 Island 17 Frankrike
18 Japan 19 Spanien 20 Italien
2020 1 Luxemburg
2 Irland
3 Schweiz
4 Norge
5 USA
6 Danmark
7 Nederländerna
8 Österrike
9 Island
10 Sverige
11 Australien
12 Tyskland
13 Belgien
14 Finland 15 Kanada
16 Frankrike
17 Storbritannien
18 Nya Zeeland
19 Sydkorea
20 Israel
* Av ſ er det förenade Ty ſkland
År 2020 är Sverige rankad tia vilket är en relativt dålig placering hiſtoriſkt ſett. År 2023 halkar Sverige ner ytterligare fyra placeringar till 14:e plat ſ.
Källa: OECD/Ekonomifakta
a) Vilka tänkbara orsaker finns till att Sverige halkat ner i tabellen?
b) Norge visar omvänd utveckling jämfört med Sverige. Vilken är den tänkbara orsaken till detta?
c) Ju fler vapen som produceras desto högre BNP. Har företagen något moraliskt ansvar för de produkter som produceras och säljs?
d) Är BNP ett bra mått för att mäta välfärd?
2:11
Budgetunderskottet ett politiskt problem
Studera diagrammet på sidan 33 i faktaboken. Diagrammet visar sveriges budgetunderskott under åren 1970–2024. Under denna period har vi haft växlande socialdemokratiskt och borgerligt styre i landet.
Om man jämför storleken på budgetunderskottet med de olika perioderna av socialdemokratiskt respektive borgerligt styre kan man se ett visst samband mellan vem som har, eller har haft, regeringsmakten och underskott respektive överskott i budgeten. Är det en slump eller finns det politiska och/eller ekonomiska faktorer som kan ha påverkat bilden? Diskutera!
I Sverige hade vi socialdemokratiskt styre fram till 1976, då det det blev borgerligt styre fram till 1982. Därefter regerade Socialdemokraterna fram till 1991, då det blev borgerligt styre igen fram till 1994. 1994–2006 regerade Socialdemokraterna, som inte fick makten igen förrän 2104. Fram till 2021 satt Socialdemokraterna i en koalitionsregering med Miljöpartiet. Därefter har vi återigen en borgerlig regering.
Finansministern har ordet
2:12
2:13
GRUPPUPPGIFT
Även för ett land måste på sikt inkomsterna vara större än utgifterna. Lån som man tagit måste betalas tillbaka etc. Tänk dig in i rollen som finansminister.
Vilka åtgärder skulle du vita för att Sverige på kort respektive lång sikt ska få en sund ekonomi?
Historiska händelser som påverkat Sverige
Det finns en hel del spännande historiska skeden och händelser som har haft stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i landet. Välj en historisk händelse eller ett viktigt skede i den svenska historien som du finner intressant och gör en undersökning av vad som hände och vilka följder detta fick för Sverige. Några förslag till arbetsområden:
• Krügerkraschen
• Strejken i Ådalen år 1931
• Saltsjöbadsavtalet år 1938
• Den svenska modellen
• 1920- och 30-talens höga arbetslöshet
• Oljekrisen år 1973–1974
• Löntagarfonderna
• Den svenska varvskrisen på 1970-talet
• Kronkrisen hösten 1992
• Finanskrisen år 2008.
• Flyktingvågen 2015
• Coronapandemin 2020
Designade barnkläder
Många skaffar barn allt senare i livet. Utbildning och arbete kommer före. Det tog Hjördis Mayer fasta på när hon bestämde sig för att starta ”Kaboo” – en klädbutik med bl.a. designade barnkläder. Sedan starten har mycket hänt. Hjördis har gått vidare inom klädbranschen och hennes företag har upphört. Men av en tillfällighet fick hennes affärsidé nytt liv. Det var när hon träffade Emma Bodin som bor utanför Jönköping med man och två barn. Emma som nu är i samma situation som Hjördis var när hon startade sitt företag, inspirerades av Hjördis berättelse om livet med Kaboo. Hon bestämde sig för att göra något liknande. Men i stället för att ”bara” starta butik ville hon parallellt satsa på e-handel. Av Hjördis lärde hon sig att varumärket, i detta fall företagsnamnet, är viktigt och att företaget har en tydlig och konkret affärsidé.
Hjälp Emma att formulera en affärsidé och ett eller flera tänkbara namn på företaget.
3:4
GRUPPUPPGIFT
Björnes kontorsmagasin
Björn Lundin hyr ett gammalt magasin i vilket han säljer diverse kontorsmaterial. Under det senaste året har han bl.a. köpt in enkla skrivare från Japan och sålt för 4 750 kr per styck exkl. moms. Vid årets början hade han 15 skrivare i lager och vid årets slut 8 st. Av leverantörsreskontran framgår det att han under året köpt 45 skrivare. Priset för skrivarna har legat stadigt under flera år på 3 500 kr/st exkl. moms.
Lager vid årets början st + Inköp st – Lager vid årets slut st = Antalet sålda skrivare under året st
a) Hur stora är kostnaden för skrivarna under året?
b) Hur stora har utbetalningarna för skrivarna varit om alla skrivarna är betalda vid årets slut?
c) Hur stort är Björns pålägg på skrivarna i %?
d) Hur stor är Björns marginal i %?
e) Hur stor var Björns totala bruttovinst på skrivarna?
Periodiseringar
Inför sammanställningen av balans- och resultaträkningen i Solgårdens bostadsförening framgår att:
• Föreningen har diverse försäkringar som förfaller till betalning en gång per år den 15 augusti. Av huvudboken – från föregående år – framgår att föreningen den 12 augusti betalade in 10 800 kr till försäkringsbolaget. Den 15 augusti höjde försäkringsbolaget årspremien till 12 800 kr.
• Föreningen har ett 20-årigt lån hos Spintab som har två förfallodagar per år
– den 31 oktober och den 30 april. Lånet är amorteringsfritt och löper med fast ränta 9 % per år. Av huvudboken framgår att föreningen betalt ränta:
– den 30 april för perioden 1 november–30 april 270 000 kr och
– den 31 oktober 270 000 kr för perioden 1 maj–31 oktober.
a) Hur stor är föreningens kostnad för försäkringar det senaste verksamhetsåret?
b) Hur stor är föreningens räntekostnad för verksamhetsåret?
c) Hur stor är skulden till Spintab? 16:5
Miljöprofilen AB
Miljöprofilen är ett av stadens många konsultföretag. Miljöprofilen har specialiserat sig på att hjälpa företag och kommuner med deras miljöprofil. Efter det senaste verksamhetsåret visar företaget följande ekonomiska ställning:
Anläggningstillgångar
1220 Inventarier
Omsättningstillgångar
000
1510 Kundfordringar 14 000
1630 Avräkning för skatter och avgifter 0
1910 Kassa 5 840
1920 Plusgiro 9 480
1930 Företagskonto 14 230
1940 Bank 47 250
Summa tillgångar 370 800
Eget kapital
2081 Aktiekapital
000
2091 Balanserad vinst 45 000
2098 Föregående års vinst 66 650
2099 Årets resultat 0
Långfristiga skulder
2350 Banklån 100 000
Kortfristiga skulder
2440 Leverantörsskulder 16 190
2610 Utgående moms 0
2640 Ingående moms 0
2650 Momsredovisning 9 080
2710 Personalens skatter 17 430
2730 Skuld arbetsgivaravg. 16 450
Summa eget kapital och skulder 370 800
Kontoplan
Förutom balanskontona ovan har företaget följande resultatkonton i sin kontoplan:
3030 Utförda uppdrag
5010 Lokalhyra
5900 Reklam
6110 Kontorsmaterial
6200 Telefon och porto
6310 Försäkringar
6900 Diverse kostnader
7010 Löner
7510 Arbetsgivaravgifter
7832 Avskrivningar
8310 Ränteintäkter
8410 Räntekostnader
8999 Årets resultat
17:1
ATT ANALYSERA BOKSLUT 17
Företagets bokslut är för de flesta företag det viktigast styrinstrumentet. Här finns uppgifter som kan jämföras med tidigare år men också information som skvallrar om hur framtiden kan te sig i företaget. Nyckeltalen soliditet, kassalikviditet, balanslikviditet, räntabilitet, rörelsemarginal, nettovinstmarginal och bruttovinstmarginal behandlas.
I uppgifterna till kapitlen får du lära dig att räkna ut och att tolka nyckeltalen.
Frågor på texten
1. Förklara vad som menas med soliditet.
2. Varför är det riktigt att säga att soliditet är ett uttryck för företagets betalningsförmåga på lång sikt?
3. Två likviditetsmått finns beskrivna – vilka?
4. Vilken information ger oss likviditetsmåtten?
5. Förklara vad som menas med följande eget kapital-poster:
a) Aktiekapital
b) Balanserad vinst
c) Årets resultat
6. Ange några sätt att beräkna företagets lönsamhet.
7. Varför utgår vi oftast från ”Resultat efter finansiella intäkter och kostnader” när vi beräknar företagets lönsamhet?
8. Hur beräknas företagets rörelsemarginal?
9. Hur beräknas företagets nettovinstmarginal?
10. Vad är det för skillnad på begreppen bruttovinst, marginal och bruttovinstmarginal?
Revisorn har invändningar
Revisorn har just avslutat granskningen av AB Rexonas balans- och resultaträkning. Revisorn har en invändning när det gäller företagets anläggningstillgångar och avskrivningen av dessa. Vid en noggrann genomgång har det framkommit att bolaget gjort en för liten avskrivning. Avskrivningsbeloppet borde vara 40 000 kr större än vad som redovisats. Ägaren och VD:n Bert-Åke Gedda lovar att rätta till misstaget. Hur kommer balansräkningen att se ut efter justeringen?
