Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
INLEDNING
Vad är samhällskunskap?
Varför ska man läsa samhällskunskap? 7
Ämnesplanen
Samhällsbåten
8
10
POLITIK
1. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 20
4. DEMOKRATINS UTMANINGAR
3. DEMOKRATISKA STATSSKICK
EKONOMI
1.
KULTUR
VETENSKAP
Vetenskapligt förhållningssätt
I en tid när du omges av mängder med information och där en del är falska nyheter, AI-genererade filmklipp och konspirationsteorier har förmågan att tänka kritiskt och kunna analysera samhällsfrågor på ett vetenskapligt sätt blivit viktigare än någonsin. Ett vetenskapligt förhållningssätt innebär att du noggrant granskar information och använder beprövade metoder för att förstå och ta ställning i frågor som rör samhället. Kunskap och förmåga att analysera information är dina bästa verktyg mot desinformation.
I Forum lyfts det vetenskapliga förhållningssättet som en grund för att analysera samhällsfrågor systematiskt och kritiskt. Det innebär att du ska kunna använda begrepp, teorier, modeller och metoder för att analysera och strukturera information. Det handlar också om att kunna belägga dina påståenden, dokumentera dina källor och presentera dina resultat utifrån grundläggande vetenskapliga principer.
I boken behandlas det vetenskapliga förhållningssättet på följande sätt:
■ Vetenskapsblocket är en separat del som förklarar vad ett vetenskapligt förhållningssätt innebär, med fokus på vetenskapliga metoder och källkritik. Ett tips är att arbeta med detta block parallellt med andra delar i boken för att utveckla dina förmågor i vetenskapligt tänkande och metod.
■ Vetenskapsrutor ger exempel på olika samhällsvetenskapliga teorier, modeller och forskningsresultat och hjälper dig att koppla samman teori och verklighet. Vetenskapsrutorna finns intill huvudtexten, markerade ett förstoringsglas på grå bakgrund, så att du lätt känner igen dem.
Vetenskapsruta – exempel
Så här kan en vetenskapsruta se ut. De kan handla om teorier, modeller och forskning kopplade till kapitlets tema.
Att läsa Forum – några tips
Ett tips för att använda Forum effektivt är att läsa ett särskilt avsnitt inför lektionen. Då får du en överblick och fakta om kunskapsområdet, vilket gör att du kan delta aktivt och sakligt i diskussionen på lektionen.
Börja varje kapitel med att skaffa dig en överblick över innehållet. Det kan du göra genom att utgå från kapitelingressen och sedan bläddra igenom kapitlet och läsa rubrikerna. Fundera på vad du känner igen sedan tidigare och vilka delar som verkar särskilt intressanta eller viktiga.
När du läser texten, ha gärna ett anteckningsblock bredvid där du kan skriva upp frågor och tankar som du kommer på under läsningen. Då kan du bidra med dessa under lektionerna. Stanna också upp vid funderafrågorna och reflektera över hur du själv ställer dig till frågan.
Begreppslistan i kapitelavsluten är bra att arbeta med. Du kan till exempel skriva en egen sammanfattning av ett avsnitt eller hela kapitlet, där du använder dessa begrepp. Det är också bra att själv arbeta med faktafrågorna som repetition. Analys- och diskussionsfrågorna kan också användas för egen reflektion, men är ofta ännu mer givande att diskutera med andra. Likaså kan uppdragen utföras enskilt eller i grupp. Som extra material finns också självtester att göra via Övningsmästaren.
För lärare finns extramaterial via Lärarstöd+, som innehåller lektionstips, fler uppgifter och material för storbildsvisning.
Till sist vill vi betona att du inte behöver läsa Forum från pärm till pärm. Boken är utformat för att ge bra stöd i ditt lärande, utan att styra hur undervisningen ska gå till. Forum ger otaliga möjlighet att välja vad du vill fokusera på.
Trevlig läsning!
EKONOMISK POLITIK 2
Samhällsekonomin drabbas ständigt av utmaningar.
Svängningar i konjunkturen påverkar sysselsättningen, naturresurser överutnyttjas och marknadsmekanismen leder ibland till orimliga skillnader i inkomster och levnadsvillkor.
För att ekonomin ska kunna växa på ett stabilt, rättvist och hållbart sätt krävs politisk styrning. De åtgärder som staten vidtar för att säkerställa att samhällsekonomin fungerar väl kallas för ekonomisk politik.
Tillväxt och konjunkturer
Ekonomisk tillväxt är en viktig förutsättning för att tillgodose olika behov. Samtidigt leder en växande ekonomi till ökat tryck på jordens resurser och vår gemensamma miljö. Det är numera tydligt att mänsklig aktivitet påverkar naturen och klimatet.
Denna insikt har gjort synen på ekonomisk tillväxt mer komplex.
Till vad används BNP-måttet?
Som du läst i förra kapitlet är bruttonationalprodukten (BNP) värdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. BNP är alltså ett mått på produktionen.
Bruttonationalprodukten kan också användas för att jämföra välfärden mellan olika länder. Genom att dela BNP med antalet invånare i landet får man fram BNP per capita (invånare). Det är ett mått på levnadsstandarden.
Ett tredje användningsområde är att försöka bedöma hur ekonomin utvecklas mellan olika år. Vanligtvis brukar BNP öka med någon eller några procent varje år. Denna ökning av produktionen kallas för ekonomisk tillväxt
Kritiska synpunkter på BNP
Även om BNP ofta används som ett mått på ekonomisk aktivitet, har det vissa begränsningar. Här är några kritiska synpunkter på BNP som mått på produktion och välfärd:
■ All produktion räknas inte in i BNP. Det är enbart produkter som säljs öppet på en marknad eller förmedlas via den offentliga sektorn som ingår i BNP. Allt arbete som utförs i hemmen, som till exempel hushållsarbete och obetalt gör-det-självarbete, är inte medräknat. Inte heller finns de varor och tjänster med som säljs på svarta marknaden. Det innebär att allt från hembränning och svartbyggen till byten av tjänster och svart arbetskraft inte räknas in i BNP-statistiken.
■ BNP visar inte vad som produceras. Det finns ingen åtskillnad mellan olika typer av produkter. Används resurserna till produktion av livsmedel eller till krigsmateriel? Hur fördelas produktionen mellan konsumtionsvaror och investeringsvaror? Att producera livsmedel ger lika stor BNP-ökning som tillverkning av cigaretter. BNP tar heller ingen hänsyn till om produktionen sker på ett miljöskadligt sätt.
! FUNDERA
Hur påverkar en trafikolycka BNP?
Hur påverkas välfärden?
■ Det är svårt att värdera offentliga tjänster. BNP baseras på försäljningspriset för den färdiga produkten. Men detta är svårt att beräkna för tjänster som inte säljs på en marknad. Hur ska man prissätta undervisning, sjukvård eller en rättegång? I BNP medräknas enbart de kostnader som uppstår vid produktionen, till exempel löner, lokalhyror och förbrukningsmaterial.
■ BNP säger inget om hur inkomsterna är fördelade. Länder som går igenom en snabb industrialisering får ofta en kraftig ökning av BNP. Men de ökade inkomsterna kommer kanske inte alla till del, utan kan i stället koncentreras till en liten del av befolkningen.
■ Det är svårt att med BNP jämföra länder. Länder med en hög grad av självhushållning får en låg BNP, men detta behöver inte betyda att människorna där lever i fattigdom och elände. I själva verket kan välfärden i traditionella ekonomier vara hög och många tycker att de lever ett gott liv. Det finns inget som säger att självförsörjande bönder är mindre lyckliga än rika storstadsbor.
Man bör vara medveten om dessa begränsningar när man tolkar BNP-statistik. Trots detta är BNP fortfarande det bästa mått vi har för att mäta produktionens storlek och förändring.
Human Development Index
Det har gjorts flera försök att utveckla BNP-måttet så att det inte enbart mäter ekonomisk tillväxt och materiell levnadsstandard, utan även tar hänsyn till välfärd och livskvalitet. Ett exempel på detta är Bhutan som infört ett lyckoindex som de kallar för ”bruttonationallycka”. Även FN har sedan länge ett utvecklingsindex som kallas Human Development Index (HDI), där BNP kompletteras med andra välfärdsindikatorer som exempelvis hälsa, utbildning och förväntad livslängd.
Grön BNP
I Sverige och flera andra länder försöker man väga in ekonomins påverkan på miljön genom att komplettera BNP med något som kallas Grön BNP. Detta mått tar hänsyn till förbrukningen av naturresurser, miljöpåverkan och klimatförändringar. På så sätt hjälper Grön BNP oss att utveckla samhället mot en mer balanserad och hållbar utveckling.
Ekonomins vågor
Med ekonomisk tillväxt menas att den totala produktionen i ett land ökar under en viss tidsperiod. Hur stor denna tillväxt är räknas fram genom att jämföra BNP mellan olika år. Skillnaden anges som BNP-förändringen i procent. Ofta brukar man räkna bort inflationen.
Den ekonomiska tillväxten går i vågor. Under vissa perioder växer ekonomin kraftigt, medan ökningstakten under andra perioder är betydligt måttligare. Ibland kan tillväxten stanna upp helt eller till och med gå tillbaka. Dessa vågrörelser kallas för konjunkturer. Längden på en sådan brukar variera, men den ligger ofta på omkring fem år.
Högkonjunktur Lågkonjunktur
Högkonjunktur
En period då ekonomin växer kraftigt kallas för högkonjunktur Då finns mycket pengar i omlopp och många vill handla mycket. Företagen kan då öka produktionen och anställa fler. Det gör att fler får jobb, inkomsterna ökar och människor får råd att köpa ännu mer.
Så håller det på ett tag. Men så småningom blir ekonomin ”överhettad”, vilket gör att högkonjunkturen börjar mattas av. Under en högkonjunktur hinner inte alltid företagen med att producera i takt med den ökade efterfrågan. Detta kan bero på brist på resurser, som arbetskraft eller råvaror. En del företag har också passat på att höja sina priser under högkonjunkturen eftersom efterfrågan är så hög. Om priserna ökar (inflation) kan det leda till att kunderna inte längre har råd att köpa lika mycket.
EKONOMISK UTVECKLING Figuren visar att produktionen (BNP) vanligtvis ökar en aning varje år. Denna stadiga ökning av produktionen kallas tillväxt trend. Ibland ökar produktionen mer, ibland mindre. Dessa kortvariga upp och nedgångar i den ekonomiska aktiviteten kallas konjunkturer.
! FUNDERA
Vilka typer av hushåll påverkas mest av ekonomiska svängningar?
Lågkonjunktur
En minskad efterfrågan leder till att ekonomin går in i en period av lägre tillväxt – en lågkonjunktur. Företagen får mindre att göra och tvingas säga upp anställda. Arbetslösheten ökar, vilket försämrar människors ekonomi och minskar efterfrågan ytterligare. Den lägre efterfrågan bidrar också till att prisökningarna dämpas.
Så småningom vänder konjunkturen uppåt igen. En vanlig orsak är att den internationella ekonomin återhämtar sig, vilket leder till ökad efterfrågan på landets produkter. Samtidigt kan räntorna ha sjunkit, vilket gör det billigare för hushåll och företag att låna pengar för konsumtion och investeringar. Detta ger företagen möjlighet att öka sin produktion, vilket i sin tur minskar arbetslösheten. När fler får arbete stiger hushållens inkomster, och den ökade köpkraften driver upp efterfrågan ytterligare. En ny konjunkturuppgång är på väg …
Tillväxtens drivkrafter
Det finns två sätt att öka produktionen och därmed tillväxten. Antingen ökar man mängden råvaror, arbete och kapital – eller så använder man dessa resurser effektivare. Det senare kallas för att öka produktiviteten och innebär att man med samma insats av arbete, råvaror och kapital får fram fler varor och tjänster.
Det är denna höjning av produktiviteten som är så viktig för den ekonomiska tillväxten. För att åstadkomma detta spelar tre faktorer en särskilt viktig roll:
■ Investeringar är satsningar som syftar till att förnya, förbättra och utöka realkapitalet. Tidigare låg fokus främst på att utveckla redskap, maskiner och infrastruktur. I dag satsar man allt mer på att utveckla människans förmågor – det som kallas humankapital – genom utbildning och andra former av kompetensutveckling. En investering är en uppoffring i nutid, som senare ska skapa tillväxt och ökade inkomster.
■ Innovationer innebär att produktionsfaktorerna kombineras på nya och mer effektiva sätt. Bakom ligger ofta olika satsningar på forskning och utveckling. Genom ny produktionsteknik får man fram nya varor och tjänster som kan öka tillväxten. Många av dagens produkter fanns inte då industrialiseringen sköt fart.
■ Institutioner är de strukturer som omger och stöder den ekonomiska verksamheten. Hit räknas såväl olika traditioner och sedvänjor, som mer formella inrättningar såsom lagar, myndigheter och regler. Institutioner skapar goda förutsättningar för en effektiv samhällsekonomi. Länder med en hög tillväxttakt är ofta fria och öppna ekonomier med stabila institutioner, hög utbildningsnivå, ett företagsvänligt klimat samt en god anpassningsförmåga till snabba förändringar av produktionsförutsättningarna.
Tillväxt och välfärd
De intäkter som uppstår genom den ökade produktiviteten kan användas på flera sätt. Antingen höjs lönerna, vilket förbättrar den materiella levnadsstandarden – eller så väljer man att förkorta arbetstiden, vilket påverkar livskvaliteten. Det är också möjligt att använda produktivitetsökningen till att göra olika förbättringar inom skola, vård och omsorg. Kanske allra viktigast är att en del av vinsten återinvesteras i produktionen för att ge möjlighet till framtida höjningar av produktiviteten. Som i alla ekonomiska frågor handlar det om prioriteringar och att göra kloka val.
Ekonomisk tillväxt leder till att fler kan få det bättre, vilket innebär att olika behov inte längre behöver ställas mot varandra. Men tillväxt är ingen garanti för att alla får det bättre. I många länder används de ökade inkomsterna inte till att förbättra levnadsnivån för alla. I stället går pengarna rakt ner i de rikas fickor.
Världshaven inrymmer enorma mängder avfall. Ibland når en del kusten, som här på Bali.
Hållbar utveckling
Många menar att det är de rika ländernas ohämmade ekonomiska tillväxt som utgör ett av de största hoten mot vår planet. Den konsumtionsdrivna slit-och-släng-kulturen, som dominerar i många industrialiserade länder, belastar jordens resurser på ett ohållbart sätt. Samtidigt strävar fattigare länder efter snabb ekonomisk utveckling, ofta med mindre fokus på miljömedvetenhet, vilket ytterligare ökar trycket på planetens resurser.
Vi har också blivit varnade genom effekterna av den globala uppvärmningen och klimatkrisen. Därför talar vi i dag mer om hållbar utveckling än enbart ekonomisk tillväxt. Begreppet hållbar utveckling, som lanserades av FN på 1980-talet, innebär en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.
Går tillväxt och hållbar utveckling att kombinera?
! FUNDERA
En del anser att de rika ländernas ohämmade ekonomiska tillväxt är det största hotet mot vår jord. Vad tycker du?
Enligt vissa innebär en fortsatt ekonomisk tillväxt ett alltför stort tryck på jordens resurser. Vi behöver i stället en mer hållbar ekonomisk utveckling som tar bättre hänsyn till den känsliga naturmiljön och de begränsade resurserna. Utan en sådan förändring riskerar vi att försämra livsvillkoren för kommande generationer och förstöra viktiga ekosystem.
Andra menar att det inte finns någon motsättning mellan tillväxt och hållbar utveckling. En ökad välfärd gör världen fredligare, eftersom krig och förtryck ofta har sitt ursprung i
bristande resurser. När samhällen blir rikare skapas också fler möjligheter till demokrati och fredliga relationer, både inom landet och med omvärlden.
Genom en kombination av teknologiska innovationer, marknadslösningar och statliga regleringar, går det att bemästra miljöproblem och överutnyttjandet av naturresurser. Om priserna höjs på resurser som håller på att ta slut, sätter det fart på utvecklingen av alternativa lösningar. Samtidigt kan staten genom lagstiftning beskatta och förbjuda miljöfarlig produktion.
Dessa röster ur debatten visar att synen på ekonomisk tillväxt har blivit mer nyanserad. I grunden handlar diskussionen om hur vi kan förena ekonomisk tillväxt med planetens ekologiska gränser. Finns det en gräns för hur mycket tillväxt vi kan tillåta utan att äventyra framtiden för oss och kommande generationer? Och hur kan vi använda tillväxtens fördelar för att skapa en mer hållbar och rättvis värld?
Tre dimensioner av hållbarhet
Numera talas det ofta om hållbarhet i samband med hållbar utveckling. Hållbarhet är ett begrepp som är mer inriktat på hur vi ska handla och fatta beslut i samtiden, medan hållbar utveckling mer är en strategi inför framtiden. Man brukar dela in hållbarhet i tre dimensioner:
■ Miljömässig hållbarhet handlar om att skydda naturen så att vi inte förstör den för kommande generationer. Det gäller att minska vår påverkan på miljön, hushålla med resurserna och begränsa klimatförändringarna. Förnybar energi, återvinning och skydd av biologisk mångfald är viktiga åtgärder.
■ Social hållbarhet berör människors livsvillkor och har sin utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna. Det handlar bland annat om att främja jämställdhet mellan kvinnor och män, ge människor möjlighet att delta i samhällslivet och skapa förutsättningar för individers självbestämmande.
■ Ekonomisk hållbarhet handlar om att främja en hållbar tillväxt som också minskar klyftorna mellan rika och fattiga. Detta kan göras genom att stödja miljövänliga företag, utveckla gröna teknologier och använda resurser smartare, till exempel genom återvinning och cirkulär ekonomi.
Dessa tre dimensioner är nära sammankopplade och det är viktigt att hitta en balans mellan ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i både tanke och handling.
! FUNDERA
Vilka anser du vara
Sveriges största ekonomiska problem just nu?
Vad skulle kunna göras åt dessa problem?
Att styra ekonomin
Samhällsekonomin utsätts ständigt för störningar och problem. Konjunkturväxlingar kan leda till både inflation och arbetslöshet, naturresurser överutnyttjas och marknadsekonomin leder ibland till orimliga skillnader i inkomster och levnadsvillkor. Det verkar som att samhällsekonomin behöver ständig tillsyn och skötsel för att fungera väl. För detta krävs politisk styrning.
Målen för samhällsekonomin
Ekonomi är något vi alla är beroende av och därför blir den också en viktig angelägenhet för alla i ett samhälle. Ytterst syftar den ekonomiska verksamheten till att producera och fördela produkter som tillgodoser våra olika behov och önskemål. Man kan säga att det övergripande målet är att få samhällsekonomin att växa för att tryggheten och välfärden ska öka.
I den svenska grundlagen står att:
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten.
Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.
Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.” (RF 2 §)
En barnteckning som ser ut att illustrera samhällsekonomin.
Utifrån dessa ambitioner har politikerna formulerat tre övergripande samhällsekonomiska mål:
■ Hållbar tillväxt – att få ekonomin att växa på lång sikt genom att utnyttja resurserna så effektivt och hållbart som möjligt.
■ Samhällsekonomisk balans – att dämpa konjunktursvängningarna för att uppnå en låg och jämn inflation och låg arbetslöshet.
■ Rättvis inkomstfördelning – att skapa en mer rättvis fördelning av samhällets resurser än den som marknadsmekanismen åstadkommer på egen hand.
För att rikta in ekonomin mot dessa mål behövs politisk styrning. Om ekonomin lämnas helt i fred har den en tendens att missa målen, vilket kan leda till ekonomiska problem. Den ekonomiska depressionen på 1930-talet, 1990-talskrisen i Sverige och den globala finanskrisen 2007–2010 är exempel på detta.
Ekonomisk politik
De politiska insatser som staten gör för att få ekonomin att växa och välfärden att öka kallas för ekonomisk politik. Den består av tre ekonomisk-politiska medel eller verktyg:
■ Tillväxtpolitiken är inriktad på hållbar tillväxt och att ekonomin ska växa på längre sikt. Exempel på detta är att ge stöd till forskning om miljövänlig produktion, bygga ut kommunikationerna och att se till att konkurrensen mellan företagen fungerar så att resurserna utnyttjas på bästa möjliga sätt. Andra exempel på tillväxtpolitik är att se till att människor kan arbeta och leva i glesbygd eller att med hjälp av miljöavgifter begränsa överutnyttjandet av känsliga naturtillgångar. Tillväxtpolitiken har siktet inställt på framtiden och har ett långt tidsperspektiv.
■ Stabiliseringspolitiken har ett kortare tidsperspektiv och syftar till att få ekonomin att utvecklas jämnare och mer balanserat. Exempel på stabiliseringspolitik är då staten försöker dämpa inflationen under en högkonjunktur eller bekämpa arbetslöshet i tider av lågkonjunktur. På så vis försöker man uppnå samhällsekonomisk balans.
■ Fördelningspolitiken försöker utjämna de allra största skillnaderna i människors livsvillkor. Främst görs detta genom skatte- och socialförsäkringssystemen där staten överför inkomster mellan olika individer och grupper i samhället. Målet med detta är att uppnå en rättvis inkomstfördelning.
Med hjälp av dessa politiska styrmedel försöker staten få samhällsekonomin att utvecklas på ett hållbart och stabilt sätt och inkomsterna fördelas så rättvist som möjligt. Detta är målet för den ekonomiska politiken.
TILLVÄXTPOLITIK
t.ex. näringspolitik, regionalpolitik
EKONOMISK-POLITISKA MEDEL
STABILISERINGSPOLITIK
t.ex. penningpolitik, finanspolitik
EKONOMISK TILLVÄXT
Ökad produktivitet Hållbar utveckling
SAMHÄLLSEKONOMISK BALANS
Stabila priser, hög sysselsättning
SAMHÄLLSEKONOMISKA MÅL
DEN EKONOMISKA POLITIKENS MÅL OCH MEDEL
FÖRDELNINGSPOLITIK
t.ex. s oci alförsäkringar, skatte system
RÄTTVIS INKOMSTFÖRDELNING
Ekonomisk trygghet
Hållbar tillväxt, stabilitet och rättvisa är tre viktiga mål för den svenska samhällsekonomin. Med ekonomisk politiska medel som tillväxtpolitik, stabiliseringspolitik och fördelningspolitik försöker politikerna styra samhällsekonomin mot dessa mål.
Hur fungerar stabiliseringspolitiken?
Staten spelar en aktiv roll när det gäller att stabilisera ekonomin och minska problemen med arbetslöshet och inflation. Detta kallas stabiliseringspolitik och går ut på att dämpa ekonomin vid högkonjunkturer och stimulera den under lågkonjunkturer. Man brukar säga att stabiliseringspolitiken är kontracyklisk, det vill säga att den motverkar (kontra) svängningarna (cyklerna) i konjunkturerna. Syftet med detta är att jämna ut de ekonomiska svängningarna för att skapa en mer stabil samhällsekonomi.
STATEN
Stabiliseringspolitik
Arbetslöshet
Stabiliseringspolitik
Med stabiliseringspolitik
Arbetslöshet
Utan stabiliseringspolitik
Idén om att staten ska bedriva en aktiv stabiliseringspolitik växte fram i samband med den ekonomiska depressionen på 1930-talet. Mest känd för att lansera dessa nya idéer var den brittiske nationalekonomen John Maynard Keynes.
Han menade att ekonomiska nedgångar i grund och botten beror på för låg efterfrågan. Om staten under en lågkonjunktur sänker skatterna och ökar sina utgifter, exempelvis genom att investera i infrastruktur eller andra offentliga projekt, förbättras hushållens köpkraft. Detta leder till ökad efterfrågan, vilket i sin tur stimulerar produktionen och minskar arbetslösheten.
I en högkonjunktur bör staten göra tvärtom, det vill säga strama åt efterfrågan genom att minska sina utgifter eller höja skatterna. Syftet är att undvika en ”överhettning” av ekonomin som kan leda till inflation.
Stabiliseringspolitiken försöker motverka konjunktursvängningarna. genom att staten ”gasar” i lågkonjunktur och ”bromsar” i hög konjunktur. På så sätt dämpas svängningarna (ljusgrön kurva), vilket leder till en stabilare ekonomisk utveckling (mörkgrön kurva).
! FUNDERA
Under vilken del av en konjunkturcykel skulle du rekommendera staten att satsa extra på till exempel brobyggen? Vilken effekt skulle det få på samhällsekonomin?
Figuren visar hur staten bedriver stabiliseringspolitik för att motverka balansproblem i samhällsekonomin. Finans politiken sköts genom att ändra i statsbudgeten och penningpolitiken genom att Riksbanken styr räntan.
Stabiliseringspolitiska verktyg
Stabiliseringspolitikens främsta syfte är att hålla samhällsekonomin i balans. Det innebär att den totala efterfrågan (penningmängden) i samhället ska balansera det totala utbudet (produktionen). Om denna balans rubbas märks detta främst på att antingen arbetslösheten eller inflationen ökar – ibland ökar båda samtidigt. När detta sker är det ett tecken på att ekonomin har balansproblem som behöver åtgärdas.
R iksdagen och regeringen STATSBUDGETEN
Riksbanken RÄNTAN
För att då stabilisera samhällsekonomin har staten två
stabiliseringspolitiska medel eller verktyg:
■ Med penningpolitik försöker staten styra inflationstakten, med målet att hålla den på en stabil nivå, vanligtvis runt två procent. Detta arbetar länders olika centralbanker med. I Sverige är det vår centralbank, Riksbanken, som har detta ansvar. Om inflationen ökar i en högkonjunktur brukar Riksbanken höja räntan, vilket gör det mer attraktivt att spara pengar och samtidigt dyrare att låna. På så sätt dämpas efterfrågan, och därmed minskar inflationen. Penningpolitik kallas också för räntepolitik.
SAMHÄLLSEKONOMIN
Totala utbudet
Totala e erfrågan
Staten
Finanssektor
Näringsliv
Hushåll
EKONOMISK AKTIVITET
PENGAR UTGIFTER
INKOMSTER
■ Med finanspolitik använder staten sina utgifter och inkomster (= finanser) för att stabilisera ekonomin. Principen är att gasa under lågkonjunktur och bromsa under högkonjunktur. Till exempel kan staten i en lågkonjunktur höja bidragen, sänka skatterna eller satsa på fler ungdomsjobb. Ansvaret för finanspolitiken ligger hos regeringen, finansdepartementet och finansministern. Eftersom statsbudgeten används som styrmedel kallas finanspolitik även för budgetpolitik. Finanspolitiken var tidigare regeringens viktigaste stabiliseringspolitiska verktyg. Åtgärderna inriktades mot att i första hand bekämpa arbetslösheten, medan inflationen ofta tilläts skjuta i höjden.
Inflationsmål
Efter en ekonomisk kris i början av 1990-talet införde Sverige ett inflationsmål på två procent. Sedan dess har penningpolitiken varit statens viktigaste stabiliseringspolitiska verktyg. Den aktiva finanspolitiken och arbetslöshetsbekämpningen har därmed skjutits i bakgrunden. I dag används finanspolitiken främst för mer långsiktiga syften som att öka landets hållbara tillväxt eller förbättra människors välfärd och levnadsvillkor.
Varför ett inflationsmål på två procent?
Många länder har i dag ett inflationsmål på runt två procent. Men varför just denna siffra?
För det första innebär två procent att det finns en buffert mot (marginal till) deflation, det vill säga till att priserna börjar falla. Deflation kan vara skadligt för ekonomin eftersom det kan leda till att hushåll och företag skjuter upp konsumtion och investeringar i förväntan om ännu lägre priser i framtiden. Då minskar efterfrågan och företagen blir tvungna att dra ner på produktionen, vilket skadar ekonomin.
För det andra ger en inflationstakt på två procent Riksbanken mer utrymme att ändra räntan för att stimulera ekonomin när den går dåligt. Om inflationsmålet var satt till noll skulle det vara svårare för centralbanken att använda ränteförändringar som ett verktyg för att stimulera tillväxt.
Slutligen kan två procents inflation göra det lättare för arbetsgivare att höja lönerna. Det är ju mer uppmuntrande att varje år få en löneökning, än att inte få någon alls – eller till och med få sänkt lön. En lätt inflation kan alltså stimulera den ekonomiska utvecklingen.
Det avgörande är att ha en låg och stabil inflation som inte varierar för mycket. Om inflationen kan hållas i schack minskar osäkerheten inför framtiden, vilket underlättar beslut om investeringar, produktion och prisoch lönesättning. Det gör att människor vågar spara och att företag blir mer benägna att investera. Produktiva investeringar och god framförhållning är avgörande för en stabil och välfungerande samhällsekonomi. Detta ger i sin tur förutsättningar att skapa den välfärd vi alla eftersträvar.
INFLATIONEN I SVERIGE
Staten och arbetsmarknadens parter har under de senaste 25 åren aktivt arbetat för att hålla inflationen nere. Resultatet har blivit att de flesta svenskar under den perioden har fått en ökad köpkraft, vilket märkts inte minst i hushållens konsumtion.
Källa: SCB.
Inflationens orsaker
En vanlig orsak till stigande priser är att det finns för mycket pengar (i omlopp) i förhållande till det som går att köpa för dem. Detta leder till att efterfrågan blir större än utbudet. Företagen passar då på att höja sina priser, vilket kallas efterfrågeinflation. Inflationen kan också öka då företagens kostnader ökar, exempelvis på grund av högre löner eller dyrare lokaler. För att täcka dessa ökade kostnader tvingas företagen höja priset på sina produkter, vilket kallas kostnadsinflation
När priserna förväntas stiga vill löntagarna ha högre löner som kompensation. Företagen svarar då med att höja sina priser för att täcka kostnaderna, vilket leder till en pris- och lönespiral där löner och priser driver upp varandra.
Riksbankens räntestyrning
Utgångspunkten för räntestyrningen är att Riksbanken är bankernas bank och har ensamrätt på att ge ut pengar. Alla större banker är ”kunder” hos Riksbanken. Detta ger dem möjlighet att låna nya pengar eller sätta in befintliga pengar, allt eftersom allmänhetens behov varierar. När någon betalar med kort i en butik eller swishar pengar, registreras detta på bankernas konton i Riksbanken. Mot slutet av dagen genomförs en avstämning av Riksbanken. De banker som då har ett underskott på sitt konto kan låna pengar över natten av Riksbanken till den utlåningsränta som Riksbanken bestämmer. En bank som å andra sidan har ett överskott kan placera dessa pengar på ett konto hos Riksbanken och få en inlåningsränta.
Riksbankens inflationsmål
På så sätt fungerar de räntor som Riksbanken sätter på sina konton som en styrränta som påverkar räntenivån i hela samhällsekonomin. Om Riksbanken höjer styrräntan blir det dyrare för bankerna att låna mer pengar. Detta syftar till att minska deras utlåning och samtidigt göra det mer attraktivt att spara, vilket på sikt leder till lägre inflation. Omvänt, om Riksbanken sänker räntan blir det billigare att låna och mindre attraktivt att spara. Detta stimulerar efterfrågan och ökar den ekonomiska aktiviteten i samhällsekonomin, vilket i slutändan leder till att inflationen ökar. Detta är huvudprincipen bakom räntestyrningen och det är så Riksbanken agerar för att påverka inflationstakten i samhällsekonomin.
Inflation – en analys
En hög inflationstakt är mycket skadlig för samhällsekonomin. För att hitta verksamma botemedel mot inflationen är det viktigt att förstå dess orsaker. I kapitlet Samhällsvetenskap, på s. 290–293, finns en analysmodell som kan användas för att studera olika samhällsfrågor. Den ska vi nu använda på inflation. Först beskrivs situationen, sedan följer analysen ordningen som anges av siffrorna i modellen. När det gäller åtgärderna riktas de antingen mot orsakerna eller konsekvenserna (symtombehandling).
2 1
EFTERFRÅGE INFLATION
• Efterfrågan är större än utbudet
INFLATION = allmän prisökning
4 3 e u
KONSEKVENSER
MINSKAD PRODUKTION
OCH SYSSELSÄTTNING på grund av att:
• kostnaderna ökar för företagen och köpkraften minskar för hushållen
− företagen får svårare att konkurrera på världs–marknaden
• osäkerheten blir större
− minskade investeringar
OMFÖRDELNING AV
Företag löner
• Penningpolitik − riktas främst mot orsakerna
• Förväntningar om prisökningar
löner priser priser e u
löner priser priser
• Finanspolitik − riktas främst mot konsekvenserna
• Väl fungerande marknader
INKOMSTER OCH FÖRMÖGENHETER
• vinnare: låntagare och de som har fasta tillgångar
• förlorare: sparare och de som får inkomster i pengar
KAPITELAVSLUTNING OCH UPPGIFTER
Det här kapitlet har handlat om:
✔ Ekonomisk tillväxt och konjunkturer.
✔ Olika dimensioner av hållbar utveckling.
✔ Offentliga sektorn, skatter och statsbudgeten.
✔ Finanssektorn och Riksbanken.
✔ Stabiliseringspolitik – olika sätt att försöka dämpa konjunktursvängningarna.
■ Viktiga begrepp
BNP per capita – ett mått på värdet av ett lands totala produktion av varor och tjänster delat med antalet invånare. Används främst för att jämföra den genomsnittliga levnadsstandarden mellan länder.
Ekonomisk tillväxt – en ökning av värdet på de varor och tjänster som produceras i ett land under en viss tidsperiod. Mäts som ökningen av BNP i procent. Konjunktur – beskriver hur ekonomin i ett land varierar mellan perioder av högre tillväxt (högkonjunktur) och med lägre tillväxt eller nedgång (lågkonjunktur).
Produktivitet – ett mått på hur effektivt man använder resurser för att producera varor eller tjänster, det vill säga hur mycket som produceras per insats, till exempel arbetstimmar.
Hållbar utveckling och hållbarhet – handlar om att balansera ekonomiska, sociala och miljömässiga intressen för att skapa en långsiktigt hållbar framtid. Offentliga sektorn – den del av samhällsekonomin som sköter de gemensamma uppgifterna, t.ex. skola, sjukvård och polis, och finansieras av skatter. Består av staten, regionerna och kommunerna.
Skatter o ch avgifter – pengar som betalas in till offentliga sektorn för att finansiera dess verksamhet. Medan skatterna ramlar rakt ner i offentliga sektorns kassakista, är avgifter det vi betalar för att utnyttja offentliga tjänster, exempelvis åka buss eller besöka en läkare.
Skattekvot eller skattetryck – andelen av ett lands totala inkomster som betalas i skatt, uttryckt som en procentandel av landets BNP.
Budgetproposition – regeringens förslag till riksdagen om hur statens inkomster och utgifter (statsbudgeten) förväntas att bli under nästkommande år.
Statsskulden – den skuld staten har genom de lån som tagits för att täcka underskott i statsbudgeten.
Riksgälden – den myndighet som sköter statens upplåning och förvaltar statsskulden.
Finanssektorn – den del av samhällsekonomin som tillhandahåller pengar.
Värdepapper – tillgångar som t.ex. aktier och obligationer. De kan köpas, säljas och ge avkastning, och används för att hantera risker eller investera pengar.
Kreditmarknaden – den del av samhällsekonomin som samlar in samhällets kapitalöverskott (sparmedel) och sedan lånar ut dessa pengar i form av krediter (lån).
Ränta – priset på pengar. Inlåningsränta är den ersättning sparare får och utlåningsränta det pris som låntagarna betalar.
Riksbanken (Sveriges riksbank) – Sveriges centralbank, ger ut pengar och ser till att betalningssystemet fungerar. Riksbanken ansvarar också för penningpolitiken. Riksbanken agerar självständigt, men lyder formellt under riksdagen.
Samhällsekonomiska mål – de tre övergripande målen: hållbar tillväxt, samhällsekonomisk balans och rättvis inkomstfördelning.
Ekonomisk politik – de insatser som staten gör för att få samhällsekonomin att fungera väl. Består av tre delar: tillväxtpolitik, stabiliseringspolitik och fördelningspolitik.
Stabiliseringspolitik – de insatser staten gör för att dämpa konjunktursvängningar och därmed stabilisera samhällsekonomin. Stabiliseringspolitiken försöker vara kontracyklisk, dvs. gå emot (kontra) konjunktursvängningarna. Målet är prisstabilitet (låg inflation) och hög sysselsättning (låg arbetslöshet).
Penningpolitik (räntepolitik) – är den politik som påverkar räntenivån, tillgången på pengar och inflationstakten i samhällsekonomin. Det är Riksbanken som ansvarar för penningpolitiken.
Finanspolitik (budgetpolitik) – är den politik som använder statens finanser (statsbudgeten) för att stabilisera ekonomin. Det är regeringen (främst finansministern) som sköter finanspolitiken.
Inflationsmål – det mål en centralbank sätter för hur hög inflationen bör vara för att hålla ekonomin stabil. Genom att ändra sin styrränta kan centralbanken påverka inflationstakten i ekonomin.
■ Faktafrågor
1. a) Varför används BNP? Ge exempel på några olika användningsområden.
b) Vad innebär begreppet BNP per capita och vad visar det?
c) Vad menas med begreppet ”grön BNP” och hur skiljer det sig från traditionell BNP?
d) Ge minst tre kritiska synpunkter på användningen av BNP som ett mått på produktion och välfärd.
2. a) Vad menas med ekonomisk tillväxt och hur mäts den?
b) Vilka tre faktorer nämns i texten som särskilt betydelse fulla för att öka tillväxten och produktiviteten i ekonomin?
c) Vilken påverkan har den ekonomiska tillväxten på välfärden i ett land?
d) Vad menas med hållbar utveckling och vilka dimensioner består den av?
3. Vilka tre delar består den offentliga sektorn av och vad ansvarar de för?
4. a) Vilka fyra typer av skatter betalar vi i Sverige?
b) Hur många procent av lönen betalar de flesta i inkomstskatt?
c) Ge exempel på två konsumtionsskatter och förklara skillnaden mellan dessa.
d) Vad är sociala avgifter och vad går dessa till?
e) Vad menas med skattekvoten (skattetrycket) ?
5. a) Vad är statsbudgeten och vem beslutar om den?
b) Vad gör staten om det saknas pengar till budgeten? Förklara detta med hjälp av orden budgetunderskott, Riksgälden och statsskuld.
6. Vilken roll spelar finanssektorn i samhällsekonomin och vad består denna sektor av?
7. Vad heter Sveriges centralbank och vilka uppgifter har den?
8. Vilka är de samhällsekonomiska målen och vilka ekonomisk politiska medel har man för att nå dessa mål?
9. a) Vad innebär det att stabiliseringspolitiken är kontracyklisk?
b) Vad menas med finanspolitik och penningpolitik och vem har ansvaret för dessa?
c) Ge exempel på en finanspolitisk och en penningpolitisk åtgärd i en lågkonjunktur.
10. a) Vad menas med att inflationsmålet ligger runt två procent och varför ligger målet på denna nivå?
b) Hur arbetar Riksbanken med att hålla inflationen runt målet på två procent?
■ Analysfrågor
1. a) Vilka är för och nackdelarna med att använda BNP som ett mått på välfärd?
b) Redogör för några andra sätt att mäta välfärd?
2. Varför åker ekonomin berg och dalbana? Förklara och ge minst två anledningar till att en högkonjunktur så småningom vänds till en lågkonjunktur.
3. En ökad produktivitet kan användas till att antingen höja lönerna eller minska arbetstiden. Vad skulle enligt din mening vara den bästa användningen av en produktivitetsökning?
4. Diskutera för och nackdelar med en hög skattekvot (skattetryck) som Sverige har i jämförelse med många andra länder. Hur påverkar detta välfärden och den ekonomiska tillväxten?
5. Du är ekonomisk rådgivare till regeringen som försöker stabilisera ekonomin genom att bedriva en kontracyklisk ekonomisk politik. Följande stabiliseringspolitiska åtgärder finns att tillgå: a) höja räntan b) öka transfereringarna c) överbalansera statsbudgeten d) bygga en bro till Gotland. Vilka av dessa åtgärder skulle du vidta i en lågkonjunktur respektive i en högkonjunktur?
■ Uppdrag
1. Använd din kommuns hemsida eller kontakta en representant för att undersöka vilka initiativ och projekt som finns för att främja hållbar utveckling och minska klimatpåverkan. Undersök om kommunen använder några mätmetoder liknande Grön BNP och diskutera hur dessa initiativ kan påverka den lokala ekonomiska tillväxten.
2. Besök Riksbankens webbplats för att ta reda på hur Riksbanken arbetar med att hålla inflationen stabil. Ta reda på vad styrräntan är och hur den har förändrats på senare tid.
FORUM
Samhällskunskap nivå 1
Forum 1 är skriven för gymnasieskolans samhällskunskap nivå 1b, men kan självklart även användas av den som läser både kurs 1a1 och 1a2 eller vid annan utbildning i ämnet .
Forum Samhällskunskap är indelad i fyra block eller ämnesområden:
■ Politik
■ Ekonomi
■ Kultur
■ Samhällsvetenskap
Varje block består i sin tur av ett antal kapitel.
Varje kapitel avslutas med en sammanställning över kapitlets viktigaste begrepp samt faktafrågor, analysfrågor och uppdrag.
Författare:
Krister Brolin – samhällskunskapslärare vid Östra Reals gymnasium i Stockholm, lärarutbildare och författare.
Lars Nohagen – samhällskunskapslärare, författare och lärar utbildare vid Stockholms universitet.
