9789152363843

FÖRETAGSEKONOMI FÖR

ICKE-EKONOMER UPPGIFTER OCH LÖSNINGAR UPPLAGA 4

WOLFRAM TROSTEK

SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Redaktör: Helén Park Grafisk form: Gyllene Snittet bokformgivning AB Omslag: Gyllene Snittet bokformgivning AB Företagsekonomi för icke-ekonomer – Uppgifter och lösningar ISBN 978-91-523-6384-3 © 2022 Wolfram Trostek och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Fjärde upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (också kallat BONUS-avtalet) är det att se som ett engångsmaterial och får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: GPS group, Slovenien 2022

INNEHÅLL 1. Eget företagande – att starta och driva företag 5 2. Företagande – en del av samhällsekonomin 6 3. Företagets affärsidé är grunden

13

4. Att skydda företagets varumärke och affärsidé 25 5. Kunskap om marknaden

32

6. Olika företagsformer 43 7. Företagets intäkter och kostnader – vägen till lönsamhet 8. Företagets skatter och avgifter 68 9. Företagets balans och resultat

76

10. För att driva företag krävs kapital

85

11. Kapitalanskaffning – finansiering 93 12. Kalkylera med rätt pris 99 13. Inköp – alla gör det men få talar om det 120 14. Bokföring – en nödvändighet 15. Dubbel bokföring

133

139

16. Bokslut – företagets ställning och resultat

175

17. Att analysera bokslut 196 18. Budgetering

212

19. Organisera för att möta framtiden 20. Möte med kunden

241

251

21. Handel med andra länder

262

22. Avveckling, konkurs eller rekonstruktion 266 Lösningar

273

Bilaga Nuvärdestabell

Bildförteckning s. 15 Shutterstock s. 17 Wasabröd/Barilla Sverige AB s. 26 Logotyper med rättigheter från respektive företag s. 249 Shutterstock s. 253 Maslows behovstrappa/Illustration Jonny Hallberg s. 258 Shutterstock

54

1

EGET FÖRETAGANDE – ATT STARTA OCH DRIVA FÖRETAG

Första kapitlet syftar i första hand till att få dig att reflektera över begreppet ”eget företagande”. Vad är det som driver människor till att bli företagare? Kapitlet gör ingen djupdykning i ämnet. Det behövs inte för att komma igång. Du och de flesta andra har säkert redan en uppfattning om företagande och dess villkor.

Innan du startar, fundera en stund över vad du har för mål med kursen. Vad vill du lära dig? Skaffa dig också en bild av läromedlet. Vad innehåller det och hur det är strukturerat.

Vissa uppgifter har beteckningen ”Gruppuppgift”. Förutom att de är tänkta som gruppuppgifter är de dessutom oftast av fördjupningskaraktär.

Instuderingsfrågorna och frågorna på texten, syftar till att hjälpa dig att fokusera på viktiga begrepp och faktainnehåll i texten. Använd frågorna i samband med genomläsning av texten eller som repetitionsfrågor för att testa dig själv.

Första uppgiften – planera dina studier

1:1

Att starta företag kräver planering och framförhållning. Affärsidén måste testas, finansieringen lösas och företaget registreras. På samma sätt är det med studier.

Resultatet blir alltid bättre om man vet vad man vill. Ägna därför lite tid till att förbereda och planera dina studier.

Studera innehållsförteckningen. Bläddra igenom boken – titta på bilder, läs rubrikerna etc. På det sättet får du en orientering om vilka områden som tas upp i boken. Titta även igenom uppgiftsboken och dess upplägg.

Jämför innehållet med eventuella styrdokument eller annan målbeskrivning som styr innehållet i den kurs du nu ska läsa. Och framför allt – fundera en stund på vilka områden som du tycker är mest intressanta. Vilka är dina förväntningar och vilket mål har du med denna kurs?

Sammanfatta dina förväntningar och prioriteringar i några punkter.

Som du kanske redan upptäckt är sista uppgiften i denna uppgiftsbok en utvärderingsuppgift. Planering och uppföljning är viktigt när vi studerar. Planering och uppföljning är också viktigt i alla förmer av företagande.

Lycka till! Nu startar vi resan.

1 EGET FÖRETAGANDE – ATT STARTA OCH DRIVA FÖRETAG

5

2

FÖRETAGANDE – EN DEL AV SAMHÄLLSEKONOMIN

Kapitlet syftar till att sätta in företagandet i ett större sammanhang – som en del av samhällsekonomin. Fri företagsamhet är en viktig grundsten i marknadsekonomin. Den förutsätter i sin tur fri konkurrens. Men konkurrens på vems villkor? Den frågan har inte ett självklart svar. Det märks bland annat i den offentliga debatten.

Ofta har man där ställt det offentliga i motsättning till det privata. Vad ska produceras i offentlig regi och vad ska ske i privat regi? Är det bra med fler privata alternativ? Privata skolor? Privat sjukvård? Frågorna har en gemensam nämnare – hur ska vi bäst använda våra resurser, däribland våra skattemedel?

Sverige har under det senaste decenniet haft en lägre arbetslöshet än övriga länder i Europa. Men under 1990-talet fick vi på allvar känna av problemen med hög arbetslöshet. Dessutom är den aldrig rättvis eftersom den aldrig drabbar alla lika mycket. Vem drabbas och vilka är orsakerna till hög arbetslöshet? Frågorna är många och definitivt värda att både diskuteras och att reflektera över även i tider då den inte är hög.

Tillväxten i företagen är en viktig del av hela samhällsmaskineriet. Tillväxt skapar sysselsättning och ökat materiellt välstånd. Men även om vi kan se många för­ delar med tillväxt så finns också uppenbara risker. Miljöförstöring, stress och utbrändhet följer lätt i spåret. Är det ett pris som vi måste betala? Eller är det endast ett utslag av dåligt ledarskap och dålig organisationsförmåga? Behöver vi en ny typ av chefer eller företag för att skörda de positiva effekterna av tillväxt?

Hur vill vi att Sverige ser ut om 10 år?

2:1

Frågor på texten 1. Samhällsekonomin beskrivs ofta som ett kretslopp. Vilka är de viktigaste beståndsdelarna i detta kretslopp?

2. Vad kännetecknar en fri marknadsekonomi?

3. Varför förutsätter marknadsekonomi fri konkurrens?

4. Vad är en kartell?

5. Vad är bruttoprissättning?

6

2 FÖRETAGANDE – EN DEL AV SAMHÄLLSEKONOMIN

6. Vad betyder begreppet ”fusion”?

7. Vad betyder ordet ”monopol” och vad innebär det?

8. Varför förutsätter marknadsekonomi fri etableringsrätt?

9. Vilka träffar kollektivavtal och vad reglerar det?

10. Vad är orsaken till hög arbetslöshet?

11. Hur har den svenska arbetslösheten utvecklats sedan början av 1990-talet?

12. På vilket sätt har konsumenterna ett avgörande inflytande på vilka företag som kommer att överleva på lång sikt?

13. Förklara vad som menas med BNP. 14. Nationalekonomer talar ofta om högkonjunktur och lågkonjunktur. Vad menar de?

15. Hur har den ekonomiska tillväxten sett ut för Sverige de senaste tio åren?

16. Keynes ansåg att svängningarna i ekonomin kan och bör motverkas. Hur skulle det gå till?

17. Den ”svenska modellen” var länge ett aktat uttryck. Vad innebar den?

18. Varför uppstår budgetunderskott?

Orsaken till hög arbetslöshet

2:2

I kapitlet presenteras tre förklaringsmodeller till hög arbetslöshet.

Vilken av teorierna tycker du stämmer bäst på den situation som Sverige befinner sig i just nu? Motivera!

Arbetslösheten just nu

2:3

Statistiska centralbyrån och andra följer ständigt utvecklingen av sysselsättningen och arbetslösheten.

Ta reda på vilka siffror som gäller just nu. SCB presenterar regelbundet siffror på sin hemsida: www.scb.se

2 FÖRETAGANDE – EN DEL AV SAMHÄLLSEKONOMIN

7

2:4

Arbetslöshet ett socialt problem Sverige har under olika perioder drabbats av hög arbetslöshet bland annat under 1990-talet. Diskussionen handlade då om hur nya jobb skulle kunna skapas och om utanförskap och sociala problem. a) På vilket sätt kan samhället motverka utanförskap och sociala problem?

b) Vilka är de allvarligaste sociala problemen för den som blir långtidsarbetslös?

c) Vad var orsaken till att arbetslöshetstalen sjönk i slutet av 1990-talet och sedan åter ökade tio år senare?

d) År 2015 ökade invandringen till Sverige. Många sökte sig till Sverige under kort tid. Vad krävs av oss, politiker och myndigheter om målet är att integrera dem i samhället?

2:5

Företagen måste anställa fler Arbetslöshet är givetvis sammanflätad med dess motsats – hur många som har arbete. a) Vad kan regeringen göra för att få företagen att anställa fler?

b) Vilka grupper på arbetsmarknaden har särskilt svårt att få jobb? Hur kan problemet lösas?

8

2 FÖRETAGANDE – EN DEL AV SAMHÄLLSEKONOMIN

4

ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

Kapitlet handlar om betydelsen av starka varumärken och hur man kan skydda sin affärsidé. Liksom i det förra kapitlet, om företagets affärsidé, kan det vara klokt att hitta en lokal anknytning. Det finns många exempel på lokala varumärken som är nog så viktiga för det lilla företaget som vad varumärket är för Volvo eller något annat av våra storföretag.

På de flesta större orter finns innovationsklubbar, uppfinnarklubbar, som hjälper personer som har en affärsidé att testa och att skydda denna. Föreningarna drivs ofta av personer med ett brinnande intresse för dessa frågor. De är ofta mycket kunniga och oftast mycket positiva till att dela med sig av sina kunskaper. Ta gärna kontakt! Även Tillväxtverket och Patent- och registreringsverket (PRV) har material som kan fördjupa kunskaperna inom detta område. Tillväxtverket kan dessutom lämna information om vilka lån eller bidrag som kan komma ifråga om man har en ny affärsidé.

Tillväxtverket och PRV hittar du på www.tillväxtverket.se och www.prv.se

Frågor på texten

4:1

1. Beskriv vad som kännetecknar ett varumärke.

2. Varför ökar intresset för varumärken?

3. Vad innebär ”positionering”?

4. Hur skapas ett starkt varumärke?

5. Vilka regler gäller för att få registrera ett varumärke?

6. Vad krävs för att en uppfinning ska vara patenterbar?

7. Vad är designskydd?

8. Upphovsrättslagen styr upphovsrätten. Vad innebär den?

4 ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

25

4:2

Lokala varumärken Vilka lokala varumärken finns på den ort där du bor?

4:3

Logotyper Ett sätt att arbeta med varumärken är att förse företaget eller dess produkter med en symbol – logotyp. En logotyp kan vara en ordbild, bokstäver eller grafisk symbol. a) Vad heter företagen med nedanstående logotyper och vilken verksamhet förknippar du med företaget?

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

b) Sammanställ ett collage av lokala logotyper. Varför inte utlysa en tävling – Vem känner till flest lokala logotyper?

26

4 ATT SKYDDA FÖRETAGETS VARUMÄRKE OCH AFFÄRSIDÉ

6

OLIKA FÖRETAGSFORMER

Kapitlet tar upp företagsformerna – aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, enskild firma och ekonomisk förening. Dessutom behandlas kort några andra samarbetsformer som t.ex. franchising och agentur.

På Bolagsverkets hemsida www.bolagsverket.se, finns blanketter och en hel del viktig information som rör bolagsbildning.

Under adressen: www.bolagsfakta.se finns också en hel del intressanta uppgifter kring olika företag som kan användas då olika företagsformer diskuteras.

Frågor på texten

6:1

1. Vilka är i huvudsak våra fem företagsformer?

2. Vad innebär det att ett företag är s.k. juridisk person?

3. Hur bildas aktiebolag?

4. Vad innehåller bolagsordningen för uppgifter?

5. Varför finns det ibland både A- och B-aktier i ett aktiebolag?

6. Vilken uppgift har bolagsstämman?

7. Vilken uppgift har revisorn?

8. Vem ansvarar för skulderna i en enskild firma?

9. Vem ansvarar för skulderna i ett handelsbolag respektive kommanditbolag?

10. Hur ska vinsten fördelas i handelsbolag?

11. Vilken avgörande skillnad är det mellan aktiebolag och ekonomisk förening när det gäller rösträtten för delägare/medlemmar?

12. Vad är ett franchisingföretag?

6 OLIKA FÖRETAGSFORMER

43

6:2

Företagsform Vad kännetecknar respektive företagsform?

Aktiebolag

Ekonomisk förening

Enskild firma

Handelsbolag

Kommanditbolag

Antal ägare?

Juridisk person?

Kan ägaren vara anställd och få lön?

Har ägaren rätt att låna pengar ur företaget?

Var registreras företaget?

Minsta tillåtna kapitalinsats?

Ansvar för företagets skulder?

Måste företaget ha revisor?

Hur beskattas vinsten?

Måste företaget ha styrelse?

Är företaget bokföringsskyldig?

44

6 OLIKA FÖRETAGSFORMER

7

FÖRETAGETS INTÄKTER OCH KOSTNADER – VÄGEN TILL LÖNSAMHET

I kapitlet diskuteras företagets lönsamhet. Vi definierar företagets resultat som intäkter minus kostnader men vi sätter även resultatet i relation till företagets eget kapital och företagets totala kapital. Lönsamhetsmåtten räntabilitet på eget kapital respektive räntabilitet på totalt kapital blir våra första mätbara mått på företagets lönsamhet.

Förutom intäkter och kostnader definieras två andra viktiga begreppspar:

• Inkomster–utgifter • Inbetalningar–utbetalningar.

Förståelsen av hur och när man använder dessa grundbegrepp är mycket viktig.

Lär dig därför redan nu att förstå skillnaden och att använda begreppen på ett riktigt och konsekvent sätt.

I kapitlet introduceras också begreppen rörliga respektive fasta kostnader. Detta finns bl.a. åskådliggjort i ett s.k. resultatdiagram. Diagrammet hjälper oss att se vad som händer om volymen eller omsättningen ändras.

Många av uppgifterna kan med fördel lösas med hjälp av kalkylprogram. Förutom att det är roligt är det också nyttigt. Är modellen väl byggd går det också lätt att simulera i denna. Vad händer t.ex. om priset höjs med 20 %? Vilken effekt får en total kostnadsökning med 15 % på företagets resultat? Etc.

7:1

Frågor på texten 1. Hur beräknas företagets resultat?

2. Ange två sätt att beräkna företagets lönsamhet – räntabilitet?

3. a) b) c) d)

54

Förklara vad som menas med: eget kapital e) halvfasta kostnader främmande kapital f) kritisk volym/ kritisk omsättning rörliga kostnader g) säkerhetsmarginal. fasta kostnader

7 FÖRETAGETS INTÄKTER OCH KOSTNADER – VÄGEN TILL LÖNSAMHET

4. Hur påverkas de rörliga kostnaderna – totalt respektive per styck vid en volym­ ökning?

5. Hur påverkas de fasta kostnaderna – totalt respektive per styck vid en volymökning?

6. Förklara begreppen: a) inkomster – utgifter b) inbetalningar – utbetalningar c) intäkt – kostnad 7. Vilket annat ord kan vi använda då vi talar om ”värdeminskning”?

Resultatdiagram

7:2

RESULTATDIAGRAM Omsättning (Kr) 600 000

a

500 000 g

h

e

d

400 000 300 000

c

200 000 b 100 000 f 0

i

100 200 300 400 500 st

a)_______________________________________________________________________________________________________________ b)_______________________________________________________________________________________________________________ c)_______________________________________________________________________________________________________________ d)_______________________________________________________________________________________________________________ e)_______________________________________________________________________________________________________________ f)________________________________________________________________________________________________________________ g)_______________________________________________________________________________________________________________ h)_______________________________________________________________________________________________________________ i)________________________________________________________________________________________________________________

7 FÖRETAGETS INTÄKTER OCH KOSTNADER – VÄGEN TILL LÖNSAMHET

55

9

FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT

I tidigare kapitel har företagets resultat enbart betraktats utifrån begreppen intäkt och kostnad. Nu lyfts de enskilda posterna i företagets resultaträkning liksom i företagets balansräkning fram. Det är viktigt att du får klart för dig skillnaden mellan eget kapital och skulder. Det är också viktigt att du förstår hur resultaträkningen och balansräkningen är kopplade till varandra.

Periodisering av diverse utgifter behandlades även i kapitel 7, men nu tar vi ytterligare ett steg framåt. Nytt i kapitlet är periodisering av varulager.

Periodisering av företagets utgifter och inkomster upplevs av många som svårt.

Försök därför skapa en tydlig bild av vad som sker i praktiken. Ett sätt är att rita upp en tidsaxel och där placera in händelserna.

9:1

Frågor på texten 1. Vad visar företagets balansräkning?

2. Vad är den avgörande skillnaden mellan skulder och eget kapital?

3. Vad visar företagets resultaträkning?

4. Vilken är den sammanhållande länken mellan företagets balans- och resultaträkning?

5. Varför måste vissa utgifter och inkomster periodiseras?

6. Hur beräknas årets varukostnad?

76

9 FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT

Balans och resultat

9:2

Ett företag visar upp följande balans- och resultaträkning: BALANSRÄKNING Tillgångar

360 000 kr

Summa

360 000 kr

Eget kapital

100 000 kr

Årets resultat

165 000 kr

Skulder

95 000 kr

Summa

360 000 kr

RESULTATRÄKNING Intäkter

880 000 kr

Kostnader

715 000 kr

Årets resultat

165 000 kr

a) ­Hur skulle företagets balansräkning se ut om företaget istället redovisat ett resultat på 195 000 kr?

b) Hur skulle balansräkningen se ut om företaget gjorde en nyemission, dvs. ägarna satsade ytterligare 50 000 kr i aktiekapital?

c) Vilket samband finns mellan balansräkningens tillgångar, eget kapital och skulder?

9 FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT

77

9:3

Tillgångar, eget kapital och skulder Komplettera följande tabell och formler: T

340 000

Ek S

240 000 100 000

100 000

964 000 225 000

218 000

452 000

T = __________________________________________________________________________________________________________________________ Ek = __________________________________________________________________________________________________________________________ S = __________________________________________________________________________________________________________________________

9:4

Balansräkning Från ett litet handelsbolag är följande balansposter hämtade: Kassa Banklån

12 000 kr 155 000 kr

Varulager

32 000 kr

Kundfordringar

14 000 kr

Leverantörsskulder

26 500 kr

Inventarier Plusgirobehållning

120 000 kr 56 000 kr

Sammanställ siffrorna till en balansräkning.

78

9 FÖRETAGETS BALANS OCH RESULTAT

14

BOKFÖRING – EN NÖDVÄNDIGHET

Företagets bokföring är för många ett kärt ämne, för andra ett nödvändigt ont. Det betyder inte att alla som driver företag måste kunna sköta sin egen bokföring.

Men det är en klar fördel om man har grundläggande kunskaper i bokföring när rapporterna från bokföringsbyrån ska tolkas.

I kapitel 14 tas alla väsentliga frågor upp kring bokföring och kring företagets bokföringsskyldighet. Du får lära dig hur bokföringen bör organiseras och vilka uppgifter som måste finnas på de underlag, verifikationer, som ska bokföras. Nyckelord i kapitlet är verifikation, grundbokföring, huvudbokföring och arkivering.

Frågor på texten

14:1

1. Vad är skillnaden mellan extern redovisning och intern redovisning?

2. Vem är bokföringsskyldig?

3. Vad menas med ”god redovisningssed”?

4. Vilka uppgifter ska finnas på en verifikation?

5. När använder man sig av en bokföringsorder?

6. Hur länge måste bokföringsmaterial arkiveras?

7. Hur ska grundbokföringen ske?

8. Vad är huvudbokföring?

9. Vilka uppgifter hittar vi i reskontran?

14 BOKFÖRING – EN NÖDVÄNDIGHET

133

14:2

Bokföringslagen sätter gränser Att känna till bokföringslagens innehåll är viktigt för alla som är bokföringsskyldiga.

Bokföringslagen reglerar vem som är bokföringsskyldig och hur denna ska ske. a) Vem är bokföringsskyldig?

b) I bokföringslagens 4 kap 2 § anges att ”Bokföringsskyldigheten skall fullgöras på sätt som överensstämmer med god redovisningssed”. Vad menas med god redovisningssed?

c) Vilka uppgifter ska finnas på en verifikation?

d) I vilket fall får gemensam verifikation användas?

e) Hur ska rättelser i en verifikation göras?

f)

Hur länge måste verifikationer och annat räkenskapsmaterial arkiveras?

g) När ska verifikationerna bokföras?

h) Vad menas med grundbokföring respektive huvudbokföring?

134

14 BOKFÖRING – EN NÖDVÄNDIGHET

Viktiga uppgifter på en faktura

14:4

Studera fakturan och besvara därefter frågorna på nästa sida:

0X–09–28 0X–09–28

0X–10–28

136

14 BOKFÖRING – EN NÖDVÄNDIGHET

a) Vem är mottagare och vem är avsändare?

b) Vad avser fakturan?

c) När ska fakturan senast betalas och hur mycket ska kunden betala?

d) Finns uppgifter om avsändarens organisationsnummer eller momsregistreringsnummer jämte uppgifter om F-skattesedel?

e) Hur stor är momsen? Kontrollera beloppet genom att själv beräkna momsen.

f)

Till vilket konto ska betalning ske om fakturan betalas via bankkontot?

14 BOKFÖRING – EN NÖDVÄNDIGHET

137

15

DUBBEL BOKFÖRING

I detta kapitel får du lära dig att bokföra olika affärshändelser. Debet, kredit, kontoplan, BAS-kontoplan och momsredovisning blir snart vardagsord. Terminologin lär du dig bäst genom konkret arbete med uppgifterna i uppgiftsboken.

Konteringsexemplen i faktaboken använder kontonummer som är hämtade från den s.k. BAS-kontoplanen. Det är samma ramkontoplan som används av de flesta företag. Som mycket annat i detta läromedel är målet att du ska kunna tillämpa dina kunskaper så snart du kommer i kontakt med ett företag.

Exemplen i uppgiftsboken är många och varierande. Och ännu fler kommer i nästa kapitel. Många av uppgifterna kan du bokföra i valfritt bokföringsprogram.

Frågor på texten

15:1

1. Vad är grundprincipen för den dubbla bokföringen?

2. Vad är ett saldo?

3. Redogör för uppbyggnaden av BAS-kontoplanen.

4. Hur bokförs en kontantaffär?

5. Hur bokförs en kreditaffär?

6. Vad är en kreditfaktura och hur bokförs den?

7. När används kontona ingående och utgående moms?

8. På vilka sätt kan företaget få sina kunder att betala i tid?

15 DUBBEL BOKFÖRING

139

15:2

Första bokföringsuppdraget Peter Nordbäck har nyligen startat en enskild firma. Eftersom han inte haft förmånen att lära sig den ädla bokföringskonsten ringer han en kväll upp dig för att få råd.

Som vanligt ställer du upp för en vän i nöden. Här är Peters första affärshändelser:

Affärshändelser 1. Peter har öppnat ett plusgirokonto och där satt in 10 000 kr. Det är mitt startkapital förklarar han.

2. Han har vidare tagit ett lån i banken på 30 000 kr som placerats på ett nyöppnat bankkonto.

3. Ett uttagskvitto visar att Peter tagit ut 15 000 kr från bankkontot. Pengarna placeras i kassan.

4. Ett kontantkvitto från Elgiganten visar att han köpt en dator för 12 500 kr inkl. moms, 2 500 kr.

a) Bokför affärshändelserna på nedanstående T-konton: 1220 Inventarier

2010 Eget kapital

1910 Kassa

2350 Banklån

1920 Plusgiro

2640 Ingående moms

1940 Bank

Dat

Text

Summa

140

15 DUBBEL BOKFÖRING

b) Ställ samman en balansrapport genom att avläsa kontonas saldon.

Tillgångar

Skulder och eget kapital

Summa

c) Bokför affärshändelserna ännu en gång men denna gång i en enkel kolumndagbok.

Ver

1910 Kassa Debet

Kredit

1920 Plusgiro Debet

15 DUBBEL BOKFÖRING

Kredit

1940 Bank Debet

Kredit

1220 Inventarier 2010 Eget kapital Debet

Kredit

Debet

Kredit

2350 Banklån Debet

Kredit

2640 Ing. moms Debet

Kredit

141

b) Vad är saldot på följande konton: 1510 Kundfordringar 1910 Kassa 1920 Plusgiro 1930 Företagskonto 2440 Leverantörsskulder 2610 Utgående moms 2640 Ingående moms

c) Hur stor är företagets momsskuld till staten efter dessa affärshändelser?

15 DUBBEL BOKFÖRING

143

15:9

Mer dubbelbokföring Bokför nedanstående urval av affärshändelser i AB Indevo med hjälp av kontoplanen längst bak i uppgiftsboken.

Dat

Affärshändelse

Ver.

11/3

En faktura på totalt 66 000 kr inkl. moms skickas till en kund. Fakturan avser konsultation.

101

13/3

Kassan (dagskassan) den 13 maj uppgår till totalt 22 350 kr.

103

15/3

Företaget erhåller en faktura på 32 000 kr exkl. moms från en leverantör. Av fakturan framgår det att den avser inköp av varor.

105

16/3

Indevo betalar en förfallen faktura, totalt 25 000 kr, till en leverantör. Betalningen görs via företagskontot.

112

16/3

Företaget köper inventarier på kredit för 16 200 kr exkl. moms.

119

17/3

Banken meddelar att företagets företagskonto ökat med 22 000 kr. Pengarna kommer från en av Indevos kunder.

125

18/3

Företaget genomför en s.k. nyemission (ägarna har satsat nytt aktiekapital). När tidsfristen gått ut har företaget fått in totalt 400 000 kr på bankkontot. Bokför affärshändelsen.

129

19/3

Siw E Svenzon har köpt lite blommor till personalrummet. Hon har själv lagt ut 110 kr. Hon lägger därför kvittot för blommorna i företaget hand­ kassa och tar därefter 110 kr från den. Bokför affärshändelsen.

135

22/3

En skuld till Göte Nords Reklambyrå för en annonskampanj betalas via företagskontot.

Skulden uppgår till totalt 85 000 kr inklusive lagstadgad mervärdeskatt.

140

22/3

I handkassan ligger ett handskrivet kvitto som visar att någon köpt div. kontorsmaterial för totalt 240 kr inkl. moms. Denna utgift har dock inte bokförts. Gör det nu.

146

152

Konto

Debet

Konto

Kredit

15 DUBBEL BOKFÖRING

Kontonummer och belopp men ingen text

15:10

Gösta har råkat ut för ett datorhaveri. Bokföringen för mars månad är borta. I en pärm förvarar han kopior på dagboksbladen. Men tyvärr har skrivaren missat att skriva ut texten som i klartext beskriver vilka affärshändelser som bokförts. a) Hjälp Gösta att tyda vilka affärshändelser som har blivit bokförda.

b) Vad heter den kontoplan som Gösta har använt sig av? Beskriv kort vad som kännetecknar den.

Ver Affärshändelse 50

Konto.

Debet

Konto

Kredit

1510

40 000,00

3010 2610

32 000,00 8 000,00

51

2013

10 000,00

1910

10 000,00

52

2650

18 780,00

1920

18 780,00

53

4010 2640

7 600,00 1 900,00

2440

9 500,00

54

1930

40 000,00

1510

40 000,00

55

1920

5 000,00

1930

5 000,00

56

1580

9 500,00

3010 2610

7 600,00 1 900,00

57

6110 2640

860,00 215,00

1910

1 075,00

58

6200 2640

1 590,00 397,50

2440

1 987,50

59

5010

13 500,00

1920

13 500,00

60

5900 2640

9 500,00 2 375,00

2440

11 875,00

61

1930 6040

9 310,00 190,00

1580

9 500,00

15 DUBBEL BOKFÖRING

153

16

BOKSLUT – FÖRETAGETS STÄLLNING OCH RESULTAT

I detta kapitel finns ytterligare uppgifter som tränar grundläggande bokföring.

Men framför allt får du nu lära dig mer om företagets balans- och resultaträkning och de krav som årsredovisningslagen ställer på företagens bokslut.

Bland uppgifterna finns flera uppgifter som du kan lösa med hjälp av valfritt bokföringsprogram.

Frågor på texten

16:1

1. Vilka företag måste upprätta årsbokslut?

2. Vad ingår i företagets balansräkning?

3. Hur är posterna i balansräkningen ordnade enligt årsredovisningslagen?

4. Vad är skillnaden mellan omsättningstillgångar och anläggningstillgångar?

5. Mellan skulder och eget kapital finns en post som kallas obeskattade reserver – vad är det?

6. Vad innebär lägsta värdets princip (LVP)?

7. Hur ska fordringar värderas?

8. Hur värderas varulager?

9. Hur värderas företagets anläggningstillgångar?

10. Resultaträkningen visar normalt tre resultatsteg – vilka?

11. Hur ser en resultaträkning ut som är uppställd i enlighet med årsredovisningslagen?

12. Hur beräknas ”avskrivning enligt plan”?

16 BOKSLUT – FÖRETAGETS STÄLLNING OCH RESULTAT

175

16:7

Miljöprofilen AB Miljöprofilen är ett av stadens många konsultföretag. Miljöprofilen har specialiserat sig på att hjälpa företag och kommuner med deras miljöprofil. Efter det senaste verksamhetsåret visar företaget följande ekonomiska ställning: Anläggningstillgångar 1220 Inventarier

280 000

Omsättningstillgångar 1510 Kundfordringar 1630 Avräkning för skatter och avgifter

14 000 0

1910 Kassa

5 840

1920 Plusgiro

9 480

1930 Företagskonto

14 230

1940 Bank

47 250

Summa tillgångar

370 800

Eget kapital 2081 Aktiekapital

100 000

2091 Balanserad vinst

45 000

2098 Föregående års vinst

66 650

2099 Årets resultat

0

Långfristiga skulder 2350 Banklån

100 000

Kortfristiga skulder 2440 Leverantörsskulder 2610 Utgående moms 2640 Ingående moms 2650 Momsredovisning

16 190 0 0 9 080

2710 Personalens skatter

17 430

2730 Skuld arbetsgivaravg.

16 450

Summa eget kapital och skulder

370 800

Kontoplan Förutom balanskontona ovan har företaget följande resultatkonton i sin kontoplan: 3030 Utförda uppdrag 5010 Lokalhyra 5900 Reklam 6110 Kontorsmaterial 6200 Telefon och porto 6310 Försäkringar 6900 Diverse kostnader 7010 Löner 7510 Arbetsgivaravgifter 7832 Avskrivningar 8310 Ränteintäkter 8410 Räntekostnader 8999 Årets resultat 182

16 BOKSLUT – FÖRETAGETS STÄLLNING OCH RESULTAT

a) Lägg in kontoplan och uppgifter om företaget på datorn.

b) Registrera de ingående balanserna.

c) Kontera och registrera därefter affärshändelserna nedan och på nästa sida.

Affärshändelserna utgör ett sammandrag över alla de hundratals verifikationer som förekom under året.

d) Kontrollera dagbok och huvudbok på skärm eller papper. Vad visar dagbok respektive huvudbok?

e) Bokför följande bokslutstransaktioner:

• • f)

Avskrivning på inventarier 75 000 kr.

Erhållen ränta på företagskontot 12 300 kr och på bankkontot 7 140 kr.

Studera företagets resultat genom att på skärmen ta fram företagets balanseller resultatrapport. Överför därefter resultatet från kontot 8999 till kontot 2099 genom ytterligare en bokslutstransaktion.

g) Avsluta övningen med att ta ut balans- och resultaträkning.

Affärshändelser

Konto

Debet

Konto

Kredit

1. Till kunder skickas fakturor för utförda arbeten totalt 1 490 000 kr exkl. moms.

2. Företaget köper på kredit en ny dator för 25 000 kr exkl. moms.

3. Diverse kontorsmaterial köps in för 6 500 kr inkl. moms och betalas via företagskontot.

4. Från kunder inkommer betalningar på sammanlagt 1 865 000 kr på företagskontot.

5. Överföring av 50 000 kr från företagskonto till bank.

6. Av föregående års resultat, 66 650 kr, överförs 40 000 till kontot balanserad vinst och resten, 26 650 kr, delas ut till aktieägarna via företagskontot.

16 BOKSLUT – FÖRETAGETS STÄLLNING OCH RESULTAT

183

Affärshändelser

Konto

Debet

Konto

Kredit

7. Kontant inköp av diverse småprylar till anställdas telefoner 4 800 kr. Företaget väljer att bokföra inköpet på konto 6200.

8. Via företagskontot betalas telefonräkningar på sammanlagt 28 500 kr exkl. moms.

9. Kostnader för annonser och reklam betalas via företagskontot med 90 000 kr exkl. moms.

10. Diverse småräkningar betalas via plusgirokontot 3 500 kr inkl. moms.

11. Via företagskontot betalas försäkringspremier på sammanlagt 38 000 kr.

12. Till de anställda betalas via företagskontot 455 000 kr ut i netto­löner samtidigt som företaget bokför de sammanlagda skatteavdragen 256 000 kr.

13. I samband med löneutbetalningarna bokförs skulderna för arbetsgivaravgifter 234 000 kr.

14. Ingående moms 38 835 kr och utgående moms 372 500 kr överförs till momsavräkningskontot.

15. Under året har hyror för sammanlagt 96 000 kr betalats via företagskontot.

16. Överföring av 350 000 kr från företagskontot till plusgiro.

17. Företagets skuld för personalens skatter, 251 000 kr, överförs till skattekontot.

18. Även skulden för arbetsgivaravgifter, 135 000 kr, förs över till skattekontot.

19. Företaget betalar via företagskontot in totalt 386 000 kr till sitt skattekonto hos Skatteverket. Beloppet avser företagets skuld för personalens skatter och arbetsgivaravgifter.

20. Företaget överför 332 745 kr från momsredovisningskontot till skattekontot.

21. Företagets momsskuld, 332 745 kr, (saldo skattekonto) betalas in till Skatteverket via företagets plusgirokonto.

22. Ränta 12 000 jämte amortering 20 000 kr betalas via företagskontot.

184

16 BOKSLUT – FÖRETAGETS STÄLLNING OCH RESULTAT

19

ORGANISERA FÖR ATT MÖTA FRAMTIDEN

Förutom beslutsvägar står organisationen eller företagets organisationsmodell för något viktigare – de anställdas motivation. Frågan blir därför, hur kan man organisera företaget för att få de anställda att ge järnet? Går det att bygga drömfabriken?

Arbetsrätten gäller alla företag – även småföretag. Vi tar därför upp de viktigaste lagarna på området. I kapitlet redogörs för huvuddragen i semesterlagen, arbetsmiljölagen, medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd. Vidare tittar vi närmare på företagarens försäkringsskydd.

Frågor på texten

19:1

1. Vad är skillnaden mellan en ledare och en chef?

2. Hur kan en chef i ett kunskapsföretag få de anställda att ge järnet?

3. Vilka är enligt Hertzberg de kortsiktiga motivationsfaktorerna?

4. Vilka är de långsiktiga motivationsfaktorerna enligt Hertzberg?

5. Hur genomförs s.k. utvecklingssamtal?

6. Förklara vad som menas med hierarki.

7. Hur ser en funktionsorganisation ut?

8. Hur ser en geografisk organisation ut?

9. När är det lämpligt att arbeta med projektorganisationer?

10. Ange några vanliga anställningsformer.

11. Vad är ackordslön?

12. Hur många semesterdagar har de flesta rätt till på ett år?

13. Vem har ansvaret för arbetsmiljöfrågorna på arbetsplatsen?

14. Vad innebär den s.k. stoppningsrätten?

15. Vad är det för skillnad på uppsägning och avskedande?

16. Hur ska en uppsägning ske?

17. Vad är saklig grund för avskedande?

18. Vad täcker en kompanjonsförsäkring?

19 ORGANISERA FÖR ATT MÖTA FRAMTIDEN

241

19:2

Gustav Vasa – en ledare med hårda nypor Gustav Vasa var enligt många historiker ingen trevlig prick – men han var vältalig och fick saker ur händerna. Han slängde tillsammans med dalkarlarna ut den danska ockupationsmakten. När stadskassan behövde pengar tog han resolut och beskattade kyrkan.

Gustav Vasa lyckades mot alla odds att ta över makten trots att motståndet egentligen var övermäktigt.

”Det förblir just hans storhet, att han trots sin ungdom, trots sin ensamhet, icke kapitulerade utan vågade vad ingen annan vågade: att upptaga striden med den mäktige”, skriver Sven Wikberg i boken Gustav Wasa. ”Visa mod genom att handla på eget ansvar”, manar motivationskonsulten Hans Cristian Altman dagens ledare.

Gustav Vasa skydde inga medel för att nå sina mål. Han tålde ingen opposition och kunde vara obarmhärtigt grym mot dem som försökte hindra honom. a) Vilka egenskaper måste en god ledare ha?

b) Vilka ledaregenskaper är viktigast för:

• • •

242

nystartade företag företag i stark tillväxt företag med lönsamhetsproblem?

19 ORGANISERA FÖR ATT MÖTA FRAMTIDEN

20

MÖTE MED KUNDEN

Vissa reklamkampanjer har etsat sig fast i medvetandet, andra har gått oss spårlöst förbi. Ändå har de haft samma mål – att sälja. Vad är det som gör att vissa marknadsaktiviteter lyckas och andra misslyckas? Ett svar är givetvis kunskap. Ett annat är att möta kundens behov.

I kapitlet ges en bakgrund till utvecklingen av marknadsföringsbegreppet men också ett konkret verktyg då man vill göra t.ex. en reklamkampanj – marknadssnurran.

Frågor på texten

20:1

1. Vilka är de olika stegen i den s.k. marknadssnurran?

2. Förklara hur företaget kan arbeta med marknadssnurran i sitt kortsiktiga respektive långsiktiga marknadsföringsarbete.

3. AIDAS är en annan modell som används vid bearbetning av marknaden. Redogör för modellen och hur den kan användas.

4. Vilka huvudsakliga arbetsuppgifter har följande personer på en reklambyrå: – Projektledare – AD – Copy-writer – Produktionsledare?

5. Gör en kort sammanfattning av hur ett bra reklambudskap ”bör” utformas.

6. Vad menas med påståendet att: ”En skicklig säljare hjälper kunden att fatta beslut”?

7. Hur uppstod den moderna reklamen och hur har det moderna marknadsföringsbegreppet utvecklats under de senaste 100 åren?

8. Vad är enligt marknadsföringslagen otillåten marknadsföring?

9. Vilka är de s.k. fyra p:na?

20 MÖTE MED KUNDEN

251

20:2

Barnen styr familjernas inköp Det är ofta barnen som styr familjernas inköp av en mängd varor – allt från kläder till olika tekniska nyheter. Den slutsatsen drar Noomi Pettersson i sin avhandling – Children’s influence in family decision making – efter att under några år ha studerat familjers inköpsbeteenden.

Einar Johansson som inte är sen att ta till sig nya rön nickar medhållande då han i Dagens Nyheter läser om de nya forskningsrönen.

– Jag tror på det här. Lyssna, säger han till sin fru.

– Speciellt vid inköp av trendrelaterade varor som kläder påverkar barnen föräldrarna genom att de helt enkelt tar till sig mer information på det här området och därmed bidrar till inköp av varor som föräldrarna inte visste fanns, citerar Einar högt ur tidningen.

– Tekniska nyheter intresserar också barnen och deras åsikter ligger ofta bakom så väl inköp av bakmaskiner, datorer, smarta telefoner och storbildsskärmar som hur de tekniska prylarna ska användas.

– Att jag inte tänkt på det tidigare. På måndag tar jag kontakt med vår reklambyrå.

Nu ska det bli ändring på vår marknadsföring. Ut med alla gubbar och tanter från våra annonser. Ungdomar ska det vara.

– Men ..., försöker Einars fru försiktigt men utan resultat. Einar har redan bestämt sig. a) Fundera över påståendet – Barnen styr familjernas inköp. Stämmer det med din erfarenhet? Ge exempel på händelser som bekräftar eller dementerar påståendet.

b) På vilket sätt skulle följande butiker/företag kunna förändra sin marknadsföring för att bättre nå föräldrarna via deras barn?

• • • •

252

AJP-herrkonfektion, säljer herrkläder av klassiskt snitt.

Gustavs-Cykel, säljer nya och begagnade herr och damcyklar.

Gråbergs frisersalong, tillhandahåller rakning och klippning. Åkes El-handel.

20 MÖTE MED KUNDEN

Målgruppen

20:3

Det är viktigt att känna till målgruppen. Hur den tänker, handlar, bor, semestrar, vad den gör på fritiden, vilken ålder och vilket kön den har etc. Allt är viktigt. Ju mer vi känner till om målgruppen desto lättare är det att anpassa produkten efter dess behov. Det ger oss också möjlighet att minska våra marknadsföringskostnader till ett minimum då vi kan öka träffsäkerheten.

Många reklambyråer ägnar lång tid till att kartlägga målgruppen innan man startar arbetet med annonsen eller kampanjen.

Välj ut en produkt. Helst en produkt som produceras av ett litet företag på den ort där du bor. Ta reda på hur målgruppen ser ut. Beskriv den så levande och konkret som möjligt. Studera också hur företaget som säljer produkten har marknadsfört den. Hur tycker du att man lyckats i sin marknadsföring?

Gör en egen annons

20:4

Annonser kan se ut på många olika sätt. Ibland slår de. I andra fall är det ingen som ser dem eller uppmärksammar budskapet. Orsakerna kan vara flera. Ett vanligt fel är att man inte känner sin målgrupp, ett annat att man inte vet vad man vill med annonsen.

Det är lättare att tycka om andras annonser än att göra dem själv, men övning ger färdighet. Börja med att välj ut en produkt och en målgrupp som du känner väl till t.ex. barnfamiljer, skolungdomar, motionärer etc. Fortsätt sedan med att formulera ett klart och konkret mål med din annons. Gå därefter över till att skissa på formuleringar och layout. Glöm inte att alltid ha målet med annonsen och målgruppen i fokus.

20 MÖTE MED KUNDEN

253

Företagsekonomi för icke-ekonomer – Uppgiftsbok innehåller många och varierande övningsuppgifter till huvudbokens teoriavsnitt. Flertalet övningar kan lösas med hjälp av valfritt bokföringsprogram. I slutet av boken finns facit med fullständiga lösningar.

Företagsekonomi för icke-ekonomer är precis vad titeln säger. Det vill säga företagsekonomi från grunden. Med Företagsekonomi för icke-ekonomer blir företagsekonomin intressant och ger en bra grund till att lära sig ännu mer. Företagsekonomiska begrepp och samband förklaras på ett lättförståeligt sätt och den täcker upp alla relevanta delar av företagsekonomin. Boken behandlar allt från företagets affärsidé, marknadsföring, inköp och försäljning till skatter, bokföring, kalkyler, budgetering och avveckling av företag. Boken innehåller dessutom flera exempel från verkligheten.

Företagsekonomi för icke-ekonomer passar utmärkt i kurser där grundläggande företagsekonomi ingår. Boken kräver inga förkunskaper. Boken kan med fördel även användas vid självstudier och fungerar bra som en introduktionsbok för den som funderar på att starta företag. Faktabok och Uppgiftsbok utgör tillsammans en utmärkt grundkurs i företagsekonomi.

I denna fjärde upplaga har exempel förnyats och statistiska uppgifter och texter har uppdaterats.

Wolfram Trostek författare till boken med tillhörande övningsbok har mångårig erfarenhet av undervisning på olika nivåer, gymnasieskola, komvux och utbildningar för yrkesverksamma bl.a. på Företagsekonomiska institutet i Stockholm.

ISBN 978-91-523-6384-3