Ro b i n
ANNA WICKSTRÖM KRISTINA ÅSENIUS
Lärarguide
1 Robin_Lararguide_omslag_wire-o.indd 8
2018-11-23 08:23
Lärarguide ANNA WICKSTRÖM KRISTINA ÅSENIUS
1
SANOMA UTBILDNING
01-45_Robin_Lararguide.indd 1
2018-11-16 10:42
Välkommen
till Robinböckerna! ”Om man inte vet vart man ska, så är det ingen idé att skynda sig. Man vet ändå inte när man kommer fram.” NALLE PUH
4
S
om lärare har vi fokus på att alla elever kan utveckla sin språkliga förmåga och bli framgångsrika läsare. För att det ska ske krävs ett genomtänkt språkligt arbete som strävar efter att skapa ett lustfyllt och meningsfullt lärande hos eleverna. Vår erfarenhet säger oss att det inte finns någon pedagogik som passar alla elever och därför behöver vi erbjuda variation i undervisningen, vilket arbetet med Robinböckerna ger. Läseboken på tre nivåer med ett vardagsnära och samtidigt fantasifyllt innehåll och humoristiska bilder ligger till grund för det språkliga arbetet med läs- och skrivinlärning. Övningarna i Arbetsboken, både bokstavs arbetet, det språkliga arbetet och läsförståelseuppgifterna har en koppling till aktuellt kapitel och inspirerar eleverna att vilja arbeta vidare. Alla m oment är tydligt beskrivna i lärarguiden så att du lätt kan följa arbetsgången. Lärarguiden ger, både dig som är ny som lärare och dig som har en större erfarenhet av läs- och skrivundervisning för de yngre åldrarna, en trygg grund för din undervisning. Vi vill bidra till att fler elever utvecklar intresse för att läsa. Inte bara läsa för att träna utan läsa för att tänka, och ett skriv ande som engagerar eleverna till både berättande och beskrivande texter. En stor del av undervisningen handlar om är att utveckla elevernas ordförråd. Ordförråd är en viktig del av läsförmågan och läsförståelsen och kan vara en avgörande faktor för skolframgång. Eleverna ska förstå skol ämnen, men också det som händer utanför skolan och i världen och inte minst för att skapa relationer och vänskaper. Det finns forskning som visar att elever lär sig runt 3 000 nya ord under ett läsår. Det är förstås omöjligt att direkt undervisa om så många ord, utan de allra flesta ord lärs in indirekt, men ett aktivt arbete med ordkunskap i alla ämnen bidrar stort. Ett effektivt sätt är också att läsa. För att få syn på elevernas tankar och kunskaper är samtalet med eleverna, men också mellan eleverna, något vi ska lägga stort vikt vid. Det är så vi får kunskap om hur vi ska lägga upp vår undervisning. Genom samtalet får eleverna också syn på sin egen kunskap. Det kan vara genom samtal kring bilder, bland annat vid bildpromenaden innan högläsningen, samtal om innehållet under och efter läsningen, eller om de vardagsnära ämnen som är kopplade till de spännande kapitlen.
Välkommen till Robinböckerna!
01-45_Robin_Lararguide.indd 4
2018-11-16 10:42
”Om man inte vet vart man ska, så är det ingen idé att skynda sig. Man vet ändå inte när man kommer fram.” Precis som citatet från Nalle Puh visar är det viktigt att eleverna vet vad de ska lära sig och varför. Vi har därför valt att ha lärandemål för varje kapitel som presenteras för eleverna i början av arbetet. Genom samtal och konkreta exempel får eleverna en uppfattning om vad de ska lära sig och kan sedan i slutet av lektionen eller dagen summera och samtala om vad de har lärt sig. Det är viktigt att eleverna hela tiden får möjlighet att följa sin egen kunskapsutveckling för att ytterligare öka sin motivation för fortsatt lärande. I Robinböckerna finns även rika exempel på skapande övningar, lekar och stjärnuppgifter som utmanar och ger utrymme för det digitala arbetet och för en varierad undervisning. De finns också där för att eleverna ska känna att de kan lära sig på olika sätt och att arbetet med att lära sig läsa och skriva inte blir begränsat till bara arbete i arbetsboken.
Kristina är speciallärare med s pecialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling och har lång erfarenhet som klasslärare och montessorilärare. Hon arbetar på Rosenhillskolan i Huddinge, som är en s ärskild undervisningsgrupp för elever med språkstörning.
Anna är grundskollärare 1–7 och rbetar idag på Grindstuskolan i Vårby a Gård. Hon har ett uppdrag som förste lärare i matematik och no men har också, efter många år som klasslärare, stor erfarenhet av språk-, skriv- och läsutveckling inom svenska och svenska som andraspråk. KRISTINA ÅSENIUS OCH ANNA WICKSTRÖM
5 01-45_Robin_Lararguide.indd 5
2018-11-16 10:42
J
PERNILLA GESÉN, FÖRFATTARE
ag heter Pernilla Gesén har publicerat 45 barn- och ungdomsböcker, bland annat den populära serien om Alva och Kompisböckerna om klass 1A. Som barnboksförfattare är jag ofta ute i skolorna för att föreläsa och hålla i skrivarverkstäder. När jag har pratat med pedagoger och med eleverna om läslust har jag blivit bekymrad. Många barn har inte hittat motivationen och inspirationen att läsa böcker, så när jag fick förfrågan om jag ville skriva nya läseböcker för förskoleklass och lågstadiet fanns ingen tvekan. Med utgångspunkt i humorn, med mycket igenkänning och lagom spänning har jag skrivit böckerna om Robin. Robin är en söt och charmig liten dator, som en korsning av en Minion och ett husdjur. Robin kan vara en bästa vän, en knasig robot som inte kan bokstäver, eller en superhjälte. Med Robin och Robins kompisar Molly och Elton hoppas jag att eleverna ska skratta, få klurigheter att tänka på, bli berörda och framförallt få lust att läsa mer och mer och mer! Robinböckerna finns på tre olika nivåer. Jag jobbar för att alla elever ska få samma läsupplevelse, oavsett om de läser blå, grön eller röd bok. Jag har stor vana av att skriva lättläst, vilket jag har fördel av här. Det går att skapa drama och humor, även i böcker med få tecken.
J
MILLIS SARRI, ILLUSTRATÖR
ag heter Millis Sarri och arbetar som illustratör, grafisk formgivare och författare. Jag har alltid målat och skapat. Mina bilder är alltid gjorda med eftertänksamhet, humor, allvar och mycket glädje och kännetecknas av färg, fantasi och underfundigheter. När jag blev tillfrågad om att göra illustrationerna till Robinböckerna gjorde jag först provskisser på karaktärerna Robin, Elton och Molly, utifrån vad Pernilla Gesén och gänget på förlaget hade tänkt sig kring dem. Jag försökte lära känna dem helt enkelt. Förlaget skickade sedan ut skisserna till ett antal skolor där eleverna fick tycka till om hur de ville att Robin skulle se ut. Vi fick många förslag och utifrån en mix av dem skapade jag Robin, som alla genast tog till sig och tyckte var gullig och rolig. Det har varit väldigt roligt att få jobba med de här böckerna och ge liv åt Pernillas härliga historier. Hoppas ni och alla era fantastiska elever kommer att gilla våra fina böcker lika mycket som vi gör. Trevlig läsning!
6
Välkommen till Robinböckerna!
01-45_Robin_Lararguide.indd 6
2018-11-16 10:42
Robinböckerna
och koppling till ämnet svenska och Lgr 11 V
arför ska eleverna arbeta med svenska i skolan och vilken nytta kommer de att ha av sina kunskaper i framtiden?
”Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.” (Läroplan för grundskolan 11, Kursplan Svenska) Robinböckerna, med sina olika komponenter, bidrar till att ge lärare och elever konkreta verktyg och modeller för arbete mot dessa långsiktiga mål. I läroplanen finns också beskrivet vad som ska behandlas i det centrala innehållet. Det är utifrån stoffet i det centrala innehållet som undervisningen ska planeras för att utveckla elevernas förmågor och kunskaper. Det centrala innehållet är indelat i följande övergripande kunskapsområden: Läsa och skriva Tala, lyssna och samtala Berättande texter och sakprosatexter Språkbruk Informationssökning och källkritik
• • • • •
UTGIVET 2018
SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK I ÅRSKURS 1–3
NATIONELLT BEDÖMNINGSSTÖD I
läs- och skrivutveckling
Varje kunskapsområde består av ett antal punkter som kan ses som byggstenar. Innehållet i Robinböckerna tar upp alla byggstenar i årskurs 1–3, enligt läroplanen. Kunskapsområdena skiljer sig åt mellan årskurserna. Av naturliga skäl har vi till exempel valt att ha mer fokus på sambandet mellan ljud och bokstav i årskurs 1 och mer fokus på det som kan anses mer komplext, som informationssökning och källkritik, i årskurs 2 och 3.
Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling Skolverkets Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling, 2018, syftar till att du lättare ska kunna följa upp elevernas kunskaper. Bedömningsstödet är obligatoriskt att använda i årskurs 1. Kartläggningen syftar till att stödja din bedömning i att tidigt identifiera elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller som behöver extra utmaningar.
7 01-45_Robin_Lararguide.indd 7
2018-11-16 10:42
Följ elevens språkutveckling och få stöd i att utveckla undervisningen!
BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1–6
Nya Språket lyfter!
Parallellt med uppföljning utifrån det obligatoriska bedömningsstödet rekommenderar vi fortlöpande kartläggning och dokumentation med stöd av Nya Språket lyfter!, Skolverket 2018. För läraren finns observationsoch avstämningspunkter samt handledning som fokuserar både på elevens språkutveckling och på lärarens undervisning. För eleverna finns ett till hörande kartläggningsschema som lärare och elev kan fylla i tillsammans, så att eleven kan se sin egen utveckling och vad som är nästa steg i lärandet. Schemat kan också användas som underlag för samtal tillsammans med vårdnadshavare.
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1 • Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. • Genom att, på ett enkelt sätt kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet, visar eleven begynnande läsförståelse. • Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. • I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.
19a. Koll på! 1 Namn
_______________________________________________________
Datum
______________________
Ii
Oo
Har jag koll?
Vad hör du först? Dra streck.
Ss Vv
Aa
Har jag koll?
2 Skriv bokstäverna.
myr__
__ rm
f__sk
rä__
gri__
ög__
__ante
r__s
236 KOPIERINGSUNDERLAG
Har jag koll?
3 Skriv bokstaven som saknas. Dra streck till rätt bild.
Lärandemål och avstämningar Varje kapitel i lärarguiden inleds med en kort översikt av de fokusområden som behandlas i kapitlet. För eleverna finns nedbrutna lärandemål för varje kapitel, konkretiserade i arbetsboken. Dessa kan användas som grund för samtal med eleverna så att de vet vad som förväntas av dem och vad som anses viktigt. För att kunna följa eleverna finns regelbundna avstämningar, Koll på!, med genomgångna bokstäver och moment som kopieringsunderlag. Avstämningarna görs efter cirka vart femte kapitel och kan användas som en kunskapsbarometer för elevernas kunskapsutveckling och lärarens undervisning. Behöver något moment repeteras eller kan vi gå vidare till nästa m oment? En viktig del av avstämningen är elevernas självskattning där de kan uttrycka sin egen uppfattning om sitt lärande. Resultatet från avstämningen, tillsammans med elevens självskattning, ligger sedan till grund för den fortsatta undervisningen. Avstämningarna Koll på! finns i kapitlen 5, 10, 15, 20, 24 och 29. Matris svenska I matrisen på sidan 9 har vi färgmarkerat det centrala innehållet som behandlas i de olika årskurserna. Ljusare färgmarkering innebär att om rådet endast berörs.
8
Välkommen till Robinböckerna!
01-45_Robin_Lararguide.indd 8
2018-11-16 10:42
Matris svenska CENTRALT INNEHÅLL ÅRSKURS F– 3 Läsa och skriva
F-klass
Årskurs 1
Årskurs 2
Årskurs 3
F-klass
Årskurs 1
Årskurs 2
Årskurs 3
F-klass
Årskurs 1
Årskurs 2
Årskurs 3
F-klass
Årskurs 1
Årskurs 2
Årskurs 3
F-klass
Årskurs 1
Årskurs 2
Årskurs 3
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden. Handstil och att skriva med digitala verktyg. Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter. Alfabetet och alfabetisk ordning. Sambandet mellan ljud och bokstav.
Tala, lyssna och samtala Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar. Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras. Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webb-texter. Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om. Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser. Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.
Informationssökning och källkritik Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet. Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
9 01-45_Robin_Lararguide.indd 9
2018-11-16 10:42
Pedagogiskt förhållningssätt edömning för lärande B – hur du arbetar formativt Ett formativt förhållningssätt handlar om att forma ett positivt undervisningsklimat där eleverna vet vad de ska göra, förstår varför och där bedömningen används för att förändra och anpassa undervisningen i syfte att möta deras lärandebehov. Genom att ge eleverna framåtsyftande feedback får de möjlighet att fundera över vad de kan, vad som fungerade bra och vad som kunde gjorts på ett annat sätt. På så sätt får de redskap och möjlighet att nå progression genom att pröva, ompröva och försöka hitta nya lösningar. Detta stärker alla elever. Till varje kapitel i lärarguiden finns uppställda fokusmål för arbetet och i arbetsboken finns konkreta mål som eleverna kan markera vartefter arbetet fortskrider. Formativ bedömning handlar, till skillnad från summativ bedömning, om att stödja och utveckla lärande och undervisning för att utveckla elevernas förmågor istället för att bara mäta dem. Det skiljer bedömning för lärande från bedömning av lärande. I Robinböckerna presenteras några olika nyckelstrategier och metoder inom bedömning för lärande, som utifrån forskning haft visad effekt på undervisning och på elevernas resultat. Nedan följer några strategier.
Tydliggör lärandemål Förklara lektionens upplägg, vad, varför och hur eleverna ska arbeta. Av sluta med att summera och sammanfatta lektionen. Inträdesbiljett Ställ en fråga i samband med att ett arbetsområde påbörjas för att få en fingervisning om var eleverna befinner sig och hur du ska gå vidare med din undervisning. Vad kan mina elever och vad behöver vi arbeta vidare med? Utträdesbiljett Ställ vid lektionens slut en kort fråga från lektionsinnehållet eller låt eleverna berätta om något de lärt sig, eller om något de uppfattade som svårt under lektionen eller vad de känner att de behöver arbeta vidare med.
14
Välkommen till Robinböckerna!
01-45_Robin_Lararguide.indd 14
2018-11-16 10:42
Miniwhiteboards eller post it-lappar Låt eleverna svara genom att skriva svaret på miniwhiteboards som de håller upp, på post it-lappar som de sätter på dörren, innan de går ut på rast, eller digitalt. På så sätt får du direkt ett kvitto på vad eleverna har lärt sig. Självbedömning och kamratbedömning Ett första steg mot reflektion och självbedömning av kvalitet kan vara att låta eleverna sitta parvis och berätta för varandra om de tyckte att upp giften var ”lätt eller svår”. Låt dem sedan motivera varför de tyckte så. Modella genom att skriva bokstäver på tavlan av olika kvalitet. Eleverna kan parvis diskutera vilka bokstäver de uppfattar som mest korrekt skrivna. Låt dem sedan ge konkreta tips på hur bokstäverna skulle kunna skrivas ännu bättre. Återkoppla feedbacken från eleverna och skriv några bokstäver till. Kamratbedömning kan påbörjas i liten skala genom att eleverna byter meningar eller mycket korta texter med varandra och bedömer varandras arbeten. Enkla kriterier och kvaliteter som eleverna kan uppmärksamma är till exempel • stor bokstav och punkt • formandet av aktuell bokstav. Detta kan göras genom att använda modellen Två stjärnor och en önskan. Två stjärnor och en önskan är en enkel modell för hur man kan introducera både lärarfeedback och kamratbedömning. Det handlar om att uppmärksamma två saker som var bra och en sak som behöver utvecklas och eventuellt också hur. Framåtsyftande feedback ”För att bedömning ska vara formativ så måste den feedback som ges a nvändas.” (Black & Wiliam, 1998) Syftet med feedback är att eleverna ska förstå hur deras arbeten kan förbättras och se vilka framsteg de gör. Fånga upp exempel i elevarbeten, till exempel en text, och låt eleverna beskriva vad som var bra och vad som skulle kunna utvecklas. Gå också runt under lektionen och ställ öppna frågor till eleverna. – Berätta mer om … – Förklara lite mer om …
15 01-45_Robin_Lararguide.indd 15
2018-11-16 10:42
Det viktiga samtalet Effektiva samtal och aktiviteter i grupp eller i hela klassen har stor betydelse för att skapa en formativ miljö. Genom dessa får du syn på elevernas kunskap, men eleverna får också syn på sin egen kunskap. Låt eleverna få möjlighet att visa sina tankar genom samtal och öppna frågor. – Vad tror du hände? – Berätta! – Varför skulle någon säga så? – Vad skulle du ha gjort? Ge tanketid så att alla elever får den tid de behöver för att fundera över vad frågan betyder och hitta ett lämpligt svar. Låt alla elever komma till tals. Använd slumpvisa metoder för att få alla elever aktiva att svara på frågor genom till exempel glasspinnar med elevernas namn eller digitala slumpverktyg. Nedan finns förslag på aktiviteter som synliggör lärandet med syfte att få alla elever att bli delaktiga och göra dem mer engagerade i sitt eget lärande. • Miniwhiteboards. Låt eleverna skriva korta svar eller rita symboler som de
sedan håller upp. • Tummen upp. Enkelt sätt för eleverna att visa hur de tänker eller känner kring en fråga som inte kräver mer än ett enda svar. Bra. Sådär. Dåligt. • Handen – först till fem. Handens fingrar symboliserar en skala från 1–5. • Varför-frågor. Varför är en fågel inte en insekt? Kan en robot vara en den? • Ena sidan är grön och den andra är röd. Låt eleverna markera med rött om det tycker att något är svårt eller om det går för fort fram. • Figurtrappa. Rita en trappa med figurer för att påvisa progression och ge visuellt stöd. Samtala med utgångspunkt i frågorna: Var är vi? Vart ska vi? Hur tar vi oss dit? Vad behöver utvecklas för att vi ska nå en högre nivå?
16
Välkommen till Robinböckerna!
01-45_Robin_Lararguide.indd 16
2018-11-16 10:42
Robinböckerna och svenska som andraspråk R
obinböckerna är rikt illustrerade, något som gynnar alla elever, men särskilt de i flerspråkig utveckling eller med hinder i sin språkutveckling. Det är av vikt med tidig kartläggning av elevernas samtliga språk för att kunna anpassa undervisningen och möta eleverna där de befinner sig i sin språkliga utveckling. Ett samarbete med modersmålslärare och/eller speciallärare gagnar både elever och lärare i arbetet. Det är viktigt att de elever som har utvecklat ett modersmål innan de börjar skolan får fortsatt stöd på det språket, såväl hemma som i skolan. I skolan gynnas språkutvecklingen av undervisning på modersmålet. I läroplanen för grundskolan står att undervisningen ska främja lärandet och kunskapsutvecklingen genom att utgå från elevernas bakgrund, tidig are erfarenheter, språk och kunskaper. Den strukturerade arbetsgången i Robinböckerna gagnar alla elever, också elever med annat modersmål än svenska. I svenska språket finns många vokalljud, vilket inte är så vanligt i andra språk. Det gör att vissa uppgifter där eleverna ska markera genom att ringa in, kryssa över eller dra streck till bilder som innehåller eller börjar på en vokal kan bli särskilt svåra. De kan ha svårt att höra ljudet och vet kanske inte vad föremålet på bilden heter på svenska. Var särskilt observant på detta. Ordförrådet är en annan faktor som kan påverka andraspråkselevers läsinlärning. Eleverna kan ha ett begränsat ordförråd på svenska vilket ställer till det särskilt när det gäller läsförståelse. Här kan hemspråksläraren bidra. Låt eleverna göra bildpromenaden med samtal på hemspråket för att bygga förförståelse och ordförråd inför samma moment som de sedan ska göra tillsammans med övriga klassen. Genom att samtala om ord, göra associationer och koppla innebörden i ord och uttryck till olika kategorier, eller samtala om synonymer, blir det lättare för eleverna att lära sig orden och att minnas dem. De kan samla de nya orden och uttrycken i en skrivbok, eller som ordkort i en ask, för att använda som repetition eller för att bygga meningar med. Eleverna blir på detta sätt också medvetna om hur deras ordförråd utökas. I arbetsboken finns uppgifter som övar prepositioner, ordföljd, meningsbyggnad, en/ett, den/det, böjning av adjektivet (kongruensböjning) med mera. Dessa övningar är särskilt svåra för elever i flerspråkig utveckling men erbjuder samtidigt, med rätt stöttning, en god möjlighet att utveckla just dessa förmågor. Bemöt alltid alla elever med positiva och höga förväntningar, utmaningarna till trots.
17 01-45_Robin_Lararguide.indd 17
2018-11-16 10:42
Det digitala arbetet U
ndervisningen behöver anpassas så att den stärker elevernas för måga att använda digitala resurser för lärande. Eleverna behöver lära sig att använda digitala lärverktyg för att läsa, skriva, presentera och söka information, men också för att hantera, välja ut och värdera information. Formerna för kommunikation och att använda digitala verktyg förändras i en allt snabbare takt. Valet av verktyg ska stödja lärandet och gynna elevernas kunskapsutveckling och därför behöver lärare välja de lärverktyg som stämmer överens med undervisningens syfte. I Robinböckerna för årskurs 1 har vi valt att lyfta fram det digitala skrivandet, berättandet samt färdighetsträning med Bingel.
Skriva digitalt Redan från skolstart ska nybörjare ha tillgång till och använda digitala lärverktyg vid skrivandet, parallellt med skrivinlärningen. Därför presenterar vi konkreta, kompletterande aktiviteter i Lärarguiden. För eleverna finns förslag på vidgade och mer utmanande uppgifter markerade som stjärnuppgifter. De görs med fördel digitalt. Läsande och skrivande går hand i hand. För många elever kan skriv andet i ett initialt skede anses lättare än läsning, eftersom eleven oftast uttrycker något för honom/henne bekant. Att skriva på tangentbord är motoriskt också enklare, vilket för flera elever kan underlätta berättandet och öka skrivlusten. De elever som ännu inte blivit säkra på kopplingen mellan ljud och bokstav kan med stöd av digitalt skrivverktyg och talsyntes förstå och befästa kopplingen mellan ljud–bokstav. Digitala texter kan också användas för utforskande (analytiskt) arbete. Vilka ord känner eleverna igen? Hur många ord finns det i meningen? Finns det några frågor i texten? Eleverna kan parvis skriva ordlistor med till exempel ord som börjar på ett speciellt ljud eller skriva listor med ord som hör ihop inom en viss kategori, som till exempel frukter, djur eller färger. Låt eleverna parvis turas om att skriva med hjälp av digitalt skrivverktyg och läsa för varandra vad de har skrivit eller vad de menar att de har skrivit. När eleverna har skrivit klart sina texter, kan de illustrera och bearbeta dem. Förse de utskrivna texterna med datum och klistra in i varje elevs egen skrivbok.
18
Välkommen till Robinböckerna!
01-45_Robin_Lararguide.indd 18
2018-11-16 10:42
Digitalt berättande En enkel form av digitalt berättande är att spela in eleverna när de åter berättar eller läser in något i en ljudfil. Det gynnar särskilt de som ännu inte har förmåga att ta till sig det skrivna ordet. Att kombinera bild och text i serier, genom att producera digitala böcker, göra film, berätta med stöd av bilder eller foton och att lägga till musik är några sätt att arbeta multimodalt. De flesta elever brukar uppfatta den här typen av uppgifter som meningsfulla och motiverande, samtidigt som de utvecklar berättarförmågan. Elevernas arbeten kan publiceras publikt, det vill säga nå verkliga mottagare utanför klassrummet. Det kan innebära att lägga ut ljudklipp eller digitala berättelser på klassens blogg eller mejla respons till Robin efter avslutat läsår med tankar kring berättelsen. Det är viktigt att stämma av och följa de riktlinjer som kommunen/skolhuvudmannen tagit fram gällande hantering av information och användning av olika it-tjänster (Sveriges Kommuner och Landsting, SKL). Bingel Till Robinböckerna finns omväxlande och motiverande Bingelövningar kopplade till kunskapskraven. Anpassa nivån så att varje elev kan färdig hetsträna på sin nivå. Bingelövningarna är adaptiva, vilket innebär att svårighetsgraden anpassas baserat på elevens svar. Eftersom Bingel är webbaserat kan eleverna ”bingla” både på läsplatta och på dator, i skolan eller hemma.
19 01-45_Robin_Lararguide.indd 19
2018-11-16 10:42
Lässtrategier L
ässtrategierna delas upp i avkodningsstrategier och läsförståelsestrategier. Avkodningsstrategierna står för den tekniska delen av läsningen medan läsförståelsestrategierna avser de metakognitiva funktionerna att bland annat förstå och tolka en text. Eleverna behöver utveckla förmågan att använda alla dessa strategier för att bli goda läsare. Läsning är alltså en sammansatt färdighet som bygger på att olika strategier samspelar. Se figur nedan, Skolverket 2016. Lässtrategier
Avkodningsstrategier • • • • • •
Fonologisk medvetenhet Bokstavskunskap Avkodning Ortografisk läsning Läsflyt Prosodi
Läsförståelsestrategier • Meningsskapande • Tolkning • Engagemang • Inferenser • Resonemangsförmåga • Metakognition • Strategisk läsning
Avkodningsstrategier • Nedan följer en beskrivning av de olika avkodningsstrategierna.
Fonologisk medvetenhet En grundförutsättning för att lära sig läsa är medvetenheten om att ett ord består av flera ljud som sitter ihop. Att kunna dela upp ord i språkljud är alltså avgörande för tidig läs- och skrivinlärning. När vi talar går ljuden i varandra. Därför är det inte självklart att förstå hur orden är uppdelade i olika språkljud (Lundberg & Herrlin, 2003). Elever som är fonologiskt medvetna kan urskilja olika bokstavsljud i ett ord. Genom lekar och språkövningar kan de öva upp sin språkliga med vetenhet om hur språket låter och är uppbyggt. Nästa nivå är när eleverna blir medvetna om de enskilda språkljuden (fonemen) och hittar var i ordet ljudet hörs. De kan också sätta ihop språkljud till ord, /s/ /k/ /o/, dela upp ord i språkljud, /s/ /ko/ samt lägga till eller ta bort ett språkljud från ett ord, genom att ta bort /s/ från skatt och få katt och vice versa. Vid skolstarten har inte alla elever utvecklat sin fonologiska förmåga och därför bör den här typen av övningar och lekar fortsätta i årskurs 1, även om eleverna har arbetat med det på förskolan. De elever som ännu visar
22
Välkommen till Robinböckerna!
01-45_Robin_Lararguide.indd 22
2018-11-16 10:42
svag språklig förmåga och därmed riskerar att hindras i sin läsutveckling gynnas särskilt av detta. Arbetet med ljud och bokstäver ska vara förenat med lust, spänning och koncentration för hela klassen. Förutom att eleverna utvecklar språkliga färdigheter blir dessa genomgångar också ett sätt att lära känna varandra och att skapa gemensamma strukturer och rutiner.
Bokstavskunskap Fonologisk medvetenhet är grunden för att eleverna ska börja förstå att ett språkljud kan kopplas till en bokstav. För att denna koppling ska automatiseras behöver de få gott om tid att arbeta med de olika momenten och ges många tillfällen till repetition och variation. Att kunna sätta namn på bokstäver genom att känna igen deras form är en förutsättning för att snabbt kunna läsa ord och meningar. Avkodning För att eleverna ska förstå principen att bokstäver kan ljudas samman till ett ord är ljudningstekniken, avkodningen, en viktig del. Enkel ljudningsstrategi innebär att eleverna använder sig av bokstavens ljud för att läsa ut ett ord. När de känner igen bokstaven, kopplar bokstavens utseende till ett ljud och förstår att ljudet ska sättas samman med nästa ljud, är de redo att börja lära sig läsa genom att ljuda. Detta kräver även minnesförmåga. När dessa delar korrelerar brukar man säga att eleven har ”knäckt läskoden”. Nästa steg är avancerad ljudningsstrategi som innebär att eleverna kan ljuda ihop stavelser till ord men också ljuda ihop flera ord i en mening (Skolverket, 2016). Ortografisk läsning Att veta hur bokstäverna låter och ljuda samman dem är ett sätt att lista ut nya ord. Ett annat sätt är att använda helordsläsning, ortografisk läsning, vilket innebär att eleverna läser hela ord som de känner igen, till en början sitt namn och vanliga ordbilder som hej, och, jag, den, det. Dessa småord behöver eleverna tidigt lära sig för att kunna sätta samman ord till meningar. De behöver få se ordet och känna igen det för att till sist direkt kunna avläsa ordet utan att behöva ljuda. När den ortografiska avkodningen är etablerad känner eleverna snabbt igen ord och läser dem automatiskt. De börjar då läsa med flyt och energi och kan koncentrera sig mer på inne hållet istället för ljudningen. Läsflyt Läsflyt innebär att kunna läsa en text i ett bra tempo och med korrekt avkodning. Eleverna ska också stanna vid punkt, läsa ut ord och ändelser och läsa med inlevelse. För att utveckla en god läsning behöver man läsa mycket, minst 5 000 timmar (Lundberg & Herrlin, 2007). Ju mer eleverna läser, desto säkrare och mer motiverade och intresserade blir de av läsning. Det leder till en positiv spiral där de gärna fortsätter läsa. Detta till skillnad från de elever som läser mindre och därför inte utvecklar sin läsförmåga på samma sätt. Spiralen blir då snabbt negativ, vilket leder till bristande läslust och motivation (Stanovich, 2000).
23 01-45_Robin_Lararguide.indd 23
2018-11-16 10:42
Elevnära texter, en för eleven nivåanpassad text, är en förutsättning för att utveckla läsflyt. Det är besvärligt att utveckla ett läsflyt om texten är för svår. Det är också väsentligt att eleverna själva förstår varför de ska läsa, att de direkt får positiv feedback på sin läsning, samt kan följa sin egen läsutveckling. När eleverna får läsa för dem bekanta texter upplever de att de läser flytande. Genom att repetera och läsa samma text flera gånger blir texten bekant och de läser allt fler ord automatiskt. Detta genererar bättre flyt i läsningen, vilket stärker både självförtroendet och känslan av att lyckas. Det man tränar blir man bra på, helt enkelt.
Prosodi Prosodi handlar om språkets rytm och melodi; att kunna läsa med viss hastighet, god satsmelodi och inlevelse och med anpassad pausering. För att nå hit behöver eleverna ofta få tillfällen till egen högläsning, för att de själva ska kunna höra intonation och satsmelodi. Högläsningen gör även eleverna uppmärksamma på eventuella felläsningar.
STRATEGIER FÖR ATT UTVECKLA LÄSNINGEN Många elever är i början så fokuserade på bokstäver och avkodning att de inte alltid förstår orden de läser. De behöver utveckla förmågan att övervaka sin egen läsning och upptäcka när de har läst fel, för att kunna korrigera sig själva. Det här är strategier som eleverna kan använda för att utveckla och övervaka sin läsning.
• Följa med läsfingret för att få korrekt läsriktning och för att komma
ihåg att läsa ut ändelser. • Backa och läsa om. • Sänka läshastigheten. • Stanna vid skiljetecken. • Läsa ut längre ord genom att börja ljuda de första bokstäverna och sedan lägga till ett par bokstäver, stavelser eller ändelser. Det här är strategier för att hjälpa eleverna mot automatiserad läsning/läsflyt.
• Modella texten genom att läsa med intonation och berättarröst. Gör
en paus vid skiljetecken och poängtera vikten av att läsningen ska ske lugnt och noggrant och så småningom med inlevelse. • Ge olika sorters texter som läxa, för att uppmuntra till läsning. • Låt eleverna läsa kortare textavsnitt flera gånger, med särskilt fokus på att läsa med inlevelse. • Låt eleverna bli mer delaktiga genom att få följa sin läsutveckling med hjälp av till exempel Nya språket lyfter!. • Låt eleverna få öva extra på specifikt utvalda ord innan de läser en text högt. • Låt eleverna spela in och lyssna på sin egen läsning.
24
Välkommen till Robinböckerna!
01-45_Robin_Lararguide.indd 24
2018-11-16 10:42
Lässtrategier
Avkodningsstrategier • • • • • •
Fonologisk medvetenhet Bokstavskunskap Avkodning Ortografisk läsning Läsflyt Prosodi
Läsförståelsestrategier • Meningsskapande • Tolkning • Engagemang • Inferenser • Resonemangsförmåga • Metakognition • Strategisk läsning
Läsförståelsestrategier • Läsförståelsestrategier är de mentala verktyg eleverna använder innan, under och efter läsning för att aktivt tolka och skapa mening i en läst text, för att göra inferenser och föra resonemang. Det kanske viktigaste när det gäller läsning är att utveckla elevernas engagemang och motivation för läsning. De behöver också utveckla sin metakognitiva förmåga, det vill säga kunna övervaka sin förståelse, veta när de inte förstår och göra något åt det. God läsning kräver även förmågan att läsa strategiskt. Det innebär en förståelse för att man kan läsa på olika sätt; sökläsa för att hitta detaljer, översiktsläsa för att få en överblick eller djup läsa för att kunna analysera och reflektera över texten. Avkodning och flyt i läsningen är avgörande för att eleverna ska utveckla läsförståelse, men förståelsen kommer inte gratis utan måste utvecklas med stöd av undervisning, läsning och samtal om det lästa. Om eleverna inte förstår de ord de möter orsakar det problem med hela förståelsen, hindrar läsningen och gör den mer mödosam. Eleverna behöver tillägna sig flera olika läsförståelsestrategier. Använd strategierna nedan innan, under och efter läsningen och på olika sätt beroende av om det är en skönlitterär eller en sakprosatext.
LÄSFÖRSTÅELSESTRATEGIER • Att förutspå vad som ska hända – använda bilder och frågor som stöd för att gissa och förutsäga. • Visualisera innehållet – skapa inre bilder. • Ställa eller besvara frågor till texten – använda frågor som ett redskap för förståelse. • Reda ut oklarheter – ta hjälp och fråga om till exempel svåra ord och uttryck eller om handlingen. • Sammanfatta – återberätta muntligt eller skriftligt för att minnas innehållet. • Använda grafiska modeller – göra tankekartor eller venndiagram.
25 01-45_Robin_Lararguide.indd 25
2018-11-16 10:42
Läseboken sidorna 22–25 Arbetsboken sidorna 20–23
KAPITEL 5
Dataspel Läsning
FOKUS I KAPITLET • Versalt och gement a • Höra och hitta ljudet a i ord • Känna igen de högfrekventa småorden jag och är • Sätta ut punkt • Skriva meningar om sig själv • Ämnesspecifika ord – känslor • Avstämning Koll på! 1
INNAN LÄSNINGEN Låt eleverna berätta vad de kommer ihåg från förra kapitlet. – Vad hände när Robin följde med Molly till skolan? – Varför fick Robin inte vara kvar?
BILDPROMENAD Sidan 22
– Vad ser ni på bilden? – Vem handlar det här kapitlet om, tror ni? – Vad gör Elton? Sidan 23
– Vad ser ni på Eltons dataskärm? Sidan 24
– Vilka ser ni på bilden? – Vad gör Eltons pappa? Sidan 25
– Vad ser ni på bilden? – Vad ligger framför akvariet, tror ni? Varför?
GEMENSAM LÄSNING ORD OCH UTTRYCK • slår ner • monster • slita sig ifrån • harklar sig • ser bestämd ut • glömmer bort tiden • regler • protesterar • antar
Samtala om orden och uttrycken i rutan. Synliggör orden för eleverna, till exempel på tavlan eller digitalt. Läs kapitlet högt för eleverna. Låt dem under tiden fundera över följande fokusfråga: – Var är Elton i det här kapitlet? Hemma eller i skolan? Stanna upp under läsningen, modella, och fånga upp händelser i texten. Låt eleverna vara aktiva och lyssna efter orden och uttrycken i rutan.
EFTER LÄSNINGEN Samtala om innehållet. Börja med att återkoppla till fokusfrågan som eleverna skulle fundera på under läsningen. – Var var Elton någonstans? – Vad hände i det här kapitlet? – Var det något som var svårt att förstå?
70
Kapitel 5 – Dataspel
46-213_Robin_Lararguide.indd 70
2018-11-16 10:46
ELEVENS EGEN LÄSNING SAMTALA OM • vanor och regler i familjen, mattider, sovtider eller annat. • skärmtid framför mobil, dator, tv. • ansvarsuppgifter i hemmet och vilka uppgifter eleverna i så fall har.
Repetera orden och uttrycken i rutan. Låt eleverna läsa texten i par eller i läsgrupper och påminn dem om att följa med i texten med läsfingret. Låt eleverna få texten som hemläxa, alternativt fortsätta läsa texten på egen hand.
UPPFÖLJNING EFTER LÄXA / ENSKILD LÄSNING Låt eleverna läsa texten högt för en vuxen, i grupp, i par eller enskilt.
Veckans bokstav 1
2
3
Se förslag Arbetsgång sidan 36.
BOKSTAVEN INTRODUCERAS Välj lämplig introduktion i Arbetsgången. Bokstaven a är en vanligt förekommande vokal. Bokstaven är först i alfabetet och har fått sitt namn av den grekiska bokstaven alfa. Alfa betyder oxhuvud och om man tittar noga kan man se tjurens huvud och de vassa hornen.
FÖRBEREDELSE OCH MATERIAL • Bildkort/föremål: apa, apelsin, myra, lampa, kanin, val • Samtalsbilden i Robin digital sidan 22 • Ljudanalysmall, markörer • Bokstavskort bokstaven Aa
A ser olika ut som versal och gemen. Gemenen kan dessutom ha två utseenden, digitalt a som vi oftast ser i böcker och tidningar och a som vi skriver för hand i skolan. Båda varianterna förekommer digitalt i olika typsnitt.
BOKSTAVENS LJUD Använd samtalsbilden som storbild i Robin digital eller i läseboken för att identifiera ord med ljudet /a/ i bilden. – Vilka ord med /a/ kan vi hitta i bilden? I bilden finns till exempel apelsin, flaska, dator, ask, myra, nalle, lampa, katt, pappa, matta, handtag, sladd, tavla, kanin, val. Synliggör orden för eleverna, läs orden tillsammans och markera bokstaven a. Använd ljudanalysmallen, bildkorten samt orden från samtalsbilden för fortsatt arbete med var i orden ljudet hörs, i början, inuti eller i slutet.
71 46-213_Robin_Lararguide.indd 71
2018-11-16 10:47
BOKSTAVENS FORM Visa bokstavskortet med bokstaven Aa. Jämför versalt och gement a. Låt eleverna hitta det som skiljer dem åt. Visa startpunkten för bokstäverna och poängtera vikten av att ”stänga” lilla a så att det inte blir ett u.
EXTRA Skapande – Apor Tillverka apor av brun kartong. Låt eleverna klippa ut varsin apa, Apa, kopieringsunderlag 1, och sedan rita ett ansikte på apan. Häng upp aporna i varandras svansar.
72
Kapitel 5 – Dataspel
46-213_Robin_Lararguide.indd 72
2018-11-16 10:47
Språkligt arbete Förarbete till arbetsboken sidan 22 uppgifterna 1–3 FÖRBEREDELSE OCH MATERIAL • Ordkorten jag och är
Högfrekventa småorden jag och är Presentera ordkorten jag och är för eleverna och låt dem läsa orden. Sätt upp ordkorten bredvid varandra på tavlan. Visa gärna handtecknen för jag är. Låt en elev säga sitt namn och hur gammal hon eller han är. – Jag heter (namn) och jag är (ålder) år. Jag är bra på (fotboll). Skriv meningarna på tavlan och läs dem tillsammans. Fortsätt med fler elever och gör eventuellt en diktering, se sidan 55.
Förarbete till arbetsboken sidan 23 uppgift 4 FÖRBEREDELSE OCH MATERIAL • Bilder på känslofigurer, Känslokort, kopieringsunderlag 7
Samtal om känslor Förklara att det finns ord som beskriver hur man känner sig. Det finns också symboler och bilder för detta. Sätt upp ett känslokort i taget på tavlan, eller visa digitalt, och samtala om vilken känsla som figuren visar, till exempel glad, arg, ledsen. Skriv känslan under bilden. Låt eleverna berätta om någon gång när de känt sig glada, arga, ledsna eller rädda. Känslofigurerna kan användas för att utvärdera olika aktiviteter i klassen. Hur känner sig eleverna efter en rast? Låt dem rita känslan på sina miniwhiteboards.
Kom ihåg att göra Koll på! 1.
73 46-213_Robin_Lararguide.indd 73
2018-11-16 10:47
ARBETSBOKEN SIDORNA 20– 21 Aa Bb Cc Dd Ee Ff Gg Hh Ii Jj Kk Ll Mm Nn Oo
1
2
3
Pp Qq Rr Ss Tt Uu Vv Ww Xx Yy Zz Åå Ää Öö
4 Var hör du a? Skriv i rätt ruta.
Mål Ƨ Ƨ Ƨ Ƨ Ƨ
Höra och hitta a Skriva Aa Orden jag och är Meningar, punkt Känslor
Var hör du a? Ringa in.
5 Skriv a. Dra streck till rätt bild. 2 Skriv Aa.
3 Måla alla Aa. Rita något med a.
__ p __
h __ nd
ög __
__ rm
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
ÖGA
J
M
Y
R
A
R
MYRA
O
A
T
A
K
O
TAK
Ö
G
A
I
L
S
HAND
O
S
B
A
R
M
ARM
H
A
N
D
E
O
APA
K
L
A
P
A
S
21
Kapitel 5 – Dataspel
Sidan 20 Låt eleverna spåra Aa, först med fingret och därefter med färgpennor, medan de ljudar högt för sig själva.
Var hör du a? Ringa in.
Låt eleverna lyssna och ringa in bilder där de hör /a/.
2 Skriv Aa.
Låt eleverna skriva bokstäverna från rätt startpunkt och med tydlig handstil. Låt dem bedöma sitt eget skrivande genom att markera den bokstav de är mest nöjda med.
3 Måla alla Aa. Rita något med a.
Låt eleverna ringa in alla Aa bland bokstäverna och rita något i rutan. De elever som kan skriver ordet.
74
t __ k
6 Ringa in orden. Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
20
myr __
Sidan 21
4 Var hör du a? Skriv i rätt ruta.
Låt eleven titta på bilderna och lyssna efter var i orden de hör språkljudet /a/ och skriva a i rätt ruta. De elever som kan skriver hela ordet.
5 Skriv a. Dra streck till rätt bild.
Låt eleven skriva a på raden, läsa ordet och dra streck till rätt bild. För några elever kan det underlätta att först titta på bilderna, identifiera vad de föreställer och därefter läsa orden.
6 Ringa in orden.
Låt eleverna leta efter ord i bokstavsrutan och ringa in dem.
Kapitel 5 – Dataspel
46-213_Robin_Lararguide.indd 74
2018-11-16 10:47
ARBETSBOKEN SIDORNA 22– 23 Aa Bb Cc Dd Ee Ff Gg Hh Ii Jj Kk Ll Mm Nn Oo
Pp Qq Rr Ss Tt Uu Vv Ww Xx Yy Zz Åå Ää Öö
5 Vad är Elton bra på? Rita och skriv.
Ringa in alla jag och är .
___________________________
hej jag är och vi är jag vi och här jag hej sa är hej och jag är hej vi och sa hej jag är och
2
___________________________ ___________________________
Skriv 5 punkter på raden.
___________________________
______________________________________________________________________________________
___________________________ ___________________________
3 Skriv klart meningarna. Glöm inte punkt i slutet.
___________________________
Jag heter ______________________________ Jag är ________ år Jag är bra på att _________________________________ Jag har _______________________________________
meningar. Välj ord i rutan. 4 Skriv Kom ihåg punkten.
Jag är bra på att simma. Jag har inga ben.
glad
______________________________________
ledsen
rädd förvånad
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
sur arg
22
Jag är liten.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
Jag är glad. Jag är Jag
6 Vem är jag? Titta på bilderna i läseboken. Skriv och rita.
Jag är farlig. Jag är grå. Jag har stora tänder. ______________________________________
Skriv fler egna gåtor.
23
Kapitel 5 – Dataspel
Sidan 22
Ringa in alla jag och är.
Låt eleverna ringa in alla jag och är bland småorden.
2 Skriv 5 punkter på raden.
Låt eleverna skriva minst 5 punkter på raden.
3 Skriv klart meningarna. Glöm inte punkt i slutet.
Låt eleverna skriva klart meningarna.
4 Skriv meningar. Välj ord i rutan. Kom ihåg punkten.
Låt eleverna skriva klart meningarna genom att fylla i känslor och mot slutet även fylla på med de ord som saknas. Påminn om att meningar börjar med stor bokstav och avslutas med punkt.
Sidan 23
5 Vad är Elton bra på? Rita och skriv.
Låt eleverna rita och skriva vad Elton är bra på. Uppgift 5 bygger på en förståelse för innehållet eller att kunna hitta svaret i texten.
6 Vem är jag? Titta på bilderna i läseboken. Skriv och rita.
Låt eleverna läsa och lösa gåtorna och skriva och rita rätt svar. Använd bilderna i läse boken som hjälp. Uppgift 6 bygger på att eleverna behöver memorera information i flera led, skapa inre bilder och samtidigt koppla dessa till inne hållet i texten. De behöver läsa om mening arna om de inte förstår, samt ha läseboken framme för att kunna leta efter svaret i texten och på bilderna.
Skriv fler egna gåtor.
75 46-213_Robin_Lararguide.indd 75
2018-11-16 10:47
1. Apa
214 SANOMA UTBILDNING – KOPIERINGSUNDERLAG
214-288_Robin_Lararguide.indd 214
2018-11-16 10:56
6. Kommandokort
214-288_Robin_Lararguide.indd 223
SANOMA UTBILDNING – KOPIERINGSUNDERLAG
223
2018-11-16 10:56
11. Pusselbitar
228 SANOMA UTBILDNING – KOPIERINGSUNDERLAG
214-288_Robin_Lararguide.indd 228
2018-11-16 10:56
–s+
214-288_Robin_Lararguide.indd 229
–j+r – xa – rot + ll
– ta –l+n –s+
–r
– us +
–g+l+
–b
–b
– lo +
– and +
– ll +
– räd
– pak
12. Rebusar
SANOMA UTBILDNING – KOPIERINGSUNDERLAG
229
2018-11-16 10:56
19a. Koll på! 1 Namn
_______________________________________________________
Datum
______________________
Ii
Oo
Har jag koll?
Vad hör du först? Dra streck. Ss Vv
Aa
Har jag koll?
2 Skriv bokstäverna.
myr__
__ rm
f__sk
rä__
gri__
ög__
__ante
r__s
Har jag koll?
3 Skriv bokstaven som saknas. Dra streck till rätt bild.
236 SANOMA UTBILDNING – KOPIERINGSUNDERLAG
214-288_Robin_Lararguide.indd 236
2018-11-16 10:56
19b. Koll på! 1 Namn
_______________________________________________________
______________________
vi har .
orm vi myra har och fisk vante
Har jag koll?
4 Läs orden. Ringa in och
Datum
har räv och gris vi har orm och vi har orm fisk och vi fisk vante vi orm och har vi myra
Har jag koll?
5 Skriv klart meningarna. Välj ord i rutan. ______ , sa Molly. _______heter Robin. Jag är Jag_____ en robot. Hej sa Hej, ____ Elton.
Mitt lärande
Jag har koll. Jag behöver träna mer på … ____________________ _______________________________________
214-288_Robin_Lararguide.indd 237
SANOMA UTBILDNING – KOPIERINGSUNDERLAG
237
2018-11-16 10:56
Tips till dig som ska läsa tillsammans med ditt barn!
e är int vla oc e h
Ro
kern
er.
ersion
n mo rgon t vid henn es
a
Hjäl
p, en
robo t! 1
Röd
n ro
R
Hjäl p, e
1
bot
!
obi n
PE RN ILL A GE MI LL SÉ N IS SA RR I
Läsprotokoll Det man tränar blir man bra på!
binb öc
•• Skapa en positiv, lugn och mysig läsmiljö. •• Visa engagemang och gör läsningen till en viktig stund.
nivå
•• Börja med att läsa kapitelnamnet och samtala om bilderna. Låt barnet berätta vad han eller hon ser. •• Påminn barnet om att följa med i texten med läsfingret. •• Stanna upp och samtala om innehållet. •• Turas om att läsa. •• BERÖM DITT BARN och uppmärksamma alla små framsteg!
Namn: ____________________________________________________________
2018-11-16 10:56
214-288_Robin_Lararguide.indd 279
2
2
2
2
2
2
2
2
3
3
3
3
3
3
3
3
datum kapitel Sätt kryss varje gång du har läst.
1 Kommentar:
1 Kommentar:
1 Kommentar:
1 Kommentar:
1 Kommentar:
1 Kommentar:
1 Kommentar:
1 Kommentar:
4
4
4
4
4
4
4
4
2
2
2
2
2
2
2
2
3
3
3
3
3
3
3
3
4
4
4
4
4
4
4
4
datum kapitel Sätt kryss varje gång du har läst.
1 Kommentar:
1 Kommentar:
1 Kommentar:
1 Kommentar:
1 Kommentar:
1 Kommentar:
1 Kommentar:
1 Kommentar:
2018-11-16 10:56
214-288_Robin_Lararguide.indd 280
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Författare: Anna Wickström, Kristina Åsenius Redaktörer: Mikaela Fuchs, Maria Renck, Mia Söderberg Grafisk form: Typoform AB/Ann Sjögren Illustrationer: Millis Sarri Robinböckerna – Hjälp en robot! Lärarguide årskurs 1 ISBN 978-91-523-4632-7 © 2018 Anna Wickström, Kristina Åsenius och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. . Tryck: Balto Print, Litauen 2019
214-288_Robin_Lararguide.indd 288
2018-11-22 08:34
Välkommen till Robinböckerna!
Robinböckerna är ett läromedel i svenska för F-årskurs 3. För årskurs 1 finns: • Läseboken Hjälp, en robot! på tre nivåer • Arbetsbok • Bingel digital färdighetsträning • Lärarguide tryckt och digital med kopieringsunderlag. Den inledande delen av Robin Lärarguide resonerar kring läsmodellen The Simple View of Reading och ger en grundläggande förståelse och information om läromedlets byggstenar. Den tar också upp grundtankar kring formativ bedömning och digitalt arbete, om lässtrategier, skrivande och det viktiga samtalet. Till varje kapitel i läseboken finns också en tydlig och lättöverskådlig arbetsgång av såväl arbetet med läsningen som av arbetsbokens olika moment – veckans bokstav, språkligt arbete och läsförståelse. Det finns även tips och förslag på språklekar och skapande arbete. Lärarguiden finns i en tryckt och digital version – välj det som passar dig bäst!
Robin_Lararguide_omslag_wire-o.indd 11
2018-11-23 08:23