ARKAD
Språk 2 – utveckla ditt skrivande
Magnus Johansson
Den bok du håller i nu ingår i en serie läroböcker som kallas Arkad. Den här delen heter Arkad Språk 2 – utveckla ditt skrivande.
Du vet förstås vad ordet ”utveckla” betyder. Det gör du ju faktiskt hela tiden – utvecklar dig själv. Du blir bättre på att städa ditt rum, fungera ihop med kompisar, på att ta ansvar och så vidare. I den här boken kommer du att arbeta med att utveckla ditt skrivande. Det innebär till exempel att:
• Ditt språk växer. Du möter nya ord, lär dig vad de betyder och lär dig använda dem. Du tränar på att uttrycka dig på olika sätt.
• Du blir bättre på att anpassa ditt språk till den typ av text du ska skriva och på att få den som läser dina texter att förstå vad du menar.
• Du lär dig skriva mer vuxet – och det gör att vuxna tar dina texter mer på allvar.
• Du blir mer och mer självständig – du får förstås mycket hjälp i början av ett avsnitt, men efter ett tag klarar du det mesta på egen hand.
• Du tränar på att använda skrivandet för att sortera dina tankar och för att förstå innehållet i skolans alla ämnen.
I serien finns också Arkad Språk 1 – utveckla ditt skrivande. Om du redan har arbetat med den kommer du att känna igen dig här. Kanske finns också Arkad Grundbok på din skola? Den är bra att ha i närheten. I början av varje avsnitt står det vilka sidor i grundboken som du har användning av.
ARKAD GRUNDBOK
s. 361–369.
Krönika
Krönikor finns i nästan alla tidningar, och du kan även hitta dem i bloggar och på andra webbplatser. Syftet är att underhålla läsarna, men det betyder inte att texten måste vara rolig – krönikor kan också handla om sådant som är allvarligt eller sorgligt. Ett annat syfte kan vara att väcka känslor och tankar hos läsaren.
Krönikor är både personliga och allmänna, det vill säga de handlar om både skribenten själv och om alla andra. När du skriver en krönika behöver du alltså inte tänka på att allt ska bygga på fakta, utan du kan utgå från dina egna tankar, känslor och åsikter.
Språket i krönikor är oftast ganska informellt. Du är alltså friare att skriva som du vill än när du skriver andra sakprosatexter. Du kan använda talspråk, roliga ordval, liknelser, metaforer och annat som gör texten underhållande.
Krönikans delar
Dispositionen (det vill säga vilka delar texten har och i vilken ordning de kommer) i en krönika kan se olika ut. Nu ska du få öva på en vanlig variant som ser ut så här:
➔ Rubrik. Den ska förstås tala om vad krönikan handlar om, men den får gärna vara lite tillspetsad och rolig också.
➔ Inledning. Här berättar du om något som du själv varit med om.
➔ I huvuddelen kopplar du din upplevelse till något större – till exempel något som gäller fler situationer och många människor.
➔ I avslutningen kommer du fram till en åsikt, till exempel ett förslag om att ändra något.
1. Här är en kort krönika. Den innehåller de fyra delarna från rutan ovan, men något har gått på tok – all text utom rubriken kommer ju i ett enda långt stycke. Visa var du vill börja på nytt stycke genom att dra snedstreck (/). Skriv sedan i marginalen vad de tre delarna kallas.
Ibland blir det rätt när det blir fel.
I förra veckan försov jag mig. Det gjorde mig superstressad. Innan jag gick, eller snarare sprang, till bussen hann jag ändå skälla ut tre personer: min pappa som inte väckt mig, min syrra som jag tror hade pillat på väckarklockan och katten som stod i vägen. Det hjälpte förstås inte – jag missade ändå bussen. Men när jag stod där som ett mörkblått åskmoln vid hållplatsen dök en kille upp och började prata. Efter tio minuter kändes det som att jag träffat en kopia av mig själv. Vi gillade exakt samma saker och hade till och med samma skostorlek. Nu har vi träffats varje kväll och är typ bästa kompisar. Det där fick mig att tänka på mina betyg, som inte alls ser ut som jag tänkt mig. Det fick mig också att tänka på det man ser och hör på tv-nyheterna. Där handlar ju nästan allting om att saker har gått fel. Ibland är det inte så konstigt, för det är klart att till exempel krig är fruktansvärda. Men när gnällmänniskor säger att det är en katastrof att de fått betala hundra kronor mer i skatt eller haft strömavbrott i tre timmar, då tänker jag att de tänker fel. De borde istället tänka så här: ”För det första är det inget jag kan göra något åt. Och för det andra kan det vara bra att tvingas ändra sina planer.” För så är det ju. Om skatten höjs kan man inte köpa den där feta falukorvspizzan man längtat efter, men då kanske man upptäcker en billig maträtt som faktiskt är mycket godare. Och om tv:n slocknar när strömmen försvinner kan man äntligen laga den där punkteringen på sin cykel istället. Dagen efter tar man kanske cykeln till kiosken och köper en skraplott och vinner en miljon. Eller blir ihop med den som står bakom kassan och får tre barn. Man vet aldrig. Ja, nu tror jag ni förstår vad jag menar. Vi vet inte om det som verkar vara dåligt verkligen är dåligt i längden, och därför ska vi ta det lite lugnt när det inte går som vi planerat. Om tre timmar eller tre år kanske vi kommer att vara tacksamma för det där lilla problemet.
2. Huvuddelen blev ganska lång, eller hur? Den behöver också delas upp. Sätt ett snedstreck där du tycker att det är lämpligt att börja på nytt stycke.
3. I en krönika kan du alltså skriva friare än i andra sakprosatexter. Talspråk och påhittade ord kan till exempel fungera. Här finns några exempel på det. Ringa in de exempel du hittar.
4. Vi sa också att krönikor vill underhålla läsaren. Stämmer det på den här texten? I så fall stryker du under några ställen som du tycker är roliga eller bara lite trevliga.
Två
skiljetecken
som förtydligar
Citattecken
Med ett citat menar man oftast en del av en text som man har kopierat exakt. När man gör så – citerar – visar man läsaren att det är ett citat genom att använda citattecken [”] före och efter:
”Klockan var kvart i ett torsdagen den tolfte april, dagen för den internationellt inbillade olycksdagen, och jag hade just sågat av den yttersta toppen av min vänstertumme med en elektrisk sticksåg.” Ja, så dramatiskt börjar Jenny Jägerfelds roman.
Men citattecken kan användas även i andra situationer. Till exempel när man berättar vad någon sagt eller skrivit (det är också ett slags citat):
”Det där gjorde du bra” sa slöjdläraren när han såg min perfekta smörkniv.
På husväggen hade någon skrivit: ”Sluta klottra”.
För att undvika missförstånd kan man ha citattecken runt titlar:
Jag gillar verkligen ”Hungerspelen”.
Igår såg vi ”En man som heter Ove”.
Kolon
Kolon [:] kan du använda före uppräkningar, förklaringar och exempel. Då ska du ha liten bokstav efter kolon:
Din packning bör innehålla följande: regnrock, stövlar, kompass och en chipspåse.
Då förstod jag: han var precis lika rädd som jag.
Kolon används också före citat, det vill säga något som någon sagt, skrivit eller tänkt:
Hon sa: ”Vad är det för fel på dig?”
I dagboken stod det: ”Är det idag det ska hända?”
Öva på citattecken och kolon
1. I de här meningarna saknas antingen citattecken eller kolon. Lägg till dem.
a. På det här fotot syns fyra av mina bästa vänner Sarah, Isak, Julia och Sebbe.
b. Jag ska göra en film om dig. Den ska heta Den underbaraste människan i hela världen.
c. Tjuvarna hade tömt hela skolan. Det här var vad som fanns kvar i vårt klassrum två torkade tuggummin och en trasig datorladdare.
d. När jag skrivit 3 000 ord insåg jag något fruktansvärt jag hade läst fel i instruktionen. Texten skulle bara vara 300 ord lång.
e. Kan ni visa mig hur jag hittar hem? sa den nya killen i vår klass.
f. Så här är det huvudstaden i Italien heter Rom, inte Milano.
g. Romanen jag nyss läste är skriven av John Green och heter Förr eller senare exploderar jag. Den är så himla bra!
2. I de här meningarna saknas både citattecken och kolon. Lägg till dem.
a. Mamma suckade och sa med trött röst Kan ni inte hålla sams på min födelsedag?
b. Jag står i kön på ICA och läser kvällstidningarnas förstasidor. Nu kommer den iskalla vinterchocksmockan! ropar en av dem. En annan tidning hade valt den här rubriken Så får du superkroppen på bara två veckor!
c. Viktor vände sig om och ropade Håll ut! Bara två kilometer kvar. Sedan fortsatte han gå.
d. Jag hittar inte dammsugaren sa Kim. John pekade tyst på en dörr. På dörren fanns en skylt. Där stod det Städutrustning.
3. I krönikan på förra sidan finns citattecken med på ett ställe och kolon på två. Skulle texten ha blivit otydligare utan dem – och i så fall varför?
Läs mer om liknelser och metaforer på s. 102–107 i
ARKAD GRUNDBOK
som en brandbil som en flaggstång som en huggorm som en solnedgång som en spotlight som eld som ett fyrtorn som i en grav som i en sopsäck som i ett kylskåp som ketchup som på nordpolen
Använd liknelser och metaforer
En liknelse är ett uttryck som säger att en sak är ”som” en annan – till exempel vit som snö eller platt som en pannkaka. Liknelser kan göra det lättare för läsaren att förstå hur något ser ut, hur något känns och så vidare.
1. I den här texten finns fyra liknelser. Stryk under dem.
Igår kväll kände jag mig lätt som en fjäder. Världen var så vacker. Folk log vänligt, stjärnorna gnistrade som tomtebloss och hela stan luktade gott som nybakad
pizza. Men sedan kom den där nyheten upp på min telefon. Ni såg den nog, ni med. Och håll med om att den kändes otäck som en kalldusch.
2. Här är sex korta texter som kan förstärkas med hjälp av liknelser. Lägg till liknelser på de tomma raderna. I rutan finns några förslag – använd dem eller hitta på egna.
a. Det började en ny kille i klassen. Han var lång så vi fattade direkt att han var bra på basket.
b. Jag gjorde bort mig totalt och kände hur jag rodnade. Inne på toaletten såg jag i spegeln att jag var röd i ansiktet.
c. Var hade jag lagt mina solglasögon? Solen lyste ju rätt in genom fönstret.
d. Hon vaknade mitt i natten. En okänd röst muttrade något utanför hennes dörr. Hon klev upp och gick ut i hallen. Där var det mörkt .
e. ”Okej, nu slutar vi”, sa vår svensklärare. Tio sekunder senare var Jasmina redan ute vid cyklarna. Hon är snabb
f. Olli var inte i skolan i morse. Vi skämtade om varför – alla visste ju att han höll på med en del tokiga grejer. Men när rektorn förklarade orsaken blev det tyst
g. Malin tog på sig sin luvtröja och gick ut. Sedan sprang hon in igen. Det var ju kallt därute.
En metafor fungerar likadant som en liknelse. Båda visar på en likhet mellan två saker. Men i en metafor finns inget ”som” – man säger bara att något ÄR på ett visst sätt. Så här:
liknelse: Du är söt som en jordgubbe
metafor: Min jordgubbe, du är så söt. (Den som pratar kallar alltså personen för ”min jordgubbe”.)
3. Här är fyra metaforer. Kan du förklara dem?
a. Jag är på jakt efter en ny tröja.
b. När jag är ledsen gör pappa varm choklad åt mig som plåster på såren
c. Stämningen på stranden föll när solen gick i moln.
d. Jag frågade när jag skulle få högre månadspeng, men mamma bara slingrade sig
4. Byt ut orden i fet stil mot en metafor i rutan. Skriv metaforerna ovanför.
a. Den här låten är väldigt bra
b. Jag letade i mitt minne efter portkoden, men det är visst hopplöst.
c. De klagar alltid på mig när jag inte bäddar sängen.
d. Jag är väldigt glad nu när min bror äntligen har kommit tillbaka.
e. Framtiden ser dålig ut.
f. Ali gör alltid flest mål. Han är den viktigaste personen i varje match.
g. Jag satsar på att bli berömd och väldigt duktig.
en stjärna grävde hackar mörk spelar huvudrollen strålande svävar på moln
Koppla det lilla till något större
Krönikor bygger på att du börjar med något litet, en upplevelse som gäller bara dig. Den där upplevelsen får dig att tänka på något större, något som gäller många människor och/eller situationer. Du berättar hur du tänker och slutar med något slags åsikt. Men hur gör man när man kommer på den där fortsättningen, det stora?
Här är en händelse som skulle kunna vara innehållet i inledning av en krönika. Under finns två förslag på hur du skulle kunna koppla det till något större.
Du och två kompisar köpte chips igår. Alla betalade lika mycket. Sedan gick ni hem till dig, hällde upp chipsen, satte er framför tv:n och såg en film. Plötsligt märkte du att chipsen var slut – en av kompisarna hade ätit nästan alla själv på bara 20 minuter. Det blev dålig stämning.
Det där fick mig att tänka på hur vi människor ofta beter oss. Vi tänker mest på oss själva.
Vissa pratar skit om andra för att de själva ska bli populära. Andra tränger sig före i köer, fjäskar för att få högre betyg, kör mot rött med sina bilar för att komma fram snabbare eller till och med rånar någon för att få en snyggare klocka. Ofta gör vi det nog utan att tänka på att vi skadar någon annan, men ibland tror jag vi fattar det och ändå inte bryr oss.
Det där fick mig att tänka på varför man blir beroende av saker. Kompisen som åt alla chipsen skämdes antagligen efteråt, men hen kunde inte låta bli utan var bara tvungen att kasta i sig det salta. Det var mer chipsföretagets fel, för de försöker få oss att bli nästan beroende av deras snacks. Och det är samma sak med många saker: sociala medier, spel, serier, träning och så vidare.
1. Vilket förslag tycker du är bäst? Varför? Och om du skulle avsluta krönikan med en åsikt – vilken åsikt skulle du välja?
2 Här är fyra förslag på innehåll till en inledning. Välj ett av dem och skriv en kort fortsättning. Härma gärna exemplen i övning 1. Avsluta också med en åsikt.
Du bryter armen när du ramlar på en isfläck. En kvinna hjälper dig upp och kör dig till akuten. Där tar två läkare och tre sköterskor hand om dig. När du kommer hem har din pappa lagat din favoritmat för att trösta dig. Två kompisar kommer för att skriva på ditt gips.
Du hittar en leksak som du hade när du var sju. Du minns hur livet var då och tycker att det känns som väldigt länge sedan. Det gör att du känner dig lite sorgsen.
Du hamnar mitt emot en kille när du äter lunch. Ni har gått i samma klass sedan årskurs 5. Du kommer på att du faktiskt aldrig har pratat med honom förut. Nu märker du att han är jätterolig.
En fredag eftermiddag råkar din mobil ramla ur bakfickan när du är på väg hem. Den faller mot en trottoarkant och skärmen liksom lossnar. Du lämnar in mobilen på lagning och får veta att du kan hämta den på måndag eftermiddag. Helgen blir jättejobbig, för du vet inget om vad som händer bland dina kompisar.
Skriv en egen krönika
Nu är du nästan klar med avsnittet om krönikor. Under arbetet har du …
… läst en hel krönika och några utdrag.
… fått kunskap om vad en krönika är.
… lärt dig vilka delar en krönika kan innehålla.
… sett att språket i krönikor är ”friare” än i andra sakprosatexter.
… övat på att använda liknelser och metaforer.
… förbättrat en krönika genom att dela in den i stycken.
… övat på att göra texter tydligare med skiljetecken.
… testat att ”koppla något litet till något större”.
Nu ska du skriva en egen krönika. Den behöver inte vara lång – 400 ord räcker. Skriv i ett separat dokument.
Gör så här:
1. Börja med att bestämma vad inledningen ska handla om. Du kan använda en av inledningarna på s. 51 om du vill. Du kan också tänka på något som du varit med om själv, eller låta dig inspireras av något på bilden nedan. Välj något som gör dig glad eller upprörd.
2. Fundera sedan på huvuddelen. Hur du kan koppla inledningen till något större, till exempel till något som gäller många människor?
3. Skriv inledning och huvuddel. Kom ihåg att du kan skriva mer personligt i en krönika än i en faktauppsats. Du kan till exempel använda liknelser, metaforer, roliga ordval och talspråk. Den som läser ska gärna tycka att det är en kul text.
4. Men läsaren måste också förstå vad du menar. Tydlighet är alltid viktigt när du skriver. Det kan du skapa genom att bland annat använda skiljetecken och styckeindelning.
5. Skriv sedan din avslutning. Här talar du om vad du tycker. Kanske vill du att något ska förändras?
I ARKAD SPRÅK 2 – utveckla ditt skrivande, får eleverna möjlighet att på olika sätt förbättra sina språkkunskaper, öva på att skriva för att lära och skriva texter som engagerar och lockar till läsning. Boken innehåller fler grundläggande övningar till vissa kapitel i Arkad Grundbok där just skrivandet är i fokus, till exempel faktauppsats, krönika och berättande text (novell). Här finns övningar som bland annat tränar eleverna i att
• referera, strukturera och utveckla texter
• arbeta med ordförståelse och ordbildning
• använda grammatik kopplat till skrivandet.
ARKAD SPRÅK 2 – utveckla ditt skrivande, är en arbetsbok och strukturen följer kapitlen i Arkad Grundbok, men boken kan även användas självständigt eftersom alla avsnitt inleds med korta genomgångar.