PEDAGOGIK Nivå 1
Tove Phillips
INNEHÅLL
Så använder du den här boken
Det här läromedlet innehåller allt du behöver för att klara av ämnet
Pedagogik på nivå 1. Den kan användas i klassrummet och vid lektionsundervisning, men den fungerar också för dig som studerar helt på egen hand.
Ämnet pedagogik
Ämnet pedagogik kan läsas på nivå 1, 2 och 3. Det centrala innehållet följer samma struktur på samtliga nivåer, men det sker en tydlig progression från en grundläggande till en mer avancerad nivå. För att skapa igenkänning och tydlighet har läromedlen för Pedagogik 1, 2 och 3 samma struktur och namn på kapitel.
Läromedlets fokus
Du som läser detta läromedel förbereder dig förmodligen för ett yrke där du arbetar med människor.
Ämnet pedagogik har fokus på utveckling och lärande samt pedagogiska verksamheter som förskola, skola och fritidshem. Detta är ett område där många som läser läromedlet kommer att arbeta och det finns därför många exempel från dessa verksamheter.
Du som läser kommer kanske arbeta med personer med funktionsnedsättning. Läromedlet tar därför upp exempel på hur pedagogik kan användas inom detta område.
Läromedlet tar även upp vissa exempel på pedagogiska frågeställningar inom fritidsaktiviteter och hälsofrämjande verksamheter eftersom du som läser kanske kommer att arbeta inom detta.
Läromedlets struktur
Läromedlet innehåller sex kapitel som går igenom olika delar av ämnets centrala innehåll. I början av varje kapitel kan du läsa vilka punkter i det centrala innehållet som just det kapitlet täcker. Utöver texterna innehåller läromedlet några olika inslag för att hjälpa dig med dina studier:
Fallbeskrivningarna ger exempel på situationer som kan uppstå i olika pedagogiska och sociala sammanhang, till exempel på en praktikplats. De ger dig möjlighet att fundera över vad du tycker är rätt och fel och hur du tycker man bör agera i svåra situationer.
diskutera · fundera på
Texterna varvas med reflektionsfrågor som handlar om det du precis läst om. De kan diskuteras i par eller grupp, men de kan också vara underlag för egna funderingar.
Faktarutorna är laddade med intressanta fakta om olika saker som är kopplade till innehållet. Det kan till exempel vara statistik eller resultat från relevant forskning.
CENTRALA BEGREPP
I slutet av kapitlet listas de begrepp som är centrala för innehållet. Det är viktigt att du kan förstå och använda dig av de centrala begreppen, så här har du en möjlighet att testa dig själv.
INSTUDERINGSFRÅGOR
Genom att svara på instuderingsfrågorna kan du repetera det du läst om i kapitlet och kontrollera att du kommer ihåg de viktigaste delarna.
UPPGIFTER
På kapitlets sista sida finns exempel på uppgifter som du kan göra för att fördjupa och förstärka dina kunskaper. Det finns uppgifter av olika omfattning och svårighetsgrad – några som du kan göra själv och några som du kan göra tillsammans med andra.
1
Utveckling och lärande
Det här kapitlet handlar om individens utveckling från födelsen och genom hela livet. Du får lära dig om den fysiska, motoriska, intellektuella, sociala och emotionella utvecklingen och hur den påverkas av olika faktorer i arv och miljö. Kapitlet beskriver också människans olika sociala roller och hur vi formar och formas av de olika grupper vi tillhör. Kapitlet innehåller följande avsnitt:
o Individens utveckling
o Spädbarnsåldern
o Förskoleåldern
o Skolåldern
o Tonåren
o Vuxenlivet
o Ålderdomen
o Roller
o Grupper
Centralt innehåll:
• Hur individer, roller och grupper utvecklas
Esther vill bli barnmorska. Då måste hon först läsa till sjuksköterska och för att bli antagen på sjuksköterskeutbildningen krävs Matematik 2 a, b eller c. Esther har alltid haft svårt för matte och hon kom inte alls bra överens med sin mattelärare i högstadiet. Så fort hon öppnar en mattebok får hon ångest. När hon ser en ekvation ryser hon. "Hur ska man fatta det här?" tänker hon och ger upp utan att försöka. "Jag fattar helt enkelt inte matte. Det bara är så. Jag kan inte hjälpa det. Mamma är också kass på matte... det sitter i generna. Jag kan lika gärna skita i att försöka bli barnmorska".
Vad skulle du vilja säga till Esther?
motorisk – som har att göra med rörelseförmåga
intellektuell – som har att göra med intellekt och tänkande
emotionell –känslomässig
kognitiv – att göra med hjärnans inhämtande och hantering av information
Individens utveckling
Individens utveckling kan studeras utifrån olika perspektiv. Det handlar om hur vår kropp växer och hur vi lär oss att hantera den. Det handlar om hur vi lär oss språket och tillägnar oss kunskap genom kommunikation och tänkande. Det handlar också om våra känslor, vår personlighet och hur vi växer in i samhället runtomkring oss.
Helhet och delar
Individen är en helhet och det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv när man tittar på dess utveckling. Samtidigt är det praktiskt att se utvecklingens olika delar:
▶ Fysisk och motorisk utveckling: Kroppens tillväxt och förmågan att kontrollera rörelserna.
▶ Intellektuell utveckling: Utvecklingen av tänkandet, minnet och språket. Kallas även kognitiv utveckling.
▶ Emotionell och social utveckling: Identitet och känsloliv, relationer och samspel med omgivningen.
Alla utvecklas olika
När man följer barns utveckling är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv och se till alla delar i barnets utveckling. Ett barn kanske lär sig gå sent, men är tidig i den språkliga utvecklingen. För ett annat barn dröjer det två år innan orden kommer, eftersom barnet har varit upptaget med att utveckla sina fysiska förmågor. Ett tredje barn kan oroa sin omgivning genom att vara sen med det mesta, men det kan bero på att barnet i det tysta observerar och strukturerar sina intryck. Det finns också barn som är sena i utvecklingen på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.
Det finns milstolpar för vad barn brukar klara av vid en viss ålder. Dessa milstolpar är till god hjälp när man vill se att barnet utvecklas typiskt, men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att utvecklingen sker i olika takt. milstolpe – vägmärke, en punkt där en viktig förändring sker
Arv och miljö
Det finns olika uppfattningar om hur mycket i vår personlighet som är genetiskt betingat och hur mycket som har att göra med miljöpåverkan. Debatten om arv och miljö pågår ständigt – den kan vara kontroversiell och har ibland politiska syften. När studier om människans utveckling satte igång under 1800-talet var det vanligt att de olika teorierna lade stor vikt vid antingen arv eller miljö. Idag är de flesta som forskar kring utveckling överens om att den sker i en kombination av arv och miljö.
betingat – som beror på genetisk – medfödd, ärftlig, finns i generna
förvärvad – tillägnad
genom miljö, ej medfödd
Faktorer som påverkar
Det finns många olika faktorer som påverkar individens utveckling. Några av dem är medfödda – de har genetiska orsaker (arv). Andra är förvärvade – de beror på individens omgivning och erfarenheter (miljö).
ARV
Arvsanlagen som finns i generna spelar stor roll i utvecklingen. Barnet kan ärva fysiska egenskaper som utseende och längd, men också talanger som musikalitet och personlighetsdrag som temperament. Om man är tidig eller sen i vissa delar av utvecklingen kan också ha ärftliga orsaker.
MILJÖ
Miljön kring barnet påverkar dess utveckling på många sätt. Social och ekonomisk status kan avgöra vilka möjligheter barnet har att utvecklas. Familjen och andra människor i barnets omgivning har mycket stor inverkan på barnets utveckling. Samhälle, politik och gällande värderingar spelar också stor roll.
HÄLSA
Ett friskt barn kan lägga all sin energi på att utvecklas, medan ett sjukt barn inte alltid har den möjligheten. Hälsan kan vara ärftligt betingad, som exempelvis vid medfödda sjukdomar, eller påverkad av förvärvade sjukdomar eller andra faktorer i uppväxtmiljön.
STIMULANS
Stimulans kan beskrivas som all den träning, återkoppling och uppmuntran man får från omgivningen. Familjen, förskolan och skolan bidrar alla till barnens stimulans genom lek, lärande och kommunikation. Det finns exempel som visar att barn som växt upp utan stimulans från omvärlden kan få allvarliga störningar i hela sin utveckling. Mycker tid vid skärmen kan ge ensidig stimulans. Alla delar av utvecklingen – motorik, språk, känslor och social förmåga – är beroende av stimulans för att utvecklas.
BEMÖTANDE
Omgivningens bemötande har stor betydelse för identitetsutveckling, självkänsla och självförtroende. Det är omgivningen som ger bekräftelse på den man är. Ett positivt bemötande kan främja utvecklingen, medan ett negativt bemötande kan vara hämmande.
SÖMN
Sömnen är nödvändig för barnets utveckling. Barn sover mycket mer än vuxna och en stor del av tillväxt och utveckling sker under sömnen. Barn som inte får tillräckligt med sömn kan därför hämmas i sin utveckling.
KOST
Mat är en förutsättning för överlevnad, men också för tillväxt och utveckling. Näringsbrist kan leda till sjukdomar som hindrar individen att utvecklas typiskt. Många av oss tar för givet att det ska finnas mat på bordet varje dag, men så är det inte för alla. De flesta svenska barn lider dock inte av matbrist. Här har vi istället problem med ökad fetma hos barn. Generellt sett behöver vi inte oroa oss för tillgången på mat, utan snarare för vad barnen äter för mat och hur näringsrik den är.
FYSISK AKTIVITET
Människokroppen är gjord för rörelse och det är viktigt för barn att röra på sig. Alltför mycket stillasittande under uppväxten kan exempelvis orsaka benskörhet senare i livet. Men det är inte bara den fysiska utvecklingen och hälsan som påverkas positivt av rörelse, utan även den intellektuella och den psykosociala.
hämma – hindra eller försena självförtroende –tilltron till den egna förmågan
identitet – en individs innersta kärna och unika egenskaper
Identitetsutveckling
Identitet handlar om hur vi och andra uppfattar oss själva. När vi föds har vi ännu inte utvecklat någon identitet. Vi vet inte vilka vi är eller vilka vi kommer att bli. Identiteten grundläggs tidigt, men utvecklas och förändras under hela livet.
Identitetsutvecklingen är ingenting som är inprogrammerat i kroppen när vi föds. Identiteten är något som växer fram i samspel med andra människor. Man skulle kunna säga att alla människor runtomkring är som speglar som visar oss en bild av oss själva. Ibland kan man känna sig väldigt säker på vem man är, medan man i vissa perioder kan känna sig mer osäker på sin identitet.
Imitation och bemötande
imitera – härma, kopiera
Barnet identifierar sig med personer i sin omgivning genom att imitera deras beteenden. Om barnet växer upp i en miljö där det är naturligt att dela med sig, ökar chanserna att barnet själv blir generöst. Växer barnet upp med överbeskyddande föräldrar som visar oro inför olika situationer ökar risken att barnet också blir nervöst och oroligt som vuxen.
De flesta barn möter många människor under sin uppväxt. Föräldrar och vårdnadshavare är ofta de som har störst betydelse för barnets identitetsutveckling, men även andra kan göra starka intryck. Det kan vara en mor- eller farförälder, en förskollärare eller någon annan som man har mycket kontakt med.
Identitetsutvecklingen fortsätter mer eller mindre hela livet. Hela tiden handlar det om hur omgivningen ser på oss och hur vi blir bemötta. En period av arbetslöshet kan påverka identiteten. När vi får barn får vi samtidigt en ny roll i identiteten, som förälder. Nu finns plötsligt en ny människa i vårt liv som bekräftar och formar oss precis som vi formar den.
Den tidiga jagutvecklingen
Mycket av dagens spädbarnsforskning pekar på att det tidiga samspelet mellan det nyfödda barnet och förälder/vårdnadshavare är viktigt för jagutvecklingen. Samspelet är enkelt och till stora delar instinktivt. Föräldern reagerar automatiskt på barnets beteende:
▶ När barnet gråter tröstar föräldern.
▶ När barnet är hungrigt matar föräldern.
▶ När barnet ler får det ett leende tillbaka.
▶ När barnet har bajsat byter föräldern blöjan.
▶ När barnet jollrar svarar föräldern med babyspråk.
Det är detta naturliga samspel som skapar en trygg grund för barnets identitet. Genom att tillgodose barnets behov får det bekräftelse på sitt egenvärde.
Vad händer om barnet inte får sina behov tillgodosedda? Om föräldrarna är missbrukare, om man växer upp i krig och förlorar sina föräldrar eller om mamman drabbats av postnatal depression? Är det kört då? Nej, det är inte kört. Barnet kan dock få svårare att känna tilltro till omvärlden och svårare att se sitt eget värde, något som kan försena identitetsutvecklingen.
instinktivt – som sker av instinkt, ett naturligt och medfött beteende som ofta kommer automatiskt
diskutera · fundera på
1. Vilken del av individens utveckling tycker du verkar mest intressant – den fysiska, den intellektuella eller den emotionella och sociala? Varför?
2. Har en människa som begår brott rätt att säga att det beror på uppväxten/ bakgrunden eller ska alla ta ansvar för sina egna handlingar? Ge exempel.
3. En del barn vanvårdas och utsätts för våld och övergrepp av sina egna föräldrar. Bör alla människor ha rätt att skaffa barn samt att uppfostra dem?
Många pedagogiska aktiviteter verkar spontana men planeras och utvärderas.
Planera, genomföra, dokumentera och utvärdera
Vad gör personal och deltagare i pedagogiska verksamheter? Vad är själva innehållet? Hur fylls timmarna i förskolan, skolan, på fritids eller i den dagliga verksamheten? Jo, de fylls med olika aktiviteter, som lekar, lektioner, utflykter eller skapande. Många av dessa aktiviteter måste planeras, för om man inte planerar finns det stor risk att det blir fel. För det första kanske man missar att följa de mål och riktlinjer som anges i styrdokumenten, vilket innebär att man inte utför sitt professionella uppdrag. För det andra blir det lätt problem, kaos och missnöje om det inte finns en tydlig plan för hur aktiviteten ska genomföras. I det här avsnittet får du lära dig gr underna i hur man planerar, genomför, dokumenterar och utvärderar aktiviteter.
styrdokument –dokument med lagar och regler som styr en verksamhet
Aktivitetshjulet
I många verksamheter, inte bara pedagogiska, använder man sig av en cirkulär modell för planering. Detta gör man för att säkerställa att aktiviteten är ordentligt genomförd och slutförd, men också för att man ska kunna ta med sig sina erfarenheter till framtida aktiviteter.
I aktivitetshjulet nedan ingår stegen planering, genomförande, dokumentation och utvärdering.
Planering
Genomförande
Utvärdering
Dokumentation
Planering
När man planerar en aktivitetet ska man alltid utgå ifrån verksamhetens styrdokument.
SYFTE
Syftet svarar på frågan "Varför gör vi det här?". Syftet med en rörelselek kan till exempel kopplas till målen i läroplanen för förskolan och formuleras på följande sätt: Syftet är att barnen ska utveckla sin motorik, koordination och kroppsuppfattning.
MÅL
Läroplan för förskolan
2.2 Omsorg, utveckling och lärande
Mål
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
• motorik, kooordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande
Målet svarar på frågan: "Vad vill vi uppnå med det här?" Ibland kan det kännas som att mål och syfte är samma sak, men så är det inte riktigt, även om man kan hitta syftet med sina aktiviteter bland läroplanens mål.
Mål för en specifik aktivitet bör som regel vara mätbara. Man ska alltså kunna bocka av dem på en checklista efter aktivitetens slut. Men det är också viktigt att komma ihåg att ett mål är ett mål – man har inte misslyckats för att man inte når det vid första, andra eller tredje försöket. Exempel på målformulering för vår rörelselek kan vara: Målet är att alla barn ska prova på att hoppa jämfota, stå på tå, stå på ett ben med tårna och hoppa på ett ben och hoppa på ett ben med tårna.
FINPLANERING OCH GROVPLANERING
I många pedagogiska verksamheter använder man sig av grovplanering och finplanering.
Grovplaneringen är en översiktlig planering för en längre period, kanske en termin eller ett längre temaarbete. Där skriver man ungefär vad man tänker göra vecka för vecka. Det som är bra med grovplaneringen är att man får en överblick över den tid man har för de olika aktiviteterna. För en lärare är grovplaneringen jätteviktig. Det går ju inte att komma fram till maj månad och där komma på att man inte kommer hinna med att gå igenom Andra världskriget.
Finplaneringen är en detaljerad planering av ett visst moment, till exempel en lektion eller en utflykt. Här skriver man hur och när aktiviteten ska introduceras och avslutas, vilka olika steg som ingår samt eventuellt om man ska använda något särskilt material eller hjälpmedel.
Genomförande
Om planeringen är välgjord ökar sannolikheten att genomförandet går bra. Det är naturligtvis viktigt att vara på plats i god tid och att man har förberett eventuellt material i förväg.
Att hålla i aktiviteter är lite grann som att stå på scenen. Det är viktigt att vara fokuserad och fånga allas uppmärksamhet. Man måste tala tydligt och tillräckligt högt för att alla ska höra, men också kunna väcka intresse och nyfikenhet. Samtidigt är det viktigt att vara uppmärksam på deltagarna och ha koll på hur det går och om de behöver hjälp och handledning.
Det är också bra att ha en "Plan B" alltså beredskap för att saker inte går som planerat. Om tekniken inte fungerar, om limmet tar slut, om några börjar bråka – vad gör man då?
Dokumentation
Att dokumentera är att samla in och spara information om det man gör. Det kan till exempel göras genom anteckningar, film eller foto. Anledningen till varför man ska dokumentera är helt enkelt för att kunna komma ihåg och visa upp vad som faktiskt hänt, men också för att själv dra nytta av sina erfarenheter. Vi glömmer lättare än vi tror. I skolan är dokumentationen naturligtvis viktig för bedömning och betygssättning, men i förskolan handlar det mycket om att kunna följa barnens utveckling och notera eventuella avvikelser. Dokumentationen är också viktig för att kunna visa vårdnadshavare vad deras barn gör och hur de fungerar i verksamheten.
Det finns olika metoder och system för dokumentation. I vissa verksamheter använder man sig av digitala verktyg, medan andra främst använder sig av egna anteckningar.
VISSTE DU ATT?
Det ska finnas tid för för- och efterarbete i alla förskollärares och lärares tjänster. Till för- och efterarbete hör bland annat planering, dokumentation, bedömning, reflektion och analys samt kompetensutveckling.
(Sveriges Lärare)
Utvärdering
Utvärderingen är en viktig del av aktivitetshjulet. Det är här man frågar sig hur det gick och vad man hade kunnat göra bättre. Det handlar alltså om att se ifall man nådde de mål som man satte upp i början av planeringen.
I många fall är utvärderingen helt enkelt pedagogens privata reflektion, men ibland kan man göra den tillsammans med kollegor. Man kan naturligtvis också involvera deltagarna och fråga om de tyckte att aktiviteten var rolig och givande och om de lärde sig något. Det finns många olika sätt att utvärdera på och det finns inget som hindrar att man använder sig av olika sätt.
Utvärderingen är en viktig utgångspunkt inför nästa gång man planerar en aktivitet. Kanske rörelseleken var för lätt för de stora barnen? Kanske ska man inte hålla på så länge eftersom de tappade fokus mot slutet? Allt det här är värdefull information som förhoppningsvis får verksamheten och dig som pedagog att hela tiden bli bättre och bättre.
diskutera · fundera på
1. Gillar du att planera eller tycker du att det är jobbigt? Varför?
2. Brukar du tänka på varför du gör det du gör på din utbildning, vad det är för syfte med det?
3. Hur kan man använda syfte och mål för att öka motivationen hos människor?
4. När kan det vara svårt att hålla sig till planeringen?
CENTRALA BEGREPP
Det är viktigt att du förstår och kan använda de centrala begreppen. Du kan bli mer säker på begreppen genom att söka på internet samt genom att formulera egna meningar där begreppen ingår på ett naturligt sätt. Använd begreppen i prov och andra uppgifter för att visa att du kan hantera dem.
Tips!
Skriv en lista med alla begrepp och använd texten i boken för att skriva dina egna förklaringar. Gå sedan igenom ord för ord, täck över förklaringen och förhör dig själv.
> Formellt ledarskap (s 112)
> Informellt ledarskap (s 112)
> Ledarstil (s 114)
> Situationsanpassat ledarskap (s 116)
> Privat organisation (s 119)
> Offentlig organisation (s 119)
> Ideell organisation (s 119)
> Kommersiell organisation (s 119)
> Auktoritet (s 121)
> Lyhördhet (s 122)
> Social kompetens (s 124)
> Relationellt ledarskap (s 128)
> Dokumentation (s 136)
> Utvärdering (s 137)
INSTUDERINGSFRÅGOR
1. Beskriv skillnaden mellan auktoritärt, demokratiskt och låt-gå-ledarskap.
2. Vad innebär det att en ledare kan vara uppgifts- eller relationsorienterad?
3. Vilka är de fyra ledarskapsstilarna i ett situationsanpassat ledarskap och vad gör att man väljer en av dessa ledarstilar?
4. Vad är en organisation?
5. Ge exempel på privata och offentliga organisationer.
6. Ge exempel på ideella och kommersiella organisationer.
7. Vad är skillnaden mellan platta och hierarkiska organisationer?
8. Vilka personlighetsdrag och beteenden utstrålar auktoritet?
9. Ge exempel på vad en ledare kan göra för att se alla.
10. Vad innebär det att ha självinsikt?
11. Varför är det viktigt att som ledare vara stresstålig?
12. Varför är det viktigt att som ledare ha ordning och reda?
13. Hur ska man som ledare vara med närhet/distans till deltagarna?
14. Vad bör man tänka på när man skapar grupper?
15. Vilka delar ingår i aktivitetshjulet?
16. Vad är skillnaden mellan syfte och mål?
17. Ge exempel på metoder för dokumentation.
18. Varför är det viktigt att dokumentera?
19. Ge exempel på utvärderingsmetoder.
20. Varför är det viktigt att utvärdera?
UPPGIFTER
1. Gör ett text- och bildspel med temat ”Vad är en ledare”. Fråga elever på skolan eller människor på stan vilka ord de förknippar med ledarskap. Sätt ihop orden med bilder och passande musik för att skapa ett stämningsfullt bildspel. Använd gärna bildspelet i en större redovisning om ledarskap.
2. Arbeta i grupp. Intervjua en ledare (t.ex. lärare, rektor, företagsledare eller idrottstränare) om deras ledarskap och deras ledaregenskaper. Redovisa för resten av klassen.
3. Arbeta enskilt. Använd modellen i avsnittet Situationsanpassat ledarskap och placera dig själv som deltagare i olika situationer. Hurdan är du på svensklektionerna? På mattelektionerna? På innebandyträningen? Hemma? Analysera sedan vilken typ av ledarskap du skulle behöva i dessa olika situationer och om det stämmer överens med verkligheten.
4. Arbeta enskilt, i par eller i grupp. Gör ett fördjupningsarbete om en känd ledare utifrån ett ledarskapsperspektiv. Redovisa för resten av klassen och komplettera om möjligt med bilder och filmklipp.
5. Arbeta i grupp. Gör ett studiebesök på en organisation och ta reda på vad det är för typ av organisation, hur den är strukturerad och vad man har för arbetssätt. Redovisa för resten av klassen.
6. Här är en uppgift för hela klassen som handlar om att träna på att lägga märke till alla. Använd 30 minuter till mingel i klassrummet – gå runt och prata med dem som du inte brukar prata med. Ta reda på saker om varje person i klassen som du inte visste, t.ex. var de bor, vad de har för intressen, vad de gillar för musik eller hur de tillbringar sin fritid.
PEDAGOGIK Nivå 1
Tove Phillips
Hur utvecklas individen från spädbarn till ålderdom? Vad är kognitiv utveckling och vad påverkas den av? Hur styrs skolan och andra pedagogiska verksamheter? Vilken e ekt har olika sorters pedagogiskt ledarskap? Hur påverkar dagens mediekulturer inlärning?
Pedagogik nivå 1 är ett läromedel som är anpassat för pedagogik nivå 1 enligt Gy25. Läromedlet ger läsaren god kännedom om olika aspekter av pedagogik.
Pedagogik nivå 1 är uppbyggt kring teman som utveckling och lärande, pedagogisk teori, pedagogiskt ledarskap, mediekulturer samt kommunikation och samspel.
Detta läromedel innehåller flera inslag som hjälper läsaren att ta till sig kunskapen och göra den till sin egen: Tillgängligt språk, engagerande texter, centrala begrepp som lyfts fram och förtydligas, frågor för att diskutera och reflektera, fallbeskrivningar som sätter kunskapen i ett vardagligt sammanhang, instuderingsfrågor för att testa sin egen baskunskap, visste-du-att-rutor som ger fördjupning, övningar som får läsaren att praktiskt prova och testa sin kunskap.
Pedagogik nivå 1 är en del av Gleerups barn och fritid. Våra läromedel hjälper dig att utvecklas så att du kan stötta andra i deras utveckling.
Tove Phillips, lärare i barnoch fritidsämnen, engelska, sociologi och psykologi.