INNEHÅLL
Utveckling och lärande
Det här kapitlet handlar om människors likheter och olikheter samt hur dessa påverkar deras möjligheter till utveckling och lärande. Du får läsa om hur vi och vårt lärande påverkas av människorna runtomkring oss, men också av hur man arbetar i förskola, skola och andra pedagogiska verksamheter. Kapitlet innehåller följande avsnitt:
o Yttre förutsättningar
o Inre förutsättningar
o Normalitet och avvikelse
o Det sociala sammanhanget
Centralt innehåll:
• Människors olika villkor för lärande och växande samt hur synen på normalitet och avvikelse påverkar detta.
• Det sociala sammanhanget och gruppens betydelse för lärande.
• Olika pedagogiska situationers och lärmiljöers påverkan på lärandet.
Valentina praktiserar som elevassistent i årskurs 4 på Vitsippeskolan. Hon brukar få sitta i ett grupprum och arbeta med Molly och Mohamad, som båda behöver extra stöd för att hänga med i undervisningen. Molly har svårt att koncentrera sig och Mohamad behöver lång tid på sig för att förstå en del resonemang.
– Varför måste vi sitta här egentligen? frågar Molly en dag. Är vi inte tillräckligt smarta för att sitta med de andra, eller?
Hur tycker du att Valentina ska svara? Spelar det någon roll hur hon formulerar sig? Hur kan Valentina och andra i omgivningen påverka Mollys och Mohamads självbild, självkänsla och motivation?
VISSTE DU ATT?
• 90 procent av flickorna och 84 procent av pojkarna brukar prata med någon när de är oroliga.
• 70 procent av flickorna och 57 procent av pojkarna städar sitt rum minst en gång i veckan.
• 8 av 10 barn umgås med kompisar över internet, genom att t.ex. chatta via sociala medier eller spela onlinespel.
• 45 procent av pojkar med funktionsnedsättning trivs mycket bra i sin klass.
Motsvarande andel för övriga jämnåriga pojkar är 58 procent.
• 33 procent av flickor med funktionsnedsättning trivs mycket bra i sin klass.
Motsvarande andel för övriga jämnåriga flickor är 40 procent.
• 52 procent av flickor med funktionsnedsättning och 44 procent av övriga flickor hoppar över frukosten minst en gång i veckan.
• 36 procent av pojkar med funktionsnedsättning och 32 procent av övriga pojkar hoppar över frukosten minst en gång i veckan.
(statistiken gäller barn i åldern 12–18 år, SCB 2023)
En särskild del av SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden ägnas åt barns och ungas egna upplevelser av sina levnadsvillkor. Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) har gjorts sedan 2001 och varje år intervjuar man ungefär 1 100 svenska barn om hur de upplever sin vardag. De frågor man ställer kan bland annat ha att göra med hur man upplever skolan, vad man gör på sin fritid, hur väl man kommer överens med sina föräldrar och hur man mår fysiskt och psykiskt.
och lärande
Mikro- och makronivå
I statsvetenskap, sociologi och andra vetenskaper som studerar människorna och samhället används ibland begreppen mikronivå och makronivå. Mikronivå innebär att undersöka något litet eller på nära håll. Makronivå är däremot att något är stort eller att man ser på det från ett ovanifrån-perspektiv där man ser många saker. Begreppen är användbara i många sammanhang, inte minst när man kartlägger människors levnadsvillkor.
MIKRONIVÅ
På mikronivån finns de omvärldsfaktorer som står oss närmast och som vi har direkt kontakt med, till exempel:
▶ Familjen – hur föräldrar, syskon, levnadsvanor och värderingar bidrar till lärande och utveckling.
▶ Sociala relationer – vilka man umgås med och hur man bemöts och bekräftas av dessa.
▶ Hushållsekonomi – ekonomisk trygghet förbättrar förutsättningarna för en hälsosam utveckling och stimulans för lärande.
▶ Boende – ett hem med fysisk och psykisk trygghet är en god grund för barnets utveckling och välmående. Otrygghet och trångboddhet kan påverka utveckling och lärande på ett negativt sätt.
▶ Förskolan och skolan – viktiga institutioner som många barn tillbringar en stor del av sin tid i. De ska kompensera för eventuella brister i hemmet och kan ha ett mycket stort inflytande över utveckling, hälsa och lärande.
▶ Fritiden – hur man tillbringar fritiden har stor betydelse för barnets utveckling. Är man aktiv eller stillasittande, tillsammans eller ensam, nöjd eller missnöjd?
▶ Närsamhälle – lokalsamhället som omringar barnet. Det skiljer sig åt om man bor på landsbygd eller i stadsmiljö, i en välmående kommun med fina lekplatser och trygga skolor eller i en mer utsatt miljö. Närsamhället bidrar eller bidrar inte till barnets trygghet men även till stimulans och utveckling.
sociologi – vetenskap om samhällets strukturer och utveckling och människors sociala samspel
värdering – åsikt om vad som är viktigt i livet, vad som är rätt och fel
stimulans – något som uppmuntrar och ökar aktiviteten
institution –samhällsinrättning, t.ex. skolan, men också samhällets normer och värderingar
hushåll – den enhet av personer eller den person som bor i en specifik bostad tillsammans och har ett antal gemensamma utgifter.
lågkonjunktur – tillstånd när samhällets ekonomiska aktivitet är låg
norm – oskriven regel för beteende, det som anses normalt
MAKRONIVÅ
På makronivån finns de stora samhällsfaktorer som vi inte har direkt kontakt med, men som ändå påverkar våra levnadsvillkor.
Det är till exempel:
▶ Politiken och hur den reglerar pedagogiska verksamheter som förskola och skola, men också hushållens förutsättningar.
▶ Landets ekonomi – såväl hushållen som resurser i offentliga verksamheter påverkas av hög- och lågkonjunkturer.
▶ Lagar – hur de styr befolkningen och de offentliga verksamheterna.
▶ Normer och värderingar – hur är samhällets syn på barn, fostran, kunskap och utbildning?
▶ Miljö – hur miljö och miljöpolitik påverkar barnets hälsa, till exempel tillgång till grönområden eller risk för farliga utsläpp.
diskutera · fundera på
1. Vad tror du var bättre för barn förr i tiden och vad tror du är bättre för barn i dagens samhälle?
2. På vilka sätt påverkar fattigdom ett barns uppväxtmiljö?
3. En del tycker att dagens barn tillbringar för mycket tid i förskola och skola. Vad tycker du?
4. Känner du dig trygg i ditt närsamhälle? Varför/Varför inte?
5. Vad känner du till om hur funktionsnedsättningar påverkar en persons livsvillkor? Idag? För 100 år sedan?
KONFLIKTER MELLAN VÄNNER
Konflikter mellan vänner uppstår ofta genom missförstånd och små problem som förstoras upp och tappar proportionerna. Det är bra att reda ut missförstånd så tidigt som möjligt, så att konflikten inte trappas upp. Börjar man involvera andra personer blir det lätt bråk.
Ibland händer det att vänner gör och säger dumma saker. De kanske har haft en dålig dag, känner sig lite avundsjuka eller bara vill ha uppmärksamhet och därför ”snackar skit” eller saboterar någonting för sin kompis.
För det mesta är man medveten om man gjort något dumt och förhoppningsvis ångrar man sig. Att på ett tidigt stadium be om förlåtelse kan avblåsa en konflikt, men då gäller det så klart att den andre är beredd att förlåta. Stolthet är en stor orsak till olösta och uppskruvade konflikter. Det är alltid sorgligt att förlora en vän för alltid, speciellt om orsaken är en konflikt som egentligen inte var speciellt viktig.
KONFLIKTER PÅ ARBETSPLATSEN
Det är inte ovanligt att man tillbringar mer tid med sina arbetskamrater än med den egna familjen. Inom vissa yrken arbetar man tätt tillsammans och möts dagligen av problem som ska lösas på ett demokratiskt och konstruktivt sätt. Därför är det viktigt att man har respekt för varandra och kommer på fungerande sätt att lösa konflikter. Att trivas med sina arbetskamrater gör det dessutom mycket enklare att trivas med sitt arbete.
Det finns dock många saker som kan orsaka konflikter på en arbetsplats, t.ex. arbetsfördelning, lön, avundsjuka, punktlighet eller skvaller. Ibland är det helt enkelt ”kemin” som gör att vissa personer inte kommer överens. När det uppstår en konflikt är det arbetsgivarens uppgift att försöka lösa den. Det är viktigt att konflikter på arbetsplatsen hanteras, eftersom de annars kan leda till depressioner, mobbning eller långtidssjukskrivning.
Hannah jobbar extra på ett LSS-boende. Hon tycker om de som bor där och hon tycker om personalen. Just nu är det dock mycket drama på avdelningen. Två av de anställda är sura på varandra och det blir dålig stämning när de jobbar samma skift. Hannah får reda på att det handlar om vem som ska ta helgskiften. Eftersom chefen aldrig är där när de jobbar tillsammans får hon inte reda på att det finns en konflikt. Hannah diskuterar problemet med en annan kollega. Ska de försöka hjälpa till och lösa konflikten? Eller ska de berätta för chefen? Vad tycker du?
UPPGIFTER
1. Arbeta i grupp. Varje grupp ska göra ett studiebesök på någon pedagogisk verksamhet, t.ex. en förskoleavdelning, en grundskoleklass, ett gymnasieprogram, en fritidsverksamhet eller en studiecirkel. Intervjua ledare och ta reda på hur man arbetar med syfte, mål och utvärdering. Be gärna att få kopior av deras dokumentation. Redovisa för resten av klassen.
2. Arbeta enskilt. Föreställ dig att du ska planera en lägerskola med valfri inriktning för barn eller ungdomar. Det kan t.ex. vara ett ridläger eller ett fotbollsläger. Bestäm vilken målgruppen är och skriv en grovplanering för hela veckan samt två finplaneringar för olika aktiviteter. Byt planering med en klasskamrat och lämna synpunkter på varandras planeringar. Vad är bra? Vad saknas?
3. Arbeta enskilt eller i par. Intervjua en lärare, fritidsledare, idrottstränare, reseledare eller annan typ av ledare om hur de förbereder sig praktiskt och mentalt inför en aktivitet. Diskutera resultaten i smågrupper.
4. Intervjua rektorn på er skola om hur man arbetar med jämställdhet. Läs skolans likabehandlingsplan och diskutera i klassen.
5. Sätt er i en stor ring och fundera i fem minuter på en konflikt som ni är bekväma med att dela med er av. Gå sedan laget runt och berätta.
6. Intervjua ledare om hur de ser på sin roll vid konflikter och mobbning i gruppen. Vad har de för erfarenheter, utbildning och tillvägagångssätt?
7. Arbeta i grupp. Besök en grundskola och ta reda på hur man arbetar mot mobbning där. Be att få kopior på deras handlingsplaner och fråga om de följer något särskilt program. Hur utvärderar man och hur tycker man att det fungerar? Redovisa för resten av klassen.
8. Arbeta enskilt. Välj en fritidsaktivitet som du sysslar med eller har sysslat med samt en funktionsnedsättning. Kan aktiviteten utövas av en person som har funktionsnedsättningen du valde? Skulle det behövas anpassningar och i så fall på vilka sätt?