NÅ MÅLEN 1
Svenska som andraspråk nivå 1
Maria Fohlin
Fredrik Harstad
Innehåll
1. Tala
Slutuppgift
2. Läsa
2.1 Skönlitteratur och sakprosa
2.2 Olika slags läsning
2.3 Strategier för att bli en bättre läsare
2.4 Läser du snabbt eller långsamt?
Slutuppgift ....................................................
3. Skriva
3.1 Konsten att skriva en text
Slutuppgift ....................................................
4. Sakprosa
4.1 Olika typer av texter
4.2 Reportage .....................................................
4.3 Beskrivande faktatext
4.4 Populärvetenskaplig artikel
4.5 Resonerande inlägg
4.6 Debattartikel ...............................................
4.7 Referat
4.8 Slutuppgift
5. Skönlitteratur
5.1 Varför läsa skönlitteratur?
5.2 Berättelsens handling
5.3 Berättelsens personer
5.4 Berättelsens miljö
5.5 Berättelsens form ....................................... 134
5.6 Berättelsens tema, motiv och budskap 136
5.7 Stilfigurer 138
5.8 Litteraturens genrer 142
6.1 Muntlig litteratur
6.2 Den europeiska antiken
5.9 Slutuppgift .................................................. 169 6. Litteraturens historia
7. Informationssökning,
Språkförändringar
Flerspråkighet i Sverige och världen
Slutuppgift
3 SKRIVA
Texter kan se väldigt olika ut. En del består av några få ord eller meningar, medan andra sträcker sig över flera hundra sidor. Vissa texter är vardagliga och talspråkliga, andra är formella och skriftspråkliga. En del är skrivna för att läsas av många, medan andra bara är skrivna för dig.
Texter delas in i olika texttyper. Det hjälper dig att förstå likheter och skillnader mellan texter. Texter med liknande syfte eller funktion grupperas tillsammans. Till exempel är berättande texters huvuduppgift att berätta något, medan andra texter kan vara skrivna för att beskriva, förklara, instruera eller argumentera.
Varje texttyp rymmer många olika slags texter. Skönlitterära texter som romaner, noveller och sagor är alla exempel på berättande texter. Matrecept och manualer hör till instruerande texter. Insändare och debattartiklar är exempel på argumenterande texter.
När du möter en text i en lärobok kan det kännas enkelt att avgöra vilken texttyp den tillhör. Ofta är exemplen tydliga och de typiska dragen enkla att känna igen. I verkligheten är det dock inte alltid lika enkelt.
Men låt dig inte avskräckas av svårigheterna. Att lära sig att se likheter och skillnader mellan olika texter är en bra hjälp, inte minst när du ska skriva själv.
I det här kapitlet får du …
• lära dig mer om hur du anpassar dina texter till olika syften, mottagare och sammanhang.
• träna på att strukturera dina texter.
• skriva olika typer av texter.
• träna på att ge respons på texter.
Innan du börjar
När du scrollar på nätet, bläddrar igenom en tidning eller läser en bok möter du många olika slags texter. Vet du vad som skiljer dem åt? I den här övningen har vi parat ihop två olika textgenrer som har både gemensamma drag och tydliga skillnader. Beskriv skillnaderna och diskutera gärna med någon i gruppen. Sök mer information om du är osäker.
Vad är det för skillnad mellan ...
1. en notis och en nyhetsartikel?
2. ett formellt brev och ett informellt brev?
3. en roman och en novell?
4. en recension och ett referat?
5. en insändare och en debattartikel?
6. ett kvitto och en faktura?
7. en manual och ett recept?
8. ett minnesord och en dödsannons?
9. ett CV och ett personligt brev?
10. ett instagraminlägg och en dagboksanteckning?
3.1 Konsten att skriva en text
Brukar du skriva minnesanteckningar, listor eller påminnelser till dig själv?
När du skriver sådana texter behöver du inte tänka efter så noga – de är ju ändå bara till för dig. Korta meddelanden till vänner är också snabba och enkla att skriva. Du kan lita på att dina vänner förstår vad du menar, och om något ändå är oklart kan ni reda ut det när ni ses.
Men i andra situationer kräver skrivandet mer eftertanke. Då behöver du tänka igenom vad du vill säga, hur du vill säga det och för vem du skriver. Ibland kanske du måste fila på en text i flera dagar för att få den precis som du vill. Skrivandet blir en process: du börjar med ett utkast, skriver, skriver om, stryker och lägger till. Under processens gång funderar du på vilka ord och meningar som bäst förmedlar ditt budskap och hur dina läsare kommer att uppfatta det du har skrivit. Målet är att texten ska bli tydlig och övertygande.
Hur ser din skrivprocess ut? Börja gärna med att ställa sex frågor till dig själv. De hjälper dig att planera ditt skrivande och hålla rätt kurs:
1. Vad ska jag skriva om – och varför?
2. Vem ska läsa texten?
3. Var hittar jag stoffet?
4. Hur strukturerar jag innehållet?
5. Hur formulerar jag meningarna?
6. Hur kan texten bli bättre?
Textens syfte
Ett tydligt syfte är grunden för en bra text. Ska texten övertyga? Underhålla? Ge instruktioner? Lära läsaren något? Få läsaren att tänka till? Textens syfte påverkar hur texten ser ut och vilka ord som används. En berättelse kan ha ett mer målande språk, medan en sakprosatext kräver tydliga, exakta formuleringar.
I en skoluppgift är ämnet ofta bestämt på förhand. Du kan ha fått ämnet av din lärare, eller så får du välja själv inom tydliga ramar. Syftet är att skriva en text som lever upp till uppgiftens krav. Läs igenom instruktionerna noga och försäkra dig om att du och din lärare har ungefär samma förväntningar på den text du ska skriva. I nästa kapitel kan du läsa mer om texter som är vanliga i skoluppgifter.
Fyra olika syften
En och samma händelse kan leda till olika typer av texter beroende på syftet. Tänk dig att du upplever följande situation: Bussen lämnar hållplatsen tre minuter före tidtabellen – igen!
Hur du reagerar beror på vad du vill uppnå.
• Du vill klaga: Du skriver ett mejl till bussbolaget för att uttrycka din frustration.
• Du vill informera: Du skickar ett meddelande till din lärare för att förklara varför du blir sen.
• Du vill planera bättre: Du lägger in en påminnelse i mobilen för att gå hemifrån tidigare nästa morgon.
• Du vill reflektera: Du skriver ett inlägg i dina sociala medier medan du väntar på nästa buss.
1. Vilken av texterna tror du blir längst? Motivera varför.
2. Vilken av texterna tror du blir kortast? Motivera varför.
3. Skriv en passande inledningsmening till varje text.
Underförstådd information
Om du skriver till någon du känner väl kan du ofta utelämna en hel del information. Ni förstår varandra ändå.
Detta är exempel på sms. Vem kan ha skrivit dem? Vem är mottagaren? Vilken situation handlar det om?
1. Samma som förra gången, men utan lök.
2. Kommer nog bli sen. Börja utan mig.
3. Samma plats som vanligt. Ta med en filt!
4. Hon sa ja! Men du får inte säga något än.
5. Fönstret står öppet. Vänta tills ljuset släcks.
Skriv sedan två egna meddelanden där du utelämnar viss information. Byt med någon annan i gruppen och försök att tolka varandras meddelanden.
Textens innehåll
När du har ett tydligt syfte kan du sammanfatta textens huvudbudskap med en eller ett par meningar. Du kan börja så här:
Min text handlar om …
Jag skriver texten för att …
Det hjälper dig att hålla dig på rätt spår under hela skrivprocessen. Återkom gärna till huvudbudskapet när du känner dig osäker på vad som ska vara med eller hur du ska uttrycka dig.
Din läsare är mottagaren
Din läsare har stor betydelse för hur du lägger upp texten. För att texten ska uppnå sitt syfte måste du fundera på vem eller vilka som ska läsa den och anpassa både språket och innehållet därefter. Ställ frågor som:
Vad vet läsarna om ämnet? Behöver jag förklara från grunden eller kan jag fördjupa innehållet direkt? Behöver svåra ord och begrepp inom ämnet förklaras? Är det lätt för läsarna att förstå de konkreta exempel som jag ger i texten?
I vilken ålder är läsarna? Är det barn, ungdomar eller vuxna som ska läsa?
Vilka språkkunskaper har läsarna? Ska texten vara enkel och tydlig, eller kan jag använda facktermer och avancerade uttryck?
Sätt dig in i läsarens situation och försök alltid göra texten så lättillgänglig som möjligt. Undvik förkortningar, svåra ord, upprepningar och annat som gör texten svårläst. Tänk på att många läsare är otåliga, så börja gärna med det viktigaste. Om ämnet är mindre känt kan du behöva vara extra noga med att väcka läsarens nyfikenhet. Ett tips är att lägga ner extra arbete på en bra inledning, så att du ”fångar” din läsare med en gång.
Samma instruktion – olika läsare
Skriv en instruktion om något av dessa ämnen:
a) Hur man packar en väska för en dag på stranden.
b) Hur man gör en smoothie.
c) Hur man lär sig ett nytt språk.
d) Hur man källsorterar.
e) Hur man förbereder sig inför ett framträdande för publik.
f) Hur man studerar på ett effektivt sätt.
Skriv först texten för ett barn som är i 10-årsåldern. Försök att göra texten rolig och enkel att förstå. Skriv sedan samma text för en vuxen. Diskutera gärna med någon annan i gruppen om vad som skiljer textversionerna åt.
Hur skulle du förklara?
Skriv en kort text med rubriken Så här använder jag min mobiltelefon. Texten ska inte vara längre än en sida.
Tänk dig nu att din läsare är en av dessa personer. Hur påverkas texten? Diskutera med någon annan i gruppen. Prova att skriva om den i olika versioner.
a) Ett barn som just har lärt sig läsa.
b) En tidsresenär som kommer från 1800-talet.
c) En 80-åring som just har köpt en ny mobiltelefon.
d) En robot som saknar känslor och vill förstå hur människor fungerar.
e) En mobilutvecklare som arbetar med en ny modell.
Samla idéer
När du har en tydlig bild av budskapet, syftet och mottagaren ska du samla material till din text. Hur du gör det beror på vilken sorts text du ska skriva. Om du skriver brev eller andra texter som utgår från ditt eget liv kommer idéerna direkt från dig. Ska du istället skriva en skoluppgift om ett ämne krävs det information från andra källor. Du kan använda exempelvis artiklar, böcker eller filmer. Du kan också intervjua någon som är kunnig i ämnet.
Så, var ska man börja? Ibland känns det trögt att komma i gång. Här är några tips:
Brainstorma
Att brainstorma är att skriva ner alla ord och tankar som du kommer på. Använd en begränsad tid och sätt klockan, till exempel på 5 eller 10 minuter. Alla idéer kan skrivas ner osorterade på ett papper. När du brainstormar är kvantiteten viktigare än kvaliteten.
Gör en tankekarta
Skriv upp ditt ämne i mitten av ett papper. Tänk sedan igenom vilka rubriker och begrepp som är relevanta för ditt ämne. Fyll på med tankar, idéer och ord som hör ihop med ämnet och rubrikerna. Bind ihop orden med streck, så att tankekartan får en slags struktur. Så här kan det se ut för en text som ska handla om studieteknik:
Studieteknik
25 min. studier, 5 minuters paus
Exempel: Pomodorometoden
dagens studier
gårdagens studier
Pauser
Lyssna Titta
Lära på olika sätt
Några ord i taget
Delmål
Studieteknik
Regelbunden repetition
Läsa Vad? Var?
Schema
Aktivt lärande
Sammanfatta veckans studier
Ställa frågor
Ett kapitel i taget
Belöning efter ett delmål
När?
Skapa flashcards
Samarbeta och diskutera
Ord och förklaring
Fråga och svar
Diskutera
Ett av de mest effektiva sätten att bearbeta sina idéer är att diskutera dem med andra. Då får du en chans att tänka igenom och strukturera ditt innehåll. Ofta leder diskussionen till att du får nya idéer. Dessutom har den som lyssnar ofta frågor som måste redas ut.
Läs andras texter om ämnet
Att läsa vad andra har skrivit om ”ditt” ämne ger ofta ny inspiration. Kanske får du svar på frågor som du själv har funderat på. Många texter innehåller också källhänvisningar som kan leda dig vidare till nya texter.
Var noga med att anteckna var ditt material och dina idéer kommer ifrån. Det är svårt att minnas i efterhand. Ofta behöver du dessutom gå tillbaka till texterna för att läsa om dem och kontrollera att du har förstått dem på rätt sätt.
Fråga AI
Chattbotar, som till exempel ChatGPT, kan fungera som ett bollplank om du behöver reda ut en fråga eller lära dig mer om ett ämne. Fråga AI om tips på hur du kan arbeta vidare med ditt material eller hur informationen kan struktureras. Men akta dig för att bli alltför inspirerad av AI eller andras texter när du skriver. Det är viktigt att du bearbetar ditt material och gör det till ditt eget. Du måste hitta din röst och dina egna formuleringar. Om du använder AI som källa behöver du också källhänvisa, precis som du gör när du använder mer traditionella källor.
Samla idéer och material
Din lärare vill att du ska skriva om ett av dessa ämnen:
En plats jag vill besöka
Min favoritplats i skolan
Vad jag skulle göra om jag kunde resa i tiden
En dag jag aldrig glömmer
En person som inspirerar mig
Välj ett av dessa ämnen och fundera på vad du ska skriva om.
a) Brainstorma själv i fem minuter.
b) Visa och diskutera dina idéer med någon annan i gruppen. Försök att hitta nya vinklar till ämnet.
c) Gör en tankekarta som inkluderar de flesta av dina idéer.
Strukturera
När du har tillräckligt mycket material är det dags att bestämma vad som ska vara med i texten. Att planera och strukturera den innebär att du tänker igenom ordningen. En sådan plan brukar kallas för en disposition.
Textens delar måste hänga ihop, så att den får ett tydligt sammanhang − en röd tråd. Det gör att läsaren enkelt kan följa med i texten. Det kan hända att du behöver stryka en del av dina idéer på grund av att de inte passar in i den röda tråden. Kanske måste du till och med stryka några av dina favoritidéer. Det finns ett engelskt uttryck för detta: ”Kill your darlings”.
Textens struktur beror delvis på vilken sorts text du ska skriva, men för de flesta texter fungerar denna grundläggande struktur:
Rubrik
Inledning
Huvuddel
- Punkt 1 (t.ex. händelse 1/huvudidé 1/argument 1)
- Punkt 2
- Punkt 3
Avslutning
Strukturen du skapar är förstås preliminär. Det går bra att göra förändringar i den senare.
Gör en disposition
1. Din lärare vill att du ska skriva en text på temat Fördelar med att läsa böcker. Fundera på …
a) vad texten ska få för rubrik.
b) vad du vill skriva om i inledningen.
c) vilka fördelar du vill skriva om i huvuddelen.
d) hur du sammanfattar och avslutar din text.
2. Välj ett av dessa ämnen. Skriv sedan ett förslag på disposition med rubrik, inledning, huvuddel och avslutning.
a) Vad kan man göra när det regnar?
b) Hur lagar du din favoriträtt?
c) Varför borde skolan förbjuda mobiltelefoner?
d) Hur kan man spara pengar?
Formulera ord och meningar
Ibland känns det tungt att komma igång med själva skrivandet. En lösning
är att starta med den del av texten som känns lättast. Det behöver inte vara inledningen. Ibland är det lättare att börja med den del där du har mest bakgrundsinformation. Det kan till och med vara bra att börja med avslutningen, så att du vet vart du vill komma med din text.
Ett annat råd är att pausa medan du skriver. Ta en promenad, gör i ordning ett mellanmål eller lyssna på musik. Om du sitter i ett klassrum kan du blunda en stund och ta några djupa andetag. När du kommer tillbaka till texten angriper du den med nya, friska ögon.
Välj rubrik
Glöm inte att ge texten en rubrik. Rubriken får inte vara för lång. Den ska återge textens huvudsakliga budskap och förbereda läsaren på innehållet.
En bra start
Inledningen ska leda in i texten och väcka läsarens intresse. Den ska också förbereda läsaren på textens innehåll. Tänk på att se över inledningen när du är klar med din text, för att avgöra om den speglar innehållet på ett bra sätt. Det är först när du är klar med texten som du vet vad läsaren kan förvänta sig av innehållet.
Ett stycke – en huvudidé
Längre texter består av flera olika stycken. En grundregel är att det ska vara enkelt att sammanfatta varje stycke med en enda mening. I en sakprosatext ska redan den första meningen helst ge en vink om vad stycket handlar om. En sådan mening kallas kärnmening eller nyckelmening. Därefter brukar det komma en förklaring eller utveckling av styckets huvudidé. Konkreta exempel förtydligar innehållet ännu mer och hjälper läsaren att följa med i textens tankegångar. Ett vanligt mönster är alltså att gå från helhet till detaljer, från det stora till det lilla:
Huvudidé
Förklaring
Exempel
Dela in texten i stycken
Ett nytt stycke markerar att texten byter fokus, till exempel när ett nytt argument presenteras eller när berättelsen går vidare till en ny händelse. Det finns två vanliga sätt att markera stycken. Med blankdrag lämnar du en tom rad mellan styckena. Med indrag börjar den första raden i stycket lite längre in på raden.
Detta är en text utan styckeindelning:
Många elever känner sig stressade inför prov och inlämningar. Ofta handlar det om att man inte har en tydlig plan för sitt pluggande. Det är lätt att skjuta upp saker tills det blir bråttom, och då blir det svårt att hinna med allt. Ett bra sätt att plugga effektivt är att dela upp arbetet i mindre delar. I stället för att försöka läsa hela kapitlet på en gång kan man läsa lite varje dag. Man kan ge sig själv någon belöning efter varje mindre delmål som man uppnår.
Nu gör vi texten lättare att läsa genom att dela in den i stycken.
Först med blankrad:
Många elever känner sig stressade inför prov och inlämningar. Ofta handlar det om att man inte har en tydlig plan för sitt pluggande. Det är lätt att skjuta upp saker tills det blir bråttom, och då blir det svårt att hinna med allt.
Ett bra sätt att plugga effektivt är att dela upp arbetet i mindre delar. I stället för att försöka läsa hela kapitlet på en gång kan man läsa lite varje dag. Man kan ge sig själv någon belöning efter varje mindre delmål som man uppnår.
Sedan med indrag:
Många elever känner sig stressade inför prov och inlämningar. Ofta handlar det om att man inte har en tydlig plan för sitt pluggande. Det är lätt att skjuta upp saker tills det blir bråttom, och då blir det svårt att hinna med allt.
Ett bra sätt att plugga effektivt är att dela upp arbetet i mindre delar. I stället för att försöka läsa hela kapitlet på en gång kan man läsa lite varje dag. Man kan ge sig själv någon belöning efter varje mindre delmål som man uppnår.
Det bästa till sist
Avslutningen är det sista som läsaren får med sig, en slags belöning för att hen har tagit sig igenom hela texten. Här kan du presentera en lösning på ett problem, dra en slutsats eller kort sammanfatta textens huvudbudskap. Man brukar säga att avslutningen knyter ihop säcken.
Bestäm en passande rubrik
Här är tre korta texter. Skriv passande rubriker.
a) Att läsa före läggdags kan hjälpa hjärnan att varva ner. Men undvik skärmar! En bok utan skärmblått ljus förbättrar sömnkvaliteten.
b) Kreativitet går faktiskt att träna upp. Om du ritar, skriver eller spelar musik varje dag stärker du förmågan att tänka nytt.
c) Tro det eller ej, regniga dagar är inte bara tråkiga och jobbiga. Naturen behöver vattnet. Dessutom kan ljudet av regn upplevas som avkopplande. De regniga dagarna är en perfekt ursäkt för att mysa inomhus!
Skriv kärnmeningar
Skriv en mening som sammanfattar huvudidén i dessa stycken.
a) Att lära sig ett nytt språk tar tid, men det blir lättare om du övar regelbundet. Att lyssna på musik, titta på filmer och läsa korta texter på språket kan hjälpa dig att vänja dig vid uttal och grammatik. Att prata, även om du gör misstag, är också viktigt för att bli bättre.
b) Språk förändras hela tiden, även om vi inte alltid märker det. Nya ord dyker upp genom teknik och populärkultur, medan andra ord försvinner eller får nya betydelser. Dessutom förändras grammatiken långsamt, eftersom vi ofta förenklar och anpassar språket efter hur vi talar.
c) Många känner sig nervösa inför en presentation, men övning hjälper. Att öva högt gör dig tryggare och stödord istället för att läsa innantill gör att du talar mer naturligt. Variera rösten och använd kroppsspråk för att fånga publikens uppmärksamhet.
Avsluta på olika sätt
Läs den korta texten om sociala medier och skriv tre olika avslutningar. Sociala medier är en del av vardagen för många, där vi håller kontakt med vänner, läser nyheter och delar bilder. En nackdel är dock att barn och unga spenderar för mycket tid framför skärmen.
1. Skriv en avslutning som sammanfattar huvudbudskapet.
2. Skriv en avslutning som ställer en fråga till läsaren.
3. Skriv en avslutning som ger ett konkret råd.
Granska och bearbeta
Du kan granska och bearbeta din text på flera olika nivåer med hjälp av en checklista för textgranskning. Här nedanför ser du ett exempel på en sådan checklista.
Låt gärna texten vila efter granskningen, om det finns tid. Då ser du lättare otydligheter. Har du bråttom kan du i stället läsa texten högt eller be någon annan att läsa igenom det du har skrivit.
Checklistan är också användbar när du ger respons på andras texter. Att kommentera varandras texter är en stor hjälp i skrivarbetet. Då får du höra hur texten uppfattas av en utomstående läsare. Fyra ögon ser mer än två!
Träna på att ge konstruktiv kritik och på att lyfta fram både det som redan är bra och det som behöver utvecklas.
Innehåll
Är innehållet anpassat till textens syfte?
Är budskapet klart och tydligt?
Är innehållet anpassat till mottagaren?
Finns det delar som behöver förtydligas?
Finns det en rubrik som berättar vad texten handlar om?
Finns det källhänvisning och referatmarkeringar, om andra källor har använts i texten?
Är det tydligt vem som säger vad i texten? Vad kommer från skribenten och vad kommer från andra källor?
Struktur och sammanhang
Språk
Sammanfattning
Har texten en passande inledning som väcker intresse?
Är texten indelad i stycken med en huvudidé i varje stycke?
Följer delarna i en logisk ordning?
Finns det kopplingar mellan satser, meningar och stycken?
Vilka sambandsord innehåller texten och hur fungerar dessa?
Knyter avslutningen ihop innehållet?
Är språket anpassat till textens syfte och mottagare?
Är texten lättläst?
Finns det variation i meningsbyggnad och ordval?
Är stavningen korrekt?
Används stor och liten bokstav på rätt sätt?
Är meningsbyggnaden tydlig?
Är användningen av tempus konsekvent och korrekt?
Vad är det bästa med texten?
Hur kan texten förbättras för att bli tydligare och mer engagerande?
3.2 Slutuppgift: Skriv en egen text
Nu är det dags att skriva en egen text. Använd hela skrivprocessen och var noga med att anpassa din text till syfte och mottagare. Gör så här:
a) Välj ett ämne från listan nedan.
b) Beskriv syftet med texten.
c) Bestäm ditt huvudbudskap.
d) Beskriv vilka som ska läsa din text.
e) Brainstorma för att samla idéer till din text. Använd gärna en tankekarta.
f) Gör en disposition med inledning, huvuddel och avslutning.
g) Skriv texten.
h) Låt texten vila en stund och läs den igen. Ta hjälp av checklistan till vänster. Vill du ändra något?
Ämnen att välja mellan
Min superkraft
Min favoritplats i världen
Det skulle jag göra om jag var osynlig
Det här skulle jag vilja ändra på
Så skulle världen se ut om jag fick bestämma
Om sakerna i rummet kunde prata
Guide till en nyinflyttad (Du väljer själv till vilken plats)
Att tänka på före, under tiden och efter en anställningsintervju
Därför ska man bry sig om miljön
Därför borde skoldagen börja senare för tonåringar
Fördelar och nackdelar med sociala medier
Fördelar och nackdelar med betyg i skolan
Likheter och skillnader mellan att studera i Sverige och i ... (Du väljer själv en plats att jämföra med)
Det här är viktigt för att trivas på en arbetsplats eller i skolan
Idrottens/musikens/litteraturens betydelse
NÅ MÅLEN 1
Svenska som andraspråk nivå 1
Maria Fohlin
Fredrik Harstad
Nå målen svenska som andraspråk 1 är ett läromedel för gymnasieskolan och komvux, utformat enligt Gy25. Med tydliga, korta genomgångar och en stor mängd övningar erbjuder läromedlet en praktisk hjälp för att utveckla språkliga färdigheter.
I Nå målen svenska som andraspråk 1 får du använda strategier som utvecklar ditt språk. Du tränar på att tala, lyssna, samtala, läsa och skriva. Du får också läsa och lära dig mer om sakprosa och skönlitteratur, det svenska språkets uppbyggnad samt informationssökning och källkritik. Läromedlet ger möjlighet att utforska andras berättelser och utveckla egna upplevelser genom olika typer av texter. Den pedagogiska strukturen stöttar dig mot målen, samtidigt som den förbereder för vidare studier.
Maria Fohlin är lärare i svenska som andraspråk, svenska och franska. Hon har tidigare haft uppdrag för Skolverket med kursplaner och bedömningsstöd i svenska som andraspråk för grundläggande vuxenutbildning. Idag är hon verksam lärare på Komvux i Lund.
Fredrik Harstad är lärare i svenska och svenska som andraspråk. Han har skrivit många läroböcker för gymnasiet och vuxenutbildningen. Han har haft flera uppdrag för Skolverket och är pedagogisk utvecklingsledare på ABF Vuxenutbildning i Göteborg.